Brexit gav skjuts till marknaderna



Det har varit en stark sommar för världens börser. De flesta aktiemarknader har passerat nivåerna från före Brexit och mer därtill. Inräknat utdelningar befinner sig flertalet börser på årshögsta nivåer. Det är dock inte det faktum att britterna ska lämna EU som har gett marknaderna glädjefnatt. Istället handlar det om förväntningar på, och resultatet av, att centralbanker möter Brexit-oron med utökade eller förlängda stimulanser, vilket har pressat ned obligationsräntor världen över ytterligare. Marknadsutvecklingen har även stöttats av den ekonomiska statistiken som har visat på en ljusning under sommaren. Det rör sig inte om drastiska förbättringar, men sammantaget gör det att vi ser förutsättningar för något högre tillväxt framöver. Och att ekonomisk förbättring sker samtidigt som räntorna sjunker får beskrivas som jackpott för marknaderna.

Framöver finns dock skäl att anta att riskaptiten utmanas. Värderingarna har stigit och stimulanser kan inte stötta marknaderna i all evighet. Även det faktum att amerikanska Fed går på tvärs med nära nog alla andra centralbanker och närmar sig en räntehöjning har potential att skapa oro längs vägen. 

I månadens marknadsbrev går vi igenom förutsättningarna för aktiemarknaderna och konjunkturen. Vi tittar även lite extra på den amerikanska börsen som är inne i den näst längsta uppgångsfasen någonsin. Vi konstaterar att värderingarna är höga, men att risken för recession och medföljande börsfall är begränsad. Och nyckeln till nya uppgångar är vinsttillväxten som måste ta fart.

Se mer i filmklippet nedan och läs hela september månads marknadsbrev (pdf)

Johan Lundqvist, ekonom, bloggar om makroekonomi och sparande
 



SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Företag som förändrar världen



Att läsa tidningen känns ibland som att läsa en rysare av Stephen King. Klimatförändringar, människor på flykt, ökad ohälsa och otrygghet i samhället. Samhällsutmaningarna är så stora att det kan kännas övermäktigt. Men det finns också hopp. Det visar idag internationella affärstidningen Fortune Magazine. De listar världens 50 främsta bolag som genom sin vinstdrivande verksamhet även skapar viktig samhällspåverkan (miljömässigt eller socialt). Skandia finns med som enda svenska bolag och rankas på 20:e plats. I världen. Det känns fantastiskt.

Skandia har länge arbetat med att integrera hållbarhet i vår affär – i alltifrån våra investeringar, fastigheter till våra försäkringar. Det var det sistnämnda, Skandias framgångsrika arbete med att minska ohälsa som avgjorde toppnoteringen på Fortunes Change the world list.

Jag har tidigare bloggat om hur vi vågat stå upp mot kortsiktigheten och vår modell där försäkringskunderna får både riktigt bra rehab samtidigt som vi gör vårt yttersta att fånga upp kunderna redan innan de blir sjuka. Det har gett resultat – både mänskligt och finansiellt. Vi har mer än halverat kundernas sjukskrivningar samtidigt kommer vinsten många till godo. Vi har sänkt kundernas kostnad för försäkringspremier, ökat vinsten både för Skandia och våra kunder, samt undvikit personligt lidande och offentliga välfärdskostnader som uppstår när en person blir sjukskriven. 

Världen står inför stora samhällsutmaningar, något som FN har samlat i 17 hållbarhetsmål (nummer tre är God Hälsa). För att rå på utmaningarna krävs också näringslivets drivkraft och engagemang. Företag har en fantastisk förmåga till innovation och finna lösningar på problem.  Och om företag i stor skala ska vara med och finna lösningar på samhällsutmaningar så är det avgörande att de också samtidigt kan tjäna pengar på att göra det. Så det blir ekonomiskt hållbart i längden. Det vinner vi alla på.

Allt gott!

Lena Hök
Hållbarhetschef Skandia
Twitter: @lenahok

PS – vill du veta mer om hur vi jobbar på för att bidra till både god avkastning till våra sparare och ett bättre samhälle (alltifrån klimatkompensation, gröna investeringar eller byggande av Sveriges största solenergianläggning) så kan du spana in vår hållbarhetsredovisning.




Annie westin|2016-08-30 14:29:07

jag har inte fått hyran
Anmäl


Bo Wennström|2016-08-31 23:17:28

Jag anser att fortsätta på den storindustriella vägen medborgarfientligt och här skriver du om Sveriges största solenergianläggning som något bra. Det är som att kissa i byxan, först blir det väldigt varmt sen kallt och kladdigt. Solenergi och vindenergi skall utvecklas småskaligt, på mikronivå så att alla medborgare och industrier blir så nära självförsörjande som möjligt på el. Idag skapas nonsens anställningar för att upprätthålla en förlegad arbetslinje med rötter i slaveritänkandet. Urbaniseringen skall upphöra genom en gemensam samhällsmålsättning om ruralisering, småskalighet med självförsörjande entreprenörer på familjenivå, återskapande av våra rötter med automatiserade familjejordbruk utan djurhållning. Därför driver jag idén med ett Svenskt Medborgarliv se här; https://docs.google.com/document/d/1Z8S8pDLIvXZEOofmBf8J6zpOPl8Jno_sxLiZNRKh-OQ/edit
Anmäl


SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Sommaren är kort (men medellivslängden ökar)



Fler och fler blir allt äldre och särskilt i Sverige har man även hälsan med sig högre upp i åldrarna. Medellivslängden i det här landet ökar med ungefär ett år vart sjunde år, eller knappt nio minuter per timme. Endast sju svenskar upplevde 1800-talets alla år medan motsvarande siffra för 1900-talet är hela 895 personer. Det här innebär naturligtvis utmaningar för pensionssystem som ska betala ut pengar hela livet, men i grunden är det förstås fantastiska nyheter.

Spädbarnsdödligheten i det här landet är i princip utraderad samtidigt som överlevnaden för hjärtsjukdomar, stroke och cancer ökar tack vare medicinska framsteg.  Det är de främsta förklaringarna till den ökade medellivslängden. Sverige har Europas, om inte världens, friskaste pensionärer. 70 är det nya 50. En 70-åring idag har enligt forskare samma hälsa som en 50-åring hade på 70-talet – så dramatiskt har hälsoutvecklingen varit.

Tunga jobb, sexdagarsveckor och begränsade semestervillkor tog ut sin rätt för de som föddes i början på 1900-talet. Dagens pensionärer har fler friska år att se fram emot och har det också bättre ställt än den tidigare generationen. Idag har många råd att resa och göra saker som snarare påminner om hur man levde som ung, före jobb och familjeliv.

Det ställer samtidigt krav på att man har en jämnare nivå på pensionen under fler år så planeringen av pensionspusslet när det är dags blir ett mycket viktigt moment. Särskilt med tanke på hur många valmöjligheter och hur mycket flexibilitet som finns när det gäller pensionsuttag idag. En alltför kortsiktig planering kan innebära att allting utöver den allmänna pensionen från det orange kuvertet har tagits ut på fem års tid.

Men det är viktigt att komma ihåg att det är just medellivslängden som ökar, inte maxåldern. Det har i princip funnits gamla människor i alla tider. 113 år är rekordet i Sverige och även om vi inte sett någon 120-åring ännu så finns en 122-åring bekräftad i Frankrike. Jeanne Calment föddes 1875 och det finns en underbar anekdot om henne apropå svårigheten att förutse återstående livslängd.

Hennes 47-årige advokat ville nämligen köpa hennes lägenhet och föreslog ett avtal där han kunde ta över lägenheten efter hennes död. Året var 1965 och Jeanne, då 90 år gammal och utan arvingar kvar i livet, accepterade förslaget som innebar att advokaten skulle betala henne 2 500 francs per månad (ca 3 400 kr) till dess att hon avled.

Advokaten hann själv gå bort vid 77 års ålder och hans änka fick fortsätta med betalningarna under resten av Jeannes liv. Totalt betalades motsvarande 1,3 miljoner kronor för lägenhet, vilket motsvarade mer än det dubbla marknadsvärdet. Jeanne refererade ofta till att hon såg det som en tävling att se hur gammal hon kunde bli med tanke på avtalets utformning.

Är det så enkelt att motivation slår medellivslängd? Kanske är det något att fundera på i hängmattan i sommar, vad som skulle kunna motivera dig till att bli världens äldsta människa.

Nu tar jag semester och vill med detta önska alla läsare en härlig sommar!

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter




London Calling



Det kan knappast ha undgått någon att Storbritannien röstat för "Brexit" - ett utträde ur EU. Valresultatet skickade chockvågor över de finansiella marknaderna och medförde att Stockholmsbörsen i måndags upplevde det kraftigaste börsfallet på en enskild dag sen terrordåden den 11 september 2001.

Jag fick tag på vår kapitalförvaltningschef Hans Sterte för att höra hur portföljen, för de kunder som valt traditionell förvaltning, påverkades av turbulensen:

Vi brukar prata om den som en allvädersportfölj, hur klarade den sig den här gången?
– Portföljen klarade de första dagarnas turbulens med anledning av Brexit mycket väl, säger Hans Sterte. Som mest var portföljen ned knappt en halv procent i början av veckan och efter tisdagens stängning är vår avkastning positiv jämfört med före omröstningen. Naturligtvis sjönk våra aktieinnehav i värde, men valutaexponeringen mildrade fallen påtagligt. Dessutom gav den aktiva förvaltningen ett stort positivt bidrag samtidigt som våra obligationsinvesteringar steg i värde.

Gjorde vi några justeringar av portföljen inför omröstningen?
– Nej, vi valde att inte göra några ändringar. Beslutet att inte ändra den strategiska fördelningen i portföljen byggde på att osäkerheten kring både utfallet i omröstningen och följderna av Brexit bedömdes som ytterst osäkra. Istället var strategin ha tillförsikt till portföljens förmåga att hantera situationen.

– Det finns tillfällen då det är motiverat att rigga portföljen för ett visst scenario, men detta var inte ett sådant. Vi har ju valt att bygga en portfölj som ska klara hårda smällar, och i och med Brexit visade vi att stötdämparna aktiveras när de behövs. 

Är turbulensen över för den här gången? 
– Osäkerheten på marknaderna är fortsatt stor trots att vi har fått resultatet av omröstningen. Vi har tidigare pekat på både risker och möjligheter med anledning av Brexit, men läget behöver klarna ytterligare innan det går att bedöma de mer långsiktiga följderna. Jag tycker därför att det är för tidigt att ”blåsa faran över”. Dessutom bör man ta de senaste dagarnas turbulens som en påminnelse om den risk det faktiskt innebär att investera på börsen. En god riskspridning genom en väldiversifierad portfölj är ett bra sätt att hantera denna osäkerhet.


Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter





R|2016-06-30 17:33:26

Hur påverkades plusportföljen i garantipension plus av turbulensen?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej! Tack för din fråga. Plusportföljen, som är en global aktieportfölj, svängde naturligtvis mer under turbulensen men har även den återhämtat sig snabbt. För den som undrar är Plusportföljen endast en del av Skandia Garantipension Plus, så ingen har den för hela sitt sparande. Den ligger på toppen av den traditionella portföljen med en större andel ju yngre du är. Hälsningar, Mattias

Anmäl


R|2016-07-06 18:07:40

Tidigare innan ni lanserade er nya webbplats kumde man gå in på www.skandialiv.se och därifrån klicka sig vidare för att se den månatliga utvecklingen på plusportföljen, hur hittar jag den nu?
Anmäl



Detta styr börshumöret i sommar



Under den senaste veckan har Brexit orsakat tvära kast på börser och andra marknader. För svensk del noterade Stockholmsbörsen nytt årslägsta i början av veckan, men i skrivande stund har nästan halva nedgången tagits igen. Följderna av Brexit lär dock fortsätta att sätta prägel på börsutvecklingen under den närmaste tiden, men det är inte den enda frågan att hålla koll på i sommar. I månadens marknadsbrev går vi igenom agendan för den närmaste tiden och listar de tre frågor som har störst potential att påverka sommarbörsen.

Vi gör även en djupdykning på den svenska konjunkturen. De flesta kurvor pekar uppåt – tillväxten är hög, sysselsättningen växer och prognoserna pekar på hyggliga tider även framöver – men bakom de starka siffrorna finns även utmaningar som riskerar att försvaga ekonomin längre fram.

Dessutom har vi med ett placeringsförslag för dig som söker ett alternativ till traditionellt räntesparande i rådande lågräntemiljö.

Här hittar du juli månads Marknadsbrev.

Johan Lundqvist, ekonom, bloggar om makroekonomi och sparande




Brexit och ditt sparande



Det blev kraftfulla reaktioner på de finansiella marknaderna efter att britterna överraskande röstat för att lämna den europeiska unionen. Ett europeiskt börsindex rasade med över 7 procent, pundet föll till de lägsta nivåerna på 30 år och även oljepriset backade påtagligt. När Stockholmsbörsen öppnade på måndagen efter midsommar anpassade sig kurserna efter den europeiska utvecklingen. Det är lätt att få skrämselhicka av sådana nedgångar, under en enskild handelsdag, men det gäller att komma ihåg att marknaderna hade stigit påtagligt under veckan inför omröstningen i takt med Brexit sågs som allt mer osannolikt. Och ser vi till utvecklingen under förra veckan som helhet blev nedgången i det europeiska börsindexet drygt en procent.

Brexit öppnar för risker och möjligheter
Att britterna nu har valt att lämna EU skapar stor osäkerhet och öppnar upp för olika färdriktningar. I ett dystert scenario leder osäkerheten till att hushåll och företag senarelägger konsumtion och investeringsplaner med konjunkturförsvagning som följd. Detta blir särskilt besvärligt eftersom möjligheterna att stötta konjunkturen via penningpolitiken är begränsade i utgångsläget. Dessutom tillkommer risken med politiska spridningseffekter i andra EU-länder som kan späda på och förlänga oron.

I ett mer optimistiskt scenario förmår konstruktiv politisk hantering under den närmaste tiden att dämpa osäkerheten och därmed de ekonomiska följderna. Det kan även bli startskottet för en reformering av EU i mer positiv riktning som har större stöd hos befolkningen och därmed banar väg för en mer effektiv och stabil europeisk union. Riskerna som Brexit skapar ska inte underskattas, men mitt i all marknadsturbulens och tidningarnas skräckrubriker kan det alltså vara värt att påminna om att utfallet inte nödvändigtvis behöver bli till det sämre.

Hur bör du som sparare förhålla dig?
På kort sikt kommer vi inte ifrån det faktum att osäkerheten är stor, och om det är något som de finansiella marknaderna avskyr, så är det just osäkerhet. Det innebär att vi räknar med att det kommer vara stökigt på börser och andra marknader under den närmaste tiden till dess att följderna av Brexit blir mer klara. Och den politiska hanteringen av frågan kommer ha stor inverkan på kurserna.

Vår bedömning är dock att Brexit inte är ett nytt Lehman Brothers. Även om ytterligare nedgångar kan följa framöver, så är vår generella rekommendation för den som har haft en balanserad portfölj i utgångsläget att avstå från spekulation i det här läget. Att ta investeringsbeslut efter att det har varit stora rörelser på marknaderna och när osäkerheten är förhöjd är alltid ett stort risktagande. Den främsta risken är att man hakar på en överreaktion som kan ta lång tid att ta igen.

Johan Lundqvist, ekonom, bloggar om makroekonomi och sparande

JPG image, 548 x 326



nehro|2016-06-29 17:37:31

att ni orkar hålla kommentarer om brexit inom ett år är detta borta. ungefär som när Putin var elak i Ukraina.. vore det inte bättre att fundera på varför och kostnads läget det är ju inte otur att ö borna plötsligt drar. varför inte göra en kostnad jämförelse . ta den egna ankdammen vem har hissat alla skatter utan att fundera på vad det innebär för industri och produktion . kan det vara så att det faktiskt är bättre rent ekonomiskt prioritera den egna ekonomin
Anmäl



Hushållen ser positivt på den egna ekonomin



Skandias Plånboksindex för andra kvartalet visar att hushållen har en positiv syn på den egna ekonomin. Viljan att konsumera är hög och intresset för sparande ligger på rekordlåga nivåer. Under årets första kvartal steg optimismen till rekordnivåer. Vi har sett en hög tillväxt och sjunkande arbetslöshet, en börs som åtminstone tillfälligt stabiliserat sig och fortsatt låga räntor. Allt detta bidrar sannolikt till att optimismen är hög. Men samtidigt finns en hel del osäkerhet kring till exempel Brexit och hur det amerikanska presidentvalet kan komma att påverka världsekonomin. Vi har tidigare tydligt sett att hushållen snabbt börjar oroa sig för sin egen ekonomi vid negativa nyheter och stora förändringar i omvärlden. Just nu tycks de dock vara helt obekymrade av de orosmoln som faktiskt finns på himlen.
 
Kanske är det så att Riksbankens minusränta efter drygt ett år äntligen ger önskad effekt. Man brukar säga att det tar ungefär ett år att fullt ut se konsekvenserna av räntepolitiken och nu är det drygt ett år sedan vi fick minusränta. Och det är där hushållens fokus tycks ligga. Den svenska ekonomin är stark och räntorna är fortsatt låga, och man väljer därför att spendera framför att spara. Hela Sverige är dock inte med på konsumtionståget. Många yngre står inför sitt första kliv in på bostadsmarknaden där höga priser och skärpta amorteringsregler ökar behovet av ett eget sparande för att hitta någonstans att bo. Den gruppen är mer sparbenägen än övriga.
 
Nu vet jag att semestertiderna närmar sig och det är en lugn och skön period för många. Men jag tror att mångas blickar nu under resten av veckan kommer att vara riktade mot Storbritannien och den folkomröstning om huruvida man ska vara kvar i EU eller ej som sker på torsdag. Resultatet kommer att följas med spänning då konsekvenserna av ett eventuellt utträde skulle få konsekvenser som är svåra att förutse, som skrivit om tidigare här i bloggen.

Om du vill läsa hela rapporten kan du ladda ner den här.
Maria Landeborn, sparekonom
Twitter: @marialandeborn

 

 




Not a waste of money



Finansmarknaderna bjuder helt klart på utmaningar med låga räntor, svaga globala tillväxtutsikter och aktiemarknader som knappast kan anses vara billiga i ett historiskt perspektiv - även om det naturligtvis finns regionala skillnader. Men för Skandias kunder som valt traditionell förvaltning är det europeisk infrastruktur som går som ett nybyggt höghastighetståg hittills i år.

Skandias investeringar i infrastruktur har avkastat drygt 11 procent under årets första fem månader. Det som går allra bäst är den europeiska delen av infrastrukturportföljen som avkastat över 20 procent under perioden.

En färsk solskenshistoria från den delen är försäljningen av ett tyskt bolag som sysslar med att utvinna energi från sopförbränning. De senaste åren har förvaltaren som Skandia samarbetat med gjort ett fantastiskt jobb med bolaget och de 18 anläggningarna som företaget omfattar beräknas bidra med mer än en miljon ton av koldioxidbesparingar för miljön - årligen. Ett direkt resultat av försäljningen är att Skandias kunder får en halv miljard kronor tillbaka, vilket är flera gånger investerat kapital. Investeringen i sopförbränning har alltså betalat sig ordentligt för Skandias kunder.

Investeringar i infrastruktur var Skandia tidigt igång med och det är en viktig faktor som förklarar den fina avkastningen. Det är komplexa investeringar som kräver långsiktighet och med risker som kräver mycket kompetens för att hantera. Idag omfattar våra investeringar i infrastruktur ca 7 miljarder kronor men planer finns för att under de kommande åren öka den delen med lika mycket.

Lösningen på utmaningarna för dig som sparar idag är, förutom att acceptera lägre avkastning framöver, en balanserad portfölj med flera olika tillgångsslag. Gärna i form av mer illikvida tillgångar som obelånade fastigheter, onoterade aktiebolag (private equity) och infrastruktur. Det sistnämnda är alltså den enskilt största framgångsfaktorn för Skandia hittills i år.

Mattias Munter
Pensionsekonom

Twitter: @mattiasmunter


PS. Vill du läsa mer om Skandias placeringsutsikter, klicka här.



peter|2016-06-13 10:40:51

Bra artikel, tack. " förutom att acceptera lägre avkastning framöver" Så vilka förväntningar på avkastning tycker du är rimliga framöver ? Peter

 

Anmäl


Mattias Munter|

Hej Peter! Tack för din fråga. Det är alltid svårt att säga någon absolut siffra men förväntad avkastning på trygga placeringar (kortare obligationer) är negativ på ett års sikt. Förväntad avkastning på riskabla tillgångar som aktier är dessvärre även den låg, framförallt beroende på att tillväxten framåt kommer att bli lägre än vad vi vant oss vid de senaste decennierna (pga. hög samlad skuldsättning och svag demografisk utveckling). Med detta följer en ökad risk för besvikelser och bakslag och därmed menar jag att man måste acceptera lägre avkastning på sparande. När det gäller aktier så är det omöjligt att förutse på ett års sikt. De senaste sju åren har den svenska börsen däremot levererat omkring 16 procent årligen, kan man få 5 procent årligen för de kommande sju åren så är det ett bra scenario som jag ser det. Hälsningar, Mattias

Anmäl


Jens|2016-06-13 14:11:53

Tack Mattias! Väldigt trevlig läsning! Skandia är ett föredöme! Fortsätt så!
Anmäl


peter|2016-06-22 13:15:51

tack för ditt svar eftersom avkastningen är i huvudsak beroende på 3 områden, fastigheter, aktier och räntebärande papper är det det sammanlagda avkastningen jag syftar på, inte bara börsens. som du påpekar ser det svårare ut framöver. Jag gissar på en avkastning ( ränta på Skandia Liv ) på 2-3 % de kommande 3 åren. Med vänlig hälsning peter
Anmäl



Svensk ekonomi i högform (?)



Sällsynt hög tillväxt
Igår presenterade SCB siffror över den svenska BNP-tillväxten under årets första tre månader. Och även om tillväxten inte kommer upp i samma höga takt som under sista kvartalet i fjol, så är det alltjämt starka siffror vi bjuds på. Jämfört med samma period förra året växte svensk ekonomi med 4,3 procent. Det är högre än de flesta andra industriländer och klår dessutom flertalet tillväxtländer.

Och det är inte bara tillväxtsiffran som är stark. Arbetslösheten fortsätter att sjunka och den så kallade sysselsättningsgraden, som visar hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder som förvärvsarbetar, är uppe på samma nivåer som vi brukar nå i slutet av en stark högkonjunktur. Annorlunda uttryckt: man får leta ganska långt bak i tiden för att hitta perioder när så stor andel av Sveriges vuxna befolkning gick till jobbet på morgonen som vi ser nu.

Även om det finns problem och utmaningar som inte reflekteras av starka makroekonomiska siffror, så går det inte att komma ifrån att den svenska ekonomin går som tåget just nu. Och även om tempot skruvas ned något framöver, så pekar prognoserna på fortsatt stark svensk konjunktur under överskådlig tid.

Men det är trots allt något som inte stämmer med den här bilden. Och det handlar såklart om räntan. För i ett mer ”normalt” konjunkturförlopp är det i det här läget som räntan brukar vara som högst eftersom inflationen brukar vara på väg upp. Nu är räntan istället den lägsta någonsin. Den låga räntan är också en delförklaring till att tillväxt- och arbetsmarknadsstatistiken ser så pass stark ut. Det har aldrig varit så billigt att låna, men följden med en utdragen lånefest är att vi redan idag använder upp utrymme som annars skulle utgöra morgondagens konsumtion och investeringar, och därmed tillväxt. Det leder till att morgondagens tillväxtpotential ofrånkomligen blir mindre.

Det som göms i snö…
Men om vi blickar längre fram i tiden, så kommer även den här cykeln så småningom att övergå i lågkonjunktur. Och när väl det sker, riskerar obalanser som har byggts upp och förstärkts under gångna år att ställa till med problem som dessutom riskerar att bli väldigt kännbara. En sådan obalans, som också många svenskar kan relatera till direkt, är bostadsmarknaden. Ett boprisfall betraktas ibland som en risk som främst gäller för dem som äger sitt boende. Men boprisfall är en risk för hela ekonomin. Tittar vi närmare på de svenska tillväxtsiffrorna, så ser vi att det framför allt är hushållens konsumtion och bostadsbyggande som driver ökningen. Och över tid är sambandet mellan bostadspriser och konsumtion tydligt. Sjunkande bostadspriser skulle därmed få påtagliga effekter på hushållskonsumtionen. Detta är särskilt besvärande nu när exportsektorn har motvind och därmed inte kan kompensera för svag konsumtion.

Sist lågkonjunkturen slog till, i samband med finanskrisen, blev dock nedgången på bostadsmarknaden trots allt tämligen kortvarig – efter bara något år hade hela nedgången tagits igen. Men en viktig förklaring till den begränsade effekten på bostadsmarknaden den gången var att Riksbanken tog ned styrräntan från 4,75 procent till 0,25 på kort tid. Eftersom motsvarande möjlighet inte finns i dagsläget och priserna dessutom har stigit med ytterligare 50-60 procent sedan dess, riskerar fallet att bli betydligt större och/eller mer långvarigt nästa gång.

Det hänger på jobben och räntan
I närtid anser vi dock att risken för ett påtagligt prisfall på bostäder är ganska låg. Det är först om inflationen tar oväntad fart och Riksbanken tvingas till snabba räntehöjningar, eller om konjunkturen viker och driver upp arbetslösheten som risken börjar bli alarmerande. Men det är ganska uppenbart att den svenska ekonomin i nuläget ångar på i hög fart och att färden sker utan tillräckliga stötdämpare.   

Johan Lundqvist, ekonom, bloggar inom makroekonomi & sparande.  

 




Bolagsvinster, Fed och Brexit



Efter den turbulenta inledningen på året har utvecklingen varit mer måttlig på senare månader. Många aktieindex befinner sig fortfarande i närheten av samma nivåer som i mitten av mars och då är även utdelningarna inräknade i kurserna. I början av året styrdes aktiemarknaderna till stor del av olika orosmoln. Svaghetstecken från Kina, fallande oljepris och osäkerhet kring tillståndet i den europeiska banksektorn skapade stor nervositet och följde dessutom på den första räntehöjningen i USA på nästan 10 år. I takt med att många av dessa orosmoln har skingrats börjar det bli dags att fokusera på bolagens vinster som knappast har rosat marknaderna under den senaste tiden. Och utsikterna är fortsatt  dämpade till följd av grumliga konjunkturutsikter. Men vissa ljusglimtar finns trots allt att ta fasta på.

I månadens marknadsbrev går vi igenom förutsättningarna för globala bolagsvinster. Vi konstaterar också att det börjar dra ihop sig till nästa räntehöjning i USA, men vi räknar ändå med att den amerikanska centralbanken fortsätter navigera försiktigt framöver. Dessutom kan du läsa om den stundande brittiska folkomröstningen om EU-medlemskap – hur ser riskerna ut och hur bör man som sparare förhålla sig till risken för ett Brexit? Slutligen presenterar vi nya uppdaterade fondmodellportföljer inför sommaren.

Månadens marknadsbrev hittar du här.

Johan Lundqvist, bloggar om makroekonomi och sparande



Karl|2016-05-29 11:20:02

I erat marknadsbrev bör det ju självklart stå hur era modellportföljer har utvecklats sedan senast. Varför har ni inte med det? Man ska inte behöva gå in någon annanstans för att se det.
Anmäl


Johan Lundqvist|2016-05-30

Hej Karl,

Jag håller helt med dig, och vi kommer att ha med avkastningsjämförelser för portföljerna framöver – både i absoluta och relativa termer samt över olika tidsperioder.
Anledningen till att den informationen inte har funnits med hittills är att vi startade upp portföljerna för mindre än ett år sedan, och vi tycker att portföljerna bör ha minst något års historik för att utvecklingen ska kunna jämföras på ett rimligt sätt.

/Johan

Anmäl



Mer Skandia hittar du på: