Höjda vinstprognoser driver börsen



I månadens marknadsbrev har vi tema Sverige. Du kan läsa en intervju med Stephanie Gabrielsson, portföljförvaltare på Skandia, som berättar om utsikterna för Stockholmsbörsen. Det är inte bara förväntningar på Donald Trump som göder börshumöret. Även höjda vinstprognoser driver på uppgången. Vi går också igenom förutsättningarna för den svenska konjunkturen. Efter två starka år mattas tillväxttalen av något framöver. Men så länge den internationella konjunkturen håller ångan uppe, fortsätter det att gå bra för Sverige. Men trots högkonjunktur och att inflationen, rensat för ränteutgifter, faktiskt har kommit upp i den efterlängtade nivån 2 procent, så ligger minusräntan kvar året ut. 

Läs mer i april månads marknadsbrev och se filmen:

Johan Lundqvist
Makroekonom
Twitter: @j_lundqvist1




Höga värderingar - men bättre förutsättningar



I mars är det åtta år sedan aktiemarknaderna bottnade efter finanskrisen. De gångna åren har skapat hög avkastning för sparare. Med en ljusning i konjunkturen och vändning upp för vinsterna finns förutsättningar för stigande börser även 2017. Men höga värderingar, växande osäkerhet kring penningpolitiken och politiska risker är potentiella krokben för uppgången. 

 Läs mer i mars månads marknadsbrev (pdf) och se filmen:

Johan Lundqvist, ekonom, bloggar om makroekonomi och sparande



Bosse|2017-03-01 09:36:54

Hej! Har just läst marknadsbrevet som avslutas med bif text. Ser den ibland och undrar om lite varför den finns med. Lagkrav? "Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad."
Anmäl


Johan Lundqvist|

Hej Bosse,
Tack för din fråga. Ber om ursäkt för sent svar men här kommer det. Precis som du skriver är det ett lagkrav. Anledningen till att texten finns med är att Skandia inte har tillstånd för att verka i vissa länder, inte minst USA. Därför måste vi informera kunderna om att brevet inte riktar sig till alla. Hälsningar, Johan

Anmäl


Daniel|2017-03-08 08:09:02

Svarar ni någonsin på kommentarer i bloggen eller är denna tänkt endast som envägskommunikation?
Anmäl


Bosse |2017-03-10 11:44:45

Mmm...!
Anmäl



Marknaderna bortser från riskerna



Starten på det nya året har varit betydligt ljusare än inledningen på 2016. Börserna är på gott humör och konjunkturen vädrar morgonluft. Vi räknar med att de senaste årens trend med avtagande global tillväxt och låg inflation bryts i år. Samtidigt tillkommer politiska utmaningar som på olika sätt kan ändra spelplanen. Och det tycks som att marknaderna har prisat in en lite väl positiv framtidsbild och bortsett från riskerna.

Läs mer i januari månads marknadsbrev (pdf) och se filmen:

 

Johan Lundqvist, ekonom, bloggar om makroekonomi och sparande




Räkna med ett turbulent börsår 2017



Under de gångna åren har vi vant oss vid att det skakar till på världens börser med jämna mellanrum. Under senhösten i år har det dock varit förhållandevis lugnt. Faktum är att även sådant som vi trodde skulle utlösa nedgångar snarare har mötts med optimism. I kulisserna finns dock gott om utmaningar. Vi räknar därför med att oron åter gör sig påmind nästa år.

I årets sista marknadsbrev blickar vi in i 2017. Det ett år med politiska utmaningar och penningpolitisk osäkerhet som står för dörren. Osäkerhet har dock varit något av ett normaltillstånd för världsekonomin under åren efter finanskrisen. Och medan nya orosmoln tillkommer har samtidigt andra risker minskat eller försvunnit. Vi räknar med att de största fallgroparna undviks även nästa år och att konjunkturen stärks på marginalen. Men oron kommer finnas med under hela året och det är politiken som blir 2017 års tema.

Läs mer i december månads marknadsbrev (pdf) och se filmen:

 

Johan Lundqvist, ekonom, bloggar om makroekonomi och sparande



Skandias värdeindikator guidar till långsiktig potential



I senaste numret av Placeringsutsikter (november 2016) pratar vi om att stimulansfesten nått sin kulmen och att det kan vara läge att våga ta hem delar av årets vinst och behålla korta räntor som krockkudde. Stigande börser och försvagad krona har gett god avkastning på aktier i år. Men de underliggande förutsättningarna har inte förbättrats i samma utsträckning. När kronan väl börjar stärkas igen kommer dessutom utländska aktiefonder drabbas negativt.

För att få en uppfattning om den långsiktiga potentialen på olika aktiemarknader använder vi oss av Skandias Värdeindikator. Modellen som ligger till grund för indikatorn bygger på de tre faktorer som vi anser har störst betydelse för långsiktig avkastningspotential – aktievärderingar, vinsttillväxt och faktisk börsutveckling.

Det finns dock gott om andra aspekter att ta hänsyn till. Till exempel behöver en låg värdering inte automatiskt innebära en fördel. Vissa aktiemarknader är ständigt lågt värderade. Det kan bero på allt ifrån förhöjd politisk risk till ineffektiv bolagsstyrning. I ett sådant fall vill vi veta om den aktuella ”värderingsrabatten” är större eller mindre än historiskt.

För att få en så rättvis bild som möjligt av avkastningspotentialen analyserar vi därför de tre faktorerna i såväl absoluta som relativa termer på både kort och lång sikt. Resultatet blir en objektiv ranking av sju aktieregionerna där högst ranking antyder högst långsiktig avkastningspotential och vice versa. Det är dock viktigt att komma ihåg att det handlar om lång sikt. Indikatorn säger alltså ingenting om vilken marknad som förväntas gå bäst nästa månad eller ens nästa år.


Återigen är det regionen Japan och Pacific som rankas högst. Den främsta förklaringen är värderingarna. Av de sju aktieregioner som ingår i indikatorn är det endast Japan som värderas lägre än det långsiktiga genomsnittet. Under större delen av 2000-talet har Japan och Pacific värderats högre än snittet av de globala aktiemarknaderna, men i dagsläget ser vi det omvända. Låga värderingar är särskilt välkommet i rådande miljö där aktievärderingarna börjar se ansträngda ut på många håll.

En begränsning med modellen är förstås att det finns många faktorer som den inte fångar upp. Det kan till exempel finnas viktiga orsaker till att en region är billig. I andra fall kan en börsuppgång bygga på förväntningar som vi inte bedömer som rimliga, vilket ökar risken för bakslag. Det kan även handla om regionspecifika risker eller förutsättningar som vi anser motiverar en högre eller lägre ranking än vad indikatorn visar.

Som alltid kompletterar vi därför värdeindikatorns ranking av de olika marknaderna med våra egna bedömningar av andra viktiga faktorer. I fallet Japan ser vi t ex en trög inhemsk konjunktur, som har visat sig vara svår att väcka liv i, och som dämpar potentialen. Även valutan är en viktig faktor att väga in eftersom den har stor påverkan både på den faktiska börsutvecklingen och på avkastningen i svenska kronor.

Här kan du läsa senaste numret av Placeringsutsikter.

Johan Lundqvist, ekonom, bloggar om makroekonomi och sparande




Stimulansfesten mot sitt slut



Efter åtta år med ständigt mer expansiv penningpolitik räknar vi nu med att stimulansfesten har nått sin kulmen. Det innebär ökad risk för börsturbulens.

Som svenska sparare har vi fått bra avkastning i år - tack vare stigande börser och försvagad krona. För den som vill vara aktiv i sitt sparande kan det nu vara ett bra tillfälle att ta hem delar av årets vinst.

I Placeringsutsikter rankar vi potentialen på sju aktiemarknader där Japan och Asien hamnar i topp. Samtidigt fortsätter korta räntor vara bästa krockkudden i portföljen.
 
Se mer om rapporten i filmklippet nedan och ladda ner hela rapporten här. 


Johan Lundqvist, ekonom, bloggar om makroekonomi och sparande



Magnus|2016-11-19 08:43:33

Hej, Rätt länk för att läsa hela rapporten är https://www.skandia.se/globalassets/pdf/press-och-media/marknadsbrev/placeringsutsikter_2016_november.pdf Hälsningar Magnus
Anmäl



Riksbanken borde passa på att backa

Taggar: Riksbanken Johan


Vi ska förbereda oss på att räntan ligger kvar på -0,50 procent ända in i 2018 och blir positiv först någon gång 2019. Och med stor sannolikhet förlängs även köpen av obligationer efter årsskiftet. Det var beskedet från Riksbanken när de släppte sitt räntebesked i morse. Anledningen till dessa, mer duvaktiga, signaler är dels den fortsatt tröga inflationen, och dels osäkerhet hur andra centralbanker kommer agera senare i vinter. Läs: Om ECB går vidare med nya åtgärder i december, så hakar Riksbanken på. Om ECB väljer att vara passiv, så ska vi förvänta oss detsamma även av Riksbanken.

Att räntan nu avses hållas under noll bortåt två år till samtidigt som köpen av obligationer med stor sannolikhet också förlängs är inte problemfritt, som vi har skrivit om många gånger tidigare (läs t ex fördjupning i förra upplagan av Placeringsutsikter). Gällande köpen av obligationer börjar de dessutom bli allt mer kännbara på marknaderna. Vid årsskiftet beräknas Riksbanken äga omkring 40 procent av den utestående stocken av obligationer, och den nivån är man alltså beredd att öka. Dessutom ser det ut som att Riksgälden kommer ge ut färre statsobligationer framöver, till följd av ökade skatteintäkter och minskade migrationskostnader. Det riskerar att leda till regelrätt obligationsbrist som sätter marknadskrafterna ur spel och urholkar värdet på svenskarnas sparande.

”Men inflationen ligger ju fortfarande under målet och den senaste siffran var ju dessutom ett bakslag”, kanske någon invänder. Och det stämmer. Men vi är skeptiska till att det är ytterligare obligationsköp och längre tid med minusränta som ska ändra den bilden. För efter omkring åtta år av penningpolitiskt experimenterande med noll- och minusräntor samt massiva köp av obligationer från centralbankerna i USA, euroområdet, Japan, Storbritannien och Sverige med flera, fortsätter inflation att vara en bristvara i större delen av, för att inte säga hela, västvärlden. Jag säger inte att penningpolitiken inte har haft effekt – för det har den – men den har inte lyckats lösa problemet med utebliven inflation. Och i och med biverkningarna som insatserna för med sig är följden att riskerna och kostnaderna för att skapa inflation blir allt högre ju mer expansiv politiken blir och ju längre den bedrivs. 

Faktum är även att nu är ett bra tillfälle att ta ett första, försiktigt kliv tillbaka. Arbetsmarknaden är stark, kronan är svag och Konjunkturinstitutets senaste barometer visar att tillväxten är starkare än normalt. Att i ett första steg välja att inte göra mer – dvs. att inte förlänga obligationsköpsprogrammet eller åtminstone trappa ned det under ett par månaders tid kunde vara lämpligt. Att därefter ta sig ur den situation som man sitter i kommer dock bli svårt och ta lång tid, och kommer förmodligen även kräva att andra centralbanker börjar backa samtidigt. Där är vi inte än. Men så småningom kommer vi att komma dit, och jag tror att det vore bra om vi förbereder oss redan nu. 

Johan Lundqvist, ekonom, bloggar om makroekonomi och sparande




Högre vinster behövs för fortsatt uppgång



Efter den turbulenta inledningen på året har vi haft en kontinuerlig återhämtning på de globala aktiemarknaderna. Varken Brexit eller fortsatt trög konjunktur har lyckats stoppa börserna annat än tillfälligt, och i september nåddes nya årshögstanivåer. Blickar vi framåt, så fortsätter vi dock att räkna med en osäker höst. För uppgången i år går knappast att koppla till ljusare framtidsutsikter. Istället är det värderingarna som har stigit. Och den enda följden av höga värderingar är att om de inte följs av växande bolagsvinster, så framstår de efter hand som dyra. Därför kommer bolagens delårsrapporter för det tredje kvartalet, som trillar in under oktober, att hårdgranskas.

I månadens marknadsbrev granskar vi förutsättningarna för bolagsvinsterna. Prognoserna pekar på att globala företagsvinster är på väg att bottna ur mot slutet av året efter omkring två år med sjunkande vinster. Det borde dock helt eller till största del vara inprisad i nuvarande aktiekurser. Vi räknar därför med att det krävs positiva överraskningar för att vinsterna ska kunna driva aktiekurserna vidare. Blickar vi in i nästa år tror vi dessutom att prognoserna är för höga. Till exempel förväntas amerikanska bolagsvinster att växa med cirka 13 procent under 2017. Mer troligt är förmodligen en tillväxttakt i närheten av, säg, hälften av det. För mot bakgrund av fortsatt trög global tillväxt och dämpad inflation är det svårt för företagen att få till ökade försäljningsvolymer samtidigt som möjligheterna att höja priserna är små. 

Men även om vinsttillväxten blir trög, så är det positivt att de börjar växa igen efter de senaste årens nedgångar. För det innebär att bolagsvinsterna tar igen förlorad mark och gör att värderingsläget blir mindre ansträngt. Dessutom är förmodligen acceptansen för en möjlig amerikansk räntehöjning i december större om bolagsvinsterna växer än om de krymper. Men vi kommer behöva se tecken på att vändningen är på väg redan nu i höst för att prognoserna ska stå sig.

Läs hela oktober månads marknadsbrev (pdf) och hör Johan berätta mer om månadens marknadsbrev i filmklippet nedan. Medverkar i filmen gör även Cecilia Sköld, portföljförvaltare och fondanalytiker på Skandia.  


Johan Lundqvist, ekonom, bloggar om makroekonomi och sparande




Marknaderna på tå



Ikväll meddelar den amerikanska centralbanken, Fed, sitt räntebesked. Få saker skapar så stor uppmärksamhet på de finansiella marknaderna som amerikanska räntebesked. Och även om de flesta bedömare räknar med att Fed låter räntan ligga still och prissättningen på marknaderna indikerar låg sannolikhet för höjning, så går det inte att komma ifrån att marknaderna kommer vara på helspänn ikväll. För även det som på förhand kan ses som osannolikt, inträffar ju trots allt med jämna mellanrum.

Men oavsett om Fed överraskar eller inte ikväll – är en räntehöjning verkligen ett så stort hot? Att det kommer bli oroligt inför eller i samband med nästa höjning är nog ofrånkomligt, men blickar vi bortom den kortsiktiga bilden så kanske en snar amerikansk räntehöjning till och med precis är det som marknaderna skulle behöva. En försiktig åtstramning redan nu skulle knappast knäcka konjunkturen, men kan motverka tidiga inflationssignaler och göra att inflationen stiger i långsammare takt, med följden att framtida räntehöjningar också kan ske långsamt. Därmed förlängs den ekonomiska cykeln, vilket skapar mer tid för företagen att få fart på sina vinster i lågräntemiljö (för jo, det krävs ytterligare ett par höjningar innan vi har lämnat lågränteterritoriet).

Den motsatta strategin skulle vara att lägga allt vad räntehöjningar heter på hyllan tills inflationen har tagit sig över, säg, 3 procent, och därmed tillåta en overshoot. Och nog skulle man kunna låta inflationen vara lite högre ett tag när den nu har legat under målet under en längre tid. Men risken med en sådan strategi är att det kan bli svårt att kontrollera inflationen när den väl fått ordentligt fäste utan att samtidigt knäcka konjunkturen. Tänk på hur svårt det har varit att skapa inflation under de senaste åren. Vad är det då som säger att det kommer bli enklare att bekämpa inflationen när den väl tar fart – återigen utan att samtidigt knäcka konjunkturen? Och i en ekonomi som är i full sysselsättning och där tidigare desinflationistiska impulser från energipriser och valutan nu avtar, går det inte att utesluta att inflationen tar fart tidigare än vad de flesta av oss tror idag.

Dags för centralbankerna att frigöra sig
Ytterligare en fördel med att höja räntan i USA, och avstå ytterligare stimulanser i Japan, euroområdet och Sverige, är att centralbankerna sparar på det lilla krut som återstår i arsenalen inför framtiden. Dessutom vore en självrannsakan önskvärd – vissa stimulanser har varit både nödvändiga och effektiva, andra är betydligt mer tveksamma. De tveksamma åtgärderna har dock fyllt ett annat syfte – att hålla marknaderna vid gott mod. Det kan vara befogat med jämna mellanrum, men på senare tid har detta gått så långt att man kan argumentera för att det är marknaderna som styr penningpolitiken. Gång på gång har vi sett hur börsoro har fått centralbankerna att backa från tidigare retorik. Det är inte sunt. I förlängningen hotar denna beroendeställning det grundläggande förtroendet för penningpolitikens utövning. Centralbankerna måste därför påbörja ett arbete med att skicka marknaderna på stimulans-avvänjning. För som det är nu är det marknaderna som sitter i förarsätet och det är inte hållbart.

Johan Lundqvist, ekonom, bloggar om makroekonomi och sparande





Riksbanken nästan färdig



Det blev som förväntat inga förändringar av penningpolitiken när Riksbanken släppte sitt räntebesked i förmiddags. Reporäntan blir kvar på -0,5 procent och tillgångsköpen fortsätter i samma takt som förut och ska löpa året ut. Frågan som många ställer sig nu är om det kommer komma något mer från Riksbanken. Vår bedömning är att Riksbanken är nästintill färdig vid det här laget, men att de kommer behöva förlänga sina åtgärder ytterligare ett tag. Anledningen till det är inte att ekonomin behöver mera stimulanser utan att europeiska centralbanken, ECB, kommer göra mer.

Frågan är dock hur mycket mer ECB faktiskt kan göra. Det pågående europeiska programmet för köp av obligationer ska löpa till mars 2017. Men eftersom vare sig inflation, konjunktur eller förtroendemätningar har förbättrats sedan ECB sjösatte sitt program i fjol, får vi anta att det förlängs. Besked om det kan komma redan imorgon. Här börjar dock ett problem att uppenbara sig (vid sidan av den uteblivna effekten). Och det är att det börjar bli brist på obligationer att köpa. För allt fler obligationer handlas i dagsläget till nivåer under centralbankens inlåningsränta om -0,40 procent, vilket förhindrar ECB från att köpa dem. Och eftersom köpen måste fördelas mellan de olika medlemsländerna går det inte att fortsätta att köpa t ex italienska obligationer om de tyska inte går att köpa. Även på företagsobligationsmarknaden är tillgången begränsad. Det krävs alltså att ECB ändrar på regelverket för att kunna förlänga obligationsköpen. Det lär inte bli friktionsfritt, men är knappast omöjligt.

Men om inflationen eller konjunkturen i euroområdet stöter på nya bakslag, så kommer ECB inte att nöja sig med att förlänga befintligt program. Då handlar det istället om att åtgärderna trappas upp. Och i och med obligationsbristen betyder det sannolikt än mer okonventionella metoder.  Här går det att spekulera i allt från direkta köp av aktier till den berömda helikoptern – dvs. att på ett eller annat sätt förmedla reda pengar direkt till hushållen. Men då börjar vi komma in på finanspolitiskt territorium. Och det leder till implikationen att penningpolitiken nu i praktiken är framme vid vägs ände. 

Om vi återvänder till Sverige, så får vi konstatera att Riksbankens sits är betydligt bättre än ECB:s. Den svenska inflationen är högre än i euroområdet och konjunktur och arbetsmarknad är också starkare. Än mer okonventionella åtgärder i likhet med de som nämns ovan är därför uteslutna för svensk del. Åtminstone i frånvaro av en påtaglig försämring. Och även i Sverige börjar det bli obligationsbrist. Hittills har utländska investerare sålt stora mängder räntepapper, men på senare tid har detta minskat. Detta märks inte minst på de branta räntefallen på svenska marknaden sedan i våras. Förvisso finns andra typer av obligationer att köpa – bostadsobligationer t ex. Men att elda på bostadsmarknaden ytterligare i det här skedet vill Riksbanken knappast bidra till.

Det vi landar i är att Riksbanken nu ”nästan” är klar för den här gången. Det som återstår är förmodligen att det befintliga programmet för obligationsköp förlängs ytterligare några månader för att förhindra kronförstärkning efter att ECB har gjort detsamma. Men därefter får vi anta att Riksbanken har stimulerat färdigt – inte minst mot bakgrund av den begränsade tillgången på obligationer och en förmodad ovilja att vidta mer okonventionella åtgärder. Men när Riksbanken väl är klar dyker den verkligt svåra frågan upp – hur tar man sig ur den situation man har skapat? Det är det nog ingen som vet i dagsläget. 

Johan Lundqvist, ekonom, bloggar om makroekonomi och sparande




Brexit gav skjuts till marknaderna



Det har varit en stark sommar för världens börser. De flesta aktiemarknader har passerat nivåerna från före Brexit och mer därtill. Inräknat utdelningar befinner sig flertalet börser på årshögsta nivåer. Det är dock inte det faktum att britterna ska lämna EU som har gett marknaderna glädjefnatt. Istället handlar det om förväntningar på, och resultatet av, att centralbanker möter Brexit-oron med utökade eller förlängda stimulanser, vilket har pressat ned obligationsräntor världen över ytterligare. Marknadsutvecklingen har även stöttats av den ekonomiska statistiken som har visat på en ljusning under sommaren. Det rör sig inte om drastiska förbättringar, men sammantaget gör det att vi ser förutsättningar för något högre tillväxt framöver. Och att ekonomisk förbättring sker samtidigt som räntorna sjunker får beskrivas som jackpott för marknaderna.

Framöver finns dock skäl att anta att riskaptiten utmanas. Värderingarna har stigit och stimulanser kan inte stötta marknaderna i all evighet. Även det faktum att amerikanska Fed går på tvärs med nära nog alla andra centralbanker och närmar sig en räntehöjning har potential att skapa oro längs vägen. 

I månadens marknadsbrev går vi igenom förutsättningarna för aktiemarknaderna och konjunkturen. Vi tittar även lite extra på den amerikanska börsen som är inne i den näst längsta uppgångsfasen någonsin. Vi konstaterar att värderingarna är höga, men att risken för recession och medföljande börsfall är begränsad. Och nyckeln till nya uppgångar är vinsttillväxten som måste ta fart.

Se mer i filmklippet nedan och läs hela september månads marknadsbrev (pdf)

Johan Lundqvist, ekonom, bloggar om makroekonomi och sparande
 




Detta styr börshumöret i sommar



Under den senaste veckan har Brexit orsakat tvära kast på börser och andra marknader. För svensk del noterade Stockholmsbörsen nytt årslägsta i början av veckan, men i skrivande stund har nästan halva nedgången tagits igen. Följderna av Brexit lär dock fortsätta att sätta prägel på börsutvecklingen under den närmaste tiden, men det är inte den enda frågan att hålla koll på i sommar. I månadens marknadsbrev går vi igenom agendan för den närmaste tiden och listar de tre frågor som har störst potential att påverka sommarbörsen.

Vi gör även en djupdykning på den svenska konjunkturen. De flesta kurvor pekar uppåt – tillväxten är hög, sysselsättningen växer och prognoserna pekar på hyggliga tider även framöver – men bakom de starka siffrorna finns även utmaningar som riskerar att försvaga ekonomin längre fram.

Dessutom har vi med ett placeringsförslag för dig som söker ett alternativ till traditionellt räntesparande i rådande lågräntemiljö.

Här hittar du juli månads Marknadsbrev.

Johan Lundqvist, ekonom, bloggar om makroekonomi och sparande




Brexit och ditt sparande



Det blev kraftfulla reaktioner på de finansiella marknaderna efter att britterna överraskande röstat för att lämna den europeiska unionen. Ett europeiskt börsindex rasade med över 7 procent, pundet föll till de lägsta nivåerna på 30 år och även oljepriset backade påtagligt. När Stockholmsbörsen öppnade på måndagen efter midsommar anpassade sig kurserna efter den europeiska utvecklingen. Det är lätt att få skrämselhicka av sådana nedgångar, under en enskild handelsdag, men det gäller att komma ihåg att marknaderna hade stigit påtagligt under veckan inför omröstningen i takt med Brexit sågs som allt mer osannolikt. Och ser vi till utvecklingen under förra veckan som helhet blev nedgången i det europeiska börsindexet drygt en procent.

Brexit öppnar för risker och möjligheter
Att britterna nu har valt att lämna EU skapar stor osäkerhet och öppnar upp för olika färdriktningar. I ett dystert scenario leder osäkerheten till att hushåll och företag senarelägger konsumtion och investeringsplaner med konjunkturförsvagning som följd. Detta blir särskilt besvärligt eftersom möjligheterna att stötta konjunkturen via penningpolitiken är begränsade i utgångsläget. Dessutom tillkommer risken med politiska spridningseffekter i andra EU-länder som kan späda på och förlänga oron.

I ett mer optimistiskt scenario förmår konstruktiv politisk hantering under den närmaste tiden att dämpa osäkerheten och därmed de ekonomiska följderna. Det kan även bli startskottet för en reformering av EU i mer positiv riktning som har större stöd hos befolkningen och därmed banar väg för en mer effektiv och stabil europeisk union. Riskerna som Brexit skapar ska inte underskattas, men mitt i all marknadsturbulens och tidningarnas skräckrubriker kan det alltså vara värt att påminna om att utfallet inte nödvändigtvis behöver bli till det sämre.

Hur bör du som sparare förhålla dig?
På kort sikt kommer vi inte ifrån det faktum att osäkerheten är stor, och om det är något som de finansiella marknaderna avskyr, så är det just osäkerhet. Det innebär att vi räknar med att det kommer vara stökigt på börser och andra marknader under den närmaste tiden till dess att följderna av Brexit blir mer klara. Och den politiska hanteringen av frågan kommer ha stor inverkan på kurserna.

Vår bedömning är dock att Brexit inte är ett nytt Lehman Brothers. Även om ytterligare nedgångar kan följa framöver, så är vår generella rekommendation för den som har haft en balanserad portfölj i utgångsläget att avstå från spekulation i det här läget. Att ta investeringsbeslut efter att det har varit stora rörelser på marknaderna och när osäkerheten är förhöjd är alltid ett stort risktagande. Den främsta risken är att man hakar på en överreaktion som kan ta lång tid att ta igen.

Johan Lundqvist, ekonom, bloggar om makroekonomi och sparande

JPG image, 548 x 326



nehro|2016-06-29 17:37:31

att ni orkar hålla kommentarer om brexit inom ett år är detta borta. ungefär som när Putin var elak i Ukraina.. vore det inte bättre att fundera på varför och kostnads läget det är ju inte otur att ö borna plötsligt drar. varför inte göra en kostnad jämförelse . ta den egna ankdammen vem har hissat alla skatter utan att fundera på vad det innebär för industri och produktion . kan det vara så att det faktiskt är bättre rent ekonomiskt prioritera den egna ekonomin
Anmäl



Bolagsvinster, Fed och Brexit



Efter den turbulenta inledningen på året har utvecklingen varit mer måttlig på senare månader. Många aktieindex befinner sig fortfarande i närheten av samma nivåer som i mitten av mars och då är även utdelningarna inräknade i kurserna. I början av året styrdes aktiemarknaderna till stor del av olika orosmoln. Svaghetstecken från Kina, fallande oljepris och osäkerhet kring tillståndet i den europeiska banksektorn skapade stor nervositet och följde dessutom på den första räntehöjningen i USA på nästan 10 år. I takt med att många av dessa orosmoln har skingrats börjar det bli dags att fokusera på bolagens vinster som knappast har rosat marknaderna under den senaste tiden. Och utsikterna är fortsatt  dämpade till följd av grumliga konjunkturutsikter. Men vissa ljusglimtar finns trots allt att ta fasta på.

I månadens marknadsbrev går vi igenom förutsättningarna för globala bolagsvinster. Vi konstaterar också att det börjar dra ihop sig till nästa räntehöjning i USA, men vi räknar ändå med att den amerikanska centralbanken fortsätter navigera försiktigt framöver. Dessutom kan du läsa om den stundande brittiska folkomröstningen om EU-medlemskap – hur ser riskerna ut och hur bör man som sparare förhålla sig till risken för ett Brexit? Slutligen presenterar vi nya uppdaterade fondmodellportföljer inför sommaren.

Månadens marknadsbrev hittar du här.

Johan Lundqvist, bloggar om makroekonomi och sparande



Karl|2016-05-29 11:20:02

I erat marknadsbrev bör det ju självklart stå hur era modellportföljer har utvecklats sedan senast. Varför har ni inte med det? Man ska inte behöva gå in någon annanstans för att se det.
Anmäl


Johan Lundqvist|2016-05-30

Hej Karl,

Jag håller helt med dig, och vi kommer att ha med avkastningsjämförelser för portföljerna framöver – både i absoluta och relativa termer samt över olika tidsperioder.
Anledningen till att den informationen inte har funnits med hittills är att vi startade upp portföljerna för mindre än ett år sedan, och vi tycker att portföljerna bör ha minst något års historik för att utvecklingen ska kunna jämföras på ett rimligt sätt.

/Johan

Anmäl



Brexit – en mångfacetterad risk

Taggar: makro spara Johan


Det pratas mycket om Brexit just nu. Och det med all rätt – omröstningen rycker allt närmare och ett brittiskt utträde ur EU skulle vara en enorm händelse. I nuläget är opinionsläget mycket jämnt. Enligt den senaste så kallade ”poll of polls” som Financial Times sammanställer leder ”stanna kvar-sidan” med ett par procentenheter. Men andelen osäkra väljare är stor. Valets utgång hänger därmed på vad dessa väljare bestämmer sig för till slut. Och osäkra väljare tenderar att vara osäkra in i det sista, vilket öppnar upp för en rysare.

De flesta bedömare är eniga om att ett brittiskt utträde ur EU skulle medföra betydande ekonomiska följder. IMF har till exempel varnat för ”allvarlig regional och global skada” av effekterna ett brittiskt utträde skulle ha, framför allt på handelsförbindelser. På hemmaplan har den brittiske premiärministern David Cameron tagit kampanjen ett steg längre och varnat för att freden i Europa skulle äventyras av ett utträde.

Än så länge har de finansiella marknaderna tagit den stundande omröstningen med ro med undantag för det brittiska pundet som har försvagats påtagligt (även om en viss återhämtning har skett på senare tid). Men ett skifte i opinionen där ”lämna-sidan” går fram skulle med stor sannolikhet följas av ökad osäkerhet på börser och andra marknader. 

Den kanske enskilt största risken är om ett brittiskt utträde ur EU skulle utlösa en dominoeffekt där andra länder hakar på det brittiska exemplet. Detta är en risk att beakta oavsett om man är för eller emot EU-medlemskap. En utveckling där ett Brexit följs av Frexit, Italexit och Swexit skulle onekligen utmana själva fundamentet i det europeiska samarbetet med följder som är svåra att överblicka. På senare år har EU-skeptiska partier vunnit mark i många länder och en färsk opinionsundersökning från Ipsos visar att stödet för medlemsomröstningar är stort i många EU-länder. I ett dystert scenario riskerar därmed Brexit att bli startskottet för en utdragen period med förhöjd ekonomisk och politisk osäkerhet. Ett sådant scenario skulle bli särskilt besvärligt i nuvarande utgångsläge där den penningpolitiska arsenalen börjar bli allt mer uttömd eftersom möjligheten att motverka ekonomisk försvagning med penningpolitiska stimulanser får betraktas som låg.

Ur ett sparperspektiv är alltså Brexit-omröstningen definitivt en politisk risk att förhålla sig till i år. Under åren efter finanskrisen har dock politiska risker och utmaningar duggat tätt. Och erfarenheten visar att dess påverkan på ett balanserat sparande tenderar att vara kortvariga. För den som har haft god riskspridning i portföljen har Greklandskris, sänkt amerikanskt kreditbetyg och andra oroshärdar varit övergående. I vår förvaltning är riskspridning ett av de främsta verktygen för att hantera politiska risker, och vi gör heller inga förändringar i portföljsammansättningen med anledning av Brexit-omröstningen. Men riskerna ska trots det inte underskattas. Hur det blir med Brexit får vi svar på den 23 juni.

Johan Lundqvist, bloggar om makroekonomi och sparande

 



mikael frängqvist|2016-05-25 10:37:33

Hej Engelska bostadsfinansiella ftg och kreditinstitut. Skulle tjäna på Brexit och och därefter tjäna på att träda in på den svenska bostadsmarknaden. Ett scenario som troligtvis blir av eftersom regeringen inte redan nu gjort det attraktivt för dem. Och blir inte Brexit av dessto större skäl att om regering och Riksbanken gör det attraktivt för engelsmännen att äga på svensk bostadsmarknad. Den svenska fastighetsbubblan behöver heller inte bli avskräckande om SEB och Swedbank försöker att låta bli och återupprepa baltikumkrisen. Där de helt klart var med och påverkade! Svenskt Näringsliv trycker på M och M trycker på Sossarna. Och att regeringen dessutom försöker underlätta för alla på bostadsmarknaden mha ECB och hålla tillbaka fastighetsskatten och byggmomsen och få Riksbanken att erbjuda gynnsamma lån med fortsatt bra stabil inflation och ränteläge samt kreditprövning av köpare. Mvh Mikael Frängqvist
Anmäl



Börsen tillbaka kring nollan



Efter den turbulenta inledningen på 2016 har världens börser återhämtat sig rejält på senare tid. Tittar vi på ett så kallat världsindex, som är ett genomsnitt av världens samlade börser, så är det tillbaka på ungefär samma nivå som vid årsskiftet. I mitten av februari hade samma index sjunkit omkring 10 procent. Men det är stora skillnader mellan olika aktiemarknader, och tittar vi på t ex Stockholmsbörsen, så är det fortfarande en bit kvar till nollstrecket även om avståndet har krympt påtagligt sedan i februari.

Det går att peka på olika orsaker till det förbättrade börshumöret, men stigande råvarupriser och en utebliven försämring i den makroekonomiska statistiken spelar nyckelroller. Just detta att den ekonomiska bilden inte har försämrats är viktigt. Sedan en tid tillbaka har det funnits en oro för ett recessionsscenario med ursprung i den amerikanska ekonomin. Sannolikheten för en lågkonjunktur står i direkt relation med priserna på aktiemarknaden. Om sannolikheten för en recession ökar, är det rimligt att börsen går ned och vice versa. Och när den makroekonomiska statistiken på senare tid inte har bekräftat recessionsfarhågorna och på marginalen minskat risken för att det inträffar – är en logisk följd att aktiemarknaderna reagerar med en återhämtning.

I månadens marknadsbrev kan du läsa mer om börsutvecklingen där vi även resonerar kring vilken konjunkturmiljö som är att föredra framöver. Vi följer även upp den senaste tidens centralbanksåtgärder där vi nu är av uppfattningen att penningpolitiken börjar närma sig vägs ände. 

Johan Lundqvist, bloggar om makroekonomi och sparande

Läs mer om sparande och investeringar

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investera i och handla med aktier samt hur du följer  aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

 

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och om våra svenska fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs tipsen om våra bästa fonder

 

 




Långsiktigt sparande vs spekulation



På Skandia betonar vi ofta vikten av långsiktigt sparande. Att ha ett långsiktigt perspektiv på sin investering är raka motsatsen till spekulation. Nog för att spekulanter med jämna mellanrum träffar rätt, och att belöningen för en lyckad aktieaffär kan vara stor, men för varje lyckad spekulationsaffär finns alla de som misslyckas.

Det är svårt att pricka toppar och bottnar på aktiemarknaden, och den som försöker tajma svängningarna riskerar att hamna ”bakom kurvan”. Inte sällan reagerar man för sent – man säljer i slutet av en nedgång och köper i slutet av en uppgång. Ofta hänger ett starkt börsår på ett fåtal dagar. Mindre dagsrörelser upp och ned kan ta ut varandra, men de där riktigt bra dagarna är de som sätter avtryck i den slutliga avkastningen. Och den som missar dem kan gå miste om en stor del av en börsuppgång.

Hög avkastning trots kriser och börsfall
Låt oss illustrera hur det kan se ut över en längre tidsperiod med ett hypotetiskt räkneexempel. För 13 år sedan, i mars 2003, bottnade Stockholmsbörsen efter raset som följde i It-bubblans spår. Uppgången sedan dess har varit imponerande. Räknat sedan årsskiftet 2002/2003 har börsens breda index stigit drygt 360 procent inklusive återinvesterade utdelningar, vilket motsvarar en genomsnittlig årsavkastning på drygt 12 procent. Det har dock varit en fartfyllt period. Under finanskrisen tappade börsen mer än halva sitt värde från toppen 2007 till botten 2008. Och under de senaste sju årens uppgång har vi haft ett antal större sättningar. Men trots kriser och börsfall längs vägen summerar det alltså till en imponerande avkastning för den som suttit still i båten och behållit sin investering.

Risken med tajming
Om vi går igenom börsutvecklingen under den här trettonårsperioden visar det sig att endast ett fåtal dagar har varit avgörande för utvecklingen. Och för den som har klivit in och ut på börsen och missat de bästa dagarna har avkastningen blivit betydligt lägre. För den som endast missade de fem bästa dagarna skulle avkastningen ha blivit 205 procent – förvisso en bra siffra, men betydligt svagare än de 360 procent som börsen steg under perioden. Om man hade missat de 10 bästa dagarna sjunker avkastningen till 130 procent och om man hade missat de 20 bästa dagarna stannar avkastningen på blygsamma 45 procent. Nu är detta räkneexempel högst hypotetiskt.

Den som har missat de bästa dagarna har sannolikt även missat ett antal dåliga dagar, vilket i så fall mildrar de negativa effekterna på portföljen. Det går naturligtvis även att vända på resonemanget och konstatera att den som istället lyckades undvika de sämsta dagarna på motsvarande sätt fick en betydligt högre avkastning än börsutvecklingen. Men det visar trots allt på faran med att försöka tajma marknaden – det krävs inte många felsteg för att gå bort sig rejält.

Välj passande strategi och sitt still
Merparten av sparare är bäst betjänta av att avstå från spekulation. En klokare strategi är att fokusera på att sätta ihop en portfölj som passar den egna riskbenägenheten. Denna påverkas av såväl personlighet (hur bekväm man är med att se sitt sparkapital svänga i värde under perioder) som sparhorisont (hur länge man planerar att ha sitt kapital placerat). Därefter bör man med jämna mellanrum – i synnerhet efter att det har varit stora rörelser på marknaderna – återställa balansen mellan aktier, obligationer och eventuellt andra tillgångsslag i portföljen. En sådan strategi innebär att man automatiskt säljer aktier när de har gått upp och köper aktier när de har gått ner, och detta utan att man behöver fundera på vad nästa steg för börsen kan tänkas bli.

Johan Lundqvist, bloggar om makroekonomi och sparande

Läs mer om sparande och investeringar

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investera i och handla med aktier samt hur du följer  aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

 

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och om våra svenska fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs tipsen om våra bästa fonder

 

 



Emil Nilvander|2016-03-17 12:35:33

Hej, vilket bra inlägg och bra motivering för riskbenägna och långsiktiga kunder att månadsspara i Skandia Sverige Exponering (risk 6 av 7). Hur ser jämförelsen med Skandias tradförvaltning ut för samma period? Ligger den genomsnittlig årsavkastningen för perioden på drygt 6,5 procent %? Med vänliga hälsningar, Emil
Anmäl


Johan Lundqvist|

Hej Emil!

Tack för din kommentar! Den genomsnittliga årsavkastningen för Skandias traditionella förvaltning var 7,0 procent per år under perioden. Den traditionella livportföljen består dock av en stor andel obligationer och andra tillgångar och är därför inte direkt jämförbar med ett börsindex.

Hälsningar, Johan

Anmäl


Henrik|2016-03-18 23:40:46

Hej! Intressant läsning! Men du plockar inte russinen ur kakan nu? Självklart går det att hitta en period om 13 år med extremt god utveckling. Att man sedan skulle missa just de 5 bästa dagarna under den perioden får ses som fullständigt osannolikt om man endast missar 5 dagar totalt. Går man ur börsen bara några dagar så är det helt slumpmässigt om man vinner eller förlorar på det. Visst, en liten uppgång missar man i snitt, men då har man å andra sidan tagit lägre risk än de som var investerade. Oavsett vilken sparhorisont man har så är en investering på börsen alltid spekulativ. Man kan med lång horisont få en "snygg" genomsnittlig årlig avkastning, men investerare bryr sig inte om genomsnittlig avkastning, de bryr sig om kumulativ avkastning, och den risken kan inte diversifieras bort med hjälp av en lång sparhorisont. Sedan är inte ens en lång sparhorisont en garanti för en positiv avkastning. Investerade man på toppen 2000 och sålde exakt 12 år senare så sålde man med förlust (om man återinvesterade utdelningarna och justerar för inflationen)! Under den perioden fick man dessutom genomlida perioder då investeringen tappat över 70 %. Själv spara jag till pensionen. Bara 40 år kvar.. Om mina 100.000 kr blir en miljon eller fem miljoner vet jag inte, jag kan bara spekulera. En miljon förutsätter 6 % årlig avkastning, fem miljoner förutsätter 10 %. Båda avkastningssiffrorna är helt rimliga, och till synes är skillnaden relativt modest, men slutpensionen skiljer sig trots det med faktor 5, eller fyra miljoner kronor. Trots min extremt långa sparhorisont på 40 år så är min investering ändå högst spekulativ, inte huruvida min avkastning blir positiv eller inte, men huruvida jag blir rik eller inte. Men börsen betalar bra för att ta risk, så det gör jag villigt! Med vänlig hälsning, Henrik
Anmäl


Johan Lundqvist|

Hej Henrik och tack för din kommentar!
Du har helt rätt i att det är mycket liten risk att den som skulle ha missat fem dagar under 13 år just skulle ha missat de bästa. Därför försökte jag vara så tydlig som möjlig med att räkneexemplet endast var hypotetiskt samt att den som missar ett antal bra dagar sannolikt även missar ett antal dåliga, vilket i så fall skulle minska den negativa effekten på portföljen. Jag tycker dock att exemplet på ett enkelt sätt visar på riskerna med att försöka tajma marknaden även om sannolikheten att det skulle gå fullt så illa som i exemplet är låg. 

Hälsningar Johan

Anmäl



Färdigsänkt från ECB



Gårdagens räntebesked från den europeiska centralbanken ECB blev ytterligare ett kliv i mer expansiv riktning. Styrräntorna sänktes mer än förväntat, programmet för obligationsköp både utökades och vidgades och dessutom sjösattes riktade banklån. De initialt positiva marknadsreaktionerna kom dock av sig efter att centralbankschefen Mario Draghi signalerat att ytterligare räntesänkningar inte bedöms aktuella. En av anledningarna till ECBs ovilja att göra räntorna ännu lägre (mer negativa) är risken för att regionens redan utsatta banker riskerar att drabbas negativt. En fördjupad osäkerhet kring banksektorns hälsotillstånd skulle vara förödande för den bräckliga euroekonomin.

Penningpolitiken börjar närma sig vägs ände
Att räntan nu ser ut att ha nått sin botten i euroområdet innebär att penningpolitiken börjar närma sig vägs ände. Det ökar sårbarheten om ekonomin skulle utsättas för en chock och tillväxten försvagas ytterligare. Det ställer i sin tur ökade krav på övriga beslutsfattare i euroområdet (något som Mario Draghi också har efterlyst under lång tid). ECB är nämligen ensam på sin planhalva. Och de behöver sällskap. Högst på önskelistan står att valutaunionens politiker ansluter sig och kompletterar den expansiva penningpolitiken med finanspolitiskt stöd genom lånefinansierade investeringar (till dagens rekordlåga räntor), kapitaliserar upp banksektorn samt andra typer av strukturella reformer. Här lyser dock den politiska viljan och initiativförmågan med sin frånvaro. Så länge ECB fortsätter vara ensam spelare på sin planhalva är det svårt att se att mer av det som inte har fungerat hittills ska vara lösningen på regionens problem.

Fortfarande finns dock möjlighet för centralbanken att trappa upp de okonventionella insatserna ytterligare. Men sådana åtgärder medför även betydande risker, som vi skrev om i senaste marknadsbrevet. Dessutom går det att ifrågasätta hur verksamma dessa åtgärder är. Ganska exakt ett år efter att ECB påbörjade programmet med köp av obligationer är facit än så länge inte imponerande. Under året som gått har börsen sjunkit, euron stärkts och ränteskillnaderna mellan Tyskland och de skuldtyngda sydeuropeiska länderna ökat. Vidare har förtroendet bland konsumenter och företag försvagats och tillväxten har inte tagit fart. Dessutom är inflationen återigen negativ och de långsiktiga inflationsförväntningarna är lägre nu än för ett år sedan. Visserligen är det möjligt att läget hade sett värre ut utan insatserna, men någon mirakelkur är de definitivt inte.

Johan Lundqvist, bloggar om makroekonomi och sparande

 

Läs mer om investeringar och sparande

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investera i och handla med aktier samt hur du följer  aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

 

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och om våra svenska fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs tipsen om våra bästa fonder

 




Tvära kast på februaribörsen

Taggar: börs spara Johan


Få har nog missat att det har stormat på börsen i år. Januari blev en svag börsmånad och februari började i samma dystra tongångar. Men på senare tid har stämningen förbättrats rejält och faktum är att de flesta börser ligger på plus så här långt i februari och nedgången sedan årsskiftet har krympt påtagligt.

Det går dock inte att komma ifrån att det är oroliga tider – det märks inte minst på att rörelserna är så stora oavsett om riktningen är upp eller ned. Och det finns ett antal orosmoln som ligger bakom den här nervösa stämningen. Det handlar bland annat om utvecklingen i Kinas ekonomi, nedgången i oljepriset och frågetecken kring den europeiska banksektorn. Men det som ofta glöms bort är att det samtidigt finns en del positivt att ta fasta på. Sammanfattningsvis kan starten på 2016 beskrivas som en uppväxlad dragkamp mellan positiva och negativa faktorer med blixtsnabba humörskiftningar.

I månadens marknadsbrev (som du kan läsa här) resonerar vi om börsläget. Vi räknar med att de tvära kasten består och det gör att tidpunkten för en investering eller försäljning kan spela stor roll för avkastningen. Det gör att behovet av en balanserad portfölj är särskilt viktigt. Vi tittar även närmare på centralbankerna som i början av året har rört sig i en allt mer expansiv riktning. Trots att år av låg-, noll-, eller minusränta inte har fått fart på inflationen hittills, tycks receptet vara på temat ”mer av samma”. Men är det verkligen rätt väg att gå? Slutligen ger vi även fem tips på hur du kan lägga upp ditt privata pensionsparande efter att avdragsrätten har slopats.

Johan Lundqvist, bloggar om makroekonomi och sparande

 Läs mer om investeringar

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investera i och handla med aktier samt hur du följer  aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

 

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs tipsen om våra bästa fonder

 

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring

 

Spara till barn

Läs om hur du sparar till barn

 




Mer Skandia hittar du på: