19 miljarder skäl att tänka försäkring

Taggar: Mattias


Friska företag är sjukt lönsamma. Det vet vi. Sjukskrivningar kostar pengar och orsakar lidande för företag, samhälle och inte minst för individen själv. Det vet vi också. I dagarna publicerar Skandia en rapport som visar hur stor samhällsförlusten av sjukskrivningar faktiskt är - kommun för kommun i hela landet. Totalt handlar det om hisnande 57 miljarder kronor, och då finns inte vårdkostnader och de faktiska utbetalningarna från Försäkringskassan med i beräkningarna. Rapporten visar genom Skandias erfarenhet av förebyggande hälsoarbete hos kundföretag att samhället skulle kunna spara 19 miljarder kronor årligen.

För ett enskilt företag kan det naturligtvis vara förödande med en nyckelperson som inte kan arbeta på grund av långvarig sjukdom. Lösningen ligger i att tänka som ett försäkringsbolag, att försöka förebygga och förutse skador innan de händer. Och det är inom ramen för tjänstepensionen som det bäst kan hanteras.

Att erbjuda tjänstepension för sina anställda är något av en hygienfaktor för den som vill vara en ansvarsfull och attraktiv arbetsgivare. Men tjänstepension handlar för mig om mer än bara ett sparande för framtiden. Det handlar också om trygghet här och nu bland annat i form av försäkring vid långvarig sjukdom. Sjukförsäkring kopplad till tjänstepensionen ska vara tvådelad; dels ska den hantera delar av inkomstbortfallet och dels ska inbetalningarna till tjänstepensionssparandet fortsätta som om den anställde fortfarande arbetade. En långtidssjukskrivning kan annars innebära dubbel olycka med lidande här och nu samtidigt som den framtida pensionen också blir sämre. Kompletterat med en hälsoförsäkring som kan sätta in förebyggande insatser innan sjukskrivningen är ett faktum så ökar sannolikheten för att de anställda håller sig friska.

Försäkring handlar i grunden om att hantera oförutsedda händelser som sjukdom eller dödsfall med ekonomisk ersättning i någon form. Ju lägre risken är för att något ska ske, desto mindre kostar försäkringen för den som ska skyddas. Just här ligger också incitamentet för alla inblandade att jobba förebyggande innan man får hantera skador som inträffat. Ett bra förebyggande arbete leder till en sänkt risk för sjukdom och därmed billigare försäkring. Att den anställde är frisk och mår bra hjälper också företaget att må bra och därmed är den positiva spiralen som smittar av sig på hela samhället igång. I slutändan innebär det faktiskt också högre pensioner för alla.

Förebyggande hälsoarbete för att undvika sjukskrivningar är alltså galet smart.

Läs mer om den potentiella samhällsvinsten för just din kommun.

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter



SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Spännande rapportflod stundar

Taggar: Maria


Rapportsäsongen ligger framför oss och förväntningarna är högt ställda efter att både aktiekurser och värderingar stigit under hösten. Bara under september steg Stockholmsbörsens breda index med 5,5 procent. Det innebär att vi nu är tillbaka på nästan samma nivå som när börsen toppade före sommaren.

P/E-talen har stigit under hösten
Börsuppgången innebär att P/E-talet för de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen nu har klättrat upp emot 18, vilket kan jämföras med det historiska snittet som ligger på drygt 14. Högre värderingar än ”normalt” är dock inget konstigt med tanke på den allt starkare konjunkturen i världen, högre vinstprognoser och den globala lågräntemiljön som gör att det saknas alternativ till aktier.

Även om det alltså kan finnas fog för högre värderingar än vanligt, innebär höga värderingar också att förväntningarna är högt ställda. Dessutom är fallhöjden större för de bolag som inte når ända fram.

Höga förväntningar på cykliska bolag
Inom verkstad och industri är förväntningarna höga på att den goda konjunkturutvecklingen också avspeglas i resultaten. Även återhämtningen i dollarn har bidragit till att lyfta kurserna den senaste tiden. Några cykliska bolag att hålla ögonen på är Atlas Copco (rapport onsdag 18/10), Volvo (20/10), Sandvik (24/10) och SKF (31/10).

Byggsektorn följs med intresse
Andra bolag som kommer att följas med stort intresse är byggbolagen och bostadsutvecklarna efter den senaste tidens rapportering om den allt trögare utvecklingen på bostadsmarknaden. Många av aktierna har tagit rejält med stryk på börsen och nu återstår att se om det är så illa som marknaden tror. Aktiekurserna för byggbolagen JM (rapport 26/10), NCC (26/10) och Peab (9/11) har alla fallit med runt 20 procent de tre senaste månaderna, och flera av bostadsutvecklarna har drabbats betydligt hårdare än så.

Veckans intressantaste rapport... 
Onsdagen den 18:e oktober går startskottet för rapportsäsongen. Då får vi bland annat rapporter från Atlas Copco och Handelsbanken. En av de mest spännande dagarna den här veckan är dock fredag, då hårt pressade Ericsson släpper sin delårsrapport.

Fler tips och artiklar från Skandia.

Maria Landeborn
Sparekonom
Twitter: @marialandeborn 
 



SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Världsekonomin uppe i marschfart

Taggar: Johan


Det har nu gått ungefär ett år sedan den globala konjunkturen visade bottenkänning. Trots några farthinder på vägen och en förhöjd politisk osäkerhet har världsekonomin lagt i en högre växel. Vi är nu uppe i vad som får betraktas som marschfart för den globala ekonomin. Mycket högre hastighet blir det förmodligen inte i närtid. Det kan låta lite trist, men är i själva verket goda nyheter.

Världsekonomin lägger i högre växel
På senare tid har den ekonomiska statistiken bekräftat bilden av det pågående uppsvinget för den globala konjunkturen. Särskilt positivt är att förbättringen sker på bred front. I USA kommer ekonomin allt längre in i konjunkturcykeln och i euroområdet är tillväxten den starkaste på sex år. Även ett sorgebarn som Grekland, vars ekonomi har harvat kring nollstrecket de senaste åren, tycks börja växa i år. Vidare har recessionerna i Brasilien och Ryssland tagit slut, vilket innebär att ytterligare två stora ekonomier börjar bidra till den globala tillväxten istället för att trycka ned den. Dessutom ångar den kinesiska motorn på i något högre takt än vad som var väntat, även om lite lägre tillväxt är att vänta framöver. Ytterligare ett tecken på att den globala konjunkturen verkligen håller på att få upp farten ser vi i prognoserna. Under de gångna åren har vi sett ett mönster där BNP-prognoserna gradvis skruvas ned i takt med att året går. I år har vi sett det omvända där de istället har höjts ett par snäpp under året.

Hastighetsbegränsningen har sänkts
Storleken på förbättringen ska dock inte överskattas – sammantaget rör det sig om ett tillväxtlyft på omkring en halv procentenhet. Och blickar vi in
i nästa år handlar det kanske om ytterligare någon tiondel eller två. Mycket högre tillväxt än vad vi har just nu får vi förmodligen inte – åtminstone inte under överskådlig tid. Jämför vi med åren före finanskrisen kan det tyckas lite klent, men mycket har förändrats på de tio år som har gått. Dels har e effekten av faktorer som stöttade tillväxten i början av 2000-talet – såsom kraftig ökning i världshandeln, IT- och telekom-revolutionen samt strukturella reformer i tillväxtländer – klingat av. Vidare har den demografiska situationen förändrats med en åldrande befolkning och långsammare tillväxt i arbetskraften. Dessutom har skuldbördan i världsekonomin svällt ytterligare. Tillsammans bidrar de här faktorerna till att den potentiella tillväxten, som kan liknas vid en hastighetsgräns, i världsekonomin har minskat. Det innebär inte att hastighetsgränsen har sänkts för all framtid – via smarta investeringar och sunda reformer kan gränsen höjas i framtiden.

Sweet spot för ekonomin, knivigt
för centralbankerna

Sammantaget befinner sig världsekonomin i en sweet spot, där tillväxten ökar utan att inflationen tar nämnvärd fart. Det innebär fortsatt besvärliga förutsättningar för penningpolitiken. I USA har Fed kunnat höja räntan totalt fyra gånger och i euroområdet har ECB minskat storleken på obligationsköpen med en fjärdedel. Samtidigt har retoriken kring riskbilden ljusnat något, vilket har skingrat ”krisstämningen” på obligationsmarknaden där räntorna har klättrat upp från bottennivåerna från i fjol. Nu tas nästa steg när Fed ska minska storleken på balansräkningen. Litet längre fram i vinter väntas dessutom ECB påbörja en nedtrappning av obligationsköpen, vilket även möjliggör för Riksbanken att avsluta det svenska stödköpsprogrammet. Hökaktiga signaler har även kommit från Bank of England. Men inflationstrycket fortsätter alltså att lysa med sin frånvaro och långräntorna befinner sig i närheten av nivåerna vid årsskiftet. Om inte centralbankerna har marknaden med sig kommer det bli svårt att minska på stimulanserna. Att bekämpa inflation är en sak, men att strama åt i frånvaro av inflationshot är sannolikt inte lika uppskattat. Centralbankerna kommer därför tvingas fortsätta gå balansgång. Så medan konjunkturen har kommit upp i marschfart kör centralbankerna vidare i full fart med raketbränsle i tanken. Vi kan bara hoppas att de hinner lätta lite på gasen framöver, så att de inte behöver tvärnita eller ännu värre att bränslet är förbrukat när det kommer att behövas på riktigt.

Johan Lundqvist
Makroekonom
Twitter: @j_lundqvist1




Sänkt skatt för pensionärer – men höjd skatt för pensionssparare

Taggar: Maria


En klassisk valbudget med satsningar på stora väljargrupper som pensionärer och barnfamiljer.

Se min kommentar kring regeringens nya budget.

Fler tips och artiklar från Skandia.

Maria Landeborn
Sparekonom
Twitter: @marialandeborn




Världsekonomin växlar upp

Taggar: Johan


Sommarmånadernas ekonomiska statistik har visat på ihållande styrka, och bekräftar bilden av det pågående uppsvinget för den globala konjunkturen. I USA accelererade tillväxten på bred front under vår- och sommarmånaderna. Industrins orderingång och investeringsplaner ökade i likhet med hushållens konsumtion. Förbättringen sammanfaller visserligen med att Donald Trump har funnit sig tillrätta i Vita Huset, men är knappast hans förtjänst. Istället handlar det om en rekyl efter svackan i början av året.

Även i euroområdet fortsatte den ekonomiska återhämtningen och tillväxten är nu den starkaste sedan 2011. Den kanske främsta överraskningen dök dock upp i Sverige när SCB meddelade att den svenska ekonomin växte med hela 4 procent i årstakt under andra kvartalet. Det är omkring dubbelt så mycket som i USA, euroområdet och Storbritannien.

Att konjunkturerna i både USA och Europa skulle förbättras var dock väntat. För Kinas del förväntades däremot de mycket starka siffrorna som visades upp i början av året visa tecken på försiktig avmattning. Men tillväxten visade sig ligga kvar strax under 7 procent även under årets andra kvartal. Framöver kvarstår bedömningen att ekonomin kommer sakta in något, men fortsätta växa i hög takt. Det är välkommet och kan liknas vid en bil som sänker hastigheten ett snäpp för att undvika en hastigare inbromsning längre fram.

Parallellt med de ljusare konjunktursignalerna ser vi nu hur den amerikanska centralbanken Fed skiftar från gaspedalen till bromsen, medan ECB och Riksbanken ser ut att göra sig redo för att lätta på gasen lite längre fram.

Centralbankerna har doppat tårna – vågar de hoppa i?

Läs mer i senaste Marknadsbrevet.




Märkliga signaler om sparande

Taggar: Maria


Regeringen föreslår att skatten på kapitalförsäkring och ISK höjs vid årsskiftet. Det drabbar framför allt de som ha störst behov av att spara till pensionen, men även unga och föräldrar som sparar till barn och barnbarn påverkas. Förslaget sänder märkliga signaler när det gäller att uppmuntra sparande.

I korthet innebär förslaget att kapitalunderlaget ska multipliceras med statslåneräntan plus 1 procent istället för plus 0,75 procent. Detta påverkar runt 2 miljoner sparare.



Resultatet – 18,5 % högre skatt

Låt oss ta ett räkneexempel. Vi antar för enkelhetens skull att summan av värdet och årets insättningar är 100 000 kronor. Det betyder att kapitalunderlaget är 100 000 / 4 = 25 000 kronor.

För att få fram schablonintäkten multipliceras kapitalunderlaget med statslåneräntan (just nu 0,6 %) plus 0,75 % vilket blir 25 000 x 1,35 % = 337,5 kronor. Med det nya påslaget om 1 procent blir schablonintäkten istället 400 kronor.

Skatten på schablonintäkten är 30 procent vilket idag blir 101 kronor och med den nya skatten 120 kronor. Skillnaden är en ökning med 18,5%! 

Den som vill veta mer om beräkningen av skatt på ISK och kapitalförsäkring hittar information från Skatteverket.

Drabbar medelinkomsttagare, unga och sparande till barn
Skattehöjningen drabbar framför allt den grupp som har störst behov av att själva spara till pensionen. Det handlar om medelinkomsttagare utan stora tjänstepensionsavsättningar, som själva måste ansvara för att sätta undan pengar för att inte tvingas sänka levnadsstandarden kraftigt den dag det är dags att sluta jobba. Många i den här gruppen kommer inte att få mer än halva slutlönen i statlig pension, och det ställer höga krav på eget sparande.

Men detta är inte den enda grupp som skattehöjningen slår mot. Unga som sparar till kontantinsatsen på en framtida bostad påverkas. Likaså missgynnas föräldrars långsiktiga sparande till barn och barnbarn.

Sparande beskattas hårdare…
Tror man att skatter påverkar människors beteende så tycks avsikten med detta vara att minska människors motivation att spara. Detta i en tid när ett eget sparande behövs såväl till pensionen som för att kunna köpa en bostad.

Det handlar inte bara om att skatten blir högre vilket i sig gör det mindre attraktivt att spara, utan också om att osäkerheten ökar kring hur sparandet kommer att beskattas i framtiden. Det är inte heller positivt.

… medan lån subventioneras
Allra märkligast blir skattehöjningarna när man sätter dem i relation till den statliga subventionen av alla sorters lån – såväl bolån som blanko- och SMS-lån är avdragsgilla i deklarationen. Medan den höjda sparskatten väntas öka statens intäkter med knappt 800 miljoner nästa år, kostar ränteavdraget staten över 30 miljarder – varje år. Detta i ett läge när en genomsnittlig boränta är runt 1,5 procent. I ett läge med stigande räntor kommer denna summa att bli betydligt högre.

Trots att det aldrig funnits ett bättre tillfälle att börja trappa ner ränteavdraget saknas politisk vilja och agenda. Under tiden växer svenska folkets bostadsskulder. Frågan som uppstår är: vill man gynna den som sparar eller den som väljer att låna istället?

Fler tips och artiklar från Skandia.

Maria Landeborn
Sparekonom
Twitter: @marialandeborn



Brian|2017-09-13 08:42:45

Helt galet, håller helt med. Vi har ett antal ISK-sparanden, blanda annat som i artikeln beskrivet barnsparande som ska vara till exempelvis en kontantinsats en gång i framtiden. Vi sparar till att kunna åka på semester då och då, och vi sparar till pensionen. Pengar som redan är skattade, sk vi nu skatta ännu mer, och med höjning av statslåneräntat på horisonten, så blir det ju ännu mer när räntorna går upp. Synd att ni inte länkar till den insammling av underskrifter som pågår. https://www.skrivunder.com/ror_inte_mitt_isk-konto
Anmäl



Beskeden som kan påverka sparandet

Taggar: Maria


Förutom politisk oro som påverkar börsen just nu kommer också två centralbanksbesked som kan få effekter senare i veckan. Här är det du ska hålla koll på – och så påverkar det ditt sparande.

Fler tips och artiklar från Skandia.

Maria Landeborn
Sparekonom
Twitter: @marialandeborn



Brian|2017-09-07 09:51:42

Inget att hålla kolla på, det var skönt då slappnar jag av. (Tror videon försvann)
Anmäl



Skräckindex – något att oroa sig för?



Under försommaren rapporterades det frekvent om att VIX-index, som ofta populärt kallas ”skräckindex” eller ”riskindex”, var rekordlågt. Historiskt har det hänt att extremlåga värden på VIX-index har föregått en börskrasch – men har ett lågt VIX och en förestående börskrasch verkligen ett samband? Och vad mäter VIX egentligen?

 

VIX visar helt enkelt hur stora investerarna tror att kurssvängningarna, volatiliteten, kommer att vara på den amerikanska börsen de närmsta 30 dagarna. Med andra ord signalerar ett lågt VIX-index inget annat än att investerarkollektivet förväntar sig relativt små rörelser den närmaste månaden. Detta baseras förstås delvis på förväntningar om framtiden, men framför allt bygger det på hur det har varit historiskt. När börsen har stigit under våren, världsekonomin har sett allt stabilare ut och de politiska valen i Europa har fallit väl ut ur ett börsperspektiv bedöms risken låg även den kommande
månaden och det gör att VIX faller.

Vid ett par tillfällen har ett lågt VIX-index (och ett aningslöst investerarkollektiv) föregått en större börsnedgång, men det beror snarare på slumpen. Det man kan konstatera är att börsen även i en lång uppåtgående trend då och då går ner. Vid några tillfällen är det faktiskt starten på en kraftig börsnedgång – men oftast vänder det upp igen och den långa stigande trenden är intakt.

Eftersom ingen vet i förväg om en nedgång är tillfällig eller början på ett större ras kan relativt små börsrörelser få stora effekter på VIX. I början av augusti steg exempelvis indexet från knappt 10 till 16 i samband med att tonläget mellan USA och Nordkorea trappades upp. Procentuellt är det en uppgång på 60 procent, vilket låter mycket, men i ett längre historiskt perspektiv är ett VIX-index på 16 inte något anmärkningsvärt. Det man däremot kan tycka är något märkligt är att marknaden prissätter risken som väldigt låg samtidigt som bolagsvärderingarna är höga, börsen har stigit i snart nio år och centralbankerna står i begrepp att påbörja en nedtrappning av historiens största penningpolitiska experiment.

Maria Landeborn
Sparekonom
Twitter: @marialandeborn



snero|2017-08-28 18:56:25

ja förutom att olika ekonomer i bank värden varnat . och finansministern med ständiga skattehöjningar . konstaterat att underskottet skenar, man kan konstatera tt risken för fall på börsen är överhängande. vi får se i oktober det är ju konstigt man oktober tycks alltid medföra ras på börsen det är med stor spänning vi väntar in oktober
Anmäl



Valutasmäll i dubbel bemärkelse



Sommaren är ofta en av de svagare perioderna under börsåret historiskt sett. Den här sommaren bjöd på ganska blandade börsrörelser. Medan börserna i USA och på tillväxtmarknader fortsatte uppåt föll Stockholmsbörsen efter vårens uppgång.

 

Högt ställda förväntningar
En anledning till den negativa utvecklingen är att de höga förväntningarna på många svenska bolagsrapporter inte infriades. Efter ett urstarkt första kvartal med en vinsttillväxt på 10 procent var såväl värderingar som förväntningar högt ställda. Att nå upp till prognoserna räckte inte – allt annat än en överträffad prognos straffades med kursnedgång.

Valutasmäll i dubbel bemärkelse
Det andra problemet är att kronan stärkts kraftigt, framför allt mot dollarn. Detta får effekt för svenska industribolag som ofta har majoriteten av sina intäkter i utländsk valuta. En svagare dollar betyder press på marginalerna, och när vinstprognoserna skruvas ner för det kommande året följer aktiekurserna med ner. Detta märks främst på storbolagsindex där de stora, exporttunga bolagen finns. Små bolag har ofta mer exponering mot hemmamarknaden och är inte lika känsliga för valutakursrörelser.

Svenska sparare har inte bara fått känna av hur kronförstärkningen påverkar Stockholmsbörsen, utan valutasmällen har blivit dubbel då även sparande i utländska fonder påverkas negativt av kronförstärkningen. Medan den amerikanska börsen stigit knappt 10 procent sedan årsskiftet har kronan stärkts lika mycket mot dollarn, vilket betyder att svenska fondsparare i de flesta fall har fått en låg eller negativ avkastning på sina USA-fonder. Den som tycker detta känns surt, får tänka på att vi under flera år faktiskt fått en positiv skjuts av valutan tack vare att Riksbanken gjort sitt yttersta för att försvaga svenska kronan. Över tid rör sig valutor både uppåt och neråt. För den långsiktiga spararen blir det oftast ett nollsummespel i slutänden.

Dessutom i marknadsbrevet:
• Alltmer skevt förhållande mellan avkastning och risk. VIX-index på rekordlåga nivåer = förestående börsnedgång?
• Den bästa tiden är nu. Ekonomin fortsätter att förbättras och centralbankerna förbereder nästa steg i reträtten.
• Dollarn har rasat i år – men trots nedgången är dollarn knappast billig.

Läs hela marknadsbrevet här.

Maria Landeborn
Sparekonom
Twitter: @MariaLandeborn

 




Dagens investering = framtidens hälsovinst

Taggar: Lena Cancerfonden


De senaste decennierna har medellivslängden i Sverige stigit med cirka tio år. Samtidigt ökar sjukligheten och fler och fler människor lever med ohälsa. En anledning är att så kallade icke smittsamma sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, KOL och cancer ökar. Sjukdomar som till stor del är en konsekvens av vår livsstil.

Rökning är den enskilt största påverkbara orsaken till en rad allvarliga sjukdomar. Ändå röker i dag var fjärde gymnasieelev och hela tio procent av Sveriges befolkning. Konsekvenserna är stora för den enskilde men även för hela samhället.

År 2004 gjorde Statens folkhälsoinstitut en beräkning av vad rökningen kostade samhället. Mycket har hänt sedan dess, inte minst har rökningen minskat. Samtidigt har kunskapen om tobaksrökning och dess skadeverkningar ökat.

Cancerfonden och Skandia såg därför ett behov av att göra en uppdaterad beräkning av samhällskostnaden för rökningsrelaterade sjukdomar i Sverige. På ett gemensamt initiativ har vi låtit Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) genomföra nya beräkningar om vad rökning kostar samhället, den siffra de kom fram till var 31,5 miljarder kronor 2015.

Med rapporten vill vi framförallt peka på de stora vinsterna som kraftfulla satsningar för minskat rökande innebär. Tillsammans representerar vi två sektorer som både kan och vill göra mer för att färre ska börja och fler ska sluta röka i Sverige. För egen räkning har Skandia sedan många år tillbaka valt att exkludera investeringar i tobaksbolag. Det är med glädje vi har sett att flera andra investerare under åren har anslutit till denna linje.

Cancerfondens och Skandia delar engagemanget att skapa åtgärder för en förbättrad hälsa i samhället. Större krafttag behöver tas inom förebyggande åtgärder från både politiker, arbetsgivare, företag och forskning. Tillsammans tror vi det är möjligt att göra skillnad.

Vår förhoppning är att rapporten ska bidra med både kunskap och inspiration till fortsatt arbete och ökade satsningar för att nå målet om ett rökfritt Sverige. Det vore en hälsovinst på många plan, först och främst för enskilda människor som får behålla hälsan men även en hälsovinst i rent ekonomiska termer för arbetsgivare och samhällsekonomin. Ett rikare liv ur flera parametrar helt enkelt. 

Läs mer om Cancerfonden, vårt engagemang och ladda ner hela rapporten.




Mer Skandia hittar du på: