Nytt amorteringskrav – lägre bopriser?

Taggar: Maria


Regeringen bekräftade på torsdagen att man går vidare med det nya amorteringskravet. Det innebär hushåll som lånar mer än 4,5 gånger bruttoinkomsten behöver amortera 1 procent om året på bolånet utöver det befintliga kravet. Detta kommer att gälla alla bostadsköp från och med den 1 mars 2018.

Finansinspektionen bedömer i sin analys att det nya amorteringskravet kan få bopriserna att falla 1,5 procent. Om det stämmer är omöjligt att veta, eftersom prisutvecklingen på bostäder beror på så många andra faktorer som räntor, utbud och efterfrågan, byggande och konjunktur.

Kortsiktigt lyft?

Även om historien inte nödvändigtvis säger något om framtiden, låt oss ändå blicka tillbaka på vad som hände när de två tidigare kraven – bolånetaket och det första amorteringskravet – infördes. Inför att de skulle börja gälla ökade aktiviteten på bostadsmarknaden och priserna steg. Det berodde på att många köpare valde att snabba på processen för att slippa de nya reglerna. Från och med den dag reglerna infördes lugnade marknaden ner sig.

Det är svårare att säga vad den långsiktiga effekten på bostadspriserna blir av de nya reglerna på grund av att det händer andra saker i omvärlden som också påverkar vad vi är villiga att betala för en bostad. En mycket viktig parameter är Riksbankens reporänta. Den påverkar i allra högsta grad boräntorna och har under samma period som kraven införts både höjts och sänkts – och det rätt rejält.

Reporäntan viktigare

Låt oss titta på prisutvecklingen för bostadsrätter i Stockholm. Att vi väljer Stockholm beror på att kraven framför allt påverkar alla som köper en bostad till ett högt pris och tar stora lån, det vill säga boende i storstäderna. Eftersom priserna är allra högst i Stockholm är det rimligtvis där både bolånetak och amorteringskrav får störst genomslag.

I grafen syns att efter att bolånetaket infördes planade prisutvecklingen ut. Men den visar också att Riksbanken under samma period höjde reporäntan från 0,25 ända upp till 2 procent, vilket betyder att månadskostnaden för bolåntagare med rörlig ränta tredubblades. Ett rimligt antagande är att räntehöjningarna bidrog mer än bolånetaket till att prisuppgången mattades av.

När Riksbanken insåg att tajmingen för räntehöjningar var dålig och sänkte räntan igen, så dröjde det inte länge innan bostadspriserna klättrade vidare uppåt. De första prisdipparna kom först när Riksbankens ränta nådde botten och Finansinspektionen samtidigt meddelade att man ville införa ett amorteringskrav. Sedan dess har priserna fortsatt att stiga men i något lugnare takt, och under hösten har priserna alltså vänt ner. Att uppgången mildrats och så småningom planat ut beror sannolikt på en kombination av införda amorteringskrav och att boräntorna nått botten.

Dämpande faktorer

Under hösten 2017 skedde flera saker som kan ha bidragit till att bopriserna plötsligt sjönk. Finansinspektionen flaggade för skärpta amorteringskrav, samtidigt som det visade sig finnas ett överutbud av nybyggda bostäder i det högre prissegmentet som inte gick att sälja. Den omfattande medierapporteringen kring problemen gjorde bostadsköparna ännu mer försiktiga, inte bara i storstäderna utan i hela landet. Dessutom såg det under början av hösten ut som om Riksbanken skulle höja räntan under första halvåret 2018, vilket även det kan haft viss dämpande effekt på marknaden.

Största uppgången bakom oss

Nu är alltså det nya amorteringskravet klubbat och klart. Frågan när om det kan bidra till att få fart på bostadsmarknaden igen i början av 2018? Helt omöjligt är det inte att köparna även denna gång lägger på ett extra kol för att få köpet klart innan den 1 mars och att det kortsiktigt lyfter marknaden. På längre sikt talar dock både amorteringskrav och stigande räntor för att den kraftigaste prisuppgången ligger bakom oss.

Se filmen och läs mer här

Maria Landeborn
Sparekonom
Twitter: @marialandeborn 

Tillbaka till bloggen


Mer Skandia hittar du på: