Aktierna att ha koll på i rapportfloden

Taggar: Maria


När den svenska rapportsäsongen för sista kvartalet 2017 nu startar har redan flera bolag i olika branscher gått ut och vinstvarnat. Dit hör Fingerprint, Kapp-Ahl, Skanska, NCC, Scandic Hotel, Billerud Korsnäs, NetEnt och Metso.

Läs mer här!

Men att vinstvarningarna duggar tätt just i fjärde kvartalet är faktiskt normalt eftersom det då är dags att stänga böckerna för helåret, och bolagen passar på att ta upp ”jämförelsestörande poster” som kostnader för omstruktureringar, nedskrivningar och andra engångskostnader. Förutsatt att inte bolagen har flaggat för kostnaderna i förväg är de väldigt svåra att förutse och prognostisera. Den här typen av kostnader betyder inte heller att det är dags att trycka på säljknappen. Värre är det om ett företag t ex flaggar för lägre försäljning framöver på grund av vikande efterfrågan.

Utdelningsrekord och höga förväntningar

Förväntningarna inför rapportsäsongen är högt ställda efter fjolårets kursuppgång. För börsen som helhet väntas resultatet ha ökat med cirka 9 procent jämfört med fjärde kvartalet 2016. Tack vare de goda tiderna är det inför vårens utdelningar enligt en sammanställning gjord av Dagens Industri ”laddat för tidernas guldregn”. Prognoserna pekar på att det gamla utdelningsrekordet från 2007 med knapp marginal kommer att överträffas. Då ingick dock en rad extrautdelningar till följd av de goda tiderna medan det i år handlar främst om ordinarie utdelningar. Totalt väntas bolagen dela ut cirka 197 miljarder kronor, och de fem största bidragsgivarna är de fyra storbankerna samt H&M. 

Hälften av vinstökningen

När det gäller vinster är förväntningarna särskilt höga på verkstadsbolagen som väntas stå för ungefär hälften av den samlade vinstökningen under fjärde kvartalet. Redan fredag den 26 januari kommer Atlas Copco med sin rapport, som brukar ge en fingervisning om vad som komma skall eftersom bolaget har en global försäljning och tidigt brukar känna av förändringar i konjunktur och efterfrågan. Nästa vecka väntas andra tungviktare som Alfa Laval, Volvo och SKF. 

Spelbolagen vinnare

Sett till kursutvecklingen är det de snabbväxande spelbolagen som har mest att leva upp till – Leovegas, Kambi, Kindred och Evolution Gaming ligger alla i toppen sett till kursuppgång de senaste tre månaderna. Värderingarna ser dock olika ut – medan både Leovegas och Evolution Gaming handlas till P/E-tal över 30 för 2018, handlas Kindred på 19 gånger 2018 års vinst vilket bara är något dyrare än börsen i genomsnitt. 

Press på byggbolagen

Byggbolag och bostadsutvecklare är också högintressanta efter den senaste tidens nedgång på bostadsmarknaden. De fyra stora byggjättarna JM, NCC, Peab och Skanska har alla fallit med 10-15 procent de senaste månaderna. Aktierna är alltså pressade, men inte utan anledning eftersom både Skanska och NCC redan har vinstvarnat. Att höra vad bolagen säger om marginaler, byggstarter och antal osålda objekt blir minst sagt intressant. 

Detaljhandeln lider

Under hösten blev det tydligt hur snabbt konsumenterna nu skiftar från handel i butik till att shoppa över internet. Under Black Friday ökade internethandeln med 50 procent jämfört med förra året, och i december tog Postnord hand om över 160 000 paket – per dag. Omställningen har accelererat snabbare än någon räknat med och detaljhandelsaktier som H&M, Kappahl, MQ och Clas Ohlson är alla tyngda av oro för hur omställningen till digital handel kommer att påverka försäljning och marginaler framöver.

För den aktieintresserade finns med andra ord mycket spännande att se fram emot de kommande veckorna!

Maria Landeborn
Sparekonom
Twitter: @marialandeborn 



Ett år med Trump: "Dags att hålla koll på inflationen"

Taggar: Johan


Frågan är om någon tidigare president skapat så många tidningsrubriker i och utanför USA som Donald Trump. För att inte tala om antal Twitterinlägg. Men har presidentskiftet haft någon betydelse för börsen? – Svaret är ja, men effekten är ganska marginell, säger Skandias makroekonom Johan Lundqvist, som menar att vi 2018 bör hålla koll på inflationen.

Få våra bästa spar- och placeringstips först - Läs mer här!

Den 20 januari är det ett år sedan den ständigt lika kontroversielle Donald Trump svor presidenteden vid Kapitolium i Washington DC. Sedan valsegern i november 2016 har såväl den amerikanska som de globala aktiemarknaderna stigit omkring 30 procent mätt i USA-dollar.

Det positiva börshumöret har spridit sig över världen, även om uppgången för svenska sparare tyngts av kronans förstärkning mot dollarn. 

Men är det senaste årets rally verkligen Trumps förtjänst?

– Hans kommande ekonomiska reformer har bidragit till börsuppgången, men de har inte varit den främsta drivkraften. Den starka börsutvecklingen under det gångna året förklaras till största del av andra faktorer som inte har särskilt stark koppling till Donald Trump, säger Johan Lundqvist.

I själva verket är det enligt makroekonomen starkare konjunktur och högre bolagsvinster som drivit börsen till nya höjder. Och dessa förbättringar beror inte på att USA har fått ny president.

”Fel tidpunkt”

Trumps första år vid makten har varit minst sagt turbulent. Och ingenting pekar på att 2018 blir annorlunda. De utlovade skattesänkningarna som införs under nya året är naturligtvis en stor triumf för Trump-administrationen, men enligt Johan Lundqvist riskerar de snarare att bli en björntjänst än raketbränsle för ekonomin.

– Skattesänkningarna införs vid fel tidpunkt. Den amerikanska ekonomin har redan kommit långt i konjunkturcykeln och behöver ingen ytterligare stimulans, säger han.

Tillväxten i USA:s ekonomi är hög, arbetslösheten den lägsta på 17 år och inflationen visar försiktiga tecken på att stiga. Samtidigt håller den amerikanska centralbanken Federal Reserve sedan två år på att höja räntan för att förhindra en överhettning.

– Att införa ofinansierade skattesänkningar i den miljön är som att spruta tändvätska på en brasa som inte bara brinner för full låga utan där även brandkåren har ryckt ut för att förhindra att branden sprider sig, säger Johan Lundqvist.

– Om inflationen ökar snabbare och driver upp räntorna, riskerar kostnaden för skattesänkningarna bli att högkonjunkturen tar slut snabbare än den hade gjort utan skattesänkningarna, säger Johan Lundqvist.

Påverkar sparandet

Trots risken att inflationen och räntorna börjar stiga framöver bedöms risken för lågkonjunktur som låg. Tvärtom talar prognoserna för att den amerikanska konjunkturen stärks ytterligare i år, något som gynnar svenska exportbolag.

Svenska sparare påverkas som bekant stort av vad som sker på utländska börser, inte minst de amerikanska. Dels för att amerikanska aktier ofta utgör de största innehaven i globala aktiefonder, men också indirekt via svenska företags koppling till den amerikanska marknaden. Dessutom är den amerikanska aktiemarknaden inte sällan vägledande för hur andra börser utvecklas.  

– I det korta perspektivet räknar vi med att skattesänkningarna lyfter tillväxten med några tiondelar i USA i år, säger Johan Lundqvist.

– Det gäller bara att inflationen hålls i schack. Annars kommer högre räntor sätta stopp för festen när det är som roligast.

En långsiktig sparportfölj bör vara balanserad med god riskspridning av tillgångsslag och regioner. Med höga aktievärderingar följer två potentiella risker. Dels att den långsiktiga avkastningen blir lägre framöver, men också att fallhöjden är högre om något går fel.

– Amerikanska aktier fortsätter att vara historiskt dyra vilket begränsar potentialen på längre sikt. Kortsiktigt är dock trenden på den amerikanska börsen stark, säger Johan Lundqvist.

Johan Lundqvist
Makroekonom
Twitter: @j_lundqvist1




Flygande start på börsåret 2018

Taggar: Maria


I mars är det nio år sedan börsen vände upp efter finanskrisen och även 2018 har fått en flygande start. Men hur länge kan det fortsätta? Och hur bör jag tänka som sparare? – Att tänka långsiktigt är viktigare än någonsin, säger Skandias sparekonom Maria Landeborn, som spår att rörelserna på börsen blir större 2018.

Månadsspara för framtiden - Läs mer här!

Januari är en säsongsmässigt stark börsmånad och så här långt är 2018 inget undantag.

Stockholmsbörsen har stigit över 3 procent på två veckor, och ännu bättre har det gått i USA där tekniktunga Nasdaqindex har stigit med över 6 procent. Allra bäst går har det gått i Ryssland där börsen stigit närmare 10 procent tack vare att oljepriset klättar upp emot 70 dollar per fat.

Håller det i sig till hösten blir uppgången den längsta i modern tid.

– Många har fått en oerhört god avkastning på sparandet de senaste åren, säger Maria Landeborn, som menar att det är läge att vara lite ödmjuk.

Spara regelbundet

Förutsättningarna för aktier är fina och sparekonomen tycker inte man ska lämna börsen.

– Men beroende på sparhorisont kan det vara smart att säkra en del av vinsten för att ha lite torrt krut i bössan vid en eventuell rekyl.

Det bästa sättet att slippa fundera över om börsen ska upp eller ner i ett långsiktigt sparande, är att spara regelbundet. Särskilt viktigt är det att våga fortsätta sätta undan pengar när börsen går ner.

– De flesta sparare är långsiktiga och vill inte vara inne och göra affärer. I så fall kan man mycket väl ligga kvar och har man ett månadssparande ska man inte röra det. På lång sikt tror vi fortfarande på aktier, säger Maria Landeborn.

Goda förutsättningar

Om vi för ett ögonblick glömmer bort hur börsen har utvecklats sedan 2009 och hur lång en genomsnittlig konjunkturcykel brukar vara, och istället fokuserar på förutsättningarna här och nu – ja, då är de faktiskt väldigt goda.

Konjunkturen är stark, bolagsvinsterna växer och räntorna är låga, men samtidigt är världens börser högt värderade och i år väntas centralbankerna fortsätta skala ner stimulanserna, om än i långsam takt.

– Börsåret 2018 kan mycket väl kan sluta på plus. Men det blir det kanske ett år med lite mer dramatik, säger Maria Landeborn och konstaterar att det får betraktas som ”anmärkningsvärt” att det sedan Brexit inte kommit en enda tvåsiffrig rekyl.

I år väntas centralbankerna fortsätta att sakta minska på stimulanserna vilket kan få effekt på börsen. Dessutom går vi in i 2018 med högre aktievärderingar än för ett år sedan, vilket betyder att utrymmet för att något får gå fel är mindre.

Balanserad portfölj

Historiskt har stora kriser inträffat var tionde år (1987, 1997, 2007 och några gånger däremellan) och en genomsnittlig konjunkturcykel är bara mellan fem och sju år lång. Det har vi passerat nu.

– Frågan är dock vad en historisk jämförelse säger om framtiden med tanke på att vi lever i en tid med unika ekonomiska förutsättningar. Verkligheten överträffar just nu fantasin, med både stark konjunktur, minusränta och börser som slår rekord, säger Maria Landeborn.

En bra sparportfölj bör vara balanserad med god riskspridning av tillgångsslag och regioner. Hur stor del som ska stå på börsen respektive sparkontot beror på när pengarna behövs och hur stor risk man är villig att ta i sitt sparande.

Riktigt långsiktigt sparande menat att användas först om 10 år eller mer, behöver man enligt Maria Landeborn inte göra något alls med. Det kan mycket väl alltid vara placerat på börsen till största del. För sparpengar som ska användas de närmaste ett till två åren är rådet det motsatta – de pengarna bör inte placeras på börsen över huvud taget eftersom risken är för hög, särskilt efter en så lång uppgång.

– För sparande som ska användas någon gång däremellan kan det vara klokt att ta hem en del av de vinster man gjort för att säkra lite avkastning, och låta en del pengar stå kvar på börsen, säger sparekonomen men konstaterar samtidigt att det är oerhört svårt att pricka toppar och dalar på börskurvan oavsett om man är nybörjare eller proffs.

Maria Landeborn
Sparekonom
Twitter: @marialandeborn 


Johan Axelson|2018-01-26 00:42:58

Det är skrämmande att Maria Landeborn, sparekonom på Skandia rekommenderar spelbolag som aktieplacering. Fullständigt oetiskt och okunnigt. Skandia skall samtidigt ta hand om försäkrade personer som lider av spelmissbruk, depressioner mm orsakade av spelberoende. Mycket oetiskt rekommendation av Skandia. Skrämmande faktiskt.
Anmäl


Maria Landeborn|2018-01-26

Hej Johan, Skandia har ett aktivt ställningstagande när det gäller investeringar i bolag som producerar och marknadsför vadslagningsspel. Det handlar bland annat om att bolagen förväntas arbeta aktivt med syfte att förebygga negativa sociala, hälsomässiga och ekonomiska effekter. Här kan du läsa mer!

Mvh Maria

Anmäl



Låt oss hoppas att Riksbanken slipper välja

Taggar: Maria


I dagens reporäntebesked nämner Riksbanken oron på bostadsmarknaden och att den kan dämpa BNP-tillväxten de kommande åren.

Se filmen och läs mer här! 

Den negativa effekten på svensk ekonomi väntar man motverkas av starkare export tack vare stigande efterfrågan från omvärlden. Sammantaget blir bedömningen att tillväxten bara blir marginellt lägre de kommande åren än man tidigare trott.

Resonemanget ovan bygger på att inbromsningen på bostadsmarknaden blir just en inbromsning, och inte en krasch. Skulle det hända är läget ett helt annat.

Vad händer om vi får en bopriskrasch?

Om prisnedgången på bostäder skulle accelerera och omvärdens förtroende för svensk ekonomi och de svenska bankerna sviktar, får det kronan att försvagas. Det i sin tur skulle få inflationen att stiga. I värsta fall kan Riksbanken tvingas välja mellan att bekämpa inflation med högre ränta, eller att stötta svensk ekonomi med fortsatt expansiv penningpolitik.

Väljer man att bekämpa inflationen riskerar man att förstärka en eventuell lågkonjunktur och stigande arbetslöshet, och i det andra fallet riskerar man istället att inflationen sticker iväg. Riksbanken har tidigare flaggat för att man i det fallet väljer att fokusera på att dämpa inflationen, men i dagens besked var man något mjukare och sa att det även beror på utsikterna för konjunkturen och inflationen på några års sikt.  

Varken svag konjunktur och stigande räntor eller svag konjunktur och stigande inflation är något drömscenario, så låt oss hoppas Stefan Ingves & co (samt majoriteten av andra bedömare) har rätt i att inbromsningen på bostadsmarknaden stabiliseras under våren så att Riksbanken slipper välja.

Vad innebär beskedet för svenska sparare?

Reporäntan lämnas oförändrad på -0,5 procent. En första räntehöjning väntas ske runt halvårsskiftet 2018 vilket är detsamma som man sagt tidigare. Prognosen är dock förknippad med en rejäl portion osäkerhet, och flyttas räntehöjningen är det mer troligt att den skjuts på framtiden snarare än tidigareläggs.

Dagens räntebesked innebär fortsatt rekordlåga boräntor åtminstone en bit in i nästa år. Under år 2020 väntar sig Riksbanken att reporäntan i snitt ska vara 0,6 procent, vilket betyder att rörliga boräntor i slutet av året kan vara närmare dubbelt så höga som idag.

Fortsatta stimulanser och osäkerheten på bostadsmarknaden innebär att kronan fortsätter att vara svag. En euro kostar idag närmare 10 kronor vilket betyder att det är dyrt att importera varor, och dyrt att resa till Europa.

Den positiva sidan av myntet är att den svaga kronan höjer värdet på sparande i europafonder, som fått en extra valutaskjuts under hösten. I lokal valuta (euro) har euroområdets börser stigit med cirka 17 procent, medan uppgången i svenska kronor är närmare 22 procent. 

Maria Landeborn
Sparekonom
Twitter: @marialandeborn 



Tre förslag som kan ge höjd pension

Taggar: Mattias


Regeringen och alliansen är mycket nära en uppgörelse om höjd pensionsålder, rapporterar DN. Men höjd pensionsålder är varken populärt bland folket eller enda lösningen. I en debattartikel i SvD presenterar jag idag tre alternativa förslag som skulle kunna stärka det svenska pensionssystemet. Jag återkommer till det i slutet av texten.

Sverige har Europas, om inte världens, friskaste pensionärer. En 70-åring i dag har enligt forskare samma hälsa som en 50-åring hade på 1970-talet. Så dramatisk har hälsoutvecklingen varit.

Antalet personer som fyllt 100 år har mer än 15-faldigats sedan 1970. Antalet hundraplussare kommer också bara fortsätta öka, särskilt när fyrtiotalisterna når högre åldrar framöver. De kommer ställa krav på en god välfärd, en bra vård och boende som passar deras behov. För den enskilde innebär den längre levnadsåldern fler år med pension. Därför kommer vi alla att behöva arbeta längre för att få en bra pension och vara med och bidra till det gemensamma.

Nu verkar alltså politiken närma sig skarpt läge. Ett förslag om höjd pensionsålder kan nå riksdagen redan innan valet i september nästa år. Men debatten har blivit alltför ensidig. Det svenska pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen, det vill säga att varje arbetad timme också påverkar storleken på den framtida pensionen. Lika viktigt som det är att fler jobbar längre, lika viktigt är det därför att fler människor väljer att börja jobba tidigare.

Sverige har idag en av världens högsta examensåldrar, hela 29,4 år. Snittet för OECD-länderna är på drygt 26 år. För ett hållbart pensionssystem som också ger bra pensionsnivåer är antalet arbetade år och timmar på totalen det viktigaste. Om fler kom i arbete tidigare skulle det ha en tydligt positiv effekt för pensionssystemet både för dagens och framtidens pensionärer.

För pensionerna skulle det betyda mycket. Premie- och till stora delar även tjänstepensionen fonderas och förvaltas av individen. Därför har de tidiga åren i arbetslivet i dag en stor effekt på den slutgiltiga pensionen. Beräkningar som Skandia gjort visar att den student som tar ett års uppehåll istället för att börja arbeta kan räkna med omkring 90 000 kronor mindre i pensionskapital vid pensioneringen.

Debatten har de senaste åren varit alltför fokuserad på den senare delen av arbetslivet. Men vi kan också stärka möjligheten för fler att börja jobba och intjäna pension tidigare.

Ett förslag är att bygga ut sommarterminen med relevanta kurser, vilket skulle kunna korta studietiden med upp till ett år. Man kan också skapa ett system där studenter som tar examen i tid får delar av sina studielån avskrivna.

Ett tredje viktigt förslag är att sänka inträdesåldern för kollektivavtalad tjänstepension. Idag har personer under 25 år ofta inte rätt att tjäna in tjänstepension genom sina kollektivavtal. Det är dags att parterna på arbetsmarknaden ger samma möjligheter för tjänstepensionsavsättningar även för den som är under 25 år.

Vi kommer att behöva jobba längre för att få en bra pension under ett långt och aktivt liv. Att börja arbeta tidigare är ett sätt både att förlänga arbetslivet och förbättra pensionen.

Fler aktuella inlägg från mig hittar du här.

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter




Då höjer Riksbanken reporäntan

Taggar: Johan


Varför höjs räntan i USA men inte i Sverige? Och när är det dags för Riksbanken att höja?

I går höjde den amerikanska centralbanken, Federal Reserve (Fed) sin styrränta för femte gången sedan finanskrisen. Beskedet var som vanligt odramatiskt eftersom Fed ser till att marknaden är med på noterna i god tid före sina höjningar för att undvika onödig marknadsoro.

Det är dock inte bara amerikanska Fed som kommer med räntebesked – i eftermiddag står ECB, Bank of England och ytterligare några på tur och nästa vecka är det så dags för Riksbanken. För vår del är det dock inte tal om någon räntehöjning än på ett tag. Men hur kommer det sig egentligen att USA började strama åt penningpolitiken redan för två år sedan, medan Sverige och Riksbanken fortsätter ösa på med stimulanser?

Två orsaker

I grund och botten finns det två orsaker. Den ena, som ofta lyfts fram, är att Riksbanken inte kan avvika allt för mycket från vad den europeiska centralbanken, ECB, gör. Om den svenska räntan skulle vara betydligt högre än den europeiska skulle svenska kronan stärkas, vilket skulle hålla nere inflationen till följd av billigare import.

Den andra orsaken är de faktiska ekonomiska skillnaderna mellan Sverige och USA där USA kan beskrivas som litet längre fram i konjunkturcykeln. Men mer viktigt är att det också har varit skillnad i inflation mellan Sverige och USA under de senaste åren där USA har haft konsekvent högre inflation än Sverige fram till i år. Att Fed började höja räntan när inflationen parkerade sig över 2 procent i slutet av 2015 är ingen tillfällighet, men svenska inflationen har bara varit uppe och ”touchat” på 2-procentsnivån, och har alltså ännu inte parkerat där – och det gör hela skillnaden.

Grafen visar ländernas inflation exklusive energipriser. 

Vi har ofta kritiserat Riksbankens lågräntepolitik. Kritiken kan sammanfattas som att Riksbanken gasar mer än vad som är motiverat, vilket ökar obalanserna i ekonomin och driver upp skuldsättningen samt försämrar möjligheterna att parera en framtida inbromsning. Att räntan har behövt vara låg under åren efter krisen är en sak, men vi menar att Riksbanken borde ha stannat tidigare. I sådana fall hade förvisso konjunkturen inte varit lika stark som har varit fallet under de gångna 2-3 åren och inflationstakten hade varit något lägre, men vår bedömning är att det hade varit värt att avstå lite tillväxt för att slippa de risker som nuvarande penningpolitik leder till.

Året då prognosen håller?

Så när kommer den svenska räntan börja höjas? Riksbankens egen prognos är i mitten på nästa år. Dessa prognoser har vi dock lärt oss att ta med en tilltagen nypa salt eftersom de alltid har varit fel. Men frågan är om de inte faktiskt får rätt den här gången – till slut. För trenden uppåt i inflation sedan 2014 är av allt att döma på riktigt. Och vad som är än mer viktigt är att uppgången i inflation även den här gången har en tydlig koppling till resursutnyttjandet i ekonomin. Det tar dock ett tag (omkring 1-2 år) innan ökat resursutnyttjande visar sig i form av högre priser. Det innebär att om de historiska sambanden håller även framöver, så ska inflationen fortsätta att stiga nästa år och parkera sig över Riksbankens tvåprocentsmål. Och då kommer Riksbanken att höja räntan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Johan Lundqvist
Makroekonom
Twitter: @j_lundqvist1




Så mycket PPM-pengar får du i år

Taggar: Maria


I december varje år betalas PPM-pengarna ut. I år startar utbetalningarna på måndagen den 11:e december och det handlar om 39,5 miljarder som ska placeras i de fonder spararna valt (eller inte valt). PPM-spararna får i snitt cirka 7 000 kronor per person i år. Maximalt kan man få strax över 11 000 kronor. Förutom PPM-pengarna sätts också 255 miljarder av till inkomstpensionen i år, och dessutom betalar arbetsgivarna cirka 191 miljarder kronor i tjänstepension till sina anställda.*

Viktigaste inte PPM, utan…

40 miljarder låter mycket, men för de allra flesta är PPM-pengarna en väldigt liten del av den framtida pensionen. Det viktigaste är därför inte att fokusera på att välja PPM-fonder, utan att ha koll på det totala pensionssparandet.

Det enklaste sättet att få en samlad överblick att besöka www.minpension.se och göra en pensionsprognos. Där finns en sammanställning över hela den allmänna pensionen inklusive PPM, tjänstepension och eget pensionssparande. Även om det bara är just en prognos, så ger det ändå en fingervisning om ifall ditt nuvarande sparande räcker till, eller om du behöver avsätta mer pengar för att inte tvingas sänka levnadsstandarden kraftigt som pensionär.

Blir din pension låg?

Om din framtida pension väntas bli låg är det läge att göra något åt det, och ju förr desto bättre. Ju tidigare du börjar spara, desto mer hinner pengarna växa innan du ska använda dem.

Koll på tjänstepensionen

Har du en arbetsgivare som saknar tjänstepensionsavtal finns mycket att vinna på att antingen byta arbetsgivare, eller att ta upp saken med arbetsgivaren. Även om företaget saknar tjänstepension idag, finns ju möjlighet att teckna ett avtal för de anställda. Förutom själva avsättningarna till pensionen ger det även tillgång till sjukförsäkring, efterlevandepension för anhöriga om man går bort och premiebefrielseförsäkring som gör att pengar fortsätter avsättas till pensionen även om den anställde blir långvarigt sjuk.

Glöm inte eget sparande!

Att ha ett eget sparande är också viktigt. Idag är det enkelt att öppna ett ISK eller en Kapitalförsäkring via nätet och starta ett autogiro som gör att ett valfritt belopp dras från ditt konto när lönen kommer, och placeras i de fonder du väljer. Ett litet sparande är bättre än inget alls.

Friskt vågat, hälften vunnet

Av erfarenhet vet jag att många tycker att det är lite läskigt att ta risk genom att placera pengar på börsen. Vem vet om den kommer att gå upp eller ner? Svaret på frågan är att börsen alltid kommer att gå både upp och ner över tid. Men på riktigt lång sikt, säg 10 år eller mer, är chansen väldigt god att du får en positiv avkastning på sparpengarna om du väljer aktier. För att pengarna ska växa måste man dock våga satsa på aktiefonder i ett långsiktigt sparande, och undvika räntefonder och sparkonton som inte ger någon avkastning att tala om. Stirra dig sedan inte blind på hur börsen går idag, nästa vecka eller ens nästa år, utan låt det där månadssparandet löpa på, år efter år.

Men åter till steg nummer 1 – börja med att göra en pensionsprognos för att få koll på din ekonomiska framtid. Gå in på www.minpension.se.

 *Källa: Pensionsmyndigheten



Se filmen och läs mer här

Maria Landeborn
Sparekonom
Twitter: @marialandeborn 



Nytt amorteringskrav – lägre bopriser?

Taggar: Maria


Regeringen bekräftade på torsdagen att man går vidare med det nya amorteringskravet. Det innebär hushåll som lånar mer än 4,5 gånger bruttoinkomsten behöver amortera 1 procent om året på bolånet utöver det befintliga kravet. Detta kommer att gälla alla bostadsköp från och med den 1 mars 2018.

Finansinspektionen bedömer i sin analys att det nya amorteringskravet kan få bopriserna att falla 1,5 procent. Om det stämmer är omöjligt att veta, eftersom prisutvecklingen på bostäder beror på så många andra faktorer som räntor, utbud och efterfrågan, byggande och konjunktur.

Kortsiktigt lyft?

Även om historien inte nödvändigtvis säger något om framtiden, låt oss ändå blicka tillbaka på vad som hände när de två tidigare kraven – bolånetaket och det första amorteringskravet – infördes. Inför att de skulle börja gälla ökade aktiviteten på bostadsmarknaden och priserna steg. Det berodde på att många köpare valde att snabba på processen för att slippa de nya reglerna. Från och med den dag reglerna infördes lugnade marknaden ner sig.

Det är svårare att säga vad den långsiktiga effekten på bostadspriserna blir av de nya reglerna på grund av att det händer andra saker i omvärlden som också påverkar vad vi är villiga att betala för en bostad. En mycket viktig parameter är Riksbankens reporänta. Den påverkar i allra högsta grad boräntorna och har under samma period som kraven införts både höjts och sänkts – och det rätt rejält.

Reporäntan viktigare

Låt oss titta på prisutvecklingen för bostadsrätter i Stockholm. Att vi väljer Stockholm beror på att kraven framför allt påverkar alla som köper en bostad till ett högt pris och tar stora lån, det vill säga boende i storstäderna. Eftersom priserna är allra högst i Stockholm är det rimligtvis där både bolånetak och amorteringskrav får störst genomslag.

I grafen syns att efter att bolånetaket infördes planade prisutvecklingen ut. Men den visar också att Riksbanken under samma period höjde reporäntan från 0,25 ända upp till 2 procent, vilket betyder att månadskostnaden för bolåntagare med rörlig ränta tredubblades. Ett rimligt antagande är att räntehöjningarna bidrog mer än bolånetaket till att prisuppgången mattades av.

När Riksbanken insåg att tajmingen för räntehöjningar var dålig och sänkte räntan igen, så dröjde det inte länge innan bostadspriserna klättrade vidare uppåt. De första prisdipparna kom först när Riksbankens ränta nådde botten och Finansinspektionen samtidigt meddelade att man ville införa ett amorteringskrav. Sedan dess har priserna fortsatt att stiga men i något lugnare takt, och under hösten har priserna alltså vänt ner. Att uppgången mildrats och så småningom planat ut beror sannolikt på en kombination av införda amorteringskrav och att boräntorna nått botten.

Dämpande faktorer

Under hösten 2017 skedde flera saker som kan ha bidragit till att bopriserna plötsligt sjönk. Finansinspektionen flaggade för skärpta amorteringskrav, samtidigt som det visade sig finnas ett överutbud av nybyggda bostäder i det högre prissegmentet som inte gick att sälja. Den omfattande medierapporteringen kring problemen gjorde bostadsköparna ännu mer försiktiga, inte bara i storstäderna utan i hela landet. Dessutom såg det under början av hösten ut som om Riksbanken skulle höja räntan under första halvåret 2018, vilket även det kan haft viss dämpande effekt på marknaden.

Största uppgången bakom oss

Nu är alltså det nya amorteringskravet klubbat och klart. Frågan när om det kan bidra till att få fart på bostadsmarknaden igen i början av 2018? Helt omöjligt är det inte att köparna även denna gång lägger på ett extra kol för att få köpet klart innan den 1 mars och att det kortsiktigt lyfter marknaden. På längre sikt talar dock både amorteringskrav och stigande räntor för att den kraftigaste prisuppgången ligger bakom oss.

Se filmen och läs mer här

Maria Landeborn
Sparekonom
Twitter: @marialandeborn 



Nytt amorteringskrav? Tänk på det här när du ska köpa bostad

Taggar: Maria


Det darrar på bostadsmarknaden. Vår sparekonom Maria Landeborn är skeptisk till förslaget på nytt amorteringskrav – men förklarar varför man ändå ska våga köpa bostad.

Se filmen och läs mer här

Maria Landeborn
Sparekonom
Twitter: @marialandeborn 



Två steg fram – ett och ett halvt tillbaka



Gårdagens statistik var knappast särskilt munter läsning för Riksbanken. Nedgången på bostadsmarknaden accelererade och inflationstakten (mätt som KPIF) mattades av till 1,8 procent från förra månadens 2,3.

Totalt sjönk priserna på bostäder 3 procent under oktober, enligt Valueguard, och störst var nedgångarna i Stockholm. Priserna är fortfarande ett par procent högre än under oktober förra året, men kurvan pekar brant nedåt, och jag skulle inte bli förvånad om vi får se sjunkande priser även på årsbasis framöver. Det skulle i så fall vara första gången sedan 2012. Men som min kollega Maria skrev igår, så fattas (tack och lov) de faktorer som verkligen skulle kunna utlösa dramatik – lågkonjunktur, stigande arbetslöshet och hög ränta. Så även om det säkerligen kan vara oroligt på bostadsmarknaden ett tag till, så har vi fortsatt svårt att se ett regelrätt prisras framför oss.

Naturligtvis påverkar gårdagens statistik Riksbanken. Senast det begav sig passade direktionen på att köpa tid genom att skjuta fram beslutet om huruvida obligationsköpen ska förlängas eller avvecklas till mötet den 20 december. På så sätt kan de väga in både gårdagens statistik och motsvarande siffror för november samt senaste och ytterligare ett ECB-besked innan de bestämmer sig. Min tes vid förra räntebeskedet var att om inflationen skulle visa styrka under återstående månader, så skulle Riksbanken våga avveckla obligationsköpprogramet efter årsskiftet eftersom ECB då ska halvera sitt.

Det har inte skett. Inflationstakten toppade i juli och har därefter mattats av. Den har dessutom varit lägre än förväntat de senaste två månaderna samtidigt som situationen på bostadsmarknaden alltså har förvärrats. Det är inte en miljö som Riksbanken vill ta ett steg tillbaka i.

Nästa sak att fundera på är vilka effekter en ihållande oro på bostadsmarknaden skulle få på tillväxten, via effekterna på bostadsinvesteringar och vår konsumtion. Dessa två faktorer har varit viktiga för den starka tillväxt som svensk ekonomi har presterat de gångna åren och har sannolikt bidragit till trenden uppåt för inflationen. Istället för att utveckla det resonemanget vidare nöjer jag mig med att hänvisa till grafen nedan. Återigen: Inte en miljö som Riksbanken vill ta ett steg tillbaka i. Nästa månads prisstatistik blir viktig, men jag är tveksam till att en hög siffra räcker. Riksbanken vill se att 1) avmattningen i inflationen bryts och att 2) bostadsmarknaden stabiliseras, och för det räcker knappast ett enskilt månadsutfall. Än en gång blir vi påminda om hur svårt det är för centralbankerna att ta sig ur lågränteträsket.

Fler aktuella inlägg från mig hittar du här.

Johan Lundqvist
Makroekonom
Twitter: @j_lundqvist1




Mer Skandia hittar du på: