Då höjer Riksbanken reporäntan

Taggar: Johan


Varför höjs räntan i USA men inte i Sverige? Och när är det dags för Riksbanken att höja?

I går höjde den amerikanska centralbanken, Federal Reserve (Fed) sin styrränta för femte gången sedan finanskrisen. Beskedet var som vanligt odramatiskt eftersom Fed ser till att marknaden är med på noterna i god tid före sina höjningar för att undvika onödig marknadsoro.

Det är dock inte bara amerikanska Fed som kommer med räntebesked – i eftermiddag står ECB, Bank of England och ytterligare några på tur och nästa vecka är det så dags för Riksbanken. För vår del är det dock inte tal om någon räntehöjning än på ett tag. Men hur kommer det sig egentligen att USA började strama åt penningpolitiken redan för två år sedan, medan Sverige och Riksbanken fortsätter ösa på med stimulanser?

Två orsaker

I grund och botten finns det två orsaker. Den ena, som ofta lyfts fram, är att Riksbanken inte kan avvika allt för mycket från vad den europeiska centralbanken, ECB, gör. Om den svenska räntan skulle vara betydligt högre än den europeiska skulle svenska kronan stärkas, vilket skulle hålla nere inflationen till följd av billigare import.

Den andra orsaken är de faktiska ekonomiska skillnaderna mellan Sverige och USA där USA kan beskrivas som litet längre fram i konjunkturcykeln. Men mer viktigt är att det också har varit skillnad i inflation mellan Sverige och USA under de senaste åren där USA har haft konsekvent högre inflation än Sverige fram till i år. Att Fed började höja räntan när inflationen parkerade sig över 2 procent i slutet av 2015 är ingen tillfällighet, men svenska inflationen har bara varit uppe och ”touchat” på 2-procentsnivån, och har alltså ännu inte parkerat där – och det gör hela skillnaden.

Grafen visar ländernas inflation exklusive energipriser. 

Vi har ofta kritiserat Riksbankens lågräntepolitik. Kritiken kan sammanfattas som att Riksbanken gasar mer än vad som är motiverat, vilket ökar obalanserna i ekonomin och driver upp skuldsättningen samt försämrar möjligheterna att parera en framtida inbromsning. Att räntan har behövt vara låg under åren efter krisen är en sak, men vi menar att Riksbanken borde ha stannat tidigare. I sådana fall hade förvisso konjunkturen inte varit lika stark som har varit fallet under de gångna 2-3 åren och inflationstakten hade varit något lägre, men vår bedömning är att det hade varit värt att avstå lite tillväxt för att slippa de risker som nuvarande penningpolitik leder till.

Året då prognosen håller?

Så när kommer den svenska räntan börja höjas? Riksbankens egen prognos är i mitten på nästa år. Dessa prognoser har vi dock lärt oss att ta med en tilltagen nypa salt eftersom de alltid har varit fel. Men frågan är om de inte faktiskt får rätt den här gången – till slut. För trenden uppåt i inflation sedan 2014 är av allt att döma på riktigt. Och vad som är än mer viktigt är att uppgången i inflation även den här gången har en tydlig koppling till resursutnyttjandet i ekonomin. Det tar dock ett tag (omkring 1-2 år) innan ökat resursutnyttjande visar sig i form av högre priser. Det innebär att om de historiska sambanden håller även framöver, så ska inflationen fortsätta att stiga nästa år och parkera sig över Riksbankens tvåprocentsmål. Och då kommer Riksbanken att höja räntan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Johan Lundqvist
Makroekonom
Twitter: @j_lundqvist1


Tillbaka till bloggen


Mer Skandia hittar du på: