Så mycket PPM-pengar får du i år

Taggar: Maria


I december varje år betalas PPM-pengarna ut. I år startar utbetalningarna på måndagen den 11:e december och det handlar om 39,5 miljarder som ska placeras i de fonder spararna valt (eller inte valt). PPM-spararna får i snitt cirka 7 000 kronor per person i år. Maximalt kan man få strax över 11 000 kronor. Förutom PPM-pengarna sätts också 255 miljarder av till inkomstpensionen i år, och dessutom betalar arbetsgivarna cirka 191 miljarder kronor i tjänstepension till sina anställda.*

Viktigaste inte PPM, utan…

40 miljarder låter mycket, men för de allra flesta är PPM-pengarna en väldigt liten del av den framtida pensionen. Det viktigaste är därför inte att fokusera på att välja PPM-fonder, utan att ha koll på det totala pensionssparandet.

Det enklaste sättet att få en samlad överblick att besöka www.minpension.se och göra en pensionsprognos. Där finns en sammanställning över hela den allmänna pensionen inklusive PPM, tjänstepension och eget pensionssparande. Även om det bara är just en prognos, så ger det ändå en fingervisning om ifall ditt nuvarande sparande räcker till, eller om du behöver avsätta mer pengar för att inte tvingas sänka levnadsstandarden kraftigt som pensionär.

Blir din pension låg?

Om din framtida pension väntas bli låg är det läge att göra något åt det, och ju förr desto bättre. Ju tidigare du börjar spara, desto mer hinner pengarna växa innan du ska använda dem.

Koll på tjänstepensionen

Har du en arbetsgivare som saknar tjänstepensionsavtal finns mycket att vinna på att antingen byta arbetsgivare, eller att ta upp saken med arbetsgivaren. Även om företaget saknar tjänstepension idag, finns ju möjlighet att teckna ett avtal för de anställda. Förutom själva avsättningarna till pensionen ger det även tillgång till sjukförsäkring, efterlevandepension för anhöriga om man går bort och premiebefrielseförsäkring som gör att pengar fortsätter avsättas till pensionen även om den anställde blir långvarigt sjuk.

Glöm inte eget sparande!

Att ha ett eget sparande är också viktigt. Idag är det enkelt att öppna ett ISK eller en Kapitalförsäkring via nätet och starta ett autogiro som gör att ett valfritt belopp dras från ditt konto när lönen kommer, och placeras i de fonder du väljer. Ett litet sparande är bättre än inget alls.

Friskt vågat, hälften vunnet

Av erfarenhet vet jag att många tycker att det är lite läskigt att ta risk genom att placera pengar på börsen. Vem vet om den kommer att gå upp eller ner? Svaret på frågan är att börsen alltid kommer att gå både upp och ner över tid. Men på riktigt lång sikt, säg 10 år eller mer, är chansen väldigt god att du får en positiv avkastning på sparpengarna om du väljer aktier. För att pengarna ska växa måste man dock våga satsa på aktiefonder i ett långsiktigt sparande, och undvika räntefonder och sparkonton som inte ger någon avkastning att tala om. Stirra dig sedan inte blind på hur börsen går idag, nästa vecka eller ens nästa år, utan låt det där månadssparandet löpa på, år efter år.

Men åter till steg nummer 1 – börja med att göra en pensionsprognos för att få koll på din ekonomiska framtid. Gå in på www.minpension.se.

 *Källa: Pensionsmyndigheten



Se filmen och läs mer här

Maria Landeborn
Sparekonom
Twitter: @marialandeborn 


SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Tre förslag som kan ge höjd pension

Taggar: Mattias


Regeringen och alliansen är mycket nära en uppgörelse om höjd pensionsålder, rapporterar DN. Men höjd pensionsålder är varken populärt bland folket eller enda lösningen. I en debattartikel i SvD presenterar jag idag tre alternativa förslag som skulle kunna stärka det svenska pensionssystemet. Jag återkommer till det i slutet av texten.

Sverige har Europas, om inte världens, friskaste pensionärer. En 70-åring i dag har enligt forskare samma hälsa som en 50-åring hade på 1970-talet. Så dramatisk har hälsoutvecklingen varit.

Antalet personer som fyllt 100 år har mer än 15-faldigats sedan 1970. Antalet hundraplussare kommer också bara fortsätta öka, särskilt när fyrtiotalisterna når högre åldrar framöver. De kommer ställa krav på en god välfärd, en bra vård och boende som passar deras behov. För den enskilde innebär den längre levnadsåldern fler år med pension. Därför kommer vi alla att behöva arbeta längre för att få en bra pension och vara med och bidra till det gemensamma.

Nu verkar alltså politiken närma sig skarpt läge. Ett förslag om höjd pensionsålder kan nå riksdagen redan innan valet i september nästa år. Men debatten har blivit alltför ensidig. Det svenska pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen, det vill säga att varje arbetad timme också påverkar storleken på den framtida pensionen. Lika viktigt som det är att fler jobbar längre, lika viktigt är det därför att fler människor väljer att börja jobba tidigare.

Sverige har idag en av världens högsta examensåldrar, hela 29,4 år. Snittet för OECD-länderna är på drygt 26 år. För ett hållbart pensionssystem som också ger bra pensionsnivåer är antalet arbetade år och timmar på totalen det viktigaste. Om fler kom i arbete tidigare skulle det ha en tydligt positiv effekt för pensionssystemet både för dagens och framtidens pensionärer.

För pensionerna skulle det betyda mycket. Premie- och till stora delar även tjänstepensionen fonderas och förvaltas av individen. Därför har de tidiga åren i arbetslivet i dag en stor effekt på den slutgiltiga pensionen. Beräkningar som Skandia gjort visar att den student som tar ett års uppehåll istället för att börja arbeta kan räkna med omkring 90 000 kronor mindre i pensionskapital vid pensioneringen.

Debatten har de senaste åren varit alltför fokuserad på den senare delen av arbetslivet. Men vi kan också stärka möjligheten för fler att börja jobba och intjäna pension tidigare.

Ett förslag är att bygga ut sommarterminen med relevanta kurser, vilket skulle kunna korta studietiden med upp till ett år. Man kan också skapa ett system där studenter som tar examen i tid får delar av sina studielån avskrivna.

Ett tredje viktigt förslag är att sänka inträdesåldern för kollektivavtalad tjänstepension. Idag har personer under 25 år ofta inte rätt att tjäna in tjänstepension genom sina kollektivavtal. Det är dags att parterna på arbetsmarknaden ger samma möjligheter för tjänstepensionsavsättningar även för den som är under 25 år.

Vi kommer att behöva jobba längre för att få en bra pension under ett långt och aktivt liv. Att börja arbeta tidigare är ett sätt både att förlänga arbetslivet och förbättra pensionen.

Fler aktuella inlägg från mig hittar du här.

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter



SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Nytt amorteringskrav – lägre bopriser?

Taggar: Maria


Regeringen bekräftade på torsdagen att man går vidare med det nya amorteringskravet. Det innebär hushåll som lånar mer än 4,5 gånger bruttoinkomsten behöver amortera 1 procent om året på bolånet utöver det befintliga kravet. Detta kommer att gälla alla bostadsköp från och med den 1 mars 2018.

Finansinspektionen bedömer i sin analys att det nya amorteringskravet kan få bopriserna att falla 1,5 procent. Om det stämmer är omöjligt att veta, eftersom prisutvecklingen på bostäder beror på så många andra faktorer som räntor, utbud och efterfrågan, byggande och konjunktur.

Kortsiktigt lyft?

Även om historien inte nödvändigtvis säger något om framtiden, låt oss ändå blicka tillbaka på vad som hände när de två tidigare kraven – bolånetaket och det första amorteringskravet – infördes. Inför att de skulle börja gälla ökade aktiviteten på bostadsmarknaden och priserna steg. Det berodde på att många köpare valde att snabba på processen för att slippa de nya reglerna. Från och med den dag reglerna infördes lugnade marknaden ner sig.

Det är svårare att säga vad den långsiktiga effekten på bostadspriserna blir av de nya reglerna på grund av att det händer andra saker i omvärlden som också påverkar vad vi är villiga att betala för en bostad. En mycket viktig parameter är Riksbankens reporänta. Den påverkar i allra högsta grad boräntorna och har under samma period som kraven införts både höjts och sänkts – och det rätt rejält.

Reporäntan viktigare

Låt oss titta på prisutvecklingen för bostadsrätter i Stockholm. Att vi väljer Stockholm beror på att kraven framför allt påverkar alla som köper en bostad till ett högt pris och tar stora lån, det vill säga boende i storstäderna. Eftersom priserna är allra högst i Stockholm är det rimligtvis där både bolånetak och amorteringskrav får störst genomslag.

I grafen syns att efter att bolånetaket infördes planade prisutvecklingen ut. Men den visar också att Riksbanken under samma period höjde reporäntan från 0,25 ända upp till 2 procent, vilket betyder att månadskostnaden för bolåntagare med rörlig ränta tredubblades. Ett rimligt antagande är att räntehöjningarna bidrog mer än bolånetaket till att prisuppgången mattades av.

När Riksbanken insåg att tajmingen för räntehöjningar var dålig och sänkte räntan igen, så dröjde det inte länge innan bostadspriserna klättrade vidare uppåt. De första prisdipparna kom först när Riksbankens ränta nådde botten och Finansinspektionen samtidigt meddelade att man ville införa ett amorteringskrav. Sedan dess har priserna fortsatt att stiga men i något lugnare takt, och under hösten har priserna alltså vänt ner. Att uppgången mildrats och så småningom planat ut beror sannolikt på en kombination av införda amorteringskrav och att boräntorna nått botten.

Dämpande faktorer

Under hösten 2017 skedde flera saker som kan ha bidragit till att bopriserna plötsligt sjönk. Finansinspektionen flaggade för skärpta amorteringskrav, samtidigt som det visade sig finnas ett överutbud av nybyggda bostäder i det högre prissegmentet som inte gick att sälja. Den omfattande medierapporteringen kring problemen gjorde bostadsköparna ännu mer försiktiga, inte bara i storstäderna utan i hela landet. Dessutom såg det under början av hösten ut som om Riksbanken skulle höja räntan under första halvåret 2018, vilket även det kan haft viss dämpande effekt på marknaden.

Största uppgången bakom oss

Nu är alltså det nya amorteringskravet klubbat och klart. Frågan när om det kan bidra till att få fart på bostadsmarknaden igen i början av 2018? Helt omöjligt är det inte att köparna även denna gång lägger på ett extra kol för att få köpet klart innan den 1 mars och att det kortsiktigt lyfter marknaden. På längre sikt talar dock både amorteringskrav och stigande räntor för att den kraftigaste prisuppgången ligger bakom oss.

Se filmen och läs mer här

Maria Landeborn
Sparekonom
Twitter: @marialandeborn 



Nytt amorteringskrav? Tänk på det här när du ska köpa bostad

Taggar: Maria


Det darrar på bostadsmarknaden. Vår sparekonom Maria Landeborn är skeptisk till förslaget på nytt amorteringskrav – men förklarar varför man ändå ska våga köpa bostad.

Se filmen och läs mer här

Maria Landeborn
Sparekonom
Twitter: @marialandeborn 



Två steg fram – ett och ett halvt tillbaka



Gårdagens statistik var knappast särskilt munter läsning för Riksbanken. Nedgången på bostadsmarknaden accelererade och inflationstakten (mätt som KPIF) mattades av till 1,8 procent från förra månadens 2,3.

Totalt sjönk priserna på bostäder 3 procent under oktober, enligt Valueguard, och störst var nedgångarna i Stockholm. Priserna är fortfarande ett par procent högre än under oktober förra året, men kurvan pekar brant nedåt, och jag skulle inte bli förvånad om vi får se sjunkande priser även på årsbasis framöver. Det skulle i så fall vara första gången sedan 2012. Men som min kollega Maria skrev igår, så fattas (tack och lov) de faktorer som verkligen skulle kunna utlösa dramatik – lågkonjunktur, stigande arbetslöshet och hög ränta. Så även om det säkerligen kan vara oroligt på bostadsmarknaden ett tag till, så har vi fortsatt svårt att se ett regelrätt prisras framför oss.

Naturligtvis påverkar gårdagens statistik Riksbanken. Senast det begav sig passade direktionen på att köpa tid genom att skjuta fram beslutet om huruvida obligationsköpen ska förlängas eller avvecklas till mötet den 20 december. På så sätt kan de väga in både gårdagens statistik och motsvarande siffror för november samt senaste och ytterligare ett ECB-besked innan de bestämmer sig. Min tes vid förra räntebeskedet var att om inflationen skulle visa styrka under återstående månader, så skulle Riksbanken våga avveckla obligationsköpprogramet efter årsskiftet eftersom ECB då ska halvera sitt.

Det har inte skett. Inflationstakten toppade i juli och har därefter mattats av. Den har dessutom varit lägre än förväntat de senaste två månaderna samtidigt som situationen på bostadsmarknaden alltså har förvärrats. Det är inte en miljö som Riksbanken vill ta ett steg tillbaka i.

Nästa sak att fundera på är vilka effekter en ihållande oro på bostadsmarknaden skulle få på tillväxten, via effekterna på bostadsinvesteringar och vår konsumtion. Dessa två faktorer har varit viktiga för den starka tillväxt som svensk ekonomi har presterat de gångna åren och har sannolikt bidragit till trenden uppåt för inflationen. Istället för att utveckla det resonemanget vidare nöjer jag mig med att hänvisa till grafen nedan. Återigen: Inte en miljö som Riksbanken vill ta ett steg tillbaka i. Nästa månads prisstatistik blir viktig, men jag är tveksam till att en hög siffra räcker. Riksbanken vill se att 1) avmattningen i inflationen bryts och att 2) bostadsmarknaden stabiliseras, och för det räcker knappast ett enskilt månadsutfall. Än en gång blir vi påminda om hur svårt det är för centralbankerna att ta sig ur lågränteträsket.

Fler aktuella inlägg från mig hittar du här.

Johan Lundqvist
Makroekonom
Twitter: @j_lundqvist1




Boprisfall på bred front

Taggar: Maria


På tisdagsförmiddagen presenterade både Valueguard och Mäklarstatistik siffror över boprisutvecklingen i Sverige under oktober. Statistiken bekräftade att bopriserna fortsätter att sjunka på bred front. Enligt Valueguard var nedgången i landet 3 procent under oktober och störst var prisfallet på villor i Stockholm som sjönk med 4 procent.

Höstens prisnedgång är ett resultat av flera samverkande faktorer – men de faktorer som skulle kunna utlösa ett riktigt boprisras lyser lyckligtvis med sin frånvaro.

Snabbaste prisnedgången sedan finanskrisen
Prisnedgången vi ser nu är inte den största, men däremot den brantaste sedan finanskrisen hösten 2008. Då föll bopriserna med över 10 procent under hösten och så illa är det inte ännu.

En annan viktig skillnad mot år 2008 är att det fanns tydliga orsaker till nedgången då – finanskris, börsras, lågkonjunktur och stigande arbetslöshet bidrog alla till att bopriserna föll. Den gången fick bostadsmarknaden snabbt luft under vingarna igen tack vare Riksbankens aggressiva räntesänkningar.
 
Några rejäla räntesänkningar kommer vi inte att få nu, men å andra sidan är inte anledningen till nedgången alls lika allvarlig. Snarare handlar det om ett antal samverkande faktorer som lett till en inbromsning på en bostadsmarknad som stigit med över 130 procent sedan 2005.

Ingen vill få mindre betalt än vad grannen fick
Det finns flera olika faktorer som sannolikt bidrar till att bopriserna sjunkit under hösten. Dels har det redan införts amorteringskrav som fortfarande ger effekter på bostadsmarknaden i takt med att människor flyttar. Dessutom presenterade Finansinspektionen på måndagen ännu ett förslag på skärpta amorteringskrav. Det nya förslaget innebär att bostadsköpare som lånar mer än 4,5 gånger sin årsinkomst ska amortera 3 procent om året på bolånet. För ett hushåll som köper en genomsnittsvilla i Storstockholm och omfattas av de nya kraven, innebär det en amortering på runt 12 000 kronor i månaden.

Även om kravet först måste godkännas av regeringen innan det blir verklighet skapar det osäkerhet kring vad den framtida boendekostnaden blir, och det gör att köparna avvaktar. Utöver potentiellt högre amorteringar är det inte otänkbart att Riksbanken dessutom höjer räntan under nästa år vilket också gör det dyrare att bo – särskilt i storstäderna där bopriserna är höga och storleken på bolånen därefter.

Under hösten har det även förekommit omfattande medierapportering om att det varit svårt att sälja nyproducerade bostäder i premiumsegmentet, framför allt i Stockholmsområdet. Det har lett till rejäla kursnedgångar för bostadsutvecklare som Oscar Properties på börsen. Även om den typen av bostäder utgör en väldigt liten del av den totala bostadsmarknaden har det spridit ringar på vattnet och fått bostadsköpare att generellt bli mer försiktiga.

Summan av allt detta har blivit att utbudet ökat kraftigt på grund av försiktiga köpare, samtidigt som säljarna inte vill acceptera lägre priser. Ingen vill ju få mindre betalt än vad grannen fick. Förr eller senare kommer dock köpare och säljare att mötas igen och då stabiliseras marknaden.

Det som verkligen kan orsaka dramatik…
De två faktorerna som verkligen skulle kunna utlösa dramatik på bostadsmarknaden fattas lyckligtvis – nämligen lågkonjunktur och stigande arbetslöshet, alternativt snabbt stigande inflation och räntor.

Att vi befinner oss i högkonjunktur och att boräntorna samtidigt är rekordlåga talar snarare för att det än så länge handlar om en mindre korrigering efter en väldigt kraftig prisuppgång. Låt oss ändå hoppas att politikerna tar det lugnt med åtgärder som kan späda på osäkerheten.

Maria Landeborn
Sparekonom
Twitter: @marialandeborn 



Teknikhausse på börsen

Taggar: börsen Maria


Det finns en sektor som gått bättre än andra på börsen i år – tekniksektorn. Stora amerikanska jättar som Facebook och Netflix har bidragit till en stor del av årets uppgång i S&P 500-index som stigit drygt 15 procent. Samma utveckling har skett i Kina där bolag som Tencent och Alibaba har utklassat börsen.

Men det är inte bara aktiekurserna som stiger – även försäljning och vinster visade styrka under tredje kvartalet. I genomsnitt ökade försäljningen med 12 procent i den amerikanska tekniksektorn, och vinsterna steg med drygt 27 procent, vilket var nästan 13 procent mer än väntat.

Riktkurs för Apple: 1000 miljarder
På den amerikanska börsen handlas fem It-bolag som har kommit att kallas FAANG – Facebook, Amazon, Apple, Alphabet (f.d. Google) och Netflix. Uppgången i dessa aktier får den genomsnittliga börsutvecklingen i USA att blekna. Netflix och Facebook har exempelvis stigit med runt 60 procent sedan årsskiftet. Trots att förväntningarna var högt ställda inför tredje kvartalets rapporter lyckades dessutom bolagen överraska positivt vilket gett aktierna ytterligare skjuts. Efter Apples rapport för tredje kvartalet som släpptes i slutet av förra veckan, har flera analyshus skruvat upp sina riktkurser till nivåer som innebär ett börsvärde på över 1000 miljarder dollar.

I Kina har börsutvecklingen för teknikaktier varit ännu mer explosiv. Bolag som Baidu, Alibaba och Tencent (även kallade BAT) har fått se sina aktiekurser stiga med mellan 50 och 110 procent.

Weibo, ofta beskrivet som ett kinesisk Twitter, har stigit med närmare 140 procent sedan årsskiftet. Efter uppången värderas aktien till drygt 60 gånger årets vinst för 2018. Under tredje kvartalet hade Weibo 376 miljoner aktiva användare varje månad, vilket är 46 miljoner fler än Twitter.

Inte samma förutsättningar som år 1999
De amerikanska bolagen är globala aktörer och de flesta av oss kommer i kontakt med åtminstone något av dem dagligen. Vi ”googlar” på Internet, har kontakt med vänner och engagerar oss i grupper via Facebook, tittar på filmer och serier via Netflix, köper prylar via Amazon och eller använder en telefon, surfplatta eller dator signerad Apple. De kinesiska bolagen erbjuder produkter och tjänster som liknar de amerikanska, med skillnaden att de enbart verkar på den kinesiska marknaden. Eftersom det bor närmare 1,4 miljarder människor i Kina är det dock inte fy skam.

Efter årets teknikeufori på börserna är det förstås rimligt att fråga sig om detta är en bubbla, lik den vi såg i slutet av 90-talet. Om uppgången är motiverad vet vi förstås inte förrän i efterhand, men man ska komma ihåg att det finns viktiga skillnader som gör att jämförelsen med år 1999 haltar betänkligt.

Marknaden för dessa teknikbolag är enorm, och bolag som Google och Facebook åtnjuter närmast ett globalt monopol. Alla bolag kan förstås inte dras över samma kam – Netflix och Amazon har exempelvis inte samma vinstutveckling som Facebook och Apple – men i flera amerikanska och kinesiska teknikbolag är tillväxten hög och vinstutvecklingen mycket stark. Blickar vi tillbaka mot slutet av 90-talet steg priset till skyarna på It-bolag som aldrig hade tjänat en krona, och heller aldrig gjorde det. Förutsättningarna är alltså inte desamma.

Priset på tillväxt är högt
Vi lever i en värld med historiskt låga räntor sedan snart ett decennium tillbaka, och det har drivit upp priset på aktier i allmänhet och tillväxtbolag i synnerhet. Många teknikbolag växer så det knakar och de surfar på vågen av globalisering, teknisk utveckling och ökad internettäthet. Aktierna må ha stigit mycket på kort tid, men med tanke på tillväxten och vinstutvecklingen går det ändå inte bara att avfärda det som en bubbla.

Se film och läs mer aktuella inlägg från mig på skandia.se.

Maria Landeborn
Sparekonom
Twitter: @marialandeborn 




Nedräkningen pågår?

Taggar: Johan


Det blev som väntat ingen ränteförändring i USA när centralbanken Fed släppte sitt räntebesked. Sannolikheten för en höjning var 0,0 procent inför mötet, så gårdagens räntebesked var något av en ickehändelse. Fokus ligger istället på att Donald Trump redan idag ska meddela vem som tar över efter Janet Yellen när hennes förordnande går ut i början av nästa år. Det blir med största sannolikhet en herre vid namn Jerome Powell, men någon större omläggning av penningpolitiken ska vi nog inte vänta oss till följd av chefsbytet.

USA och Fed är som bekant inne i en räntehöjningscykel. Räntan har redan höjts fyra gånger och i december är det förmodligen dags för en femte höjning. Prissättningen på marknaden indikerar över 90 % sannolikhet för en decemberhöjning, enligt Bloomberg. Hur många det blir därefter är mer osäkert.

Men oavsett om Fed fortsätter att höja i rask takt eller får ta det lite långsammare nästa år kan det vara relevant att fundera på hur de pågående räntehöjningarna påverkar utsikterna för börsen. Det blev lite stökigt efter den första höjningen i december 2015, men därefter har börsen som bekant ångat på i stark fart i såväl USA som på andra håll. Naturligtvis inte tack vare räntehöjningarna utan trots dem. Bränsle har kommit från förbättrad konjunktur och stigande bolagsvinster.

Om vi tittar på historiken finns det dock skäl att vara på sin vakt. Stigande räntor är generellt sett negativt för aktier. Ser vi till de två senaste räntehöjningscyklerna så har femårsavkastningen varit negativ för den som investerade på börsen i samband med den första räntehöjningen. Den blåa kurvan i grafen nedan visar hur börsen (amerikanska S&P 500) gick efter att Fed började höja räntan sommaren 1999 och den röda hur börsen gick efter att räntan började höjas sommaren 2004. Den gröna kurvan visar var vi är nu. Vi kan konstatera att börsen redan har stigit mer, så här knappt två år efter första höjningen, jämfört med vid de två tidigare höjningscyklerna.



Naturligtvis är det så att den här typen av historiska jämförelser främst ska ses som kuriosa. Det är ingen prognos. Bara för att börsen har stått på minus fem år efter första höjningen de två senaste gångerna, betyder det såklart inte att den behöver göra det den här gången. Men helt ointressant är det ju inte. Just nu går allt som på räls för konjunkturen och börsen. Tillväxt och bolagsvinster ökar, börserna noterar rekord av allehanda slag på löpande band – det verkar inte finnas någon ände på optimismen. Kanske är det just denna utbredda optimism som gör att jag känner att vi bör hålla lite extra koll på de hot som marknaden av allt att döma bortser ifrån. Huruvida framtida räntehöjningar är ett hot eller ej kommer i hög grad styras av inflationen. I år har den mattats av. Den är närmast uträknad och allt oftare hör jag resonemang om att inflation är ett förlegat fenomen. Jag är inte lika övertygad. Jag skulle inte räkna ut inflationen. Och om - eller när - den dyker upp – då stiger räntorna, och då får vi nog anledning att plocka fram den här grafen igen.


Johan Lundqvist

Makroekonom
Twitter: @j_lundqvist1




Börsrekord på löpande band



Under oktober kom kvartalsrapporterna i en strid ström. Utfallet har varit något blandat med övervikt åt det positiva hållet. En sektor som visat styrka är verkstad som gynnas av den starka världskonjunkturen. Desto tuffare var det för bankerna och byggbolagen till följd av utvecklingen på den svenska bostadsmarknaden. 

Nya börsrekord har noterats på löpande band under hösten. VIX-index är rekordlågt, den amerikanska börsen står rekordhögt och det samlade värdet av världens börser har aldrig tidigare varit så stort. I närtid är svårt att se något som hotar börsåret från att få en positiv avslutning. Konjunkturen förbättras, bolagsvinsterna stiger och de penningpolitiska stimulanserna är omfattande. Historiskt har de två sista månaderna på börsåret dessutom ofta varit starka.

På sikt finns det desto mer att oroa sig för. Den amerikanska centralbanken, Fed, har nu påbörjat arbetet med att minska storleken på obligationsportföljen vid sidan av räntehöjningarna som påbörjades för snart två år sedan. Än så länge handlar det om små droppar som dras tillbaka från det stora havet av likviditet, men i takt med att fler centralbanker väntas följa efter ändras förutsättningarna för de finansiella marknaderna.

För svensk del har ett annat orosmoln seglat upp vid horisonten – inbromsningen på bostadsmarknaden. Ord som ”tvärnit, ”nedkylning” och ”bubbla” har förekommit frekvent den senaste tiden. Men är det verkligen så konstigt om den heta bostadsmarknaden nu svalnar av? Nej, egentligen inte. Problem blir det däremot om något inträffar som utlöser ett prisfall och vi står utan motmedel.

Mer om detta kan du läsa i Skandias marknadsbrev.

Trevlig läsning!

Maria Landeborn
Sparekonom
Twitter: @marialandeborn 




19 miljarder skäl att tänka försäkring

Taggar: Mattias


Friska företag är sjukt lönsamma. Det vet vi. Sjukskrivningar kostar pengar och orsakar lidande för företag, samhälle och inte minst för individen själv. Det vet vi också. I dagarna publicerar Skandia en rapport som visar hur stor samhällsförlusten av sjukskrivningar faktiskt är - kommun för kommun i hela landet. Totalt handlar det om hisnande 57 miljarder kronor, och då finns inte vårdkostnader och de faktiska utbetalningarna från Försäkringskassan med i beräkningarna. Rapporten visar genom Skandias erfarenhet av förebyggande hälsoarbete hos kundföretag att samhället skulle kunna spara 19 miljarder kronor årligen.

För ett enskilt företag kan det naturligtvis vara förödande med en nyckelperson som inte kan arbeta på grund av långvarig sjukdom. Lösningen ligger i att tänka som ett försäkringsbolag, att försöka förebygga och förutse skador innan de händer. Och det är inom ramen för tjänstepensionen som det bäst kan hanteras.

Att erbjuda tjänstepension för sina anställda är något av en hygienfaktor för den som vill vara en ansvarsfull och attraktiv arbetsgivare. Men tjänstepension handlar för mig om mer än bara ett sparande för framtiden. Det handlar också om trygghet här och nu bland annat i form av försäkring vid långvarig sjukdom. Sjukförsäkring kopplad till tjänstepensionen ska vara tvådelad; dels ska den hantera delar av inkomstbortfallet och dels ska inbetalningarna till tjänstepensionssparandet fortsätta som om den anställde fortfarande arbetade. En långtidssjukskrivning kan annars innebära dubbel olycka med lidande här och nu samtidigt som den framtida pensionen också blir sämre. Kompletterat med en hälsoförsäkring som kan sätta in förebyggande insatser innan sjukskrivningen är ett faktum så ökar sannolikheten för att de anställda håller sig friska.

Försäkring handlar i grunden om att hantera oförutsedda händelser som sjukdom eller dödsfall med ekonomisk ersättning i någon form. Ju lägre risken är för att något ska ske, desto mindre kostar försäkringen för den som ska skyddas. Just här ligger också incitamentet för alla inblandade att jobba förebyggande innan man får hantera skador som inträffat. Ett bra förebyggande arbete leder till en sänkt risk för sjukdom och därmed billigare försäkring. Att den anställde är frisk och mår bra hjälper också företaget att må bra och därmed är den positiva spiralen som smittar av sig på hela samhället igång. I slutändan innebär det faktiskt också högre pensioner för alla.

Förebyggande hälsoarbete för att undvika sjukskrivningar är alltså galet smart.

Läs mer om den potentiella samhällsvinsten för just din kommun.

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter




Mer Skandia hittar du på: