Marknaderna på tå inför kvällens besked



Ikväll meddelar den amerikanska centralbanken, Fed, sitt räntebesked. Få saker skapar så stor uppmärksamhet på de finansiella marknaderna som amerikanska räntebesked. Och även om de flesta bedömare räknar med att Fed låter räntan ligga still och prissättningen på marknaderna indikerar låg sannolikhet för höjning, så går det inte att komma ifrån att marknaderna kommer vara på helspänn ikväll. För även det som på förhand kan ses som osannolikt, inträffar ju trots allt med jämna mellanrum.

Men oavsett om Fed överraskar eller inte ikväll – är en räntehöjning verkligen ett så stort hot? Att det kommer bli oroligt inför eller i samband med nästa höjning är nog ofrånkomligt, men blickar vi bortom den kortsiktiga bilden så kanske en snar amerikansk räntehöjning till och med precis är det som marknaderna skulle behöva. En försiktig åtstramning redan nu skulle knappast knäcka konjunkturen, men kan motverka tidiga inflationssignaler och göra att inflationen stiger i långsammare takt, med följden att framtida räntehöjningar också kan ske långsamt. Därmed förlängs den ekonomiska cykeln, vilket skapar mer tid för företagen att få fart på sina vinster i lågräntemiljö (för jo, det krävs ytterligare ett par höjningar innan vi har lämnat lågränteterritoriet).

Den motsatta strategin skulle vara att lägga allt vad räntehöjningar heter på hyllan tills inflationen har tagit sig över, säg, 3 procent, och därmed tillåta en overshoot. Och nog skulle man kunna låta inflationen vara lite högre ett tag när den nu har legat under målet under en längre tid. Men risken med en sådan strategi är att det kan bli svårt att kontrollera inflationen när den väl fått ordentligt fäste utan att samtidigt knäcka konjunkturen. Tänk på hur svårt det har varit att skapa inflation under de senaste åren. Vad är det då som säger att det kommer bli enklare att bekämpa inflationen när den väl tar fart – återigen utan att samtidigt knäcka konjunkturen? Och i en ekonomi som är i full sysselsättning och där tidigare desinflationistiska impulser från energipriser och valutan nu avtar, går det inte att utesluta att inflationen tar fart tidigare än vad de flesta av oss tror idag.

Dags för centralbankerna att frigöra sig
Ytterligare en fördel med att höja räntan i USA, och avstå ytterligare stimulanser i Japan, euroområdet och Sverige, är att centralbankerna sparar på det lilla krut som återstår i arsenalen inför framtiden. Dessutom vore en självrannsakan önskvärd – vissa stimulanser har varit både nödvändiga och effektiva, andra är betydligt mer tveksamma. De tveksamma åtgärderna har dock fyllt ett annat syfte – att hålla marknaderna vid gott mod. Det kan vara befogat med jämna mellanrum, men på senare tid har detta gått så långt att man kan argumentera för att det är marknaderna som styr penningpolitiken. Gång på gång har vi sett hur börsoro har fått centralbankerna att backa från tidigare retorik. Det är inte sunt. I förlängningen hotar denna beroendeställning det grundläggande förtroendet för penningpolitikens utövning. Centralbankerna måste därför påbörja ett arbete med att skicka marknaderna på stimulans-avvänjning. För som det är nu är det marknaderna som sitter i förarsätet och det är inte hållbart.

Johan Lundqvist, ekonom, bloggar om makroekonomi och sparande




SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Hushållen prioriterar sparande



Skandias Plånboksindex för tredje kvartalet visar på ett trendbrott. Efter en lång tid av sjunkande sparvilja har hushållen nu tänkt om och prioriterar i högre grad sparande, framför allt handlar det om buffertsparande och amorteringar. En orsak till den ökade sparviljan är sannolikt det nya amorteringskravet och de effekter det får på privatekonomin för den som ska köpa en bostad. Det blir tydligt när man tittar på i vilka grupper sparviljan har ökar mest.

Två grupper där sparviljan ökar är storstadsbor och höginkomsttagare som ofta har stora bolån. En annan är yngre par utan barn som sannolikt står inför ett köp av en större bostad framöver och då behöver ha mer kapital. Slutligen handlar det om småbarnsfamiljer, en grupp med en ekonomi som redan är ansträngd på grund av högre utgifter, ofta kombinerat med lägre inkomst till följd av föräldraledighet, vab och deltidsarbete.

Samtidigt som amorteringskravet trätt i kraft och boprisrallyt saktat in, diskuteras ränteavdragets framtid frekvent i media. Även ett skuldkvotstak som främst skulle drabba förstagångsköpare är en populär tänkbar åtgärd för att kyla av bostadsmarknaden. Som lök på laxen tycks Riksbanken nu ha nått räntebotten och detsamma har boräntorna gjort.

Hushållens optimism minskar något men är fortfarande hög i ett historiskt perspektiv. Man ser positivt på framtiden och den egna ekonomin.

Om du vill läsa hela rapporten kan du ladda ner den här.

Maria Landeborn, sparekonom
Twitter: @marialandeborn

JPG image, 545 x 335



Svenska bankmarknaden|2016-09-20 15:00:27

Totalskyddad. Nämn en regering som tillåtit eller kommer tillåta fastighetspris fall!
Anmäl


Svenska bankmarknaden|2016-09-20 15:14:41

Med den globala befolkningstillväxten kan inte fastighetspriser sjunka. BNP tillväxt mäter aldrig livskvalité eller vilka varor och tjänster som ingår. Därav kan BNP aldrig sjunka. Inflationsberäkningarna utgår från en höginkomsttagares varu samt tjänstekorg ränteköp är en betydande del. Lågräntan är en skam för det politiska landskapet och gynnar den som tar störst risk eller i praktiken ej. Fastighetsköp är ingen risk i den nya ekonomiska landskapet, i synnerhet inte i Sverige. Ekonomi är ingen vetenskap utan styrs utifrån trender som politiker fastställer.
Anmäl


SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Riksbanken nästan färdig



Det blev som förväntat inga förändringar av penningpolitiken när Riksbanken släppte sitt räntebesked i förmiddags. Reporäntan blir kvar på -0,5 procent och tillgångsköpen fortsätter i samma takt som förut och ska löpa året ut. Frågan som många ställer sig nu är om det kommer komma något mer från Riksbanken. Vår bedömning är att Riksbanken är nästintill färdig vid det här laget, men att de kommer behöva förlänga sina åtgärder ytterligare ett tag. Anledningen till det är inte att ekonomin behöver mera stimulanser utan att europeiska centralbanken, ECB, kommer göra mer.

Frågan är dock hur mycket mer ECB faktiskt kan göra. Det pågående europeiska programmet för köp av obligationer ska löpa till mars 2017. Men eftersom vare sig inflation, konjunktur eller förtroendemätningar har förbättrats sedan ECB sjösatte sitt program i fjol, får vi anta att det förlängs. Besked om det kan komma redan imorgon. Här börjar dock ett problem att uppenbara sig (vid sidan av den uteblivna effekten). Och det är att det börjar bli brist på obligationer att köpa. För allt fler obligationer handlas i dagsläget till nivåer under centralbankens inlåningsränta om -0,40 procent, vilket förhindrar ECB från att köpa dem. Och eftersom köpen måste fördelas mellan de olika medlemsländerna går det inte att fortsätta att köpa t ex italienska obligationer om de tyska inte går att köpa. Även på företagsobligationsmarknaden är tillgången begränsad. Det krävs alltså att ECB ändrar på regelverket för att kunna förlänga obligationsköpen. Det lär inte bli friktionsfritt, men är knappast omöjligt.

Men om inflationen eller konjunkturen i euroområdet stöter på nya bakslag, så kommer ECB inte att nöja sig med att förlänga befintligt program. Då handlar det istället om att åtgärderna trappas upp. Och i och med obligationsbristen betyder det sannolikt än mer okonventionella metoder.  Här går det att spekulera i allt från direkta köp av aktier till den berömda helikoptern – dvs. att på ett eller annat sätt förmedla reda pengar direkt till hushållen. Men då börjar vi komma in på finanspolitiskt territorium. Och det leder till implikationen att penningpolitiken nu i praktiken är framme vid vägs ände. 

Om vi återvänder till Sverige, så får vi konstatera att Riksbankens sits är betydligt bättre än ECB:s. Den svenska inflationen är högre än i euroområdet och konjunktur och arbetsmarknad är också starkare. Än mer okonventionella åtgärder i likhet med de som nämns ovan är därför uteslutna för svensk del. Åtminstone i frånvaro av en påtaglig försämring. Och även i Sverige börjar det bli obligationsbrist. Hittills har utländska investerare sålt stora mängder räntepapper, men på senare tid har detta minskat. Detta märks inte minst på de branta räntefallen på svenska marknaden sedan i våras. Förvisso finns andra typer av obligationer att köpa – bostadsobligationer t ex. Men att elda på bostadsmarknaden ytterligare i det här skedet vill Riksbanken knappast bidra till.

Det vi landar i är att Riksbanken nu ”nästan” är klar för den här gången. Det som återstår är förmodligen att det befintliga programmet för obligationsköp förlängs ytterligare några månader för att förhindra kronförstärkning efter att ECB har gjort detsamma. Men därefter får vi anta att Riksbanken har stimulerat färdigt – inte minst mot bakgrund av den begränsade tillgången på obligationer och en förmodad ovilja att vidta mer okonventionella åtgärder. Men när Riksbanken väl är klar dyker den verkligt svåra frågan upp – hur tar man sig ur den situation man har skapat? Det är det nog ingen som vet i dagsläget. 

Johan Lundqvist, ekonom, bloggar om makroekonomi och sparande




Vem i hela världen kan man lita på?



Imorgon är det återigen dags för Riksbanken med Stefan Ingves i spetsen att komma med ett nytt räntebesked. Det kommer inte vara någon dramatik med det den här gången heller; räntan kommer lämnas oförändrad på rekordlåga minus 0,5 procent och obligationsköpen fortsätter enligt plan. Riksbanken kommer avvakta de internationella centralbankernas agerande under hösten och kommer det ytterligare stimulans därifrån så kan vi förvänta oss att Riksbanken följer efter.

I våras skrev jag här på bloggen om de potentiella riskerna med låga räntor; en ökad skuldsättning hos hushållen och ett högre risktagande bland annat. De låga räntorna är ett gigantiskt experiment som ingen kan veta de långsiktiga konsekvenserna av. Men här och nu innebär negativa räntor definitivt en sorts straffskatt på sparande. Med låga räntor så blir avkastningen lägre och den som vill försöka upprepa den avkastning man fått på sparande de senaste 20 åren måste sannolikt acceptera en mycket högre risk. Alternativet för att nå sina sparmål blir då att acceptera lägre avkastning och istället spara mer.

En annan utmaning med centralbankernas lågräntepolitik och gigantiska stödköp av obligationer är att räntemarknaden blir översvämmad med kapital och fungerar mycket sämre. Det går helt enkelt inte att lita på räntan som ett rättvist marknadspris. Och eftersom alla tillgångar värderas med hjälp av den opålitliga räntan blir det även svårt att värdera aktier.

Samtidigt ska vi komma ihåg att den låga räntan inte bara är ett resultat av centralbankernas stimulanser utan en konsekvens av att världen inte växer i samma takt som tidigare. De två stora utmanande krafterna för global tillväxt är demografi och att skuldsättningen i stora delar av världen är mycket hög. Vi blir inte fler människor på jorden och framförallt i västvärlden blir vi allt äldre.

Det är troligt att vi kommer att ha svag global tillväxt under lång tid och därför kan också lågränteläget hålla i sig inom överskådlig tid. Men som sagt så har världen aldrig sett en penningpolitisk utveckling likt den som nu pågår och ingen kan veta vilka effekter den kommer att ha på sikt. Just nu är det tillräckligt svårt att lita på att saker verkligen är värda så mycket som priset visar.

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter




Hur vi bidrar till bättre klimat



Att bromsa växthuseffekten blir mer och mer angeläget. Skandia har som målsättning att minska vår verksamhets ekologiska fotavtryck. Klimatfrågan är en av de viktiga hållbarhetsfrågorna som vi jobbar med och innebär att vi så långt det går i de länder vi verkar bara köper grön el, ersätter resande med videomöten och har en mängd andra initiativ för att minska utsläppen från vår verksamhet. För de koldioxidutsläpp som kontorsverksamheten trots det skapar ser vi till att klimatkompensera fullt ut.  Vi har nu i fyra år till 100 procent klimatkompenserat för våra utsläpp.

Klimatavtalet i Paris i december och FN:s hållbarhetsmål visar tydligt att både stater och företag behöver bidra till att minska koldioxidutsläppen. Hur ska vi då få fler företag att dra sitt strå till stacken? Att klimatkompensera är ett sätt som både vi och andra bolag väljer, däribland familjeägda hamburgerkedjan Max. De har även prövat möjligheten att som företag få skatteavdrag för sin klimatkompensation (liknande möjligheten att göra skatteavdrag om man köper utsläppsrätter). Frågan har varit uppe i Förvaltningsrätten som i somras fattade beslut att neka skatteavdrag för klimatkompensation. Frågan kommer eventuellt att prövas i Kammarrätten.

Hur detta går är en viktig fråga för oss alla att hålla koll på. I nuläget finns ett antal engagerade bolag som, helt frivilligt, väljer att ta ett samhällsansvar genom att klimatkompensera. Både familjeägda Max och Skandia som kundägt är bolag med tydliga direktiv från ägarna om att ha en hög nivå på hållbarhetsarbetet. Men klimatproblematiken är så omfattande att det krävs att få långt fler bolag att agera.

Jag undrar hur många fler företag som skulle välja samma väg om det fanns starkare incitament, som t.ex. möjlighet till skatteavdrag. Tanken svindlar och jag kommer följa utvecklingen med spänning. 

Allt gott,

Lena Hök
Hållbarhetschef Skandia
Twitter: @lenahok

P.S. Är du nyfiken på hur Skandia klimatkompenserar? Vår klimatkompensation går till ett kvalitetscertifierat projekt (med Gold standard) som bidrar till att fler hushåll i Ghana kan använda en energieffektiv spis för matlagning. Den minskar behovet av att hugga ner träd och skogen kan därmed fortsätta ”andas in” koldioxid från luften och bidra som kolsänka.  Utöver att spisen är en klimatvinst så är det även en hälsovinst då den skapar mindre rök än matlagning över vanlig vedeldad spis. Detta är ett exempel på hur vi som företag kan vara med och bidra till lösningar enligt FN:s hållbarhetsmål.

Mer om klimatkompensation och hamburgerkedjan Max på deras hemsida.





Brexit gav skjuts till marknaderna



Det har varit en stark sommar för världens börser. De flesta aktiemarknader har passerat nivåerna från före Brexit och mer därtill. Inräknat utdelningar befinner sig flertalet börser på årshögsta nivåer. Det är dock inte det faktum att britterna ska lämna EU som har gett marknaderna glädjefnatt. Istället handlar det om förväntningar på, och resultatet av, att centralbanker möter Brexit-oron med utökade eller förlängda stimulanser, vilket har pressat ned obligationsräntor världen över ytterligare. Marknadsutvecklingen har även stöttats av den ekonomiska statistiken som har visat på en ljusning under sommaren. Det rör sig inte om drastiska förbättringar, men sammantaget gör det att vi ser förutsättningar för något högre tillväxt framöver. Och att ekonomisk förbättring sker samtidigt som räntorna sjunker får beskrivas som jackpott för marknaderna.

Framöver finns dock skäl att anta att riskaptiten utmanas. Värderingarna har stigit och stimulanser kan inte stötta marknaderna i all evighet. Även det faktum att amerikanska Fed går på tvärs med nära nog alla andra centralbanker och närmar sig en räntehöjning har potential att skapa oro längs vägen. 

I månadens marknadsbrev går vi igenom förutsättningarna för aktiemarknaderna och konjunkturen. Vi tittar även lite extra på den amerikanska börsen som är inne i den näst längsta uppgångsfasen någonsin. Vi konstaterar att värderingarna är höga, men att risken för recession och medföljande börsfall är begränsad. Och nyckeln till nya uppgångar är vinsttillväxten som måste ta fart.

Se mer i filmklippet nedan och läs hela september månads marknadsbrev (pdf)

Johan Lundqvist, ekonom, bloggar om makroekonomi och sparande
 




Företag som förändrar världen



Att läsa tidningen känns ibland som att läsa en rysare av Stephen King. Klimatförändringar, människor på flykt, ökad ohälsa och otrygghet i samhället. Samhällsutmaningarna är så stora att det kan kännas övermäktigt. Men det finns också hopp. Det visar idag internationella affärstidningen Fortune Magazine. De listar världens 50 främsta bolag som genom sin vinstdrivande verksamhet även skapar viktig samhällspåverkan (miljömässigt eller socialt). Skandia finns med som enda svenska bolag och rankas på 20:e plats. I världen. Det känns fantastiskt.

Skandia har länge arbetat med att integrera hållbarhet i vår affär – i alltifrån våra investeringar, fastigheter till våra försäkringar. Det var det sistnämnda, Skandias framgångsrika arbete med att minska ohälsa som avgjorde toppnoteringen på Fortunes Change the world list.

Jag har tidigare bloggat om hur vi vågat stå upp mot kortsiktigheten och vår modell där försäkringskunderna får både riktigt bra rehab samtidigt som vi gör vårt yttersta att fånga upp kunderna redan innan de blir sjuka. Det har gett resultat – både mänskligt och finansiellt. Vi har mer än halverat kundernas sjukskrivningar samtidigt kommer vinsten många till godo. Vi har sänkt kundernas kostnad för försäkringspremier, ökat vinsten både för Skandia och våra kunder, samt undvikit personligt lidande och offentliga välfärdskostnader som uppstår när en person blir sjukskriven. 

Världen står inför stora samhällsutmaningar, något som FN har samlat i 17 hållbarhetsmål (nummer tre är God Hälsa). För att rå på utmaningarna krävs också näringslivets drivkraft och engagemang. Företag har en fantastisk förmåga till innovation och finna lösningar på problem.  Och om företag i stor skala ska vara med och finna lösningar på samhällsutmaningar så är det avgörande att de också samtidigt kan tjäna pengar på att göra det. Så det blir ekonomiskt hållbart i längden. Det vinner vi alla på.

Allt gott!

Lena Hök
Hållbarhetschef Skandia
Twitter: @lenahok

PS – vill du veta mer om hur vi jobbar på för att bidra till både god avkastning till våra sparare och ett bättre samhälle (alltifrån klimatkompensation, gröna investeringar eller byggande av Sveriges största solenergianläggning) så kan du spana in vår hållbarhetsredovisning.




Annie westin|2016-08-30 14:29:07

jag har inte fått hyran
Anmäl


Bo Wennström|2016-08-31 23:17:28

Jag anser att fortsätta på den storindustriella vägen medborgarfientligt och här skriver du om Sveriges största solenergianläggning som något bra. Det är som att kissa i byxan, först blir det väldigt varmt sen kallt och kladdigt. Solenergi och vindenergi skall utvecklas småskaligt, på mikronivå så att alla medborgare och industrier blir så nära självförsörjande som möjligt på el. Idag skapas nonsens anställningar för att upprätthålla en förlegad arbetslinje med rötter i slaveritänkandet. Urbaniseringen skall upphöra genom en gemensam samhällsmålsättning om ruralisering, småskalighet med självförsörjande entreprenörer på familjenivå, återskapande av våra rötter med automatiserade familjejordbruk utan djurhållning. Därför driver jag idén med ett Svenskt Medborgarliv se här; https://docs.google.com/document/d/1Z8S8pDLIvXZEOofmBf8J6zpOPl8Jno_sxLiZNRKh-OQ/edit
Anmäl



Sommaren är kort (men medellivslängden ökar)



Fler och fler blir allt äldre och särskilt i Sverige har man även hälsan med sig högre upp i åldrarna. Medellivslängden i det här landet ökar med ungefär ett år vart sjunde år, eller knappt nio minuter per timme. Endast sju svenskar upplevde 1800-talets alla år medan motsvarande siffra för 1900-talet är hela 895 personer. Det här innebär naturligtvis utmaningar för pensionssystem som ska betala ut pengar hela livet, men i grunden är det förstås fantastiska nyheter.

Spädbarnsdödligheten i det här landet är i princip utraderad samtidigt som överlevnaden för hjärtsjukdomar, stroke och cancer ökar tack vare medicinska framsteg.  Det är de främsta förklaringarna till den ökade medellivslängden. Sverige har Europas, om inte världens, friskaste pensionärer. 70 är det nya 50. En 70-åring idag har enligt forskare samma hälsa som en 50-åring hade på 70-talet – så dramatiskt har hälsoutvecklingen varit.

Tunga jobb, sexdagarsveckor och begränsade semestervillkor tog ut sin rätt för de som föddes i början på 1900-talet. Dagens pensionärer har fler friska år att se fram emot och har det också bättre ställt än den tidigare generationen. Idag har många råd att resa och göra saker som snarare påminner om hur man levde som ung, före jobb och familjeliv.

Det ställer samtidigt krav på att man har en jämnare nivå på pensionen under fler år så planeringen av pensionspusslet när det är dags blir ett mycket viktigt moment. Särskilt med tanke på hur många valmöjligheter och hur mycket flexibilitet som finns när det gäller pensionsuttag idag. En alltför kortsiktig planering kan innebära att allting utöver den allmänna pensionen från det orange kuvertet har tagits ut på fem års tid.

Men det är viktigt att komma ihåg att det är just medellivslängden som ökar, inte maxåldern. Det har i princip funnits gamla människor i alla tider. 113 år är rekordet i Sverige och även om vi inte sett någon 120-åring ännu så finns en 122-åring bekräftad i Frankrike. Jeanne Calment föddes 1875 och det finns en underbar anekdot om henne apropå svårigheten att förutse återstående livslängd.

Hennes 47-årige advokat ville nämligen köpa hennes lägenhet och föreslog ett avtal där han kunde ta över lägenheten efter hennes död. Året var 1965 och Jeanne, då 90 år gammal och utan arvingar kvar i livet, accepterade förslaget som innebar att advokaten skulle betala henne 2 500 francs per månad (ca 3 400 kr) till dess att hon avled.

Advokaten hann själv gå bort vid 77 års ålder och hans änka fick fortsätta med betalningarna under resten av Jeannes liv. Totalt betalades motsvarande 1,3 miljoner kronor för lägenhet, vilket motsvarade mer än det dubbla marknadsvärdet. Jeanne refererade ofta till att hon såg det som en tävling att se hur gammal hon kunde bli med tanke på avtalets utformning.

Är det så enkelt att motivation slår medellivslängd? Kanske är det något att fundera på i hängmattan i sommar, vad som skulle kunna motivera dig till att bli världens äldsta människa.

Nu tar jag semester och vill med detta önska alla läsare en härlig sommar!

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter




London Calling



Det kan knappast ha undgått någon att Storbritannien röstat för "Brexit" - ett utträde ur EU. Valresultatet skickade chockvågor över de finansiella marknaderna och medförde att Stockholmsbörsen i måndags upplevde det kraftigaste börsfallet på en enskild dag sen terrordåden den 11 september 2001.

Jag fick tag på vår kapitalförvaltningschef Hans Sterte för att höra hur portföljen, för de kunder som valt traditionell förvaltning, påverkades av turbulensen:

Vi brukar prata om den som en allvädersportfölj, hur klarade den sig den här gången?
– Portföljen klarade de första dagarnas turbulens med anledning av Brexit mycket väl, säger Hans Sterte. Som mest var portföljen ned knappt en halv procent i början av veckan och efter tisdagens stängning är vår avkastning positiv jämfört med före omröstningen. Naturligtvis sjönk våra aktieinnehav i värde, men valutaexponeringen mildrade fallen påtagligt. Dessutom gav den aktiva förvaltningen ett stort positivt bidrag samtidigt som våra obligationsinvesteringar steg i värde.

Gjorde vi några justeringar av portföljen inför omröstningen?
– Nej, vi valde att inte göra några ändringar. Beslutet att inte ändra den strategiska fördelningen i portföljen byggde på att osäkerheten kring både utfallet i omröstningen och följderna av Brexit bedömdes som ytterst osäkra. Istället var strategin ha tillförsikt till portföljens förmåga att hantera situationen.

– Det finns tillfällen då det är motiverat att rigga portföljen för ett visst scenario, men detta var inte ett sådant. Vi har ju valt att bygga en portfölj som ska klara hårda smällar, och i och med Brexit visade vi att stötdämparna aktiveras när de behövs. 

Är turbulensen över för den här gången? 
– Osäkerheten på marknaderna är fortsatt stor trots att vi har fått resultatet av omröstningen. Vi har tidigare pekat på både risker och möjligheter med anledning av Brexit, men läget behöver klarna ytterligare innan det går att bedöma de mer långsiktiga följderna. Jag tycker därför att det är för tidigt att ”blåsa faran över”. Dessutom bör man ta de senaste dagarnas turbulens som en påminnelse om den risk det faktiskt innebär att investera på börsen. En god riskspridning genom en väldiversifierad portfölj är ett bra sätt att hantera denna osäkerhet.


Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter





R|2016-06-30 17:33:26

Hur påverkades plusportföljen i garantipension plus av turbulensen?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej! Tack för din fråga. Plusportföljen, som är en global aktieportfölj, svängde naturligtvis mer under turbulensen men har även den återhämtat sig snabbt. För den som undrar är Plusportföljen endast en del av Skandia Garantipension Plus, så ingen har den för hela sitt sparande. Den ligger på toppen av den traditionella portföljen med en större andel ju yngre du är. Hälsningar, Mattias

Anmäl


R|2016-07-06 18:07:40

Tidigare innan ni lanserade er nya webbplats kumde man gå in på www.skandialiv.se och därifrån klicka sig vidare för att se den månatliga utvecklingen på plusportföljen, hur hittar jag den nu?
Anmäl



Detta styr börshumöret i sommar



Under den senaste veckan har Brexit orsakat tvära kast på börser och andra marknader. För svensk del noterade Stockholmsbörsen nytt årslägsta i början av veckan, men i skrivande stund har nästan halva nedgången tagits igen. Följderna av Brexit lär dock fortsätta att sätta prägel på börsutvecklingen under den närmaste tiden, men det är inte den enda frågan att hålla koll på i sommar. I månadens marknadsbrev går vi igenom agendan för den närmaste tiden och listar de tre frågor som har störst potential att påverka sommarbörsen.

Vi gör även en djupdykning på den svenska konjunkturen. De flesta kurvor pekar uppåt – tillväxten är hög, sysselsättningen växer och prognoserna pekar på hyggliga tider även framöver – men bakom de starka siffrorna finns även utmaningar som riskerar att försvaga ekonomin längre fram.

Dessutom har vi med ett placeringsförslag för dig som söker ett alternativ till traditionellt räntesparande i rådande lågräntemiljö.

Här hittar du juli månads Marknadsbrev.

Johan Lundqvist, ekonom, bloggar om makroekonomi och sparande




Mer Skandia hittar du på: