Utnyttja låga räntor smart



Senaste räntebeskedet innehöll inga överraskningar. Reporäntan lämnades oförändrad på -0,5 procent och obligationsköpen fortsätter som planerat. Även räntebanan lämnades oförändrad och den första räntehöjningen väntas komma i mitten av 2018. Riksbanken meddelade att sannolikheten för en ytterligare räntesänkning har minskat något, men den finns fortfarande.

Man grundar beslutet på en stabilare konjunktur i omvärlden och minskade risker för bakslag. Riksbanken konstaterar även att det är viktigt att det inte sker någon snabb kronförstärkning, vilket skulle kunna bli fallet om ”Riksbankens penningpolitik avviker väsentligt från omvärldens”. I praktiken innebär det att Riksbanken knappast kommer att höja räntan innan den europeiska centralbanken, ECB, börjar strama åt.

Fortsatt låga räntor och höga bopriser
Reporäntan påverkar framför allt korta räntor och därmed räntan på våra sparkonton och större delen av våra bolån, eftersom svenska folket gärna väljer korta bindningstider. Räntan på de flesta sparkonton är noll eller strax däröver, och snitträntorna på bolån har legat förhållandevis stilla länge. Lägre boräntor är knappast att vänta framöver heller, även om Riksbanken skulle komma på idén att sänka reporäntan igen. Stigande räntor – åtminstone korta räntor – är heller inte att vänta förrän ECB börjar strama åt eftersom Riksbanken knappast kommer att agera först.   
 
När det gäller obligationsköpet har Riksbanken i dagsläget köpt 40 procent av alla svenska statsobligationer och det bidrar till att även pressa ner den långa räntan. Detta i en ekonomi som redan går som tåget. BNP väntas växa mellan 2 och 3 procent de närmsta åren, det byggs allt fler bostäder och vi betalar rekordhöga priser för de bostäder vi köper. Månadskostnaden är dock inte rekordhög eftersom räntorna är så låga. Den som binder bolånet i fem år och förhandlar om räntan kan få betala under 2 procent för kalaset, minus ränteavdrag. Det är inte mycket.

Så utnyttjar du låga räntor smart
Den som köpt en bostad senaste åren och är högt belånad bör utnyttja de låga räntorna till att amortera och spara. Dels är det bra att ha kapital att ta av den dag boräntorna blir högre därför att om man har ett lån på flera miljoner så kommer det att bli kännbart.

Allt fler kommer även att omfattas av amorteringskrav, antingen därför att man flyttar och tar upp nya lån, eller därför att kravet utvidgas till att även gälla befintliga lån. Även om amortering är ett sparande så är det något som kommer att påverka hur mycket pengar hushållet har att röra sig med varje månad. Även då är det bra att ha reserver att ta av.

Slutligen finns det en risk att bopriserna går ner, exempelvis på grund av stigande räntor eller lågkonjunktur. Är man då högt belånad kan marknadsvärdet på bostaden bli mindre än lånet och i ett läge där man måste sälja, blir man sittande med lån kvar. Det är raka motsatsen till ett drömläge.

Alltså – vi kan säkert få njuta av låga räntor ett tag till, men använd det extra utrymmet i ekonomin på ett smart sätt.

Maria Landeborn
Sparekonom
Twitter: @marialandeborn




Dagens investering = framtidens hälsovinst

Taggar: Lena Cancerfonden


De senaste decennierna har medellivslängden i Sverige stigit med cirka tio år. Samtidigt ökar sjukligheten och fler och fler människor lever med ohälsa. En anledning är att så kallade icke smittsamma sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, KOL och cancer ökar. Sjukdomar som till stor del är en konsekvens av vår livsstil.

Rökning är den enskilt största påverkbara orsaken till en rad allvarliga sjukdomar. Ändå röker i dag var fjärde gymnasieelev och hela tio procent av Sveriges befolkning. Konsekvenserna är stora för den enskilde men även för hela samhället.

År 2004 gjorde Statens folkhälsoinstitut en beräkning av vad rökningen kostade samhället. Mycket har hänt sedan dess, inte minst har rökningen minskat. Samtidigt har kunskapen om tobaksrökning och dess skadeverkningar ökat.

Cancerfonden och Skandia såg därför ett behov av att göra en uppdaterad beräkning av samhällskostnaden för rökningsrelaterade sjukdomar i Sverige. På ett gemensamt initiativ har vi låtit Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) genomföra nya beräkningar om vad rökning kostar samhället, den siffra de kom fram till var 31,5 miljarder kronor 2015.

Med rapporten vill vi framförallt peka på de stora vinsterna som kraftfulla satsningar för minskat rökande innebär. Tillsammans representerar vi två sektorer som både kan och vill göra mer för att färre ska börja och fler ska sluta röka i Sverige. För egen räkning har Skandia sedan många år tillbaka valt att exkludera investeringar i tobaksbolag. Det är med glädje vi har sett att flera andra investerare under åren har anslutit till denna linje.

Cancerfondens och Skandia delar engagemanget att skapa åtgärder för en förbättrad hälsa i samhället. Större krafttag behöver tas inom förebyggande åtgärder från både politiker, arbetsgivare, företag och forskning. Tillsammans tror vi det är möjligt att göra skillnad.

Vår förhoppning är att rapporten ska bidra med både kunskap och inspiration till fortsatt arbete och ökade satsningar för att nå målet om ett rökfritt Sverige. Det vore en hälsovinst på många plan, först och främst för enskilda människor som får behålla hälsan men även en hälsovinst i rent ekonomiska termer för arbetsgivare och samhällsekonomin. Ett rikare liv ur flera parametrar helt enkelt. 

Läs mer om Cancerfonden, vårt engagemang och ladda ner hela rapporten.




Sparande och geopolitiska risker



Almedalsveckan är i full gång och som vanligt slår antalet seminarier rekord – över 4000 stycken finns att välja på under åtta intensiva dagar. Även i Skandias trädgård är hålls ett antal seminarier och debatter under veckan, men det finns också möjlighet att testa sin hälsa i hälsokollen eller få koll på pensionen i pensionskollen. På onsdag morgon går också Almedalsloppet på 4,2 kilometer av stapeln för tredje gången.

På måndag morgon hölls ett välbesökt seminarium hos Max Matthiessen som handlade om hur man hanterar geopolitiska risker. Med var bland annat Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, och Fredrik Reinfeldt, före detta statsminister. Det konstaterades att de geopolitiska riskerna i världen är många idag, och att de är svåra att förhålla sig till eftersom de inte går att räkna på. För svensk del är den största risken någon form av global chock som resulterar i lågkonjunktur och att människor förlorar jobben. Det skulle kunna få förödande konsekvenser på svensk bostadsmarknad och på människors – och Sveriges – ekonomi. Eftersom centralbankernas stimulanser i såväl Sverige som stora delar av världen redan är uppskruvade till nära max skulle de ha svårt att agera med kraft. Då ställs istället högre krav på politiker och stater, men också på företagen och näringslivet enligt Annika Winsth. Bolagen måste själva ha en plan för hur de ska agera om det blir lågkonjunktur eller om en finansiell chock till exempel skulle göra att likviditeten stryps.

Som svenska sparare påverkas vi i extremt hög grad av vad som händer i världen eftersom Sverige är en liten öppen ekonomi. Det bästa man kan göra att vara långsiktig och att vara medveten om att det finns risker i världen som är svåra att förhålla sig till, men som i högsta grad påverkar våra liv och våra pengar. Vad gäller sparandet gäller det därför att ha en långsiktig strategi och hålla fast vid den över tid.

När det gäller sparande är det stora temat PPM i år, till följd av turerna kring Falcon Funds och Allra. Ska PPM-systemet avvecklas eller utvecklas, det är frågan. En sak som både fondbranschen och politikerna tycks vara överrens om är att kontrollen av fondbolag och produkter inom PPM måste öka. Exakt hur regelverket ska se ut finns det däremot olika åsikter om. De VD:ar för fondbolag som var på plats under en debatt arrangerad av Spiltan fonder och Skagen Fonder ansåg att de regler som kräver att minst hälften av kapitalet i en fond ska finnas utanför PPM-systemet och kravet på tre års historik är för tuffa och kommer att få negativa konsekvenser för konkurrensen. Solveig Zander, Centerpartiets ledamot i Pensionsgruppen, ansåg att det är priset man får betala för ordning och reda i pensionssystemet. I morgon fortsätter diskussionen, då i Skandias trädgård kl. 12.45. Med är bland andra Skandias VD Frans Lindelöw.
Nytt räntebesked från Riksbanken kl. 9:30

I morgon tisdag kommer också Riksbanken med ett nytt räntebesked. Vid senaste räntemötet valde man att utöka obligationsköpen med ytterligare 15 miljarder och flytta fram tidpunkten för den första räntehöjningen. Räntebanan avspeglade att sannolikheten fortfarande var högre för en räntesänkning än en räntehöjning. De stora obligationsköpen innebär att Riksbanken nu har köpt runt 40 procent av alla svenska statsobligationer. Marknaden tycks överrens om att obligationsköpen bör upphöra när det pågående programmet löper ut vid årsskiftet. Med tanke på att stimulanserna nu ser ut att ha toppat i världen och att en försiktig nedtrappning ligger i korten, bör Riksbanken överväga att gå samma väg istället för att ösa på med mer stimulanser i en ekonomi som redan är stark. Om inte annat för att bygga upp ammunition inför nästa lågkonjunktur.

Räntebeskedet kommer kl. 9.30 och vi bevakar det från Almedalen via blogg och sociala medier.

Maria Landeborn
Sparekonom
Twitter: @marialandeborn




Zombieföretag – en risk om räntan stiger

Taggar: ränta Johan


I en färsk rapport från BIS (ibland kallad ”bankernas bank”) konstateras att antalet olönsamma företag ”zombieföretag” har ökat i västvärlden. Det handlar om bolag vars ränteutgifter är högre än rörelsevinsten.  Dessa företag har ökat från omkring 5 procent före finanskrisen till omkring 10 procent idag. Samtidigt har räntan som bekant fallit påtagligt. Så trots att räntorna på bolagens skulder har minskat rejält, har ränteutgifterna i relation till vinsterna stigit. Det påminner oss om de risker vi har framför oss.

I ett mer normalt ekonomiskt läge, med högre räntor, hade de flesta av dessa zombieföretag sannolikt slagits ut. Nu hålls de istället vid liv av ultralåga räntor. Det kan tyckas oproblematiskt, men följden är att de ockuperar kapital och arbetskraft som annars hade kunnat användas i mer produktiva delar av ekonomin. Zombieföretagen bidrar på så sätt till den låga produktivitetstillväxt vi har haft i världen de senaste åren. Zombieföretagen påminner oss också om den prekära situation som ultralåga räntor har försatt oss i. För eftersom dessa företags överlevnad hänger på att räntorna är extremt låga, kan vi förstå att de inte kommer klara sig när räntorna väl stiger. Här kan man förvisso invända att alla företag har en smärtgräns – skulle räntorna sticka upp till, säg, 10 procent över en natt är det inte bara zombieföretagen som skulle slås ut. Men problemen med zombieföretagen är dels att smärttröskeln är så låg och dels att de är så många.

Om inflationen tar fart – antingen genom att konjunkturförstärkningen (till slut) pressar upp priserna eller genom en chock – och räntorna stiger, så riskerar vi få ett läge där uppåt 10 procent av företagen hotas av konkurs. Och detta bara på grund av något som får betraktas som en normalisering…

På kort sikt är därmed stigande räntor ett orosmoment. Om eller när räntorna börjar röra sig uppåt på allvar bör man vara inställd på att det stundtals kan bli stökigt på börser och andra marknader när de obalanser som har byggts upp under gångna år ska rättas till. Men i ett långsiktigt perspektiv är litet högre räntor förmodligen precis det våra ekonomier behöver eftersom det bör förbättra ekonomins funktionssätt genom att resurserna används på ett mer effektivt sätt än idag. Det skulle innebära att vi skulle arbeta i starkare, mer konkurrenskraftiga företag som är bättre rustade att klara av faktorer som högre räntor och konjunktursvängningar. Det skulle också innebära att våra pengar i högre grad investerades i starkare företag som i förlängningen borde ge både högre avkastning och lägre risk.

Johan Lundqvist
Makroekonom
Twitter: @j_lundqvist1




Hushållen väljer spara framför slösa



Hushållen blir alltmer optimistiska till den egna ekonomin, visar Skandias Plånboksindex för andra kvartalet. På frågan om man tror att man kommer att ha mer eller mindre pengar att röra sig med de kommande 12 månaderna jämfört med idag, är det drygt 16 procent fler som svarar mer pengar än mindre. Det är den högsta andelen sedan mätningarna började 2013.

Ökad optimism - och sparvilja
Normalt sett brukar en förväntan på mer pengar i plånboken gå hand i hand med en ökad vilja att konsumera, men så har det inte sett ut det senaste året då både optimismen och viljan att spara har ökat. Det går stick i stäv med vad Riksbanken försöker åstadkomma med minusräntan. Frågan är vad det beror på - och troligtvis finns det inte en förklarande faktor, utan flera. Dels kan Riksbankens extrema penningpolitik signalera att något inte står rätt till, och på så sätt avskräcka snarare än locka till konsumtion. Dessutom har många hushåll fått betydligt mer i plånboken under många år tack vare såväl låga boräntor som skattesänkningar (som ännu bara naggats i kanten av den nya regeringens skattehöjningar) och god reallöneutveckling. Möjligen har det extra utrymmet i plånboken blivit så stort att det inte längre är mer konsumtion som lockar mest, utan sparande inför framtiden.

Nya regelverk på bostadsmarknaden ställer högre krav på sparande Även nya regelverk på bostadsmarknaden kan ha bidragit till att öka hushållens sparvilja. Kravet på 15 procent kontantinsats i kombination med högre amorteringskrav gör att det både krävs ett större startkapital och kostar mer varje månad för den som köper en bostad idag. Samtidigt har bostadspriserna fortsatt uppåt vilket innebär allt högre kontantinsatser, större lån och mer i amortering varje månad. Förr eller senare lär dessutom boräntorna börja röra sig uppåt och för den som köpt en bostad i någon av storstäderna de senaste åren riskerar det att bli kännbart.

När räntorna stiger är det bra att ha en buffert. Vid någon punkt kommer vi också att få en ny lågkonjunktur med högre arbetslöshet till följd och även då är det bra om hushållen har reserver att ta av för att kunna betala räntor och räkningar.

Sett ur det perspektivet är det inte så dumt att hushållen väljer spara framför slösa när de får mer pengar över, trots Riksbankens enträgna försök att uppmuntra det motsatta.

Om du vill läsa hela rapporten kan du ladda ner den här.

Maria Landeborn
Sparekonom
Twitter: @marialandeborn




Vad händer med folkaktierna H&M och Ericsson?



Vårens rapportflod har ebbat ut och den som har haft pengar placerade på börsen har all anledning att vara nöjd. Sedan årsskiftet har världsindex stigit 7 procent i svenska kronor tack vare bättre konjunktur, stigande bolagsvinster och minskad politisk risk. Inför sommaren kan det vara bra att se över hur portföljen ser ut efter det senaste årets uppgång. I vårens sista marknadsbrev tipsar vi om vad du kan göra för att kunna koppla av på semestern.

Dessutom i marknadsbrevet juni-juli:

  • Våra två stora svenska folkaktier, H&M och Ericsson, har inte hängt med i börsutvecklingen. Det är två helt olika bolag, men med en sak gemensamt – de står båda inför betydande utmaningar när respektive marknad förändras.
  • Den globala ekonomin är på väg att ta litet bättre fart, men inga tecken syns på att realräntorna har börjat stiga och mycket talar för att de kommer vara låga under lång tid. Det skapar en rad olika problem, och är en verklighet som inte är helt lätt att råda bot på. Frågan är dock om det är ett sjukdomstecken eller ett fullt naturligt tecken i tiden.
  • Priset på råolja har som bekant svängt kraftigt de senaste tre åren. Jämfört med topparna under sommaren 2014 har det mer än halverats. Även om priset lär fortsätta att svänga finns dock goda skäl att räkna med att dagarna med oljepris över 100 dollar per fat är över. ”Taket” för hur högt oljepriset kan bli har sjunkit betydligt.

Läs hela marknadsbrevet för juni här


Maria Landeborn

Sparekonom
Twitter: @marialandeborn




Vad händer om du blir sjuk?



Sjukdom drabbar de flesta av oss någon gång i livet. Ibland blir sjukdomen långvarig. Men vet du vad som händer med din ekonomi om du blir långtidssjuk? Om svaret är nej är du inte ensam. Var tredje person vet inte hur mycket pengar de skulle få varje månad om de blev sjukskrivna, visar en undersökning Skandia har gjort tillsammans med Novus*.

Vi har också frågat vems ansvar det är att människor har ett ekonomiskt skydd vid långvarig sjukdom. Mer än sju av tio anser att ansvaret ligger på samhället. Var fjärde person tycker att det är arbetsgivarens ansvar, och nästan lika många svarar att det är deras eget ansvar. Sanningen är ofta en kombination av alla tre. 

Vem tar ansvar för ditt ekonomiska skydd vid sjukdom?
Samhället erbjuder alla ett ekonomiskt skydd, men för många är det otillräckligt eftersom taket går vid en inkomst på 28 000 kronor i månaden. Den som har en högre lön och högre utgifter kan få svårt att klara sig på det och behöver ett utökat försäkringsskydd.

De flesta arbetsgivare tecknar ett kollektivavtal för sina anställda, och via kollektivavtalet ingår sjukförsäkring som ger högre ersättning vid långvarig sjukdom till den som tjänar över 28 000 kronor i månaden. Arbetsgivare som saknar kollektivavtal kan ändå välja att teckna en sjukförsäkring för sina anställda, i regel som en del av en tjänstepensionslösning. Hör med din arbetsgivare hur det ser ut på din arbetsplats.

Den som både saknar kollektivavtal och sjukförsäkring via sin anställning måste själv ta ett större ansvar för vad som händer vid sjukdom. Det kan man antingen göra genom att ställa krav på arbetsgivaren att teckna en sjukförsäkring, eller genom att teckna en privat. Om fler ställer frågan till sin arbetsgivare, helst redan på anställningsintervjun, kommer fler arbetsgivare bli tvungna att erbjuda ett försäkringsskydd för att kunna rekrytera bra arbetskraft. Får du ingen sjukförsäkring via arbetsgivaren kan du alltså välja att teckna en själv.

Så vet du om du har en sjukförsäkring
Har du ett kollektivavtal via din arbetsgivare så ingår det en sjukförsäkring. Saknas kollektivavtal kan arbetsgivaren ha tecknat en sjukförsäkring för sina anställda ändå. Hör efter med din arbetsgivare om du är osäker. Är du medlem i facket finns också en chans att en sjukförsäkring ingår via ditt medlemskap, men den är oftast begränsad i sin omfattning och utformad för att komplettera kollektivavtalade försäkringar.

Sjukförsäkring som en del av tjänstepensionen
En sjukförsäkring bör vara en del av ditt tjänstepensionsavtal. Det är lätt att tro att tjänstepensionen bara är ett sparande till den dag du slutar jobba, men den kan också fylla andra viktiga funktioner. Via tjänstepensionen kan du få såväl en sjukförsäkring som en premiebefrielseförsäkring, vilket innebär att försäkringsbolaget tar över dina premieinbetalningar om du blir sjuk så att du inte dessutom förlorar framtida pension på grund av sjukdomen. Ta reda på försäkringsvillkoren för din tjänstepension genom att prata med din arbetsgivare eller med försäkringsbolaget.

Avslutningsvis vill jag tipsa om att du kan ta reda på hur stor din ersättning blir vid sjukdom eller olycksfall på www.ersattningskollen.se.

Du kan läsa artikeln om sjukförsäkring i DN här.

Här finns hela undersökningen om ekonomi vid sjukdom.

Maria Landeborn
Sparekonom
Twitter: @marialandeborn




Billig olja här för att stanna



Priset på råolja har som bekant svängt påtagligt de senaste tre åren. Jämfört med bottennivåerna förra året har priset stigit med nästan 90 procent. Samtidigt har priset mer än halverats från topparna under sommaren 2014. Om det är något vi har lärt oss under de här åren, så är det att det är mycket svårt att prognostisera oljepriset. Med det sagt har ”taket” för hur högt oljepriset kan bli sjunkit betydligt. Det finns därmed goda skäl att anta att oljepriset inte blir så mycket högre framöver.

Den främsta anledningen är att det helt enkelt produceras för mycket olja i världen. Under åren efter finanskrisen har den amerikanska oljeproduktionen nära nog fördubblats tack vare ny teknik för okonventionell oljeutvinning. Det var också denna produktionsökning som var huvudorsaken till att oljepriset föll från omkring 110 dollar per fat sommaren 2014 till som lägst under 30 dollar per fat i början av 2016. Prisfallet ledde visserligen till litet lägre amerikansk produktion, men tappet blev kortvarigt och USA producerar nu återigen i närheten av toppnivåerna från 2015.


 

Från OPEC har strategin varit att låta priset falla för att slå ut de amerikanska konkurrenterna och därigenom behålla sina marknadsandelar. Men när den strategin inte lyckades och priset på nytt började sjunka i höstas tog oljekartellen till slut beslutet att minska sin egen produktion. Det hjälpte ett par månader, men var inte tillräckligt för att balansera den ökande amerikanska produktionen.

Att oljeproduktionen överstiger efterfrågan märks tydligt på att lagren av olja har svällt. I dagsläget är oljelagren i USA nästan 70 procent större än genomsnittet fram till 2014. Det innebär att om oljepriset ska kunna ta sig upp till varaktigt högre nivåer måste först lagernivåerna avverkas. Och för att det ska ske krävs betydande produktionsminskningar.

I början av veckan meddelade Saudiarabien och Ryssland att de vill förlänga produktionsminskningarna till nästa år. Det är ett steg på vägen, men kommer inte att vara tillräckligt om prognoserna för den amerikanska produktionen står sig. Dessutom är det inte säkert att övriga OPEC-länder är villiga att dra sitt strå till stacken. Hittills har delar av produktionsminskningen inom kartellen kunnat samordnas med att oljefält har stängts av för underhållsarbete. Längre fram kommer det istället handla om direkta uppoffringar i form av uteblivna oljeintäkter, vilket inte brukar vara lika populärt.

Uttalandena om förlängda produktionsminskningar har fått upp priset de senaste dagarna. Det påminner om hur det såg ut under förra året när OPEC ”snackade upp” priset med jämna mellanrum. Den här typen av utspel lär styra prisutvecklingen även under kommande månader, men om vi lyfter blicken litet längre fram är dock OPEC, av allt att döma, chanslösa mot den teknologiska utvecklingen.

De tekniska framstegen med fracking, som har möjliggjort okonventionell oljeutvinning till lägre kostnader, har ändrat förutsättningarna för oljemarknaden radikalt. OPEC:s inflytande på priset har minskat. Istället har prisets självreglerande egenskap blivit starkare: Högre oljepris innebär att fler fält blir lönsamma, vilket ökar produktionen som trycker ned priset igen. Lägre oljepris innebär på motsvarande sätt att färre fält blir lönsamma, vilket minskar produktionen och driver upp priserna igen. Denna mekanism har förvisso alltid funnits med i spelet, men blir betydligt starkare i och med att OPEC:s konkurrenter blir allt fler. Det innebär också att taket för hur dyr oljan kan bli har sjunkit avsevärt. I takt med att tekniken förbättras kommer dessutom fler och fler fält bli lönsamma till ett lägre oljepris, vilket ytterligare sänker pristaket. 

Naturligtvis kommer oljepriset att pendla upp och ned även i framtiden, men det är svårt att se att priset ska komma upp till de nivåer omkring 110 dollar per fat vi hade för så sent som tre år sedan. De dagarna är över. 

Johan Lundqvist
Makroekonom
Twitter: @j_lundqvist1




Kraftigt börsras i Brasilien

Taggar: valuta börs Maria


På torsdagen rasade den brasilianska börsen nästan 9 procent efter att president Michel Temer anklagats för korruption och nu uppmanas av allt fler brasilianska politiker att avgå. Men inte bara börsen föll, även valutan tog rejält stryk till följd av sjunkande förtroende för att landet är på väg åt rätt håll vad gäller ekonomiska reformer och minskad korruption. Valutasmällen raderade ut ytterligare 7 procent av avkastningen för en svensk sparare.

Facit för brasilianska börsen: -5 procent på 5 år
Att börsfallet blir så kraftigt beror på att Brasilien är i skriande behov av ekonomiska reformer. Till exempel kan nämnas att landets nuvarande pensionssystem kostar motsvarande 13 procent av BNP och dessutom äter upp en allt större del av statsbudgeten i takt med att många fler pensioneras än träder in i arbetskraften. Med tillsättandet av president Michel Temer följde förhoppningar om att statsbudgeten skulle bantas vilket har lyft den brasilianska börsen. Fram till raset igår hade brasilienbörsen stigit med över 60 procent i svenska kronor på tolv månader. Det låter mycket, men är en relativt liten återhämtning i det längre perspektivet. Faktum är att brasilianska index gett en negativ avkastning på -5 procent på fem år i svenska kronor, vilket kan jämföras med ett globalt aktieindex som gett närmare 115 procent. 

Det senaste årets kraftiga börsuppgång beror dock inte bara på förhoppningar om stundade ekonomiska reformer. En annan viktig bidragande faktor är återhämtningen för råvarupriser som gynnar den råvarutunga brasilianska börsen. Stigande råvarupriser har även stöttat industrin som nu är på god väg att visa positiv tillväxt igen. Samtidigt har den skenande inflationen halverats från toppnivåerna på över 10 procent 2015. Styrräntan har därför kunnat sänkas och det stimulerar ekonomin ytterligare.

Få skäl till optimism redan innan gårdagen
Trots förbättrad realekonomi och vinstrekyl i brasilianska bolag var det redan innan gårdagens korruptionsskandal svårt att vara särskilt optimistisk. Något lyft till följd av fortsatt stigande råvarupriser är inte att vänta. Recessionen är visserligen på väg att ta slut, men behovet av ekonomiska reformer och produktiva investeringar är enormt. Korruptionen har ett fast grepp om politiken och gårdagens händelse bekräftar bara att så är fallet. Om Michel Temer lyckas sitta kvar på presidentposten väntar ändå val i Brasilien nästa år, och utgången av det är osäker.

Sparande i Brasilienfonder
De lågt hängande frukterna i Brasilien är sannolikt redan plockade. Risken är hög och brasilianska eller latinamerikanska fonder bör inte utgöra mer än en mycket liten del av sparandet. Den som tror på landet och regionen långsiktigt kan satsa på ett månadssparande som minskar risken att köpa eller sälja vid helt fel tillfälle. Att femårsavkastningen faktiskt är negativ visar tydligt hur långsiktig man behöver vara när man satsar på ett högriskland. En sparhorisont på 5 år är ett absolut minimum – att vara inställd på att avvara pengarna i 10 år är mer rimligt.

Maria Landeborn
Sparekonom
Twitter: @marialandeborn




Europa fortsatt i topp



Med Emmanuel Macron som segrare i gårdagens franska presidentval kan vi lägga en av de stora politiska riskerna i Europa till handlingarna. Hotet om en splittrad union och ett upplöst eurosamarbete hänger inte längre över oss. Istället finns möjligheter till ett fördjupat samarbete mellan Europas jättar och bättre förutsättningar för politisk stabilitet och tillväxt.
 
Med det sagt kommer Macron inte att få det lätt. I juni väntar det franska parlamentsvalet, och med tanke på det splittrade politiska läget i landet kommer Macron sannolikt att behöva söka stöd från flera olika håll för att få majoritet för sina förslag framöver. Risken finns att det blir svårt. Men – om han skulle lyckas sjösätta reformer som gynnar jobb och tillväxt i Frankrike är det bra även för Europa.
 
De kortsiktiga marknadsreaktionerna på segern var dämpade under måndagen, men det beror på att marknaden gärna tar ut nyheter i förskott, och Macrons seger var redan inprisad. Långsiktigt stärks dock tron på euron och vår positiva syn på europeiska aktier, som vi redan tidigare valt att placera överst på listan över vilka marknader som har högst potential att ge en god långsiktig avkastning.
 
Fortsatt fördel Europa
Som vi konstaterade i Placeringsutsikter förra veckan står den europeiska konjunkturen på allt stadigare ben. Tillväxten ökar, om än sakta, och den får stöd av den europeiska centralbankens låga ränta och obligationsköp som stöttar europeiska bolag. Förr eller senare kommer ECB att påbörja en stimulansnedtrappning, men vi är inte där ännu och man kommer att vilja undvika att göra något som riskerar att skada tillväxten.
 
Till skillnad från i USA där konjunkturcykeln redan kommit en bra bit på väg, är konjunkturen i euroområdet fortfarande i ett inledningsskede. Det innebär att den resa som den amerikanska ekonomin har gjort under senare år fortfarande ligger framför Europa.
 
Allra viktigast för aktiemarknaden är dock bolagsvinsterna, och de har rekylerat upp efter en svacka under förra året. I takt med att konjunkturen stärks i såväl Europa som andra delar av världen har den utvecklingen potential att hålla i sig. Som grädde på moset är den europeiska aktiemarknaden mer attraktivt värderad än exempelvis den amerikanska, där börsen och värderingarna stigit ytterligare efter president Donald Trumps löften om kraftiga finansplitiska stimulanser.
 
Europa förblir en av de mest intressanta placeringarna på lång sikt.




Mer Skandia hittar du på: