Amorteringskravet påverkar konsumtionen hos hushållen



Sjunkande räntor och starkare konjunktur har drivit sparviljan nedåt senaste fyra åren. I maj 2016 vände dock utvecklingen och i fjärde kvartalet konstaterar vi att sparviljan stabiliserats på en hög nivå hos de svenska hushållen. 

Analysen pekar tydligt på att konsekvenserna av amorteringskraven är vad som driver utvecklingen. Sparviljan ökar mest bland de grupper som berörs mest. Storstadsbor, höginkomsttagare, yngre par utan barn och småbarnsfamiljer – grupper med stora bolån eller som står inför att skaffa sin första bostad på en mycket högt värderad bostadsmarknad.

Under hösten var optimismen fortsatt hög även i ovan nämnda grupper, men i kvartal fyra ser vi att samma grupper fått en mer pessimistisk syn på ekonomiska situationen som de nya spelreglerna har skapat. Att optimismen kring egna ekonomin sjunker pekar på att hushållen inte bara förstått att förutsättningarna förändrats, utan nu även planerar för att göra verkliga förändringar i den egna ekonomin.

Om du vill läsa hela rapporten kan du ladda ner den här.

Maria Landeborn, sparekonom
Twitter: @marialandeborn


 




Hushållen prioriterar sparande



Skandias Plånboksindex för tredje kvartalet visar på ett trendbrott. Efter en lång tid av sjunkande sparvilja har hushållen nu tänkt om och prioriterar i högre grad sparande, framför allt handlar det om buffertsparande och amorteringar. En orsak till den ökade sparviljan är sannolikt det nya amorteringskravet och de effekter det får på privatekonomin för den som ska köpa en bostad. Det blir tydligt när man tittar på i vilka grupper sparviljan har ökar mest.

Två grupper där sparviljan ökar är storstadsbor och höginkomsttagare som ofta har stora bolån. En annan är yngre par utan barn som sannolikt står inför ett köp av en större bostad framöver och då behöver ha mer kapital. Slutligen handlar det om småbarnsfamiljer, en grupp med en ekonomi som redan är ansträngd på grund av högre utgifter, ofta kombinerat med lägre inkomst till följd av föräldraledighet, vab och deltidsarbete.

Samtidigt som amorteringskravet trätt i kraft och boprisrallyt saktat in, diskuteras ränteavdragets framtid frekvent i media. Även ett skuldkvotstak som främst skulle drabba förstagångsköpare är en populär tänkbar åtgärd för att kyla av bostadsmarknaden. Som lök på laxen tycks Riksbanken nu ha nått räntebotten och detsamma har boräntorna gjort.

Hushållens optimism minskar något men är fortfarande hög i ett historiskt perspektiv. Man ser positivt på framtiden och den egna ekonomin.

Om du vill läsa hela rapporten kan du ladda ner den här.

Maria Landeborn, sparekonom
Twitter: @marialandeborn

JPG image, 545 x 335



Svenska bankmarknaden|2016-09-20 15:00:27

Totalskyddad. Nämn en regering som tillåtit eller kommer tillåta fastighetspris fall!
Anmäl


Svenska bankmarknaden|2016-09-20 15:14:41

Med den globala befolkningstillväxten kan inte fastighetspriser sjunka. BNP tillväxt mäter aldrig livskvalité eller vilka varor och tjänster som ingår. Därav kan BNP aldrig sjunka. Inflationsberäkningarna utgår från en höginkomsttagares varu samt tjänstekorg ränteköp är en betydande del. Lågräntan är en skam för det politiska landskapet och gynnar den som tar störst risk eller i praktiken ej. Fastighetsköp är ingen risk i den nya ekonomiska landskapet, i synnerhet inte i Sverige. Ekonomi är ingen vetenskap utan styrs utifrån trender som politiker fastställer.
Anmäl



Hushållen ser positivt på den egna ekonomin



Skandias Plånboksindex för andra kvartalet visar att hushållen har en positiv syn på den egna ekonomin. Viljan att konsumera är hög och intresset för sparande ligger på rekordlåga nivåer. Under årets första kvartal steg optimismen till rekordnivåer. Vi har sett en hög tillväxt och sjunkande arbetslöshet, en börs som åtminstone tillfälligt stabiliserat sig och fortsatt låga räntor. Allt detta bidrar sannolikt till att optimismen är hög. Men samtidigt finns en hel del osäkerhet kring till exempel Brexit och hur det amerikanska presidentvalet kan komma att påverka världsekonomin. Vi har tidigare tydligt sett att hushållen snabbt börjar oroa sig för sin egen ekonomi vid negativa nyheter och stora förändringar i omvärlden. Just nu tycks de dock vara helt obekymrade av de orosmoln som faktiskt finns på himlen.
 
Kanske är det så att Riksbankens minusränta efter drygt ett år äntligen ger önskad effekt. Man brukar säga att det tar ungefär ett år att fullt ut se konsekvenserna av räntepolitiken och nu är det drygt ett år sedan vi fick minusränta. Och det är där hushållens fokus tycks ligga. Den svenska ekonomin är stark och räntorna är fortsatt låga, och man väljer därför att spendera framför att spara. Hela Sverige är dock inte med på konsumtionståget. Många yngre står inför sitt första kliv in på bostadsmarknaden där höga priser och skärpta amorteringsregler ökar behovet av ett eget sparande för att hitta någonstans att bo. Den gruppen är mer sparbenägen än övriga.
 
Nu vet jag att semestertiderna närmar sig och det är en lugn och skön period för många. Men jag tror att mångas blickar nu under resten av veckan kommer att vara riktade mot Storbritannien och den folkomröstning om huruvida man ska vara kvar i EU eller ej som sker på torsdag. Resultatet kommer att följas med spänning då konsekvenserna av ett eventuellt utträde skulle få konsekvenser som är svåra att förutse, som skrivit om tidigare här i bloggen.

Om du vill läsa hela rapporten kan du ladda ner den här.
Maria Landeborn, sparekonom
Twitter: @marialandeborn

 

 




Fördel aktier trots svag tillväxt



Idag släpper vi årets första nummer av Placeringsutsikter och det finns mycket på agendan. Det senaste året har börsen rört sig kraftigt och ett globalt aktieindex står idag cirka 10 procent lägre i svenska kronor än för ett år sedan. Oro för tillväxt och politiska risker är några av de faktorer som skapat turbulens.

Tillväxten fortsätter att vara svag trots att centralbankerna hela tiden gräver djupare i verktygslådan. Den största risken för börsen är en lågkonjunktur, och marknaden är på tårna och tycks hela tiden vänta sig att det värsta lurar bakom hörnet. Fördelen med det är att mycket av de utmaningar som ligger framför oss redan bör vara reflekterat i kurserna.

Det är värt att fortsätta äga aktier trots svag tillväxt. Däremot är det inte läge att öka aktieandelen i portföljen i jakten på avkastning. Den potentiella uppsidan är helt enkelt inte tillräckligt stor i förhållande till risken.

Välj aktiemarknader där vinsterna växer. Med hjälp av Skandias värdeindikator, som bygger på börsutveckling, värderingar och vinsttillväxt, rankar vi den långsiktiga potentialen på sju av världens aktiemarknader och finner att Japan ligger i topp, följt av USA och Asien. 

Korta räntor ger en låg avkastning, men är den bästa krockkudden i portföljen idag. Den som vill öka risken och den potentiella avkastningen kan spetsa portföljen med en företagsobligationsfond istället. I valet mellan USA och Europa väger det idag jämnare än i höstas.

Dessutom fördjupar vi oss den här gången i politik, centralbanker och de negativa sidorna av negativa räntor.

Se mer om rapporten i filmklippet nedan, och ladda ner hela rapporten här.

Läs mer om aktier och fonder

Aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investera i och handla med aktier samt hur du följer  aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

 

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och om våra svenska fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs tipsen om våra bästa fonder


 




Det finns hopp trots börsras



Marknadsbrevet februari finns nu att ladda ner, och här är en del av innehållet:

Kina fällde börsen direkt på öppning efter årsskiftet, och risken finns att det kommer att fortsätta vara turbulent. Lyckligtvis är börs och realekonomi två olika saker, och därför finns det ljuspunkter som kanske kommer att bli tydligare senare i år.

Den här veckan börjar de svenska bolagsrapporterna för fjärde kvartalet att rulla in. Frågan alla ställer sig är återigen hur det står till med tillväxten. Med tanke på börsraset kommer marknaden att lyssna med stora öron när Vd:arna pratar framtidsutsikter för att försöka lista ut om nedgången är motiverad eller inte. I marknadsbrevet pekar vi på några sektorer att hålla extra koll på.

Oljepriset faller fritt och det pekas gärna ut som något negativt – men billig olja är inte alls bara av ondo. Snarare är det en påtaglig stimulans för världsekonomin på lite sikt. Mer om det på sidan 6.

Vi presenterar också årets första fondmodellportföljer där det skett en del förändringar sedan sist, bland annat har andelen räntor minskat medan andelen krediter och hedgefonder ökat. Vi lägger också ett tydligare fokus på attraktiva regioner i världen. Våra modellportföljer hittar du på sidan 7.

Här kan du läsa hela marknadsbrevet februari

Maria Landeborn, sparekonom
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om att spara och placera

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investera i och handlar med aktier och hur du följer  aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

 

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder, våra svenska fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs tipsen om våra bästa fonder

 




Börsläget kräver långsiktig strategi



Lite mer än halva januari har passerat och i stort sett alla världens börser har fallit brant. Oro för tillväxten i Kina, ett brant fallande oljepris och sjunkande räntor har präglat marknaden. I morse presenterade Kina BNP-statistik för fjärde kvartalet som visade att tillväxten är 6,8 procent på årsbasis, vilket lyckligtvis var i linje med förväntningarna. För helåret 2015 blev tillväxten 6,9 procent vilket prickar både målet och förväntningarna som låg på 7 procent. Det är dock den lägsta tillväxttakten i Kina på 25 år och frågan om hur avmattningen kommer att se ut framöver lär fortsätta stå högt på agendan.

Även Stockholmsbörsen har fallit brant under årets första veckor även om vi just idag har en kraftig rekyl uppåt på i skrivande stund cirka 2 procent. Tabellen nedan visar avkastningen i januari på OMXS30 de senaste 29 åren och den här månaden har potential att gå till historien som ett av de sämre. Allra värst var det under finanskrisen 2008 då index föll med drygt 12 procent. Som mest i januari i år har Stockholmsbörsen fallit med över 10 procent men sedan dess har den återhämtat sig något.

Trenden är tydlig – svängningarna är stora och snabba

Tittar vi på en börsgraf de senaste tolv månaderna är trenden tydlig – svängningarna har varit stora och snabba sedan börsen toppade i april. Risken finns att det kommer att fortsätta i samma anda, bland annat med tanke på oron för Kina, alla politiska frågor som finns på världsagendan och inte minst den amerikanska centralbankens planerade räntehöjningar under året. Under tiden kommer vi att fortsätta se panikrubriker i tidningarna som talar om för spararna huruvida det är dags att sälja allt eller bara ta det lugnt.

Börsutveckling i svenska kronor sedan 1 januari 2015, procent.

Det här börsläget kräver en långsiktig strategi

Det som hänt på marknaden sedan årsskiftet illustrerar tydligt det vi pekade på redan i Skandias marknadsbrev december-januari, nämligen att det är klokt att ha en långsiktig strategi för sitt sparande om man vill undvika magsår, och att det blir allt viktigare att sprida riskerna efter en lång börsuppgång. Det handlar inte bara om att hela tiden maximera avkastningen, utan också om att undvika att drabbas för hårt när det går sämre.

Det gäller till att börja med att ha klart för sig hur mycket risk man är villig att ta, och hur länge man har tänkt spara. Den som behöver pengarna om 3-5 år måste ha en helt annan strategi än den som sparar till pensionen om 15 år eller längre.

Därefter handlar det om att hitta en bra balans mellan aktier, räntor och andra tillgångar. Visst kan räntesparande kännas som en trist del av portföljen när det inte ger någon avkastning, men det bevarar åtminstone värdet på kapital.

I ett läge där börserna går ner så kommer det förr eller senare att uppstå intressanta köplägen och då kan den som har pengar att placera så småningom bli en vinnare.

Maria Landeborn, sparekonom
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om att spara och placera

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investera i och handlar med aktier och hur du följer  aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

 

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder, våra svenska fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs tipsen om våra bästa fonder

 



Fredrik|2016-01-20 22:26:17

Hej Maria! Intressant skrivet. Jag har en fråga, hoppas du kan svara. Vilket datum släpper Skandia Liv sin Årsrapport?? Tack på förhand!
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Fredrik!

Koncernens bokslutskommuniké kommer ut den 24 februari. Årsredovisningen släpps i april.

Mvh, Maria

Anmäl


Lisa|2016-01-21 00:43:26

Hej Maria, kan du fortydliga vad du syftar till med "... förr eller senare att uppstå intressanta köplägen..."? Menar du, nar det vant och man har hamtat in en accepterad forlust ty vi/du tror val att det vander? Tack for ditt svar.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Lisa!

Utöver det riktigt långsiktiga sparandet har de flesta ett sparande som är tänkt att vara mer flexibelt, där en del ska kunna användas till exempelvis en bostad eller andra större utgifter eller investeringar. I det sparandet är det klokt att både ha en del aktier och en del räntesparande. Vid ett börsfall så kommer aktiefonderna att falla medan räntesparandet behåller sitt värde. Det betyder att inte hela ditt sparande tar stryk samtidigt när börsen går dåligt. Det betyder också att om börsen går ner så har du friska pengar att köpa lite mer aktier eller fonder för om du vill.

Mvh, Maria

Anmäl


Investor|2016-01-26 22:03:19

Mycket kloka ord! Jag passar på att köpa mer. Gäller att tänka långsiktigt.
Anmäl



Därför gick småbolag som tåget



Totalt sett blev börsåret 2015 ganska bra till slut, men vägen dit var långt ifrån spikrak. En av de tydligaste trenderna under andra halvan av 2015 när det var som mest turbulent, var att små bolag utklassade stora. Medan storbolagsindex inräknat utdelningar med knapp marginal till slut stängde över noll, steg småbolagsindex med över 30 procent. Inte illa.

Avkastning (%) på små och stora bolag på Stockholmsbörsen, jan-dec 2015

Varför gick småbolag så mycket bättre?

Förklaringen till skillnaden är bland annat geografisk. Många stora bolag har en verksamhet som spänner över hela världen vilket inkluderar länder och regioner som har problem med tillväxten, som exempelvis Kina och Latinamerika. Det är en anledning till att aktiekurserna tog stryk, men fallet blev ännu värre av flockbeteendet när många investerare samtidigt fick kalla fötter och sålde av, vilket gjorde raset större och snabbare. Många verkstads- och råvarubolag fick på kort tid se sina aktiekurser falla med en tredjedel eller mer när oron var som värst under hösten.

Små bolag å andra sidan, har ofta en stor del av sin verksamhet i Sverige eller Norden. Dels går Sverige väldigt bra, men dessutom gynnas företagen av Riksbankens låga ränta och den goda tillgången på pengar som gör det billigt att låna, investera och expandera. Det syns på aktiekurserna som fortsatte att lyfta under höstens turbulens.

Vad händer 2016?

Det är ovanligt att det är så stor skillnad mellan små och stora bolag som det var under hösten, men det är inte alls omöjligt att små bolag som grupp kan fortsätta gå bättre än stora även i år. Anledningarna är flera.

Fallande råvarupriser gör att det kommer vara fortsatt trögt i många tillväxtländer, och inbromsningen i Kina kan mycket väl fortsätta. Många stora bolag är dessutom verksamma inom verkstad och industri där det kommer att vara fortsatt tufft att hitta tillväxt.

Småbolagen har bättre förutsättningar. Dels är de exponerade mot hemmamarknaden i mycket högre grad, men dessutom är det vanligare att de är verksamma inom tjänstesektorn som växer betydligt snabbare än industrin där många stora bolag verkar.

Fondsparare tog rygg på småbolagstrenden i slutet av året. I december var den mest köpta fondkategorin Sverigefonder hos Skandia, och de allra flesta valde just småbolagsfonder.

Maria Landeborn, sparekonom
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanden 

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer  aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

 

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder, våra svenska fonder och våra bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

 



kaj Lönnqvist|2016-01-12 12:57:58

Kära Maria Landeborn! Du kan inte använda det gamla uttrycket " går som tåget " längre. Tågen går inte " som tåget". Håller inte tiderna, blir inställda, tekniska fel,personalbrist,( inga lokförare hos de privata entrepenörerna). o.s.v. Allt detta beroende på privatiseringen. Söker du jobb idag och säger att du ämnar åka kollektivt till jobbet, så tar arbetsgivaren en likvärdig sökande med egen bil. Många pendlare har blivit av med jobbet. Man kommer inte för sent 3-4 ggr i veckan. Du får övergå till andra uttryck! Har småbolagen " gått som tåget" har det varit väldigt illa. M.v.h. Kaj Lönnqvist
Anmäl


Peter|2016-01-12 15:45:37

Intressant, än större konkurrent till Skandia säger att större bolag kommer få en comeback under 2016. Det är något som jag också tror mest på. Småbolag överlag är inte billiga i nuläget.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Peter!

Många indextunga storbolag på Stockholmsbörsen är exponerade mot industri och råvaror och risken finns att de får det tufft även i år. Vinsttillväxten i småbolagen är betydligt högre och de har mindre exponering mot de oroshärdar som finns i världsekonomin, vilket bidrar till att de är dyrare. Men mycket kan hända som gör att utvecklingen förändras. Svaret har vi om ett år!

Mvh, Maria

Anmäl



Läge att sälja Kinafonder?



Oron för tillväxten i Kina kom som ett brev på posten direkt efter årsskiftet. Redan på måndagen föll börserna brant, och natten mot torsdag svensk tid fortsatte fallet. Efter en knapp halvtimmes handel var nedgången 7 procent vilket innebär att all handel i Kina stoppas. Det här är andra gången den här veckan det inträffar – inte direkt någon drömstart på året. Dessutom dras andra börser med i fallet, som Stockholmsbörsen som i skrivande stund är ner drygt 3 procent idag och 7 procent sedan årsskiftet.

Därför faller Kinabörsen

Bakgrunden till börsnedgången är svag kinesisk statistik som publicerades i början av januari. I december minskade Kinas export för sjätte månaden i rad och inköpschefsindex visade sig vara en besvikelse. Rädslan för avmattningen i ekonomin och vad den kan innebära för resten av världen har fått kapital att flöda ut ur Kina. Det har satt press på den kinesiska valutan som fortsätter att försvagas och det har fått börser över hela världen att falla.

Det automatiska handelsstoppet som gör att den kinesiska börsen stänger efter en nedgång på 7 procent är till för att stabilisera marknaden och förhindra alltför kraftiga nedgångar, men frågan är om inte effekten blir den motsatta. När en börsnedgång innebär att det finns en risk att börsen stänger kan det göra att ännu fler trycker på säljknappen vilket istället förvärrar raset.

Hur allvarligt är läget?

Svag statistik är givetvis inte bra, men att det går trögare i Kina är ingen överraskning. Oro för tillväxten präglade andra halvan av förra börsåret och kommer att vara närvarande även 2016, vilket jag och Peter Malmqvist pratade om i Ekonomiekot lördag i slutet av december.

Den stora frågan är inte om tillväxten bromsar in, utan hur fort det går. Det kommer att dröja innan vi vet svaret och innan vi kan se vilka spridningseffekter det får på resten av världsekonomin. Under tiden kan det vara värt att hålla i minnet att även om den kinesiska ekonomin saktar in, så är tillväxten fortfarande dubbelt så hög som i de flesta andra regioner i världen. Långsiktigt innebär det en enorm potential.

Ska man sälja sina Kina- och Asienfonder?

Svaret är nej för alla de som sparar långsiktigt, och som endast har en begränsad del av sparandet i Kina. Så ser det ut för de allra flesta. Dessutom sker de riktigt stora nedgångarna vi läser om i tidningarna på Shanghaibörsen – vilket inte är den börs svenska fondsparare har sina pengar placerade på eftersom fonder nästan uteslutande placerar i Hong Kong där börsen inte rör sig lika kraftigt. Den stora skillnaden i börsdramatik syns tydligt i diagrammet nedan.

Börsutveckling i Hong Kong och Shanghai sedan 1 januari 2014, %

Kina är en tillväxtmarknad och det hör till att såväl upp- som nedgångar kan vara både stora och snabba. Det känns förstås dramatiskt att se stora svarta tidningsrubriker om börsfall, men sparar man i aktier och aktiefonder så går det ner ibland. Det bästa sättet att slippa oroa sig är att spara riktigt långsiktigt, 10 år eller mer, och helst att spara regelbundet exempelvis genom ett månadssparande.

Rådet är alltså att inte drabbas av panik, utan sitt stilla i båten. I det långa perspektivet är både Kina och Asien superintressanta regioner med stor potential.

Sparar du på kortare sikt än 5-10 år är saken annorlunda. Då ska inte alla pengar stå på börsen, utan det är smartare att exempelvis välja en blandfond med låg risk, som placerar i både räntor och aktier.

Sparar du bara på 2-3 års sikt ska pengarna inte vara på börsen över huvud taget. Då är det räntefonder eller sparkonto som gäller.

Maria Landeborn, sparekonom
Twitter: @marialandeborn

Sök bland våra fonder och se fondkurser

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder, våra svenska fonder och våra bästa fonder

 

 




Sverigefonder har lockat flest sparare i år

Taggar: fond spara Maria


Det är bara några få handelsdagar kvar på börsåret och det är läge för en summering av fondsparandet under året som gått. Börsen har bjudit på en skakig resa. Efter en tjurrusning under årets första månader föll marknaden brant i början av hösten och sedan dess har vi hunnit med både en rusning uppåt och ännu en rekyl nedåt.

Att även spararna växlat mellan ”risk på” och ”risk av” märks. När det varit som mest turbulent har pengar flödat in i räntefonder, och däremellan har det varit aktiefonder som har gällt.

När vi listar de tre mest köpta fondkategorierna toppas den av Sverigefonder dit 28 procent av alla fondköp har gått. Framför allt är det svenska småbolagsfonder som varit populära, vilket har varit ett bra val eftersom en av årets mest utmärkande trender är att småbolag som grupp har gått väsentligt bättre än stora bolag på Stockholmsbörsen.

På andra plats hamnar hedgefonder med 24 procent av köpen, vilket sannolikt är en effekt av att många har velat parera de stora rörelserna på börsen. Tredjeplatsen knips av Japanfonder, den marknad som vi tycker är en av de mest intressanta på lång sikt.

De tre mest köpta fondkategorierna under 2015 är alltså:

Kategori Andel av alla fondköp 2015
Aktiefonder - Sverige 28 procent
Hedgefonder 24 procent
Aktiefonder - Japan 23 procent
Övrigt 25 procent

Börsutveckling i lokal valuta sedan årsskiftet (MSCI index %)

Tillväxtmarknadsfonder mest sålda fondkategori

Framför allt är det tillväxtmarknadsfonder som har kastats ut ur portföljerna i år. Tillväxtmarknader som grupp har gått sämre än utvecklade marknader under flera år och trenden höll i sig 2015 vilket fick många sparare att trycka på säljknappen. Hela fyra av tio fondförsäljningar utgjordes av tillväxtmarknadsfonder. Det har dock varit stora skillnader mellan olika regioner. Medan brasilianska index i skrivande stund står på -10 procent sedan årsskiftet har både Kina och Ryssland stigit cirka 20 procent i lokal valuta.

Nordamerika var den näst mest sålda fondkategorin. Även om den amerikanska ekonomin nu går så pass bra att Fed till slut har vågat höja styrräntan, så har den stora börsuppgången troligtvis redan varit och under 2015 bjöd den amerikanska börsen inte på en lika rolig resa som exempelvis Sverige, Europa och Japan.

På tredje plats återfinns kategorin Asien, den marknad som tack vare Kina har stått för både årets största börsuppgång och börsfall, vilket uppenbarligen skrämt bort en och annan sparare.

Kategori Andel av alla fondköp 2015
Aktiefonder - tillväxtmarknad 41 procent
Aktiefonder - Nordamerika 15 procent
Aktiefonder - Asien 12 procent
Övrigt 32 procent

Börsutveckling i lokal valuta sedan årsskiftet (MSCI index %)

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Sök bland våra fonder och se fondkurser

Läs mer om kapitalförsäkring fond




Gott om utmaningar börsåret 2016



Idag släpper vi årets sista marknadsbrev och konstaterar bland annat att:

Börsuppgången har (snart) pågått i fyra år. Värderingarna är högre än de varit historiskt, men räntorna är lägre och tillgången på pengar god. Det ser hyfsat gynnsamt ut för aktier även nästa år, men det blir allt viktigare att sprida riskerna i takt med att uppgången fortsätter. Vi ger dig spartipsen inför 2016.

2015 gick sedelpressarna varma och nollräntorna bestod. Om de brant fallande råvarupriserna nu närmar sig botten kan läget möjligen bli ett annat.

Riksbanken är inte längre den främsta blåslampan för bostadsmarknaden. Om vi sett slutet på aggressiva räntesänkningar innebär det också slutet på det stora boprisrallyt. Den stora knäckfrågan är vad som händer när reporäntan så småningom ska höjas istället.

Feds första räntehöjning på nio år markerar slutet på en unik tidsperiod. Nu är frågan hur man går vidare, och hur den dopade marknaden reagerar på högre räntor.

”Finansiella teknikbolag kommer få enorm genomslagskraft de kommande åren”. Det säger Roger Johanson och Jonas Nyquist, ansvariga för private equity på Skandia.

Här hittar du dagens rykande färska marknadsbrev!

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Sök bland våra fonder och se fondkurser

Läs mer om kapitalförsäkring fond

 

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring

Spara till barn

Läs om hur du sparar till barn

 




En liten räntehöjning med stort signalvärde



Till slut kom det, beskedet alla väntat på. Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve (Fed), höjde igår kväll styrräntan för första gången på nio år och börserna steg på beskedet. Höjningen sker genom att spannet för styrräntan flyttas från 0-0,25 till 0,25-0,5 procent. Det är en närmast symbolisk första höjning som ser ut att följas av flera under nästa år.

Räntehöjningen är i grunden en positiv signal om att Fed bedömer att den amerikanska ekonomin är stabil och på rätt väg. Arbetslösheten sjunker och Fed bedömer att inflationen så småningom kommer att nå målet på 2 procent. Anledningen till att man höjer räntan innan inflationsmålet är uppnått är att det finns en fördröjning på 1-2 år innan en åtstramning får effekt på realekonomin.

Räntehöjningscykeln blir annorlunda än tidigare

Feds kommentarer till räntebeskedet och räntebanan framöver var mjuka i tonen. Räntepolitiken ska även fortsättningsvis vara expansiv och Fed kommer noggrant att följa ekonomisk data för att vara säker på att ekonomin utvecklas så väl att den tål fortsatta räntehöjningar. Efter åratal av nollränta går det heller inte att jämföra situationen med tidigare återhämtningar och räntehöjningscykler – man måste enkelt hålla ögonen på utvecklingen och se vad effekterna blir samtidigt som man agerar.

Den långa perioden med nollränta och extremt god tillgång på pengar har medfört att investerare har tagit mer risk än tidigare för att få högre avkastning. Det har drivit kapital till risktillgångar vilket fått aktiekurser och värderingar att stiga. Bankerna har samtidigt haft enorma överskott på likviditet som lånats ut till marknaden. När vi nu går mot en period med åtstramningar bör resultatet bli det motsatta. En del kapital flyttas från risktillgångar och det kommer att bli svårare och dyrare att låna pengar än det varit de senaste åren. Framför allt drabbar det företag med sämre kreditvärdighet. Redan före höjningen har det märkts på amerikansk high yield, det vill säga företagsobligationer med hög risk. I samband med att Fed slutade trycka pengar för drygt ett år sedan vände den amerikanska high yield-marknaden ner, och högre räntor kommer att förstärka den trenden.

Betyder högre räntor slutet på börsfesten?

Historiskt har det dröjt innan räntehöjningar har satt stopp för en pågående börsuppgång. Som vi har konstaterat är den här situationen annorlunda, men högre räntor måste inte betyda att aktiemarknaden vänder ner. Snarare handlar det om en normalisering, där alla inte kan låna pengar lika billigt och där aktier inte är det enda alternativet för den som söker avkastning. Det bör göra att avkastningen på börsen inte blir lika hög framöver även om den kan fortsätta att stiga tack vare den starka amerikanska ekonomin.

Nu hoppas vi att Fed varken är för sent eller för tidigt ute med räntehöjningen. Om de är för sent ute skulle det innebära att inflationstrycket är större än någon trott, och då kommer vi att få betydligt snabbare räntehöjningar framöver än marknaden väntar sig. Det kan få stora effekter på både börsen och ekonomin. Likaså hoppas vi att Fed inte agerar för tidigt och ofrivilligt sätter stopp för den återhämtning som pågår. Sannolikt dröjer det till 2017 innan vi har svaret.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser




Inget boprisrally efter Riksbankens besked

Taggar: spara ränta Maria


Riksbankens sista räntebesked för året var väntat. Reporäntan lämnades oförändrad på -0,35 procent och rörde inte heller räntebanan, som indikerar hur Riksbanken väntar sig att räntan utvecklas framöver. Återigen upprepades budskapet att man är beredd att agera mellan penningpolitiska möten om det behövs. Avgörande blir utvecklingen i omvärlden och om ECB ökar på stimulanserna efter årsskiftet.

Därför lämnas räntan oförändrad

Svensk ekonomi går bättre än väntat och BNP väntas öka med 3,6 procent under 2016, en uppjustering jämfört med den förra prognosen som var 3 procent. Inflationen stiger men framför allt beror det på den svaga svenska kronan, det vill säga importerad inflation. För att uppgången ska hålla i sig behövs en fortsatt hög efterfrågan i Sverige som gör att vi också får inhemsk inflation.

Det stora boprisrallyt är över

Statistiken över boprisutvecklingen i oktober-november visar att prisrallyt har bromsat in. Priserna är stillastående eller backar någon procent i storstäderna där uppgången varit som störst under året. Det finns åtminstone två skäl till det.
Ett skäl är att bostadsmarknaden säsongsmässigt brukar bromsa in något i november.

Det andra är att boräntorna inte längre sjunker. Under årets första halva hängde boräntorna med ner när Riksbanken sänkte reporäntan och då steg bopriserna kraftigt, men sedan i somras har det varit mycket små förändringar på snitträntorna trots att Riksbanken har sänkt räntan. Det mesta talar för att botten för boräntorna är nådd och att den höga takten på prisökningarna nu kommer att sakta in.

Det är inte troligt att vi skulle få ännu ett år med tvåsiffriga boprisuppgångar. Visst kan priserna fortsätta stiga något eftersom räntorna kommer att fortsätta vara låga och efterfrågan på bostäder hög, men det blir sannolikt inget rally. Små prisökningar eller en lite mer sidledes rörelse är mer trolig.

Risken för en prisnedgång ökar när Riksbanken börjar närma sig en räntehöjning och boräntorna rör sig markant uppåt igen.

När stiger räntan?

Den här gången var Riksbanken lite extra smart och sa att man inte höjer räntan förrän KPIF-inflationen är 2 procent. Det ger mer handlingsutrymme än att bara ge en prognos för när räntan ska höjas som man brukar göra.

Med det sagt så är Riksbankens prognos att räntan höjs första gången 2017. Det betyder att de korta boräntorna kommer att vara låga stora delar av nästa år, men att de kan börja ticka uppåt under hösten. De långa räntorna kommer att stiga före de korta. Den som funderar på att binda boräntan behöver inte ha bråttom ännu, men det är klokt att hålla koll på när de bundna räntorna börjar röra sig uppåt och vara beredd att agera.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Sverige: Prisutveckling på bostäder (HOX) och Riksbankens reporänta, 2005-idag

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån



Riksbanken har lite att fundera på i helgen

Taggar: spara ränta Maria


På måndag sammanträder Stefan Ingves och resten av Riksbanksdirektionen för årets sista räntebeslut. Det finns många faktorer att väga in i frågan om det blir en räntesänkning eller inte, så de behöver inte sitta sysslolösa i helgen.


Riksbanksdirektionen: Stefan Ingves, Cecilia Skingsley, Kerstin af Jochnick, Martin Flodén, Henry Ohlsson och Per Jansson. Bildkälla: Riksbanken

Vad talar för en räntesänkning?

Det är framför allt två saker.

Den senaste inflationssiffran var svagare än vad både marknaden och Riksbanken hade räknat med, oavsett om man tar hänsyn till energipriser eller inte. Att priset på olja och andra råvaror har fortsatt falla den senaste tiden kommer att trycka ner inflationen ännu mer och det är inte önskvärt.

Parterna har nu börjat positionera sig tydligare inför avtalsrörelsen, och arbetsgivare och arbetstagare står långt ifrån varandra. Medan industrifacken kräver löneökningar på 2,8 procent säger arbetsgivarna att taket är 1 procent, och att man helst vill ha ett kort avtal som löper på ett år. Det är Riksbankens mardrömsscenario. Små löneökningar minskar chansen att nå inflationsmålet och är avtalen korta skapar det osäkerhet och riskerar att även sänka inflationsförväntningarna.

Svenska kronan – rätt neutral

En annan faktor som har vägt tungt under året är den svenska kronan. En svag krona gör att inflationen stiger och syftet med räntesänkningar och obligationsköp har varit att hålla kronan svag mot euron. Eftersom den europeiska centralbanken, ECB, ökat sina stimulanser under året har Riksbanken varit tvungen att göra detsamma för att undvika att kronan stärks.

När ECB presenterade sitt senaste räntebesked innehöll det mer stimulanser, men inte så mycket mer som marknaden hade hoppats på och det gav Riksbanken lite andrum. Kronan handlas nu kring 9.30 mot euron och det är en nivå Riksbanken kan vara hyfsat bekväm med.

Vad talar för oförändrad ränta?

Att ECBs senaste besked var snålare än marknaden hade hoppats på gör att direktionen mycket väl kan välja att avvakta till efter årsskiftet och se hur inflationen, kronan och ECBs penningpolitik utvecklas innan man eventuellt går vidare med en räntesänkning till. Då hinner de dessutom få se om den amerikanska centralbanken, Fed, faktiskt höjer styrräntan nu på onsdag och vad det i så fall får för effekter på marknaden.

Eventuell räntesänkning får små effekter för privatpersoner

Marknaden förväntar sig inte att Riksbanken kommer att agera nu och om räntan förblir oförändrad kan vi därför vänta oss små rörelser i räntor och valutor. Blir det däremot en sänkning så kan det påverka både marknadsräntor och kronan neråt.

För oss privatpersoner blir effekterna små oavsett vad som händer. Det mest kännbara för de flesta av oss är när boräntorna förändras, och de är troligtvis nära botten oavsett om Riksbanken sänker räntan igen eller inte.

På tisdag kl. 9.30 kommer beskedet.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån


Peter Stiff|2015-12-12 07:16:33

...kommer att trycka ner inflationen ännu mer och det är inte önskvärt. Vad är det egentligen för fel på låg inflation? Innan ni kladdar sådana påståenden dit bör ni fundera över vad ni egentligen skriver. Jag vet alla media skriver samma sak fast de gör ju myten inte mera sanningsenlig. Påståendet är ju bara rätt ur en nettoskuldsatt persons perspektiv och centralbankerna världen över inser att de existerande skuldbergen endast kan minska vid hjälp av inflation. Därför framställs gärna inflationen som ekonomiens heliga gral. Humbug. Vad fan har en låginkomsttagare - eller vilken inkomsttagare som helst för den delen - av att hen får betala mer för livets nödvändigheter som mat, hyra, energi (sistnämnda kanske inte så aktuellt just nu), var god förklara det! In your face! Konsumenter avvakaktar med investeringar i förväntan av fallande priser - pah, vilket nonsens. Jag köper inget kylskåp för 5000 spänn i dag för om ett år kostar den bara 4950, seriöst tror ni på sådan skräppropaganda? Ett faktum är att inflation är det enda medlet som skulle kunna bromsa in tillväxt av skuldbergen och på det sättet - även om det inte är motivet - stjäla pengar av de som inte är skuldsatta.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Peter!

Du är inte ensam om att ha synpunkter på inflationsmålet! Men faktum kvarstår att Riksbankens uppgift är att få inflationen att nå 2 procent och det är det de fokuserar på. Under hösten har inflationen still slut börjat ticka uppåt men den senaste siffran var svag. För Stefan Ingves och hans kollegor är det inte önskvärt att kronan stärks och eventuellt trycker ner inflationen igen. Det är bara ett konstaterande. Sedan kan man diskutera om inflationsmålet är bra eller inte, och om det bör kompletteras med andra mål. Ett förslag som förts fram är att man ska använda sig av ett intervall istället, till exempel att målet är 2 procent +/-1 procent vilket skulle göra att man inte behöver jaga 2 procent på samma sätt. Jag kan ju tycka att det låter rätt klokt.

Mvh Maria

Anmäl



37 miljarder till PPM-spararna

Taggar: pension spara Maria


Nu är det dags igen. Årets PPM-pengar ska betalas ut och i år är det nära 37 miljarder kronor som ska placeras i de fonder vi har valt. Det är stora belopp som kan påverka hur vissa aktier och börsen går i början av december. Effekten är dock inte glasklar och det finns undersökningar som visar att den snarare inträffar veckan före pengarna betalas ut. I genomsnitt får vi runt 6 700 kronor per person i år, och maximal avsättning är knappt 10 700 kronor.

PPM – en liten del av den totala pensionen

Varje år sätts totalt 18,5 procent av lönen av till den allmänna pensionen. Av dem går 2,5 procent till PPM, som med andra ord utgör en liten del av den totala pensionen. Utöver den allmänna pensionen har de flesta också en tjänstepension från sin arbetsgivare.

Många har även ett privat pensionssparande. Om du har det så är det bra att ha koll på att avdragsrätten försvinner nu vid årsskiftet. Mer om det kan du läsa här i Mattias blogg

Så placerar PPM-pengarna

Om du själv har valt PPM-fonder så kommer de nya pengarna automatiskt att placeras efter din fördelning. Om du inte har gjort något val hamnar pengarna i AP7 Såfa, även kallad ”PPM-soffan”.

Vad är AP7 Såfa?

AP7 Såfa är en global aktiefond. Den har en väldigt låg avgift och 100 procent av pengarna placeras i aktier fram till det år du fyller 56. Om du valt andra fonder men vill ha AP7 Såfa istället så går det bra att välja den precis som vilken annan fond som helst i systemet.

AP7 Såfa har något som kallas för hävstång. Det gör att fonden rör sig mer än en vanlig globalfond. Hävstången är 1,5 vilket betyder att när en vanlig globalfond rör sig 10 procent, så rör sig AP7 Såfa 15 procent. Det är bra när börsen stiger men gör att fonden faller snabbare när det går ner. Om man på lång sikt ändå tror att börsen kommer att stiga så är hävstången en fördel. Här kan du läsa mer om AP7 Såfa.

Välj fonder senast torsdag 10 december

Vill du byta fonder eller ändra fondfördelningen? Då har du fortfarande lite tid på dig, men det börjar bli bråttom. Senast imorgon, torsdagen den 10 december, måste du gå in och göra ändringarna för att det ska slå igenom när pengarna kommer nästa vecka.

Borde man välja fonder?

Nej, det är inte alls nödvändigt. AP7 Såfa är ett utmärkt val för långsiktigt pensionssparande. Det enda man ska undvika om det fortfarande är 10-20-30 år kvar till pensionen är att placera pengarna i räntefonder eftersom de då har en extremt liten chans att växa. Meningen med PPM-pengarna är att det ska gå att ta högre risk genom att placera i aktiefonder, och på så sätt få en lite högre pension.

Här får du full koll

Du kan enkelt få koll på din totala pension via sajten www.minpension.se. Där ser du både den statliga pensionen, tjänstepensionen och ditt privata pensionssparande. Du kan även göra en prognos över hur hög din pension blir i framtiden beroende på hur mycket den växer och hur länge du jobbar.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension



Här får du minusränta på pengarna



Både boräntor och sparräntor fortsätter att vara låga. Ett bolån på en miljon kostar idag i genomsnitt knappt tusen kronor per månad. Sätter du istället in en miljon på ett sparkonto under ett år får du en dryg 500-lapp i ränta som tack. Men det finns ännu sämre placeringar – att placera en miljon i en statsobligation i ett år kostar hela 5 000 kronor.

Räntan på sparkonton är nära noll…

Varje månad publicerar SCB siffror över genomsnittliga sparräntor. Den senaste siffran från oktober visar att insättningar på nya sparkonton utan bindningstid eller andra villkor i genomsnitt gav en ränta på 0,08 procent. Det betyder att den som sparar en miljon kronor i ett år för tillfället får en ränta efter skatt på 560 kronor. Det lönar sig inte heller att binda pengarna under en längre tid. Räntan på bundna sparkonton var i genomsnitt 0,12 procent.

... och så här får du minusränta på sparpengarna

En sparränta på 0,08 procent låter inget vidare, men det finns faktiskt ännu sämre placeringar. Den som köper en statsobligation (alltså lånar ut pengar till staten) med ett års löptid får betala 0,54 procent för kalaset. Miljonen är med andra ord knappt värd 995 000 kronor när du får tillbaka den. Som privatperson är det en placering som går att undvika, men många fonder måste placera i statsobligationer och har inget annat val än att acceptera minusräntan.

Stora skillnader mellan olika bankers boräntor

Sedan ett halvår tillbaka redovisar alla banker snitträntan kunderna betalar för sina bolån varje månad. Den är betydligt mer intressant att titta på än listräntan som (nästan) ingen betalar i verkligheten.

Det kan skilja mycket mellan snitträntan hos olika banker. På ett lån med tre månaders bindningstid varierade den exempelvis mellan 1,48 och 1,75 procent i november, vilket motsvarar drygt 2 500 kronor under ett år för den som har ett bolån på en miljon. Det lönar sig med andra ord att jämföra. Skandiabankens snittränta var 1,50 procent.

Den som binder lånet betalar (lite) mer

Den som binder lånet i 1-2 år betalar bara några kronor mer varje månad än den som väljer tremånadersränta (som i folkmun brukar kallas ”rörlig ränta”). Vill man binda lånet i fem år blir skillnaden större, då kostar det drygt 350 kronor mer varje månad efter ränteavdrag.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Månadskostnad för ett bolån på 1 miljon kronor efter ränteavdrag, genomsnitt av alla bankers snitträntor i november.

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring


Petter |2015-12-08 14:50:00

Härlig matematik med exemplet på statsobligation.
Anmäl


Jonathan|2015-12-08 15:34:50

Jag förstår inte riktigt meningen med inlägget, kan du förtydliga Maria?
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Jonathan!

Meningen är bara att visa hur räntorna ser ut på bolån och sparkonton med dagens nollränta. Samt att lyfta fram att det nu finns snitträntor att titta på när man jämför olika alternativ, för dem som ännu inte upptäckt det.

Mvh Maria

Anmäl


Räkne-Nisse|2015-12-09 09:53:55

Hej Maria, Du bygger hela ditt inlägg på ett räknefel. 0,54 % av en miljon kan aldrig bli drygt 50 000 kr.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Räkne-Nisse!

Ibland går det fort. Tur det är nån som håller koll! Bloggen är uppdaterad med rätt siffra.

Mvh Maria

Anmäl



Girig marknad hade önskat mer



Två saker blev uppenbara igår när den europeiska centralbanken, ECB, presenterade sitt räntebesked. Den ena är att centralbankerna fortfarande står i fokus och håller i taktpinnen för vad som händer på marknaden. Den andra är att marknaden är girig.

Precis som utlovat utökade ECB stimulanserna för att få fart på ekonomin. Inlåningsräntan sänktes till -0,3 procent och stödköpen förlängdes så att man nu ska fortsätta köpa obligationer ända fram till mars 2017, istället för till september 2016 som tidigare var sagt. Dessutom ska man köpa flera olika typer av obligationer och i takt med att de förfaller ska man också återinvestera pengarna.

Tidigare har ECB ofta lyckats överraskat positivt med mer stimulanser än marknaden väntat sig, men den här gången var förväntningarna högre ställda. Marknaden är girig och 60 miljarder euro i månaden i nästan ett och ett halvt år till räckte inte till. Börser över hela världen föll, räntorna steg och euron stärktes.

Tillfällig lättnad för Riksbanken

Det finns åtminstone en person som bör glädjas åt ECB:s besked, nämligen den svenska riksbankschefen Stefan Ingves. Riksbankens agerande är i hög grad beroende på vad ECB gör, och när ECB levererar mindre stimulanser än väntat kan Riksbanken också avvakta. Sannolikheten för att Riksbanken sänker räntan vid nästa möte i mitten av december sjönk efter ECB:s besked.

Om Riksbanken ”slipper” sänka räntan mer är det positivt. Svensk ekonomi är stark och stimulanserna är redan omfattande med en styrränta på -0,35 procent och omfattande obligationsköp. Ytterligare stimulanser riskerar snarare att blåsa upp mer obalanser än att ge några positiva effekter – förutom högre inflation förstås, vilket är vad Riksbanken fokuserar på.

Årets viktigaste räntebesked återstår

Om knappt två veckor väntar två räntebesked till och det ena kommer från Riksbanken. Även om ECB ökade stimulanserna mindre än väntat igår så var det fortfarande en ökning, och det bör öka pressen på Riksbanken. Men möjligen skjuts en eventuell räntesänkning fram till 2016 i väntan på vad ECB gör nästa gång. Riksbanken meddelar sitt beslut den 15:e december.

Det andra och absolut viktigaste räntebeskedet kommer från den amerikanska centralbanken, Fed. Just nu ut att bli ett av de mest spännande ögonblicken under 2015. Sannolikheten för att vi får den första amerikanska räntehöjningen på nästan ett decennium är över 70 procent. Om inget oväntat händer, till exempel att det kommer usel arbetsmarknadsstatistik i eftermiddag eller att börsen helt brakar ihop, så kommer räntehöjningen av allt att döma att bli av den här gången. Svaret får vi den 16:e december.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån



Sverige högst på köplistan i november



November är säsongsmässigt en stark börsmånad. Sedan 1987 har de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen i genomsnitt stigit strax över två procent under månaden. Facit för november i år blev plus 4 procent.

Våra fondsparare satsade på hemmamarknaden och mer än vartannat fondköp gick till Sverigefonder under november. Den svenska marknaden går bra. Ekonomin växte med nästan fyra procent i årstakt under tredje kvartalet, men trots det eldar den svenska Riksbanken på med stimulanser i form av minusränta och obligationsköp. Det är gynnsamt för aktie- och fondsparande, men det har också medfört risker i form av stigande bostadspriser och ökad skuldsättning.

Näst högst på köplistan stod Japan, där börsen stigit med närmare 15 procent sedan årsskiftet. Här ligger förhoppningen i att vi står inför en ny era i den japanska ekonomin. Efter mer än två decennier av svag utveckling är vinsttillväxten i japanska bolag god samtidigt som värderingarna är rekordlåga. Dessutom görs en rad aktieägarvänliga reformer. Höjda utdelningar, aktieåterköpsprogram och fler utländska ledamöter i bolagen är några exempel, och planer finns också på att sänka bolagsskatten från drygt 32 procent till under 30 procent under 2016.

Japan: Börsutveckling och värdering i lokal valuta (JPY)

Räntefonder stod för största delen av alla försäljningar och det var både penningmarknadsfonder och obligationsfonder som kastades ur portföljerna. Även tillväxtmarknadsfonder och Asienfonder såldes av. Tillväxtmarknader har gått trögt under flera år jämfört med utvecklade marknader av flera olika anledningar. Dit hör fallande råvarupriser, strukturella problem och geopolitisk oro för att nämna några.

Börsutveckling i lokal valuta (%) december 2010 – november 2015

Mer om hur vi ser på potentialen på de olika marknaderna kan du läsa i vår rapport Placeringsutsikter

Mest köpta fondkategorier hos Skandia under november:
Aktiefonder – Sverige
Aktiefonder – Japan
Aktiefonder – Bransch

Mest sålda fondkategorier hos Skandia under november:
Räntefonder
Aktiefonder – Tillväxtmarknad
Aktiefonder – Asien

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Sök bland våra fonder och se fondkurser

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs mer om kapitalförsäkring fond




Mer att fundera på för Riksbanken



Styrkan i svensk BNP under tredje kvartalet tog prognosmakarna på sängen. Tillväxten var hela 3,9 procent i årstakt jämfört med förväntningarna på 3,4 procent. Den omedelbara effekten blev stigande räntor och att svenska kronan stärktes mot euron – något som inte ligger i Riksbankens intresse.

Situationen är ett dilemma för Riksbanken. Normalt sett brukar en stark ekonomi innebära högre inflation som möts av åtstramningar i form av högre styrränta. Så har det inte sett ut den här gången. Trots den extremt starka tillväxten ligger inflationen under Riksbankens mål på två procent, och att kronan stärks gör att det finns en risk att inflationen sjunker igen.

Eftersom Riksbanken helt och hållet fokuserar på inflationsmålet gör kronförstärkningen att Riksbanken behöver fortsätta stimulera ekonomin. Om man ska se det positivt innebär det här full pott för svensk ekonomi. Tillväxten är stark och den får ännu mer bränsle av Riksbankens minusränta och att man dessutom trycker pengar. Bingo för många hushåll, bolag och aktieägare.

En lite mer nyanserad bild får man om man tittar på andra bieffekter av att det är billigt att låna. Bostadspriserna har mer än fördubblats den senaste tioårsperioden och svenska folkets skuldsättning växer så det knakar. Ju längre perioden med låga räntor och kraftiga prisuppgångar på bostäder håller i sig, desto fler kommer att sitta med stora bostadslån den dag räntan börjar höjas igen. Vad som händer då kan man bara spekulera i, men det beror givetvis också på hur snabbt räntan höjs och hur hög den så småningom blir. Även om det inte behöver utlösa ett prisras blir det intressant att se hur snabbt högre räntor får effekt på konsumtionen nu jämfört med tidigare, när skuldsättningen var betydligt lägre.

Nästa datum att hålla koll på för Stefan Ingves och hans kollegor blir nu på torsdag, den 3 december. Då kommer den europeiska centralbanken, ECB, med ett nytt besked om räntan och om det blir utökade eller för längda obligationsköp. Skulle de europeiska stimulanserna utökas så stärks svenska kronan ännu mer, och då har Riksbanken en del att fundera på tills det är dags för nästa svenska räntebesked den 15 december.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån



Flytta bolån – kolla det här först

Taggar: ränta bolån Maria


Den vanligaste anledningen till att byta bank är att det finns pengar att tjäna, och oftast handlar det om att boräntan är lägre någon annanstans. Det är en utmärkt anledning att byta bank – men vad är viktigt att tänka på innan du flyttar bolånet?

Så går flytten till

Själva flytten är enkel. Du tar kontakt med den bank du vill flytta till och ansöker om flytt av bolån. Om din ansökan blir godkänd så sköter den nya banken sedan kontakten med din gamla bank och ordnar så att dina gamla lån blir lösta och dina nya läggs upp. Vill du även öppna ett lönekonto och flytta över dina autogiron kan du ansöka om det samtidigt.

Det finns några andra saker som är bra att ta reda på innan du flyttar lånet. Till att börja ska du kolla vilken bindningstid lånet har. Oavsett om det är bundet eller rörligt har du alltid rätt att lösa lånet, men om lånet är bundet kan det kosta pengar. Dessutom är det bra att kolla vad bankens tjänster kommer att kosta dig totalt, så att du inte bara stirrar dig blind på boräntan.

Rörlig boränta

Det vanligaste är att ha vad som brukar kallas för rörlig ränta på bolånet. Det betyder att räntan binds om var tredje månad, vilket är den kortaste bindningstid som går att välja. Ett rörligt bolån går alltid att flytta utan kostnad.

Bunden boränta

Har du bundit bolånet kan det kosta pengar att flytta det eftersom du då måste lösa det i förtid. Hur stor den kostnaden blir kan variera rejält. Till exempel beror det på om du band lånet före eller efter den 1 juli 2014, då nya regler trädde i kraft som gjorde det billigare att lösa ett lån i förtid. Vilken ränta du har på lånet spelar roll, liksom hur lång tid det är kvar på bindningstiden. Dessutom påverkas kostnaden av hur marknadsräntan utvecklats sedan lånet bands. Kostnaden du betalar kallas för ränteskillnadsersättning.

Ränteskillnadsersättning

Kostnaden du får betala för att lösa ett lån i förtid kallas för ränteskillnadsersättning. För att veta exakt hur stor den blir behöver du kontakta din bank, men det går att göra en bra uppskattning på Konsumenternas.se. Om kostnaden är hög kan det vara bättre att vänta tills bindningstiden löper ut innan du flyttar lånet.

Bind inte lånet längre än du tänker bo kvar

Eftersom det alltså kan kosta pengar att lösa ett lån i förtid bör du aldrig binda lånet längre än du planerar att bo kvar. Om du vill ha friheten att byta bank utan kostnad så är det också bättre att ha ett rörligt lån. Däremot finns det andra fördelar med att binda räntan. Du vet till exempel precis vad lånet kommer att kosta dig vilket gör att du kan planera din ekonomi och ditt sparande lättare. För den som har små marginaler i ekonomin kan det vara en fördel. Oftast blir det lite dyrare att binda lånet än att ha det rörligt.

Ny bank – vad får du mer på köpet?

När du byter bank är det viktigt att ha koll på hela paketet du får på köpet. Ofta får du en lägre ränta om du exempelvis flyttar ditt lönekonto och dina kort till den nya banken, och ännu mer sjunker räntan om du också börjar spara. Det behöver inte vara något fel i det – så länge inte avgifterna är för höga. Se till att du har koll på vad banken kräver för att du ska få den utlovade räntan, och kolla vad kostnaden för kort, fonder, aktier och andra tjänster blir över några års tid.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser




Fullsatt premiär på Skandiascenen



Vi lever i en tid med unika förutsättningar för sparande. Nollränta, minusränta och stora rörelser i aktier och valutor har blivit vardag de senaste åren. Samtidigt ser vi stora demografiska förändringar i världen. Geopolitisk oro, flyktingströmmar och allt fler som lever längre skapar stora utmaningar för västvärlden.

Det här är några av de ämnen som lyftes på tisdagskvällens premiär av Skandia Sparforum. Platsen var nya Skandiascenen på Cirkus i Stockholm och 800 sparintresserade deltagare var på plats för att lyssna på ett fullspäckat schema.

Sparande handlar om balans

Jag och Lars-Göran Orrevall, vd för Skandias kapitalförvaltningsbolag, pratade under kvällen om vikten av långsiktighet i den värld vi lever i. Hur väljer man rätt placeringar och sprider riskerna när tillväxten är låg, räntor inte ger någon avkastning och börserna stigit under flera år? Det handlar inte bara om att maximera möjligheten till avkastning, utan också om att bygga upp ett sparande som står emot hyfsat om utvecklingen i världen inte blir som vi tror. Då gäller det att tänka längre.

Att sprida riskerna och ha en bra balans i portföljen är a och o. Den som får panik och trycker på säljknappen när börsen faller som den gjorde i början av hösten har förmodligen tagit för mycket risk och för stor del av kapitalet placerat i aktier och aktiefonder. Det kan lätt bli resultatet när börsen stigit under flera år – både därför att aktiedelen vuxit sig stor, men också för att det är lockande att öka risken när aktier går bra och räntor inte ger någon avkastning.

Vi måste sänka förväntningarna på avkastning

Framöver tror jag att vi måste ändra våra förväntningar på vad avkastningen på sparande blir. I en värld med nollräntor kommer vi inte att få 3, 4, 5 procent i avkastning på en räntefond eller obligation, den kommer att pendla kring noll. Att spara i räntor betyder därmed att pengarna inte växer, utan det bevarar värde på kapital och fungerar som en krockkudde som står emot om sparande i aktier går dåligt.

Den låga tillväxten i världen gör att vi inte heller kan vänta oss samma avkastning på börsen som vi fått historiskt. De senaste åren har inneburit en exceptionellt god utveckling för aktiesparande, samtidigt har tillväxten i stora delar av världen varit låg. Även om vi tror att tillväxten kommer att fortsätta så blir den inte lika hög som förut, och det kommer att synas i bolagens försäljning och vinster. En lägre tillväxt i världen måste innebära att aktier också ger en lägre avkastning. Däremot kommer det alltid finnas aktier och marknader som går bättre och sämre än genomsnittet.

Efterlyses: tillväxt

Hur ska man då tänka när det gäller att placera pengar i en värld med låg tillväxt? När det handlar om aktier gäller det att leta efter de marknader som har bäst potential att faktiskt växa. I rapporten Placeringsutsikter (som finns att ladda ner här) har vi identifierat vilka marknader vi tror har bäst potential att ge en god avkastning framöver. Dit hör bland annat Japan och Sverige.

Det här är en av de många saker vi diskuterade på Sparforum på Skandiascenen igår. Dessutom pratade vi hållbarhet och samhällsengagemang, alternativa investeringar och vad framtiden kan innebära – kanske är det evigt liv och gratis energi? Fler blogginlägg, bilder och filmklipp kommer!

Här kan du redan nu se mer material från kvällen www.facebook.com/skandiascenen.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs mer om kapitalförsäkring fond

 

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring

Spara till barn

Läs om hur du sparar till barn

 

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension



Sex aktietips i nya Börsrådet



Med drygt en månad kvar på året står Stockholmsbörsen på nästan 15 procent plus inräknat utdelningar. Det är en fin utveckling framför allt med tanke på höstens globala oro för tillväxten i Kina – en oro som för tillfället verkar vara överspelad och bortglömd. Än så länge har marknaden inte påverkats av de fruktansvärda terrordåden i Paris för drygt en vecka sedan. Frågan är dock vad som händer om oron håller i sig och det börjar sätta spår i den reala ekonomin.

Vilka aktier ska man äga i ett sådant läge?

Det och mycket mer diskuterar jag tillsammans med Ann Grevelius från GP Bullhound och Henrik Mitelman från Dagens Industri i senaste Börsrådet.

Som alltid tipsar vi också om sex aktier att köpa och två att avstå ifrån. Jag föreslår ett läkemedelsbolag, ett industribolag som går från mekanisk till digital teknik samt ett finansbolag i väntan på ny VD. Ann tipsar om sina tre favoriter bland de svenska investmentbolagen.

Alla aktietips hittar du 9 minuter in i programmet. Hela Börsrådet ser du här.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK



Daniel|2015-11-24 08:46:40

Kan inte Skandia skapa eget börsråd med aktietips m.m. för era kunder där du och delar av förvaltningsteamet är med. Ni bör ju ha massa experter inom er stora kapitalförvaltning
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Daniel, tack för en god idé! Vi får se om vi kan få till detta, personligen skulle jag tycka det vore jätteintressant. Precis som du säger så har vi mycket samlad kunskap och erfarenhet, och ju mer vi kan dela med oss av det till våra kunder desto bättre. Mvh, Maria.

Anmäl



Bästa räntefonden när räntan är noll



Räntesparande – låter det lockande? För många är svaret nej. Att spara i något som knappt ger någon avkastning känns inte logiskt, men i en nollräntevärld får vi acceptera att avkastningen inte blir lika hög som den varit historiskt. Och oavsett om de är höga eller låga så fyller räntor ändå en viktig funktion i sparandet.

Under tre decennier har räntorna i världen varit på väg ner. Eftersom räntefonder stiger i värde när räntan sjunker så har det gjort att många fonder gett en väldigt god avkastning under lång tid. Det gäller särskilt obligationsfonder eftersom de i hög grad påverkas av hur räntan rör sig.

Sjunkande räntor – en era som går mot sitt slut

Eran med sjunkande räntor ser nu ut att lida mot sitt slut. De stora centralbankerna i USA och Europa har redan sänkt räntorna till nära noll, och där kommer de sannolikt att ligga kvar en tid framöver på grund av den låga tillväxten. Detsamma gäller i Sverige. Nollräntan betyder att den som sparar i räntor får acceptera en låg eller i vissa fall negativ avkastning, till skillnad från när räntan var flera procentenheter högre. Men lägre avkastning är inte så farligt som det låter eftersom inflationen också är lägre än den varit historiskt.

Förutsatt att räntan ligger stilla så är räntenivån i en genomsnittlig penningmarknadsfond idag noll procent eller till och med negativ. I en obligationsfond är räntenivån 0,5-1 procent. Uppenbarligen är det inte för den goda avkastningens skull som räntor bör vara en del av portföljen. Räntesparande handlar istället om att dämpa svängningarna om det blir turbulent på börsen. Det ska fungera som en krockkudde som bevarar värdet på pengarna när annat sparande går sämre.

Vilken räntefond ska man välja?

Historiskt har obligationsfonder varit en klockren krockkudde. När vi stått inför sämre tider och börsen har gått ner så har räntorna sjunkit, och då har obligationsfonderna stigit i värde. Men om räntorna nu har nått botten är läget ett annat. Om – eller när – räntorna så småningom börjar röra sig uppåt, så kommer det att få obligationsfonderna att falla.

Penningmarknadsfonder är en bättre krockkudde idag trots att de ger lite lägre avkastning givet att räntan ligger stilla. De är de mer följsamma och påverkas inte i någon större utsträckning av att räntan stiger. I takt med att räntan blir högre så kommer de istället att kunna ge en lite högre avkastning. Om vi skulle få en börsnedgång så behåller de sitt värde, och det i sin tur ger möjlighet att ha pengar kvar att köpa för om vi skulle hamna i ett läge där aktier ser billiga ut.

Penningmarknadsfonder – en bra krockkudde som bevarar kapital
+ mycket låg risk
+ bevarar värdet på pengarna vid en kris
- Mycket låg/negativ avkastning

Obligationsfonder – något högre avkastning till betydligt högre risk
+ brukar gynnas vid sämre konjunktur
- om räntan nått botten är potentialen begränsad
- något högre avkastning än penningmarknadsfonder, men till betydligt högre risk

1-0 till penningmarknadsfonderna alltså, trots låg avkastning.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen 

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension

Läs mer om kapitalförsäkring fond




Fler barn på väg i Kina

Taggar: börs Maria


För drygt 35 år sedan införde Kina den så kallade enbarnspolicyn som innebar att varje familj bara fick ha ett barn. Förra veckan kom nyheten att policyn ändras till två barn per familj. Ända sedan slutet av 80-talet har Kinas födelseantal varit fallande, fram till de senaste fem åren då trenden stabiliserats.

Den nya 2-barnspolicyn kan både innebära stora möjligheter och påfrestningar för den kinesiska ekonomin. Fler barn betyder att det behövs mer pengar till vård, skola och barnomsorg. På sikt innebär det en större arbetsför befolkning, och på ännu längre sikt fler äldre som också kommer att behöva mediciner och vård. Det är också troligt att den pågående urbaniseringen blir ännu tydligare och att de kinesiska storstäderna blir fler och större med allt vad det innebär i form av konsumtion och påfrestningar på miljön.

De omedelbara vinnarna på beskedet var bolag noterade på Hong Kong-börsen som producerar varor för barn, som hygienartiklar och barnvagnar. Börsen reagerar snabbt på nyheter som kommer att ta ett tag innan de är omsatta i praktiken. I verkligheten dröjer det lite innan förändringen slår igenom, men att många konsumentbolag som riktar sig till kinesiska barn och barnfamiljer applåderar nyheten är ingen högoddsare. Framför allt handlar det om kinesiska bolag, men även svenska konsumentbolaget SCA säljer varor i Kina liksom amerikanska Procter and Gamble och europeiska Nestlé.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Kina, födelsetal per tusen invånare 1949-2014

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Sök bland våra fonder och se fondkurser  

 

Läs mer om kapitalförsäkring fond 




Det är köpläge efter börsrekylen



Idag publicerar vi andra numret av Skandias Placeringsutsikter, en rapport där vi tar tempen på marknaden och ger konkreta spartips.

Jakten på tillväxt går vidare. Världens centralbanker fortsätter att stimulera marknaderna med hjälp av låga räntor och sedelpressar, vilket gör att vi kommer att fortsätta få se stora rörelser i aktier och valutor även framöver. Det ställer krav på att ha en bra balans mellan aktier och räntor i sparandet.

Börsrekylen har skapat köpläge. Efter vårens börsrally har rekylen gjort att aktievärderingarna ser mer lockande ut igen, och det är ett bra tillfälle att öka lite i aktier för den som har möjlighet.

Välj aktiemarknader med omsorg. Med hjälp av Skandias värdeindikator har vi rankat potentialen på världens aktiemarknader. I topp hamnar Japan och Pacific. Japanska företag gör rekordvinster och värderingarna är historiskt låga. På andra plats hamnar Sverige, som har hög tillväxt och gynnas av Riksbankens generösa stimulanser. Längst ner hamnar de forna tillväxtregionerna Latinamerika och Ryssland.

Skandias Värdeindikator väger samman börsutveckling, värdering och företagens vinsttillväxt. 

 

Ränteplaceringarna som lockar mest. I en värld med räntor nära noll känns räntesparande kanske inte så lockande. Men en bra portfölj behöver innehålla en krockkudde som bevarar värde när det blir skakigt på börsen. Vi reder ut vilka räntefonder som fyller det syftet bäst.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Se mer om rapporten i filmklippet nedan, och ladda ner hela rapporten här.

Klicka på bilden för att se filmklippet.

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Sök bland våra fonder och se fondkurser

Läs mer om kapitalförsäkring fond




Räntebotten är inte nådd

Taggar: ränta bolån Maria


Idag kom Riksbankens räntebesked. Som väntat lät man reporäntan ligga stilla på -0,35 procent. Däremot sänktes räntebanan vilket betyder att Riksbanken räknar med att det kommer ytterligare en sänkning innan botten är nådd. Nästa år väntas reporäntan ligga på -0,4 procent i snitt, det vill säga lägre än idag. Den första höjningen flyttades också fram ett halvår i tiden till 2017.

Vi kan med andra ord räkna med låga räntor ännu längre än vi tidigare trott.

Även om räntan är oförändrad så fortsätter stimulanserna. Riksbanken utökar köpen av statsobligationer med 65 miljarder fram till nästa sommar. Anledningen är att tillväxten i världen är trögare än väntat vilket betyder att andra centralbanker kommer att fortsätta stimulera. Om inte Riksbanken gör samma sak riskerar värdet på svenska kronan att stiga, och det vill man absolut inte för då sjunker inflationen.

Boräntorna ligger stilla och bopriserna stiger

Eftersom Riksbanken inte rörde räntan kommer boräntorna att vara oförändrade. Men även om vi får en räntesänkning senare är det inte säkert att den kommer bolåntagarna till godo. När bankerna presenterade sina resultat för en vecka sedan så syntes det tydligt att minusräntan kostar pengar. Det betyder att bankerna är ovilliga att föra över nya ränktesänkningar till sina kunder.

Den låga räntan betyder att prisökningen på bostäder i värsta fall kan fortsätta ännu längre. Det ökar kravet på andra åtgärder för att bromsa uppgången. Om amorteringskravet dessutom skjuts fram i tiden är det olyckligt, men även om det kommer på plats så räcker det inte. Ett nedtrappat ränteavdrag skulle också behövas. Även flyttskatten behöver ses över. I takt med att bopriserna stiger sitter fler och fler med stora skatteskulder som utlöses den dag man säljer, och det gör att många drar sig för att flytta vilket inte heller är bra.

Binda räntan eller inte?

Den som funderar på att binda räntan behöver inte känna sig stressad. Stimulanserna fortsätter både globalt och i Sverige och de låga räntorna ser ut att vara här för att stanna ett tag. Av allt att döma kan vi räkna med korta boräntor ligger kvar på ungefär den här nivån i 1-2 år till. Även långa boräntor förblir låga, men kommer att börja stiga tidigare än den rörliga räntan.

Men den som skulle sova bättre om natten med ett bundet bolån kan mycket väl skrida till verket. De bundna räntorna är inte särskilt mycket högre än den rörliga vilket betyder att extrakostnaden för att binda är låg. Den främsta anledningen för någon att binda lånet är dock tryggheten, inte att det blir lönsamt.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån



Amorteringskravet stoppas - igen



Det första amorteringskravet som var tänkt att införas i augusti i somras föll något otippat eftersom kammarrätten i Jönköping ansåg att det inte hade stöd i lagen. Nu har det hänt igen. Samma kammarrätt anser att amorteringskravet måste vara förankrat i grundlagen och att det inte räcker att det är baserat på en politisk överenskommelse. Risken finns nu att kravet försenas en gång till. I nuvarande form var det tänkt att träda i kraft den 1 maj 2016 men nu kan det dröja längre, kanske ända till 2017.

Större chans till nedtrappat ränteavdrag?

Amorteringskravet är den åtgärd som politikerna i första hand har valt för att bromsa boprisutvecklingen och den växande skuldsättningen. Om kravet dröjer ytterligare 1-2 år är det möjligt att politikerna blir så illa tvungna att överväga andra sätt att påverka marknaden som de ännu inte velat diskutera.

En sådan åtgärd är en nedtrappning av ränteavdraget vilket också skulle få en bromsande effekt på bopriserna på sikt eftersom kostnaden för att låna ökar. Till skillnad från amorteringskravet, som bara drabbar hushåll som köper en ny bostad, så påverkar ett minskat ränteavdrag alla hushåll som har ett lån. Det får effekter på stora grupper av väljare och är orsaken till att politikerna inte velat röra ränteavdraget i första taget.

Små effekter på bopriserna

På lång sikt riskerar ett framflyttat amorteringskrav att göra att bopriserna kan stiga något mer än de annars skulle ha gjort. Men amorteringskravet är inte avgörande för prisutvecklingen. Många banker tillämpar redan egna amorteringskrav som liknar det regeringen vill införa. Dessutom är den största enskilda orsaken till att bostadspriserna har dubblats på tio år snarare Riksbankens räntesänkningar, som lett till att många bolåntagare nu har en räntekostnad på ynka 1 procent efter ränteavdrag.

Förra gången kravet skulle införas var det med kort varsel vilket fick många bostadsköpare att kasta sig in i budgivningar för att hinna skriva kontrakt innan kravet infördes. Det gjorde att priserna steg kraftigt under några månader i våras. Nu är det fortfarande ett halvår kvar tills kravet var tänkt att börja gälla och därför har inte marknaden hunnit stressa upp sig på samma sätt.

Inget är ristat i sten

Det är ännu inte helt säkert att amorteringskrav nummer två går i graven. Per Bolund säger i en kommentar att regeringen anser sig ha laglig grund för kravet, men att de självklart kommer att ta del av alla remissinstansers åsikter.

En sak är säker – förr eller senare får vi ett amorteringskrav. Frågan är bara hur länge det dröjer.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Boprisutveckling (Valueguards HOX-index) samt Riksbankens reporänta jan 2005-sep 2015.

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

 Läs mer om lånelöfte

 

 

 




Statistik värd att lyssna på

Taggar: Maria


Varje månad kommer statistik över något som kallas inköpschefsindex (PMI) för olika länder världen över. Det visar hur positivt eller negativt inköpscheferna i tillverknings- respektive tjänsteindustrin ser på utsikterna för sina branscher den närmaste tiden. Det brukar vara en hyfsat säker indikator. När index når över 50 signalerar det bättre tillväxt, och under 50 sämre tillväxt.

Uppdelningen mellan industri och tjänster visar tydligt hur den globala trenden ser ut. Industrin har det tufft och index har gradvis dalat ner mot 50-strecket de senaste två åren. Bättre går det för tjänstesektorn där indexet visserligen pendlar lite fram och tillbaka, men en bit ovanför den kritiska 50-nivån. Detsamma syns i bolagsrapporterna. Många industribolag har det tufft och kämpar med orderingång och sviktande marginaler, medan tjänstebolag går bättre.

Samma trend med svagare industri- och starkare tjänstesektor syns i flera stora länder och regioner i världen. I Kina är det nu tjänstesektorn som står för en allt större del av tillväxten i ekonomin, och samma trend visade förmiddagens siffror från Europa. Mest optimistiska totalt sett är inköpscheferna i Japan där indexet nu ligger på den högsta nivån på ett och ett halvt år. Det är glädjande eftersom det bekräftar bilden av att Japan är en av de marknaderna som har bäst potential att ge en god avkastning på sikt.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Globala inköpschefsindex för tillverknings- och tjänsteindustrin

 

 

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser  

Läs mer om kapitalförsäkring fond




Mer minusränta att vänta?

Taggar: börs ränta Maria


Rapportsäsongen är i full gång och resultaten är minst sagt blandade. Storbankerna tyngs av minusräntan och de konjunkturkänsliga verkstadsbolagen kämpar med minskande orderingångar. Årets börsvinnare, spelbolagen, har än så länge lyckats nå de högt ställda förväntningarna.

Hårda tider för verkstadsbolagen

Precis som vi trott har flera av verkstadsbolagen problem. SKF rapporterade som väntat vikande efterfrågan i Kina, men dessutom i USA vilket tog marknaden med överraskning. Dagens rapport från gruvbolaget SSAB är heller ingen rolig läsning med minusresultat och en försäljning som bommade prognoserna, vilket innebär att ännu fler nedskärningar är att vänta. Frågan är om inte en nyemission snart står för dörren.

Det finns ljuspunkter även i verkstadssektorn. Både Atlas Copco och ABB rapporterade bra lönsamhet men vikande orderingång. Även om marknaden drog en lättnadens suck just nu så är en sämre orderingång inget bra tecken. Risken finns att det kommer att synas i resultaten längre fram.

Kursutveckling i år:
ABB -9 %
Atlas Copco +2 %
SKF -12 %
SSAB -25 %

Tungt för storbankerna…

Den största överraskningen hittills har varit storbankerna som oväntat presenterat betydligt sämre rapporter än väntat. Jämfört med samma period förra året minskade det totala resultatet för de fyra storbankerna med drygt 2,5 miljarder. Tre av aktierna straffades hårt på börsen och värst var det för Handelsbanken som föll nästan 7 procent. Problemen är flera – minusränta, minskad utlåning och färre affärer på grund av börsturbulensen.

Kursutveckling i år:
Handelsbanken -5 %
Nordea +4 %
SEB -11 %
Swedbank 0 %

… och mer minusränta att vänta?

Minusräntan är ett av bankernas stora problem. Eftersom ingen velat föra minusräntan vidare till kundernas bankkonton, så har inlåningen blivit lite dyrare varje gång Riksbanken sänkt reporäntan. Möjligen blir det ännu värre om en vecka. Marknaden bedömer just nu att sannolikheten är cirka 30 procent att räntan sänks till -0,45 procent när Riksbanken lämnar räntebesked på torsdag den 28 oktober. I eftermiddag kommer den europeiska centralbanken, ECB, med sitt räntebesked och det kommer att påverka vad Riksbanken gör. Mer stimulanser i Europa betyder mer stimulanser även i Sverige.

Men spelbolagen levererar

Spelbolagen har gått mycket bra på börsen i år, men så har spelbranschen också något som många andra branscher saknar – hög tillväxt och hög lönsamhet. Flera av de svenska spelbolagen är dessutom marknadsledande och tar marknadsandelar.

Kursuppgångarna betyder dock att förväntningarna är högt ställda. Ännu har inte alla spelbolag rapporterat, men Betsson presenterade i morse en rapport som slog prognoserna och NetEnt kom in i linje med förväntningarna. Ännu återstår att se hur det går för Unibet (4 november) och årets kursraket Evolution Gaming (imorgon 23 oktober).

Kursutveckling i år:
Betsson +44 %
Evolution Gaming +200 % (sedan notering i mars)
NetEnt +94 %
Unibet +46 %

Ny livesändning på Di.se om rapportfloden i morgon

I morgon bitti sänder DiTV ett nytt program som heter Rapportmorgon live via di.se. Jag kommer att delta runt kl. 9. Missa inte det!

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte



Claes Bergqvist|2015-10-22 09:56:10

Tack för en bra sammanställning. Högst troligt kommer spelbolagen att fortsätta leverera goda resultat. Betsson och Unibet är vinstmaskiner.
Anmäl



Ännu mera bobubbla

Taggar: bolån Maria


Idag var jag med i programmet Nyhetsrummet på EFN TV och pratade om bostadspriserna som fortsätter mot nya höjder. Onsdagens statistik från Valueguard visar att priset på svenska bostäder har stigit med 16 procent de senaste tolv månaderna. Priset på bostadsrätter fortsätter att dra ifrån villapriserna, och i Stockholm och Göteborg är prisuppgången på bostadsrätter över 20 procent bara under det senaste året.

Det är rätt trevliga nyheter för den som redan äger sin drömbostad, men en mardröm för den som behöver skaffa en lägenhet för första gången. Särskilt tufft är det för unga i storstadsregionerna där hyresmarknaden fungerar dåligt, och där lägenhetspriserna är skyhöga jämfört med för 5-10 år sedan. De politiska åtgärder som vidtas, det vill säga amorteringskrav och bolånetak, räcker inte. Dessutom stänger det framför allt ute de som inte har en bostad, medan de som redan är inne på marknaden inte påverkas i någon större utsträckning. Vi diskuterar åtgärder som sänkt ränteavdrag, fastighetsskatt och flyttskatt.

Så hur långt kan det här prisrallyt gå, undrar man? Och vad händer om räntan blir betydligt högre om några år? Det, och hur man ska förhålla sig till att köpa en bostad idag reder jag och Josefine Uppling, analyschef på Mäklarsamfundet, ut i dagens program.

Här kan du se hela programmet.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte



Daniel|2015-10-18 13:39:32

Hej Maria. Vad skulle du vilja se för politiska åtgärder för att dels stabilisera priserna på bostadsmarknaden samt öka möjligheten för unga att få bostad? Vad har du för konkreta råd till våra politiker?
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Daniel!

Jag tycker att ränteavdraget bör ses över. Att subventionera lån när man höjer skatten på sparande (ISK och Kapitalförsäkring) sänder fel signaler. Räntan är så låg idag att det är ett perfekt tillfälle att påbörja en nedtrappning av ränteavdraget. Att ta bort 1-2 procent om året under en flerårsperiod skulle ge hushållen gott om tid att anpassa sig. Även flyttskatten (vinstskatten på bostaden) behöver ses över för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Slutligen måste hyresmarknaden ses över så att unga människor får möjlighet att hyra till en rimlig kostnad. Det kan inte vara meningen att alla ska vara tvungna att köpa en bostad.

Istället för att subventionera lån bör man uppmuntra långsiktigt sparande. Vårt grannland Norge har en modell som kallas ”boligspar” som skattesubventionerar bosparande för unga. Exakt hur något sådant skulle utformas i Sverige lämnar jag till våra politiker att bestämma, men jag anser att om vi ska subventionera något så ska det vara att spara, inte att låna.

Mvh
Maria

Anmäl



Uppåt för börser och råvaror



Efter en minst sagt trög höst har både aktier och råvaror vänt upp i oktober. Börserna i euroområdet och Japan har nu stigit närmare 10 procent sedan årsskiftet, och den Sverige ligger inte långt efter med en uppgång på runt 8 procent inräknat utdelningar. Plötsligt ser det inte så illa ut ändå. Börserna i USA och i tillväxtländerna som gått trögast i år, ligger nu strax under noll. Även i Kina har marknaden snabbt vänt uppåt på förhoppningar om nya stimulanser av ekonomin. Till och med råvarupriserna har fått lite luft under vingarna, vilket gjort att många pressade råvaruaktier stigit kraftigt de senaste dagarna.

Nu börjar rapportsäsongen

Den här veckan börjar rapportperioden. Vi håller särskilt ögonen på SKF som presenterar sitt resultat nu på fredag. Rapporten brukar vara en indikator för hur det ser ut i verkstadssektorn, och det här kvartalet är det mer spännande än vanligt. Många verkstadsbolag har en stor del av sin försäljning på de enorma marknaderna USA, Europa och Kina, och de kan ha intressanta saker att berätta om hur det ser ut med efterfrågan och tillväxt i världen.

Inflationssiffror att hålla ögonen på

På makrosidan finns också en del intressant på agendan, inte minst när det gäller inflation. SCB presenterar svensk inflation på tisdag förmiddag, en siffra Riksbanken kommer att studera noggrant inför sitt nästa räntebesked den 28 oktober. En svag siffra skulle öka sannolikheten för att Riksbanken sänker räntan en fjärde gång i år.

I USA kommer inflationssiffran på torsdag. Även den är intressant för den amerikanska centralbanken, Fed, som också kommer med ett räntebesked den 28 oktober. Det väntas dock bli ganska odramatiskt, marknaden har i princip uteslutit en räntehöjning vid det mötet.

Säsongsmässig formtopp vid årsskiftet?

Säsongsmässigt går vi nu in i en stark period på börsen. I genomsnitt har Stockholmsbörsen gett en positiv snittavkastning mellan oktober och maj de senaste tre decennierna, och kring årsskiftet brukar den formtoppa. Mer om säsongsmönster kan du läsa i vårt senaste marknadsbrev - klicka här för att ladda ner

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs mer om kapitalförsäkring fond




Vågar man köpa bostad nu?



Att försöka tajma en topp eller botten på en marknad är svårt, för att inte säga omöjligt. En bostad är dessutom något man måste ha och därmed är svaret på frågan JA. Behöver du köpa en bostad så kan du absolut göra det nu, förutsatt att du har råd.

Det viktiga är att du ser till att ta väl hand om din bostadsekonomi. Redan innan köpet kan du fundera igenom:

  - Hur mycket du kan tänka dig att betala
  - Hur mycket av din inkomst du är villig att lägga på bostaden varje månad

Boräntan är 1,5 procent - så kommer det inte alltid se ut

Idag betalar de flesta runt 1,5 procent i boränta vilket är historiskt lågt. Passa på att använda det utrymmet till att amortera och spara ihop till en buffert.

Det är inte så länge sedan räntan var betydligt högre. Senast 2011 kostade ett bolån ungefär 4,5 procent, vilket är tre gånger så mycket som idag. Undersök hur din ekonomi skulle klara åtminstone en sådan ränta redan innan du köper en bostad.

Mindre lån, högre trygghet

Ju mindre lån du har i förhållande till bostadens värde, desto större trygghet har du. Det innebär att ju större kontantinsats du har när du köper, desto bättre. Sedan gäller det att amortera. Vartefter lånet minskar i storlek så får du en större marginal om priserna skulle gå ner.

Ett mindre lån innebär också att du på sikt betalar mindre och mindre i ränta.

Vad gör jag om priserna går ner?

Och om du har möjlighet att bo kvar under tiden spelar det inte nödvändigtvis så stor roll om priset sjunker, så länge du kan betala räntan på lånet. Förr eller senare går priserna upp igen även om det kan ta tid.

Skulle du behöva sälja under tiden, så gäller det att ha amorterat och minskat lånet så att du inte blir sittande kvar med en skuld efter försäljningen.

Vad görs för att stoppa prisutvecklingen?

I maj nästa år träder ett nytt amorteringskrav i kraft, som ska få fler bostadsköpare att amortera mer. Även om amorteringarna redan har ökat de senaste åren, så är det bra att man tar fler steg mot att få ner skuldsättningen.

Ett annat förslag som lyfts av både IMF och Riksbanken är att låta inkomsten sätta ett tak för hur mycket man får låna. Exempelvis skulle det kunna formulerats så att hushållet inte får låna mer än 4-5 gånger årsinkomsten. Det skulle göra att det finns en gräns för hur mycket lånen kan skena iväg i förhållande till vad hushållen tjänar. Något sådant är inte aktuellt ännu från politiskt håll, men det kan säkert ligga i korten längre fram om utvecklingen fortsätter. Något annat som också diskuteras, men inte är aktuellt från politiskt håll, är en nedtrappning av ränteavdragen. Det skulle höja kostnaden för alla med bostadslån.

Det riktigt stora frågetecknet kring alla åtgärder och som ingen kan svara på med säkerhet, är såklart vilken effekt det får på bostadspriserna. Samtidigt som det förhindrar att bubblor byggs upp i framtiden, så riskerar det också att få effekter på bostadsmarknaden idag. 

Några fakta från Finansinspektionen om bolånemarknaden 2014

  - Genomsnittlig belåningsgrad för nya bolåntagare var 67 procent
  - 2014 amorterade 68 % av alla hushåll med nya lån
  - 2011 amorterade bara 42 procent av alla nya låntagare
  - I genomsnitt lägger hushållen 3,5 procent av inkomsten på amorteringar

Här kan du läsa hela rapporten från Finansinspektionen.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte



Jonathan|2015-10-12 19:44:47

Hej Maria! En liten tanke gällande "Vad gör jag om priserna går ner?". Det farliga här är väl om vi får ett scenario liknande 90-talet där bankerna tvingar personer att sälja? Köper man med 85 % belåning idag är ju risken påtaglig vid en större korrektion. Inte lätt att sitta tryggt i båten och hyra ut då...
Anmäl



Aktietips i senaste Börsrådet



I fredags var det inspelning av ett nytt Börsråd i DiTV, där jag tillsammans med Max Mitteregger, förvaltare av hedgefonden Gladiator, pratade om hur man bäst hanterar börsoron. Vi diskuterade också hur de bolagsaffärer som ser ut att vara på gång påverkar aktierna, exempelvis en försäljning av delar i Sandvik, en delning av NCC och en omorganisation av ABB.

I vanlig ordning fick vi även ge tre aktietips, och välja ut en aktie att avstå från på börsen.

Här hittar du:

Aktietipsen >> http://www.di.se/artiklar/2015/10/2/borsradet-har-ar-aktierna-att-halla-i-nar-det-blaser/

Bolagsaffärerna >> http://www.di.se/artiklar/2015/10/2/borsradet-sa-paverkar-borsnyheterna-aktien/

Så hanterar du börsoron >> http://www.di.se/artiklar/2015/10/2/borsradet-sa-hanterar-du-raset/

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK



Valuta för pengarna?



Euro och dollar är två av världens största valutor som vi bland annat kommer i kontakt med när vi ger oss ut och reser, eller när vi placerar pengar i vissa utländska fonder.

Många faktorer påverkar priset på en valuta. Allt från förväntningar på ett lands ekonomi och politiska situation, till hur räntan och inflationen utvecklas spelar roll. Men helt andra saker påverkar också, som valutans roll i världsekonomin. Under finanskrisen blev till exempel den amerikanska dollarn, som sågs som en relativt säker placering när världens börser föll, en tillflyktsort för många placerare. Det gjorde att dollarn en period steg kraftigt i värde. För oss med svenska kronor som hemvaluta innebar det att en dollar gick från att kosta knappt 6 kronor på våren 2008, till över 9 kronor ett år senare.

Sverige har under de senaste 40-50 åren sett en gradvis försvagning, och även aktivt devalverat kronan, relativt många andra valutor även om trenden inte varit lika tydlig de senaste 20 åren.

Dollarn fortsätter att spänna musklerna

USA ligger längst fram i återhämtningen efter finanskrisen. Arbetslösheten är låg och ekonomin växer i god fart. Den amerikanska centralbanken är därmed den centralbank som ligger närmast en första räntehöjning. Den goda ekonomiska utvecklingen har gjort att dollarn stärkts mot de flesta andra valutor i världen det senaste året.

I förhållande till den svenska kronan har dollarn ökat med över 15 procent i värde på tolv månader. Det beror både på att USAs ekonomi går bra, men också på att svenska Riksbanken bedriver en expansiv penningpolitik med minusränta och obligationsköp, med det uttalade målet att försvaga eller behålla svenska kronans värde mot euron.

En risk med Riksbankens agerande är att det skapar obalanser, exempelvis på bostadsmarknaden. Bopriserna i Sverige har fördubblats de senaste tio åren och hushållens skuldsättning har aldrig tidigare varit så hög.
Amerikansk ekonomi kommer sannolikt att fortsätta visa styrka, och penningpolitiken i Sverige kommer att förbli expansiv under en överskådlig framtid. Därför finns det fortsatt potential för dollarn att stärkas framöver.

ECB sätter press på euron

I början av året började den europeiska centralbanken, ECB, att stödköpa obligationer för motsvarande 60 miljarder euro i månaden för att stimulera ekonomin. Det har satt press på euron. Vid det senaste räntebeskedet i september flaggade man för att mer stimulanser kan komma, eftersom osäkerheten i omvärlden är stor och tillväxten skör. Det är gynnsamt för den europeiska ekonomin men sätter press på euron.

Eftersom både ECB och Riksbanken har bedrivit expansiv penningpolitik det senaste året, har båda valutorna varit svaga. Euron har bara stärkts med några få procentenheter mot kronan de senaste tolv månaderna. Givet att stimulanserna fortsätter är det rimligt att tro att förhållandet kommer att vara ungefär detsamma en tid framöver. Det som skulle kunna få euron att stärkas är om den europeiska ekonomin går bättre än väntat och ECB flaggar för minskade stimulanser.

Varför placera i valuta?

Valutor är ett bra sätt att sprida risken i en portfölj, vilket inte minst är bra vid en oväntad händelse på marknaden. Under finanskrisen var det exempelvis lyckosamt att äga dollar, som steg när börserna kraschade.

Den som tror att svensk ekonomi kommer att gå sämre, eller att vi på sikt står inför en kris på bostadsmarknaden, kan också få ett visst skydd mot det genom att köpa utländsk valuta eftersom en sådan kris skulle sänka värdet på kronan.

Exponering mot valuta går att få på olika sätt. Genom att äga aktiefonder som placerar i aktier noterade i andra valutor än svenska kronor, får du automatiskt en valutaexponering. Om du huvudsakligen äger fonder noterade i svenska kronor kan en euro- eller dollarfond istället vara ett sätt att komplettera portföljen och sprida risken över tid.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser



En spännande börshöst väntar



Idag publicerar vi nya Marknadsbrevet inför oktober. Här är några av höjdpunkterna:

I oktober börjar rapportsäsongen. Vad säger bolagen om tillväxten, efterfrågan och framtiden? I Sverige startar rapportsäsongen på allvar den 16 oktober när SKF släpper sin rapport.

Kö till börsnotering trots turbulens. Trots förnyad börsoro är det högtryck på marknaden – åtminstone när det gäller nyemissioner. Drygt 70 bolag står i kö för notering de närmsta tolv månaderna. Långt ifrån alla kommer att bli av.

Vi går mot högsäsong på börsen. Vi blickar tillbaka på börsuppgångar och krascher de senaste tre decennierna, och konstaterar att höst, vinter och vår historiskt varit högsäsong på börsen.

Feds räntebesked delar marknaden. Är inflation eller recession den största faran för ekonomin framöver? Åsikterna bland experterna går isär.

Euro och dollar. Så ser framtidsutsikterna ut för två av världens största valutor.

Nya bottennoteringar för räntan. Både bo- och sparräntor fortsätter sjunka enligt den senaste statistiken från SCB.

Här kan du läsa hela marknadsbrevet.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs mer om kapitalförsäkring fond




Med rapportsäsongen i sikte

Taggar: spara ränta Maria


En intensiv och spännande period väntar på börsen nu när vi går in i årets fjärde kvartal. Hösten och vintern är ofta en stark period – åtminstone ur ett historiskt perspektiv – men det finns ett och annat orosmoln på himlen. Tillväxtekonomierna bromsar in och Fed vågade inte höja räntan i september av oro för tillväxten i världen.

Börsen har varit skakig den senaste tiden och det finns flera anledningar till det. En del handlar om skandalen kring Volkswagens fusk med miljötester, som fått hela bilindustrin i gungning. Men det är givetvis inte den enda anledningen. Det har även kommit ett antal vinstvarningar från utländska industri- och verkstadsbolag som även tyngt svenska konkurrenter som Sandvik, Volvo och SSAB för att nämna några. Ingen av dem har dock gått ut och sagt något negativt om sina egna vinster eller prognoser – åtminstone inte ännu.

Den 16 oktober går startskottet för rapporterna

Nu börjar det dock dra ihop sig. Den 16 oktober startar rapportsäsongen på allvar när SKF släpper sin rapport, vilken brukar vara en bra temperaturmätare för hela verkstadssektorn. Det blir viktigare än på länge att hålla ögonen på vad bolagen säger om framtiden, och vad exportbolagen säger om efterfrågan på utländska marknader.

Framför allt kan man gissa att bolag med stor exponering mot tillväxtländer kan få det tufft. Både Ryssland och Brasilien går på knäna, och i Kina går det trögare än på länge även om ekonomin fortfarande växer betydligt mer än de flesta andra ekonomier i världen.

Det finns andra frågetecken på ännu närmare håll än så. Det senaste årets prisfall på olja har satt spår i den norska ekonomin, och förra veckan sänkte norska centralbanken, Norges Bank, oväntat sin styrränta. Det har gjort att norska kronan nu kostar mindre än en svensk. Norge är vårt största exportland och därför är det givetvis inte bra för svensk ekonomi att grannlandet nu går knackigt.

Dubbelt räntebesked den 28 oktober

Det finns med andra ord en hel del som kan vara både intressant och avgörande för börsutvecklingen i sikte den närmsta tiden. Allt från konjunktursiffror, till bolagsrapporter och inte minst Feds och Riksbankens nästa räntebesked, som den här gången sammanfaller den 28 oktober. Båda är väl värda att anteckna i kalendern.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK



Hushållen ser dystert på ekonomin



Skandias Plånboksindex för tredje kvartalet visar ett kraftigt tapp för hushållens optimism. Så här pessimistiska har hushållen inte varit på snart ett år. Den skakiga börsen och frågetecknen kring Kinas ekonomi och vilka effekter det får för Sverige och världen är tänkbara förklaringar till tvärvändningen i september.

I september ser vi ett av de största tapp vi sett sedan indexets start 2008 när det gäller hushållens syn på den egna ekonomin – nästan 11 procentenheter. Så sent som i augusti var tonläget ett helt annat, då var hushållen istället mer optimistiska än vanligt. Den svenska ekonomin var stark, börsen gick bra och Riksbanken hade trots det sänkt reporäntan igen vilket gav ännu lägre boräntor. Men i början av september var alltså optimismen som bortblåst.

Sverige är ett litet omvärldsberoende land och förklaringen till tappet ligger bland annat i det som händer utanför våra gränser. Tillväxten i Kina mattas av och det väntas få effekter för såväl svenska som europeiska bolag. Det har inte minst märkts på Stockholmsbörsen, som tappade drygt 10 procent på några dagar i slutet av augusti. En annan förklaring är den pågående flyktingkrisen, som nu tagit plats i vår vardag.

Även om minusräntan är goda nyheter för hushållen just nu, så höjs allt fler röster för att den på sikt kan driva fram en krasch på bostadsmarknaden. Dessutom väntas trösklarna in på marknaden bli högre i och med det kommande amorteringskravet. När enkäten genomfördes hade regeringens nya budget ännu inte lagts, men många av förslagen, som exempelvis höjd skatt och minskad avdragsrätt för RUT och ROT, var redan kända. Det kan också bidra till pessimismen kring den egna plånboken.

Det går inte att utesluta att detta bara är början på en bredare nedgång i optimismen vilket skulle kunna få stora konsekvenser. Drar hushållen hårt i handbromsen får det inverkan på efterfrågan i svensk ekonomi och därmed också på konjunkturen. Det kan sätta Riksbanken i en besvärlig sits. Reporäntan är redan -0,35 procent och frågan är hur man ska agera om tillväxten saktar in och inflationen faller igen. 

Förhoppningsvis går vi inte mot ett sådant scenario. Svensk ekonomi går bra och de låga boräntorna gör att många hushåll har mer pengar över att röra sig med idag än för några år sedan. Om den akuta oron för Kina lugnar ner sig och börsen fortsätter att stiga kan trenden mycket väl vända upp igen. 

Om du vill läsa hela rapporten kan du ladda ner den här.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Skandias plånboksindex, 2009-2015

Skandias Plånboksindex, som görs i samarbete med TNS Sifo, kombinerar hushållens optimism kring den egna ekonomin med sparviljan, det vill säga benägenheten att amortera, spara på banken, i fonder eller aktier.

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte




Nollräntemiljön består ett tag till

Taggar: ränta Maria


Gårdagens räntebesked från den amerikanska centralbanken (Fed) blev något av ett antiklimax. Sällan har marknaden varit så kluven i frågan om det skulle bli en första räntehöjning eller inte i världens största ekonomi efter nästan ett decennium av nollränta.

Beskedet blev att räntan förblir oförändrad och att det dessutom kan dröja innan den första räntehöjningen kommer. Även om det finns en oro för hur marknaden och ekonomin kommer att reagera den dag en räntehöjning sker, så skulle det ändå ha inneburit en signal om att den amerikanska ekonomin är på väg åt rätt håll och nu går mot en normalisering. Det hade varit rätt skönt att höra.

Tillväxtländerna oroar

Beskedet igår talade snarare om motsatsen. Det blev ingen räntehöjning, istället sänkte man räntebanan och inflationsprognoserna för de kommande tre åren. Fed anser inte att ekonomin tål en höjning och kan inte svara på när den kommer vara det heller.

Osäkerheten handlar givetvis om det egna landets ekonomi, men även om den globala ekonomin och då särskilt om Kina och många av tillväxtländerna som går mycket trögt. Det är tydligt att Fed är oroliga för den globala ekonomin och att man inte på några villkor vill riskera att störa den bräckliga återhämtningen i världen.

Vad innebär det för Sverige?

Beskedet fick både räntorna och dollarn att falla. Idag går även Stockholmsbörsen ner och det är framför allt konjunkturkänsliga verkstadsbolag som tar stryk.

För oss svenskar blir frågan hur det här påverkar Riksbanken, som absolut inte vill ha en dyrare krona och som också oroar sig för utvecklingen i omvärlden eftersom den får stora effekter för exportberoende Sverige. Sannolikt ökar det här chansen att Riksbanken kommer att sänka reporäntan igen, för att stötta kronan, inflationen och den inhemska ekonomin ännu mer. Det betyder fortsatt superlåga boräntor och stöd för aktier.

Gårdagens räntebesked innebär att nollräntemiljön är här för att stanna ett tag till.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte




Spännande räntebesked från Fed ikväll

Taggar: ränta Maria


Ikväll klockan 20.00 svensk tid kommer den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, med ett av de mest spännande räntebeskeden på länge. Är det nu man ska börja höja styrräntan, eller får vi fortsätta att vänta och spekulera i när det ska ske?

Marknaden är kluven inför beskedet. Kortfattat finns det två läger – ett som anser att en räntehöjning är direkt skadlig för ekonomin, och ett annat som menar att det är betydligt farligare att vänta eftersom inflationsrisken är större och allvarligare än vad marknaden tror. 

En höjning?

Det som talar för en höjning är att den amerikanska ekonomin är stark och har varit det under en längre period. Arbetsmarknaden är god, lönerna stiger om än lite mindre än Fed skulle önska, husmarknaden är stabil och inflationen nära målet om man räknar bort energipriserna. Att genomföra höjningen skulle dessutom vara en positiv signal om att USA nu är på väg mot en normalisering. Är man världens största ekonomi, så är signalvärden ganska viktiga.

...eller inte?

Det som talar emot en höjning är att den breda inflationen fortfarande bara är låga 0,2 procent. Den globala ekonomin är dessutom relativt skör och världshandeln avtagande, vilket mycket väl kan vara faktorer som får Fed att avvakta. Efter sju år med noll-ränta så är det dessutom svårt att överblicka effekterna av en räntehöjning för såväl ekonomin som aktiemarknaden. Fed vill inte göra något som får stora negativa konsekvenser, och riskera att bli beskylld för att ha fattat beslutet som satte stopp för återhämtningen.

Den första räntehöjningen – om den kommer – är visserligen viktig, men ännu viktigare är kanske hur Fed presenterar sitt beslut och vad man säger om framtiden. Skulle en höjning bli av är det inte osannolikt att Fed kommer ha en mjuk framtoning och signalera att effekterna kommer utvärderas noga innan en ny höjning kan bli aktuell.

Ikväll klockan 20 har vi svaret.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte




Kan El Niño rädda tillväxten?



El Niño är ett återkommande väderfenomen, mest känt för att ställa till med naturkatastrofer i form av såväl torka och skogsbränder som oerhörda översvämningar. Normalt uppträder El Niño var tredje till femte år, men de senaste 15 åren har intervallen blivit kortare. Nu är El Niño på ingång igen, och effekterna är inte bara negativa, åtminstone inte om man ser det ur ett tillväxtperspektiv. Det visar en rapport från IMF.

Vad är El Niño?

Väldigt förenklat kan man säga att El Niño höjer jordens medeltemperatur vilket påverkar trycket i atmosfären så kraftigt att stora havsströmmar ändrar riktning. Det får regioner som normalt sett är torra att drabbas av kraftiga regn, det gör bördiga regioner uttorkade och det påverkar dessutom fiskbeståndet, vilket drabbar de människor som försörjer sig på fisket. Den som är intresserad kan exempelvis läsa mer på Wikipedia.

Stora effekter på tillväxt och råvarupriser

Effekterna av El Niño är dramatiska på många sätt. Exempelvis gör torkan i Australien att priset på vete stiger. De kraftiga regnen i Indonesien skapar problem i världens största produktionsområden för nickel vilket driver upp nickelpriset. Torkan i Sydostasien gör att vattenkraftverken genererar mindre elektricitet, vilket driver upp priset på olja. IMFs rapport visar att ett år efter El Niño kan fenometet ha gjort att världsmarknadspriset på olja har stigit med upp till 12 procent.

Att El Niño medför stora naturkatastrofer i vitt skilda delar av världen råder det ingen tvekan om, men ekonomiskt sett är den totala effekten i långt ifrån någon katastrof. Vissa länder drabbas negativt, men andra stora länder och regioner som USA, Europa och Kina gynnas i form av högre BNP-tillväxt. 

El Niño är på väg och hur stor påverkan det får på vädret den här gången återstår att se. För allas skull hoppas vi att den blir liten, och att centralbanker och regeringar får fortsätta att ta hand om att få fart på tillväxten.

Hela IMF-rapporten finns att läsa här

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Effekt på BNP fyra kvartal efter El Niño

(källa: IMF)

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK


Eddie|2015-09-17 13:19:03

Hej! Är inte bara detta en indikation att BNP som mått missar att ta hänsyn till miljö som faktor? Och att BNP inte tar hänsyn till att redan tagna investeringar blir förstörda?
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej! Den faktiskt BNP-siffran fångar upp effekterna av miljön, fast med en fördröjning. De största effekterna syns först efter några kvartal. Däremot kan det vara så att prognoserna över BNP ofta missar att ta hänsyn till vädereffekter, bland annat för att de är svåra att förutse, och även om man vet att de kommer så blir effekterna av dem olika från år till år. Mvh Maria

Anmäl



Två sidor av amorteringsmyntet



Bopriserna har fördubblats sedan 2005 och skuldsättningen har aldrig varit högre. I juli uppgick hushållens lån till nästan 3 200 miljarder kronor varav 80 procent utgörs av bolån.

Riksbanken håller i blåslampan

Skuldsättningen oroar Riksbanken, som pekat ut den som en av de största riskerna för svensk ekonomi. Samtidigt har Riksbanken slutat ta hänsyn till skuldsättningen när man fattar räntebeslut, trots att räntan är den största orsaken till att priserna har kunnat stiga så mycket som de gjort. Ansvaret läggs istället över på ”riksdag, regering och andra myndigheter”.

Finansinspektionen försöker bevara stabilitet…

Finansinspektionen gjorde ett försök att bromsa utvecklingen på bostadsmarknaden i våras, när man beslutade att införa ett amorteringskrav. Till en början fick det dock rakt motsatt effekt. Kravet skulle införas den 1 augusti och det skapade en kraftig rusning på bostadsmarknaden där bostadsköpare kastade sig in i budgivningar för att slippa undan. Men kort innan kravet skulle införas stoppades det eftersom det saknade lagstöd.

… och regeringen har sista ordet

Nu är det alltså dags igen. Regeringen har tagit fram ett amorteringskrav som liknar Finansinspektionens, och som nu är ute på remiss. Det väntas träda i kraft den 1 maj 2016. Amorteringstrappan ser likadan ut som tidigare med en amortering på två procent om året ner till 70 procent av marknadsvärdet, därefter en procent om året tills belåningsgraden är max 50 procent. Därefter är amortering valfritt. Förslaget är mjukare formulerat eftersom det lämnar utrymme för undantag från reglerna om någon exempelvis blir sjuk eller arbetslös, och det undantar även nyproduktion.

Två sidor av amorteringsmyntet

Effekterna på bostadsmarknaden väntas inte bli lika dramatiska som i våras. Marknaden har längre tid på sig att förbereda sig den här gången, och klubbas förslaget igenom kommer sannolikt de flesta banker att börja anpassa sina amorteringsregler i god tid innan de nya reglerna träder i kraft.

Det positiva med kravet är att det uppmuntrar till en sundare amorteringskultur. Nedsidan är att det i kombination med flyttskatten skapar inlåsningseffekter. Hushåll med gamla bostadsvinster i bagaget får både betala en flyttskatt vid en eventuell försäljning, och de får en betydligt högre månadskostnad när de köper nytt. Visst – det kan tyckas vara ett lyxproblem, men det gör fortfarande att rörligheten minskar på marknaden vilket är motsatsen till vad Sverige behöver.

Även trösklarna in på bostadsmarknaden blir högre med det nya kravet. För den som är ung, i början av karriären och bor i en storstadsregion kan en amortering på två procent om året vara det som gör att man helt enkelt inte kan köpa en egen bostad. Där kan ännu mer flexibilitet och stöd behövas, exempelvis genom att se över hyresmarknaden och genom att uppmuntra bosparande, exempelvis genom skattesubvention.

Även ränteavdrag och flyttskatten behöver ses över

Utöver att införa ett amorteringskrav skulle även ränteavdraget och flyttskatten behöva ses över. Även från politiskt håll har röster börjat höjas för att det ska göras, nu senast inom centerpartiet. Förhoppningsvis kommer även de här frågorna upp på den politiska agendan de närmsta åren.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte



Warren E B|2015-09-11 14:47:03

När du nämner " uppmuntra bosparande, exempelvis genom skattesubvention" kan du vara lite mer specifik? Gärna några exempel och nivåer, menar du tex: Föräldrar sparar till sina barn och får därmed dra av motsvarande belopp innan skatten beräknas, eller att totala beloppet räknas av från betald skatt, eller att sparat belopps ränta inte beskattas/har lägre skattesats än 30% Eget sparande - skulle motsvarande som ovan gälla? Beloppsgränser? Max antal år? Endast räntesparande, eller även aktier? Motsvarande sparkonstruktion som tex ISK men med andra regler/specialregler enligt ovan? Om sparat belopp inte utnyttjas - fryser det inne då, alternativt övergår till staten till fullo eller blir det en extra hög beskattning för att jämställa med annat sparande under motsvarande tid? Många frågor, men du kanske kan utveckla dina tankar?
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Warren! Hur utformingen av en sådan subvention ska se ut är jag inte den som ska avgöra. Men det finns bra exempel i vår närhet att titta på. Jag tycker exempelvis att den norska modellen är intressant. Det kallas för ”Boligspar”och om du googlar på det så hittar du massor av information som jag tror svarar på alla dina frågor ovan. Mvh Maria

Anmäl


Nisse|2015-09-13 14:08:14

Två sidor av amorteringsmyntet beskrivs som en positiv sida vilket beskrivs på 1 rad och en negativ sida vilket beskrivs på 11 rader.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Nisse! Den stora fördelen är just att det skapar en sundare amorteringskultur, vilket behövs med tanke på prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden de senaste åren. Att fler amorterar är väldigt viktigt, och varför tror jag att vi alla kan förstå. Min poäng är att man också uppmärksammar att det får fler, stora som små, bieffekter som man också måste ta hänsyn till. Det är det jag vill lyfta fram. Mvh Maria

Anmäl



Vad kostar det att stoppa ett börsfall?

Taggar: börs spara Maria


Den frågan kan man ställa sig efter att Kina presenterat de senaste siffrorna för sin valutareserv. De kinesiska börserna befann sig i fritt fall under slutet av sommaren och Kina valde då – bland annat – att stödköpa aktier för att bromsa börsfallet. Hur framgångsrikt det var kan man fråga sig. Fortfarande är det nog för tidigt att säga om det har lyckats, men de okonventionella metoderna har åtminstone saktat ner rörelsen.

Valutareserven slut om 13 år?

Totalt har Kinas valutareserv minskat med närmare 300 miljarder dollar sedan årsskiftet, varav 100 miljarder bara under augusti. Det är första gången sedan 1996, när siffrorna började publiceras, som reserven minskar. Siffran innebär att den totala reserven har minskat med 7,5 procent, vilket är rätt mycket. Fortsätter det i samma tempo så är reserven slut om 13 år. Det är givetvis minst sagt osannolikt att det skulle hända, men minskningen är ändå så stor att man kan fundera på vad den innebär för den kinesiska ekonomin. Än så länge är det dock inte frågan om någon panik – de totala reserverna uppgår fortfarande till smått ofattbara 3 500 miljarder dollar.

Börsfallet – ingen katastrof för de flesta kinesiska småsparare

Frågan är också hur allvarligt själva börsfallet egentligen var. Shanghaibörsen, som är den börs som har fallit kraftigast, står fortfarande på samma nivå som vid årsskiftet och på två år har index stigit med nästan 50 procent. Det är ingen dålig uppgång på så kort tid, och kanske är det snarare så att den stora börsuppgången i början av året var alltför snabb och behövde följas av en rekyl.

För tre år sedan bestod 75 procent av kinesiska privatpersoners sparande av kontanter, antingen på sparkonton eller i madrasser. Även om den andelen säkert har minskat eftersom börsen stigit i värde, så är det fortfarande så att huvuddelen av de kinesiska småspararnas pengar inte påverkas av börsfallet. Det kan ge en fingervisning om att det kraftiga börsfallet inte har haft någon dramatiskt effekt på de flesta kinesiska hushålls ekonomi.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs mer om kapitalförsäkring fond




Säsongsmönster och svarta svanar

Taggar: börs Maria


Hur mycket historisk avkastning säger om framtiden kan diskuteras. Vi har ändå tagit en titt på hur de trettio största bolagen på Stockholmsbörsen (OMXS30-index) har presterat säsongsmässigt de senaste tio åren, från september 2005 till idag. Siffrorna visar att vi går mot en stark säsong på börsen, men att svarta svanar oftast dykt upp i oktober.

Backande börs i augusti följs sällan av nedgång i september

Vi kan börja med att konstatera att augusti 2015 var en deppig börsmånad. OMX30-index backade med drygt 7 procent, och det blev därmed den näst sämsta augustimånaden de senaste tio åren. Bara under 2011, när skuldkrisen i Europa bröt ut, backade Stockholmsbörsen med ännu mer under augusti (-10,4 procent).

Om man ska vända nedgången till något positivt, så kan vi se att en nedgång i augusti bara vid ett tillfälle har följts av nedgång även i september under den här perioden. Det var också 2011, som på det stora hela var ett riktigt uselt börsår med en total börsnedgång på drygt 14 procent.

Hösten säsongsmässigt stark…

Historiskt är hösten säsongsmässigt en stark period med en snittuppgång från september till december på 2,5 procent de senaste tio åren. December är den allra starkaste månaden med en genomsnittlig uppgång på 2,4 procent.

… men i oktober har det gömt sig svarta svanar

The black swan theory” är en teori för att beskriva oväntade händelser, som får väldigt stora effekter. Sett i backspegeln går det ofta att säga att den svarta svanen hade gått att förutspå, men i så fall hade det inte varit någon svart svan.

I oktober har det oftare än andra månader gömt sig svarta svanar på börsen. Det är den månad då flest börskrascher har ägt rum, bland annat Wall Street-kraschen 1929 när börsen föll över 40 procent på en månad. Även ”the black Monday” då amerikanska Dow Jones-index föll med 22 procent på en dag inföll i oktober 1987. Lite färskare i minne för de flesta av oss är kanske Finanskrisen, då börsen föll 20 procent under fem handelsdagar, också i början av oktober 2008. Då var det Lehmans Brothers konkurs som utlöste ftitt fall.

Och hösten 2015 då?

Hur troligt är det att den här hösten också kommer att bli en bra börshöst, trots den senaste tidens turbulens? Tar vi en titt på hur det ser ut i världen kan vi konstatera att det finns några saker att oroa sig för. Tillväxten i Kina är en, tillväxten i Europa en annan. Räntehöjningen i USA är en tredje. Samtidigt går det, åtminstone inte ännu, att jämföra dagens situation med turbulensen under hösten 2008 när Lehman Brothers gick omkull, eller med september 2011 när PIGS-länderna blev ett begrepp och det såg ut att finnas en reell risk att flera stora europeiska länder skulle ställa in sina betalningar.

Men det finns också positiva saker som talar för börsen i höst. Det låga oljepriset fungerar som en global skattesänkning för världens alla konsumenter som får mer pengar över att spendera. Centralbankernas nollräntor och sedelpressar stimulerar marknaden och har gjort aktier attraktivare än någonsin att placera i, eftersom de flesta andra alternativ knappt ger någon avkastning.

Men om en svart svan lurar i vassen i oktober så ser vi den förmodligen inte förrän det är för sent.

Så här har i alla fall avkastningen för OMXS30 sett ut de senaste tio åren:


Källa: Bloomberg

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK



Riksbanken vilar på hanen

Taggar: ränta Maria


Idag kom Riksbanken med beskedet att man lämnar reporäntan oförändrad på -0,35 procent. Bakgrunden är att man ser att konjunkturen förbättras, och att inflationen äntligen har börjat stiga.

Även om Riksbanken inte rör räntan den här gången, så är man tydlig med att det finns beredskap att göra mer om det behövs. Den skakiga aktiemarknaden, prisfallet på olja och oro för utvecklingen i Kina och andra tillväxtekonomier pekas ut som några osäkerhetsfaktorer som kan få Riksbanken att agera i höst istället. Man är både beredd att sänka räntan igen, att köpa mer statsobligationer och att intervenera på valutamarknaden om det behövs. Riksbanken vill att inflationen fortsätter att stiga, och att svenska kronan förblir svag. Det kräver stimulanser.

Det är klokt att Riksbanken avvaktar i det här läget, framför allt med tanke på vilka effekter de tidigare räntesänkningarna har haft på de skenande bostadspriserna och svenska folkets skuldsättning. På tio år har bostadspriserna fördubblats och skuldsättningen slår rekord månad efter månad. Det är ingen vild gissning att tro att det kommer att bli kännbart för högt skuldsatta hushåll den dag räntorna stiger. Om vi nu har nått räntebotten är det därför bra.

Svensk ekonomi är redan stark och behöver knappast mer stimulanser än den redan får av minusränta och obligationsköp. Inflationen, som Riksbanken jagat med ljus och lykta de senaste åren, är hela 1,5 procent om man tar bort effekten av de fallande energipriserna. Och att oljepriset faller rår inte Riksbanken på ens med den lägsta räntan i världen.

Marknaden hade väntat sig en liten räntesänkning idag, vilket betyder att Riksbanken på sätt och vis överraskade igen. Men det är glädjande att det var genom att avvakta den här gången.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån 



Riksbanken – hellre generös än snål

Taggar: börs ränta Maria


På torsdag presenterar Riksbanken höstens första räntebesked. Direktionen befinner sig i ett svårt läge inför mötet. Reporäntan är redan sänkt till -0,35 och obligationsköpen pågår för fullt. Positivt för Riksbankens är att inflationen faktiskt har varit lite högre än väntat den senaste tiden och att svenska kronan är svag, särskilt mot euron, vilket är precis vad Riksbanken vill. Det talar för att man kommer att vila på hanen den här gången.

Något som komplicerar Riksbankens beslut är den kommande avtalsrörelsen, som påverkar runt tre miljoner svenskar. För att det ska bli några löneökningar krävs att både arbetsgivare och arbetstagare tror på att Riksbanken kommer att lyckas skapa inflation. Annars är risken stor att löneökningarna blir små, och då har Riksbanken verkligen ett problem att bita i. Att skapa inflation utan hjälp av högre löner kommer att bli väldigt svårt.

Löneförhandlingarna kommer inte att vara avslutade förrän i vår, vilket betyder att Riksbanken sannolikt hellre är generös än snål med stimulanserna fram till dess. Marknaden räknar just nu med att Riksbanken sänker räntan igen med 0,05-0,1 procent.

På torsdag kl 9.30 får vi facit.

Amerikanska Fed - mot en räntehöjning?

Medan Sverige väntar på Riksbanken, väntar resten av världen på vad världens mäktigaste centralbank, amerikanska Federal Reserve (Fed), ska göra på sitt nästa räntemöte den 16-17 september. Kommer det en räntehöjning, och vad innebär det i så fall? Om man ska ställa det på sin spets det finns det två saker som kommer att avgöra saken.

1. Börsen. Om marknaden skulle befinna sig i fritt fall när det är dags för Fed:s sammanträde blir det sannolikt ingen räntehöjning. Fed vill inte sätta sista spiken i börskistan.

2. Statistiken. Stark statistik närmaste veckorna – större chans att Fed höjer. Svag statistik – man väntar hellre och ser vad som händer i höst.

Är börsen lugn och statistiken bra är sannolikheten alltså hög att Fed höjer räntan i september. Det skulle i så fall bli den första räntehöjningen sedan sommaren 2006. Om börsen är skakig och statistiken är svag skjuts räntehöjningen med största sannolikhet upp till senare i höst eller till nästa år. Redan den här veckan kommer mycket av de siffror som blir avgörande.

Fed:s första räntehöjning är, vid sidan av Kina, en av de saker som oroat marknaden den senaste tiden. Aldrig tidigare har räntan varit så låg under så lång tid. Nu är den saken på väg att förändras och frågan är vad effekterna blir. Exempelvis har den extremt låga räntan agerat bränsle för börsen under många år. Kommer effekten att bli den motsatta om räntan höjs?

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte




Betydelsen av Kina

Taggar: börs Maria


Den senaste dagarna har världens börser åkt berg och dalbana. Anledningen är oro för det stora landet Kina, världens näst största ekonomi och som stod för nästan 40 procent av den globala tillväxten förra året. En fråga som ställs är hur stor betydelse tillväxten i Kina har för svenska företag och svensk ekonomi, och vad händer om tillväxten saktar in.

Nästan hälften av alla varor och tjänster vi producerar i Sverige säljs till utlandet, och det betyder att vi i stor grad påverkas av vad som händer i omvärlden.  Sverige är med andra ord ett exportberoende land. Det finns tre regioner som är viktigare för oss än andra ur ett exportperspektiv. Den första är Europa, den andra USA och den tredje Kina.
 
Vi tar en titt på statistik från SCB över hur svensk export sett ut i år:


73 % av exporten går till Europa

Europa är superviktigt för Sverige. Allra viktigast är Tyskland (10,4 procent av exporten) där ekonomin går bra, och Norge (10,3 procent) där ekonomin går rätt dåligt just nu. Statistik över hela regionen Europa, dit alltså över 70 procent av vår export går, visar att det på det stora hela går bättre och bättre. Arbetslösheten sjunker och konsumenterna är försiktigt positiva, vilket syns på att de börjat låna pengar (ja, det är ett gott konjunkturtecken) och köper hus och bilar igen.

7,5 % av exporten går till USA

USA är också en stor exportmarknad för svenska företag. Dagens amerikanska BNP-siffra visar att den amerikanska ekonomin växte med 3,7 procent under andra kvartalet vilket var betydligt bättre än väntat. Att den amerikanska ekonomin tuffar på syns både på bostadspriserna som nu passerat gamla toppnivåer från 2006, och på arbetslösheten som även den är nere på samma nivå som innan finanskrisen. Ett väldigt konkret exempel på styrkan i ekonomin är snabbmatskedjan Chipotle Mexican Grill som igår fick rubriker när de annonserade att de ska anställa 4 000 personer – på en dag. Säkert är det delvis ett PR-trick, men så skulle man sannolikt inte göra om inte framtiden såg ljus ut.

”Bara” 4 % av exporten går till Kina

Kina är det tionde största exportlandet för Sverige, vilket gör Kina viktigt, men inte avgörande för svensk ekonomi. För vissa svenska bolag är Kina förstås viktigare än andra. Industri- och verkstadsbolag som Autoliv, SKF, ABB och Atlas Copco har alla 10-15 procent av sin försäljning på den kinesiska marknaden. Även om tillväxten i Kina mattas av, så är det än så länge alldeles för tidigt att säga hur fort det går. Förhoppningsvis blir det en mjuk inbromsning och inte en kraschlandning.

På samma sätt som Kina påverkar Sverige, påverkar det också andra regioner och länder i världen som Europa och USA, som i sin tur är desto viktigare för oss. Allt hänger med andra ord ihop, vilket gör effekterna svåra att förutse. De kommande månaderna blir det intressant att se hur den kinesiska ekonomin utvecklas, och vad Peking gör för att hålla ekonomin under armarna om det inte går så bra som man hoppas

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs mer om kapitalförsäkring fond




Japan en klart lysande stjärna

Taggar: spara Maria aktie


I marknadsbrevet augusti granskar vi de senaste dagarnas börsfall – är det en naturlig rekyl efter en lång uppgång, eller står vi inför svagare tillväxt och en fortsatt fallande börs? Och vad ska man göra med sina sparpengar?

Vi rankar även sju olika aktiemarknader världen över och finner att Japan alltjämt är mest intressant på lång sikt. Låga värderingar, god tillväxt och stor reformpotential i japanska bolag lockar.

Gillar du att göra avdrag i deklarationen? Då bör du också lägga lite tid på att se över ditt privata pensionssparande så att du inte blir dubbelbeskattad i onödan. Vi tipsar om hur du ska spara istället.

Slutligen ger vår fondförvaltare Erik Sjöström sina två bästa svenska aktietips. Det blir ett bolag som sysslar med casinospel på nätet, och ett som gör skräddarsydda gummiblandningar.

Här kan du läsa hela marknadsbrevet

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK


LeBull|2015-08-27 15:27:09

Klart intressant! Japan är det köpläge i!
Anmäl



Börsras – så gör du med sparandet

Taggar: börs spara Maria


Världens börser faller och Kina pekas ut som den utlösande faktorn. Kina är världens näst största ekonomi, och när tillväxten saktar in påverkar det företag och länder över hela världen.

Eftersom insynen i den kinesiska ekonomin är begränsad är det svårt att bedöma hur allvarlig avmattningen är. Ett som är säkert är att Peking den senaste tiden vidtagit en rad olika åtgärder för att få bukt med både börsraset och för att hjälpa ekonomin på traven. För ett par veckor sedan devalverade man exempelvis sin valuta vilket stärker Kinas konkurrenskraft. Frågan många nu ställer sig är om det betyder att den kinesiska ekonomin är i sämre skick än vad man kommunicerat officiellt, och vad det i så fall innebär för tillväxten i världen.

Gott om resurser för att stimulera Kinas ekonomi

Än så länge är det för tidigt att dra några säkra slutsatser om vad som komma skall. Om avmattningen håller i sig och den kinesiska regeringens åtgärder misslyckas, ja då kan det finnas fog för att tro att börsen ska fortsätta ner en längre period. Men där är vi inte ännu. Kina har fortfarande gott om resurser för att stimulera ekonomin. Exempelvis är styrräntan fortfarande över 4 procent, så det är långt kvar ner till noll (eller minus för den delen).

Stockholmsbörsen fortfarande på plus inräknat utdelningar

Även efter de senaste dagarnas häftiga börsras har Stockholmsbörsen stigit med över 200 procent sedan botten efter finanskrisen. Efter en så lång uppgång kommer det att komma nedgångar då och då. Just nu är börsen i stort sett på plus minus noll sedan årsskiftet – om man inte räknar med utdelningar, för då står vi fortfarande upp cirka 5 procent.

Är det rätt beslut att sälja nu?

Idag verkar många fond- och aktiesparare trycka på säljknappen. Och visst är det lätt att bli orolig när börsen faller med – i skrivande stund – nära fyra procent under en dag. Men är det rätt beslut att kliva ur nu?

  • Om du sparar långsiktigt, det vill säga i 5, 10 eller 15 år, så tycker jag inte att du behöver göra någonting. Den stora fördelen med att vara långsiktig är att tillfälliga börsrörelser inte spelar någon roll.
  • Sparar du på kortare sikt än fem år så är saken annorlunda. Då ska inte alla pengar stå på börsen, utan det är smartare att exempelvis välja en blandfond med låg risk, som placerar i både räntor och aktier.
  • Sparar du bara på 2-3 års sikt ska pengarna inte vara på börsen över huvud taget, utan då är det räntefonder eller sparkonto som gäller.


Hur gör du?

Maria Landeborn, som sitter still i båten
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring fond



Bull|2015-08-25 16:09:25

Köper mer aktier/aktiefonder. Tror det var en överdriven reaktion.
Anmäl


Farbror Joakim Anka|2015-08-26 10:47:33

Kommentar till grafen och nedersta raderna i skrivelsen. År 2008 är inte bra år som refernse punkt för börsindex då börsen hade gått ner krafitg och med det jämförelse punkt kan allt ser bra ut dvs gå up!! om man har inte avsikt att ge allt för optimistisk syn inför framtiden. i.o.m att låmgsiktig sparande, vissa oss en sånt index med inflation inräknad och avdragen eventuella avgifter på fonder under 40-50 år. så får man en ärlig chans att jämföra. ärligheten varar längst brukar man säga men kanske inte i finnas bransen.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej!

Det är alltid intressant att se det från båda perspektiven tycker jag, det vill säga det långa perspektivet och det lite kortare. Det är de facto så att många människor har fått en väldigt bra avkastning på sitt sparande de senaste åren, men det glöms snabbt bort när det kommer en rekyl. Men visst är det viktigt att också se det i ett långt perspektiv!

Mvh Maria

Anmäl


Alvar Gnocci Nyrén|2015-08-26 11:33:33

Alla index och aktier går ner minst 60% och till slut minst 90 % enl de teorier jag följer och tror på. Således är det helt vansinnigt att tro att sk långsiktigt sparande är skyddat för korrektioner. Har man tur kommer dessa korrektioner av större dignitet inte under din livstid, men jag är själv rädd att den tiden är förbi för nuvarande unga generation. Mitt råd är att mycket enkelt kika på kurvor likt ovanstående och ex med hjälp av enkla linjer i ca bottentrender (linje som ung förbinder bottennoteringar efter rekyler i långa perspektiv alt olika långa medelvärden som du rel enkelt kan hitta på nätet, och ta beslut på att jag säljer när kursen under hel månad stannat under denna trendlinje ellr medelvärde. Då är du skyddad i ditt sparande och kan alltid köpa tillbaka om kursen ex gör en ny högsta notering eller bryter tillbaka över en längre fallande trendlinje. Låter kanske svårt men är mycket enkelt med bara bevakning några gånger om året. Ingen kommer att be om ursäkt eller hjälpa dig den månad eller år när börserna kraschar "på riktigt", och inte bara som år 2000 eller 2008.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Alvar,

Om du hittat ett sätt att handla som fungerar för dig är det jättebra. De flesta människor har tyvärr inte så mycket tid eller intresse att lägga på sitt sparande, och då är ett regelbundet månadssparande det enklaste sättet att få bra förutsättningar att lyckas. Den som månadssparade i en Sverige- eller globalfond genom It-bubblan och finanskrisen låg i stort sett aldrig på minus.

Mvh
Maria

Anmäl



Dollar, olja och en räntehöjning



Både börser och valutor har fallit de senaste dagarna och finns flera orsaker till att marknaden gungar.

Devalveringen i Kina

En sak som skakade om marknaden var devalveringen i Kina förra veckan. Det är osäkert hur stora effekterna blir, men i grunden ökar den Kinas konkurrenskraft och det slår mot andra tillväxtländer. Devalveringen i sig var liten, knappt 4 procent, men den är ändå ett tecken på att något nytt är på gång. Om det handlar om att stötta exporten eller om att Kina försöker ta ett steg närmare att få sin yuan upptagen som en femte reservvaluta i världen återstår att se. För att sätta Kinas devalvering i proportion kan – kanske mest som kuriosa – nämnas att Kazakstan för några dagar sedan devalverade sin valuta med 35 procent. DET kan man kalla devalvering. Klart är ändå att Kinas agerande skapat ringar på vattnet.

Frågan om när USA ska höja räntan

En annan källa till osäkerhet är räntehöjningen i USA, som varit ett ämne för diskussion och spekulation ända sedan förra året. Den ständigt närvarande frågan är när den ska ske, och vad den kommer innebära. Kanske skapar osäkerheten mer turbulens än själva räntehöjningen när den väl kommer. Möjligen drar hela marknaden en lättnadens suck den dag FED äntligen fått den överstökad.

Stark dollar – tufft för många tillväxtländer

Många tillväxtmarknader har haft en dålig börsutveckling i år, och för många av dem kommer en amerikansk räntehöjning att lägga mer sten på en redan tung börda. Ett exempel på ett land som redan har det tufft och kommer att få det tuffare är Brasilien. Både den brasilianska regeringen och många företag har tagit upp stora lån i dollar. De lånen kommer att bli dyrare när räntan höjs. Lånen har dessutom blivit större i lokal valuta på grund av att dollarn stärkts kraftigt, medan den brasilianska realen är rekordsvag.

Oljepris i fritt fall

En annan tydlig vattendelare när det handlar om börsutveckling i år är oljepriset, som mer än halverats det senaste året. Länder som exporterar olja, som Ryssland, Brasilien, Malaysia och Indonesien, drabbas hårt av prisnedgången. För länder som importerar all sin olja är effekten positiv. Dit hör bland annat Japan, Indien och majoriteten av de europeiska länderna.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs mer om kapitalförsäkring fond




Så blir du rikare till nästa år

Taggar: spara Maria


Varje år finns det två månader då fler än vanligt har slut på pengar innan lönen kommer. Januari är allra värst. Då har julmat och julklappar, nyårsfirande och lediga dagar tärt på resurserna. Näst fattigast är augusti, och då är det sommarsemestern som är boven. Många reser bort vilket kan bli en dyr historia om man är en barnfamilj (och annars också för den delen). Utflykter, fika, mat och dryck ute och andra oförutsedda utgifter summerar ofta till en större summa än man tror.

Känner du redan nu på dig att augusti kommer bli tuff är det bara att börja dra ner på utgifterna på en gång. Ta med matlåda till jobbet, undvik onödiga småutgifter för kaffe och godis och gör inga spontana inköp av kläder eller prylar på rea. Hitta på gratisaktiviteter på helgerna och försök leva så billigt du bara kan. Ett sätt att få in lite extra pengar är att sälja prylar på nätet.

Det här löser kanske situationen tillfälligt, men om du inte gör en bestående förändring så kommer du hamna i samma sits igen i januari eller i augusti nästa år. Det vill du ju inte, och därför är det bra att se den här månaden som en väckarklocka. Nu är det dags att börja spara – eller att spara mer!

Så får du pengar över. Om du inte redan har pengar över till sparande behöver du se till att det blir pengar över. För gärna kassabok eller gå igenom dina kontoutdrag för att se var pengarna tar vägen. Är småutgifterna större än du tror, eller äter restaurangbesök och hämtmat upp en stor del av lönen? Kanske har du prenumerationer på tidningar du inte hinner läsa, eller abonnemang på film och musik på nätet som summerar till många tusenlappar i slutet av året. Jämför boräntor hos olika banker och se gärna över andra fasta kostnader för el, försäkringar, TV och telefon. 

Hur mycket ska du spara? Över tid kan du sikta på att spara en tiondel av din inkomst efter skatt. Får du ut 15 000 kronor kan du med andra ord försöka spara 1 500 kronor. Men en hundralapp eller två är alltid bättre än inget!

Det enklaste sättet att spara är att starta ett månadssparande. Det kan du göra hos alla banker med ett vanligt autogiro. Då dras pengarna automatiskt från ditt lönekonto i slutet av månaden och placeras så som du har valt.

Var ska du då göra av pengarna? Ja, det beror på vad du ska ha dem till!

Buffert. Din buffert ska till exempel täcka oförutsedda utgifter eller utebliven inkomst, om du blir sjuk eller arbetslös. Därför ska bufferten inte kunna minska i värde. Det bästa valet är att ha den på ett sparkonto. Hur stor buffert du behöver är individuellt, men 1-3 månadslöner brukar vara ett bra riktmärke.

Semester, bostad etc. Sparar du till något du kommer att köpa de närmsta åren så bör du ha dem på ett sparkonto. Då vet du hur mycket du har sparat ihop och riskerar inte att pengarna minskar i värde lagom till du ska använda dem.

Pension eller framtidsdrömmar. Sparar du för att bygga upp ett sparande som du ska använda först om 5, 10, 15 år eller ännu längre tid kan du spara i aktiefonder. De kan både stiga och falla i värde, men när du sparar länge så är chansen god att pengarna växer mer än de skulle ha gjort på ett sparkonto. Medan ett sparkonto i bästa fall ger 0,5-1 procent ränta idag, så har aktiefonder gett 5-10 procent i snitt per år, men svängningarna kan vara stora under tiden.

Ska du spara långsiktigt i fonder är det smart att öppna ett investeringssparkonto (ISK) eller en kapitalförsäkring. Då är skatten låg och du slipper deklarera de affärer du gör.

Så här stor blir skillnaden i hur mycket ditt sparande växer om du får 0, 1 eller 5 procent i avkastning när du sparar 1 000 kronor i månaden i tio år.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Kapitalförsäkring

Läs mer om traditionellt förvaltad kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring fond

Spara till barn

Läs om hur du sparar till barn


Marja Sinn|2015-08-12 15:39:17

Hur räknar du då? Endast 12000kr blir efter tio år ungefär 19550 kronor med 5%. Då utan skatt visserligen.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Marja!

Det beror på att du i ditt exempel räknar med att du redan från början har 12 000 kronor stående på ett konto med 5 procent ränta under 10 år. Om du istället månadssparar 100 kronor i månaden, så hade du också satt undan 12 000 kronor efter tio år, men det totala kapitalet hade varit  ”bara” varit 15 800 kronor. Det beror på att första månaden får du bara ränta på 100 kronor, andra månaden på 200 kronor och så vidare.

Mvh
Maria

Anmäl



Stor börsdramatik i sommar



Sommarens svarta rubriker om krisen i Grekland och börsfallet i Kina har varit dramatiska, men för de flesta svenska sparare är effekterna mindre än man kan tro. För stora delar av världsekonomin ser läget rätt bra ut.

Greklandskrisen

Idag öppnade den grekiska börsen igen för första gången efter att ha varit stängd sedan slutet av juni. Börsnedgången kom som ett brev på posten. Grekiska aktier föll med 23 procent direkt vid öppningen. Bland de hårdast drabbade bolagen var grekiska banker. Det är lätt att bli orolig av de stora svarta rubrikerna, men de flesta svenska sparare är i stort sett opåverkade av krisen. En vanlig europeisk aktiefond innehåller mycket få grekiska aktier, om ens några. Den som sparar i Balkanfonder påverkas något mer. I Skandias fondutbud finns exempelvis East Capital Balkanfonden, där ungefär 6 procent av fonden utgörs av grekiska aktier. I juli märktes inte krisen av på fondkursen eftersom Atenbörsen var stängd, men nu kommer kursfallet att synas.

Börsfall i Kina

Sommarens andra rysare är börsfallet i Kina, som kommer efter en lång period av kraftig uppgång. Juli blev den sämsta börsmånaden på sex år med en nedgång på 14 procent för Shanghai Composite-index. Detta trots att kinesiska myndigheter tagit till okonventionella åtgärder för att begränsa nedgången. Exempelvis har man förbjudit storägare att sälja sina innehav och statskontrollerade institutioner har beordrats att stödköpa aktier. Dessutom handelsstoppas bolag om de faller mer än 10 procent. Trots det har nedgången fortsatt vilket visar att inte ens den kinesiska regeringen kan rå på marknadens krafter. Något som inte alltid framgår är att det framför allt är kinesiska fastlandsaktier som faller kraftigt. Vanliga kinafonder placerar huvudsakligen i aktier som handlas på Hong Kong-börsen där nedgången inte alls varit lika stor. I snitt har kinafonderna, enligt fondsajten Morningstars statistik, stigit med drygt 12 procent i år och kursutvecklingen har inte varit så turbulent som man lätt kan tro.

Mycket ser ändå rätt bra ut

I det stora perspektivet ser det ganska bra ut för stora delar av världsekonomin. Bortsett från Grekland så ser läget sakta ljusare ut i Europa. Inflationen ser ut att ha bottnat, ECB fortsätter att stödköpa obligationer, räntan är låg och oljepriset har kommit ner ytterligare under sommaren vilket ger stöd. I USA har svag BNP-statistik i början av året oroat marknaden, men BNP-siffran för första kvartalet har nu reviderats upp och statistiken för andra kvartalet visade att ekonomin tuffar på. Arbetsmarknaden har överraskat positivt, och om det håller i sig ökar sannolikheten för att FED höjer räntan innan årsskiftet, möjligen redan i september. Även svensk ekonomi går bra, trots att Riksbankens styrränta på -0,35 signalerar kris. En region som haft det tuffare är Latinamerika på grund av en trög utveckling för Brasilien som dras med hög inflation, låg tillväxt och svag valuta.

Glöm inte krockkudden!

Börsdramatiken i sommar fick många svenska sparare att bli oroliga vilket märktes tydligt på vilka fonder som köptes och såldes. Aktiefonder kastades ut och istället köpte spararna ränte- och blandfonder med lägre risk. Just när börsen faller kan det kännas extra lockande att snabbt växla över till räntefonder, men det är klokt att alltid ha en del fonder med lägre risk i portföljen, även när börsen stiger. Då är du förberedd och har krockkudden på plats, så att du kan ta det hela med ro när det händer något oväntat. Kortsiktigt kan det kännas ”tråkigt” att äga räntefonder när de ger runt noll procent i avkastning, men över tid så kommer börsen att både gå upp och ner, och räntorna kommer att vara både höga och låga. I perioder kommer du med andra ord vara glad att räntefonderna finns där som en krockkudde som dämpar svängningarna.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring fond




Ny överraskning från Riksbanken



Riksbanken har överraskat marknaden med otippade åtgärder flera gånger sedan årsskiftet, och idag var inget undantag. Man sänkte räntan med ytterligare 0,1 procentenheter till -0,35 procent, och köper ännu mer obligationer för att öka trycket i ekonomin.

Att man valde att sänka räntan beror på osäkerheten i omvärlden där Grekland nämns som ett exempel, en alltför stark svensk krona och att inflationen ännu är långt ifrån målet på 2 procent. Förutom att sänka räntan sänkte man också räntebanan och öppnade upp för ytterligare sänkningar längre fram. Först i slutet av 2017 väntas räntan stiga över 0,25 procent igen.

Bolån och boränta

Räntesänkningen kommer att fortsätta ge stöd åt de redan höga bostadspriserna. Boräntan med tre månaders bindningstid, som de allra flesta betalar, kommer sannolikt att sjunka något. Även räntor med längre bindningstid bör bli lägre. Men betyder det att det är dags att binda räntan? Det är tveksamt om det finns något att vinna på det ekonomiskt. För den som har köpt en bostad på senare tid och har stora lån finns däremot en annan vinst, nämligen trygghet. Att låsa en ränta i fem år på 1,5-2 procent betyder att det går att planera sin ekonomi och sitt sparande under flera år framöver. Man kan passa på att amortera och bygga en buffert för den dag räntan är högre och lånet dyrare. Även om det dröjer länge än, så kommer våra bolån någon dag att vara dubbelt eller tredubbelt så dyra som de är idag.

Kronan och semestern

Den svenska kronan är en av de saker Riksbanken håller ett vakande öga på. Räntesänkningen gör att den försvagas igen och när beskedet kom blev både euron och dollarn ungefär en tioöring dyrare. Det påverkar vår semester genom att vi får lite minder för vår reskassa ute i världen, och vårt sparande i utländska fonder som påverkas positivt av en svag krona.

Sparkontot och börsen

Ännu väntas inga minusräntor införas på våra bankkonton. Bankerna sväljer sannolikt den extra kostnaden på 0,1 procent, eller tar ut den genom andra avgifter alternativt en höjd marginal på bolån. Börsen påverkas positivt av låga räntor. Anledningen är helt enkelt att alternativen till börsen – till exempel räntesparande – blir oattraktiva i jämförelse vilket lockar mer pengar till aktier och ger stigande börskurser. Man ska inte glömma bort att räntesparande ändå fyller en viktig funktion – dels när det handlar om buffertsparande, och dels som en krockkudde när det händer något oväntat. Krisen i Grekland och börsraset de första dagarna är ett utmärkt exempel.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

PS. Här kan du se ett klipp från Almedalsen imorse där jag var med och diskuterade räntesänkningen

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån



Högre utdelning med ISK



Hur får man ränta på pengarna när räntan är noll? Ett sätt är att köpa aktier med bra utdelningar. Det gör att du får en påse pengar tillbaka varje år som du kan spara eller spendera. Leta efter stabila bolag som inte är så konjunkturkänsliga, och som har gett pålitliga utdelningar år efter år.

Ett alternativ är att köpa aktier i investmentbolag. Eftersom de i sin tur äger aktier i ett antal andra olika företag, så får du en hel portfölj på köpet. Ofta är priset på investmentbolagets aktie dessutom lägre än värdet på aktierna som ingår i den, vilket betyder att du får en rabatt. Fenomenet kallas substansrabatt och är något som nästan alla investmentbolag dras med.

För att slippa skatta bort 30 procent av utdelningen varje gång den kommer, så är det smartast att ha aktierna på ett investeringssparkonto (ISK) eller i en kapitalförsäkring. Då får du betala en schablonskatt på värdet av aktien och utdelningen. Det gör att utdelningen beskattas med under 1 procent om året istället – en ganska stor skillnad mot 30 procent!

Här är den förväntade utdelningen på några av våra svenska investmentbolag:

Bolag Utdelning
Ratos 5,8 %
Öresund 4,4 %
Industrivärden 3,8 %
Investor 2,8 %
Kinnevik 2,6 %
Latour 2,6 %
Svolder 2,1 %

 

Även om du får en bra utdelning så gäller det även att ha koll på vad du köper. Industrivärden har exempelvis fokus på klassiska svenska industribolag som Volvo, Sandvik, Ericsson och SCA, medan Kinnevik placerar i digital konsumtion och tjänster. Högst utdelning ger Ratos vilket beror på att aktiekursen har fallit under en lång period. Ratos är dessutom lite annorlunda mot många andra investmentbolag eftersom de bara investerar i bolag som inte är börsnoterade.

Det kan med andra ord skilja en del vad du får på köpet! Gå in och kolla på investmentbolagets hemsida så ser du precis vad de har placerat i. Köp bara aktier du tror på oavsett om utdelningen är hög eller inte och som alltid när det handlar om aktier, så bör du ha en placeringshorisont på fem år eller mer.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring


RJ|2015-06-21 12:23:09

Maria, håller med om det mesta som du skriver. ISK är en kanonprodukt. Men, att utdelningen skulle beskattas med under 1 % istället för 30 % är lite för bra för att vara sant. Jag tror du gjorde en tankevurpa där? Exempel: Vi börjar året med 10000 kr investerat i vart och ett av de sju värdepapper du listar. Portföljen delar ut totalt 2410 kr (direktavkastning cirka 3,44 %). I en gammal depå hade du fått betala 723 kr i skatt. I ett ISK får du betala 189 kr i skatt. Det betyder att du betalar cirka 8 % (189/2410) i skatt på din utdelning. Billigt och bra, men inte under 1 %. Sedan tycker ju nuvarande regering att dagens ränteläge ger för låg skatt, så det blir inte lika förmånligt i framtiden.
Anmäl


CE|2015-07-08 13:37:22

Ser ni preferensaktier som mer riskfyllda än aktier eftersom de inte är med i inlägget ? Visst finns det risker med SAS (10% utdelning) och många av fastighetsbolagen (ca 6-7%), men det gör det väl med allt ?! Oavsett vilket skall man väl primärt investera i bolag man tror på - utlovade utdelningar är trots allt bara en del av beslutsunderlaget...
Anmäl



Indexfond eller aktiv fond?

Taggar: fonder index Maria


Idag var jag med på ett seminarium om fondavgifter och trenderna på fondmarknaden. De genomsnittliga fondavgifterna sjunker, delvis tack vare att sparandet i indexfonder ökar i takt med att spararna blir allt mer medvetna om hur mycket avgiften påverkar avkastningen. Trots att majoriteten av allt nysparande i aktiefonder går till just indexfonder, så står fortfarande bara var tionde sparkrona placerad i en indexfond medan resten är aktivt förvaltat.

Det var en intressant panel med vitt skilda åsikter som deltog idag. Avanzas Claes Hemberg förespråkade lågpris, Pia Nilsson från Fondbolagens förening försvarade avgifter och aktiv förvaltning, och forskaren Roine Vestman sa att statistiskt är chansen att få en god avkastning bäst om du väljer en indexfond – punkt slut.

Det här är ett ämne som går att vrida och vända på, och jag tycker att det är viktigt med en nyanserad bild.

Billiga indexfonder – en bra bas

Billiga indexfonder är en jättebra bas i portföljen. En utmärkt början är att välja indexfonder som speglar stora index som global, Europa, USA och Sverige.

Varför? Därför att det här är stora, välutvecklade marknader med stora bolag som analyseras av otaliga analytiker. Det gör att det är svårt att veta något som inte hela marknaden också känner till. Då är det svårt att slå index, och som sparare kan det istället vara smartare att välja en indexfond med låg avgift.

Aktiva fonder – tillväxtmarknader och småbolag

Om du bara har indexfonder i portföljen kommer du bland annat att missa chansen att placera i småbolag och många tillväxtmarknader. Det beror på att det ofta saknas indexfonder som speglar småbolagsindex. Likviditeten i små aktier är för dålig, vilket betyder att det finns ett begränsat antal aktier till salu på börsen och att det därför inte går att följa index. Dessutom är bevakningen av mindre bolag ofta begränsad vilket gör att en skicklig småbolagsförvaltare har större chans att göra en unik analys, och att lyckas bättre än marknaden.

Samma resonemang gäller många tillväxtmarknader. Tillgången på information är sämre och det finns färre analytiker som följer bolagen. Även här kan en skicklig förvaltare lyckas pricka aktier med extra potential. Men det finns fler anledningar till att det inte alltid är optimalt att följa ett index på en tillväxtmarknad. I vissa länder utgör ett fåtal bolag nästan hela börsindex. Det gör att risken blir koncentrerad och väldigt hög. 

Välj det bästa av två världar

Som fondsparare är det smart att välja en blandning av indexfonder och aktiva fonder. Då får du det bästa av två världar. Välj indexfonder som täcker de stora marknaderna, och aktiva fonder som placerar i mindre bolag och i tillväxtländer.

Kom bara ihåg att risken är högre i små bolag och i tillväxtländer – därför bör de utgöra en mindre del av portföljen.

Vad tycker du?

Väljer du aktiva fonder eller indexfonder? Och hur viktig är avgiften för dig?

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

PS. Så här glada blir sparekonomerna när det pratas fondsparande

Läs mer om våra erbjudanen

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs mer om kapitalförsäkring fond




Så påverkas du av Greklandskrisen



Utvecklingen i Grekland är ingen komedi, utan en tragedi för det grekiska folket. Vad som händer den närmaste veckan är ännu för tidigt att säga. Det som kan konstateras är att börsen är stängd, bankerna har stängt och att uttagen i bankomater begränsats till 60 euro per person och dag – turister undantaget, än så länge.

Till helgen väntar en folkomröstning om huruvida man ska säga ja eller nej till de villkor som ställts upp av Trojkan, bestående av ECB, EU och IMF. Det här är inte en fråga ett folk ska behöva ta ställning till. Även om svaret blir ja är frågan fortfarande vad det innebär. Sittande regering är emot sparprogrammet och incitamentet för att genomdriva de nödvändiga åtgärderna är därmed låg. Vid ett ja får regeringen svårt att sitta kvar, och ett nyval kan sannolikt komma. Efter folkomröstningen är det dessutom inte ens säkert att erbjudandet från EU-kommissionen, ECB och IMF står kvar.

Men vad innebär det här för svenska turister, och svenska sparare?

Semester i Grekland

Jag är nyss hemkommen från en vecka på den grekiska semesterön Kreta, och som boende på ett barnvänligt charterhotell i en liten semesterort märks väldigt lite av krisen. Många andra har säkert också bokat en resa till Grekland och det kan vara bra att tänka på några saker.

Den första är att ta med kontanter. Även om det just nu är sagt att uttag inte ska begränsas för turister så kan man inte räkna med att det finns tillgång på pengar. Ta det säkra före det osäkra och ta med dig en del kontanter. Se bara till att förvara dem säkert.

Att betala med kort på stora hotell och i butiker kommer att fungera, men på mindre ställen accepteras ofta bara kontanter.

Ekonomisk kris, stängda banker och en stundande folkomröstning kan göra att det blir demonstrationer och oro. Ska du åka till en större stad, håll koll på nyhetsrapporteringen så du vet vad som händer.

Sparande i aktier och fonder

Sverige är inte en del av euroområdet och de flesta av oss har varken grekiska aktier eller någon greklandsfond i portföljen. Däremot är vi exponerade mot Grekland via sparande i europafonder och genom svenska bolag som exporterar dit. Värt att ha i åtanke är dock att den grekiska ekonomin utgör mindre än 2 procent av euroområdets BNP och spelar en liten roll för svensk export. Trots det är det rimligt att vänta sig att börsen kommer att vara skakig under en period, och det gäller även Stockholmsbörsen. Att det kan bli turbulent syntes tydligt idag på de stora europeiska börserna som föll på bred front.

Om du har pengar placerade på börsen som du behöver i närtid kan det vara en idé att sälja av en del av det, eftersom marknaden sannolikt kommer att fortsätta vara stökig. Värt att nämna är dock att de stora europeiska ekonomierna ser starka ut, och de långsiktiga utsikterna har egentligen inte förändrats.

Som långsiktig sparare kan du därför sitta lugnt i båten i sommar.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs mer om kapitalförsäkring fond




Riksbanken vilar på hanen



Ända sedan finanskrisen har inflation varit en sällsynt fågel i stora delar av världen. Centralbankerna har med alla medel försökt få den att lyfta och allt har varit tillåtet – nollränta, minusränta och obligationsköp för närmast astronomiska belopp. Effekten på ekonomin och inflationen har varit tveksam, men effekten på börserna desto tydligare.

Nu ser det äntligen ut som om inflationen är på väg att ta fart. I maj steg inflationen i Sverige för en gångs skull mer än både marknaden och Riksbanken hade förväntat sig. Och även om det är trevligt att ha rätt, så är nog framför allt Riksbanken glad att ha fel den här gången. På nästa räntemöte den 1 juli, kan det här bli den faktor som får Stefan Ingves med vänner att sitta stilla i båten och avvakta med fler stimulanser - ingen lägre boränta i sommar då, med andra ord.

USA ligger ännu längre fram i stimulanscykeln. Där är arbetslösheten låg och lönerna har börjat stiga. Det brukar också skapa stigande priser, alltså inflation. Nu väntas en räntehöjning från den amerikanska centralbanken, FED, innan året är slut. Det får konsekvenser för både USA och resten av världen. För oss som bor i Sverige innebär det exempelvis att det blir ännu dyrare att köpa varor i dollar, och att USA-semestern kommer att kosta mer. Den som sparar i fonder som är noterade i dollar kan däremot glädjas, en starkare dollar ger nämligen extra avkastning för svenska sparare.

När FED höjer räntan kan det göra att börserna skakar till, och inte bara i USA. Men oftast är det bara en första reaktion – det brukar dröja innan räntehöjningarna verkligen sätter stopp för börsuppgången, vilket syns i grafen.

Det som talar för att det kan bli skakigare än vanligt den här gången är den långa perioden av nollränta, som har fått många investerare att ta större risk än vanligt i jakten på avkastning. Det kan skapa turbulens när marknaden ska anpassa sig till nya förutsättningar. I grunden är ändå en räntehöjning en positiv signal, och inte en säljsignal.

På onsdag den här veckan har FED sitt nästa räntemöte, och den 1 juli är det Riksbankens tur. Ingen av dem väntas presentera några dramatiska nyheter den här gången. Desto mer spännande blir det till hösten!

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte




Stigande ränta gav börsrekyl



I april utlöstes årets första börsrekyl när räntorna plötsligt steg på bred front. Sannolikt blir det inte den sista gången i år börsen plötsligt ändrar riktning. Uppenbarligen behövs det ganska lite för att marknaden ska skaka till, när uppgången varit lång och aktiekurserna står högt. En tänkbar utlösande faktor för mer turbulens är när världens mäktigaste centralbank, amerikanska Federal Reserve, höjer räntan för första gången på nästan ett decennium. När det blir återstår att se, men mycket talar för att det sker innan året är slut.

Trots de breda nedgångarna i maj så står fortfarande de flesta börsindex på tvåsiffriga plus. Stockholmsbörsen har stigit närmare 15 procent sedan årsskiftet inklusive utdelningar, och detsamma gäller börserna i euroområdet. Ännu starkare har den japanska börsen gått med en uppgång på cirka 20 procent i lokal valuta. I slutet av maj stängde Tokyobörsen på plus tio handelsdagar i rad, något som inte hänt på 27 år.

Det finns dock en börs som får alla de andra att blekna, nämligen den kinesiska. Börsuppgången i Shanghai är 60 procent bara sedan årsskiftet. Det är svårt att inte tycka att det liknar en bubbla, men det betyder inte att toppen är nådd ännu. Den kinesiska regeringen är fast besluten att stötta tillväxten och stimulanserna av ekonomin fortsätter med oförminskad styrka.

Den globala börsuppgången börjar få många år på nacken. Trots det talar mer för att den ska fortsätta, om än i lugnare takt, än för att vi har nått toppen för den här gången. Några av anledningarna är en bättre världskonjunktur, fortsatta stimulanser från mäktiga centralbanker och gynnsamma valutakurser. Men oavsett vad man tror om börsen framöver, så är det bra att använda några timmar i sommar till att se över portföljen.

Mer om vad det innebär och mycket annat kan du läsa i juni månads marknadsbrev

Trevlig läsning!

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs mer om kapitalförsäkring fond

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring

 




Vilken boränta har du?

Taggar: ränta bolån Maria


Idag kom äntligen ett verktyg för alla som har ett bolån eller som ska skaffa ett då alla banker nu redovisar vilka boräntor deras kunder i genomsnitt betalade förra månaden. Det blir med andra ord enkelt att jämföra din boränta med andras boräntor.

Vägen till att göra det enklare att förstå och jämföra räntor har inte varit rak. Ett försök gjordes när bankerna skulle redovisa sina upplåningskostnader, men frågan är hur många bolåntagare som blev klokare av det. Inte särskilt många, gissar jag.

Snitträntorna kommer att träffa betydligt mer mitt i prick. Nu blir det tydligt vad bankens kunder faktiskt betalar för sina lån. De så kallade listräntorna, bankens officiella räntor som (nästan) ingen betalar, borde snart ha spelat ut sin roll. Vem bryr sig om vad bankens högsta ränta är när det går att se vilken ränta grannarna har fått på riktigt?

Alla som har en ”rörlig” ränta, det vill säga en ränta med tre månaders bindningstid, bör då och då ta en titt på hur hög den är. Gamla rabatter försvinner ofta efter 1-2 år, och det kan finnas mycket pengar att tjäna på att själv hålla koll. Tidigare har det varit svårt att veta vad man ska jämföra med – listräntorna är som sagt ingen bra måttstock. Nu blir det betydligt lättare, och jag hoppas att alla med bolån lägger ett par minuter av sin tid på att jämför sin boränta med bankernas snitträntor.

Vad påverkar din boränta?

Alla kan inte få den lägsta räntan, eller ens snitträntan. Anledningen är att banken inte bara tjänar pengar på ditt bolån, utan också på övrigt engagemang i form av sparande och vardagstjänster. Ju större del av din ekonomi du kan tänka dig att lägga hos banken, desto billigare blir normalt sett bolånet. Inte så konstigt egentligen – men viktigt att känna till. När du jämför räntor gäller det med andra ord att jämföra andra tjänster och kostnader också.

Utöver snitträntan ska bankerna nu även berätta vad som har påverkat deras kunders ränta. Även om det är intressant, så är frågan hur sanningsenligt det egentligen blir. Att personliga relationer kan påverka räntan hos de banker som inte har en transparent prissättningsmodell är ingen högoddsare, men så lär det knappast uttryckas i motiveringarna. Snarare kommer det att handla om vilken ekonomi kunden har och vilket övrigt engagemang som finns i banken. I en sådan formulering är det enkelt att bädda in eventuella rabatter som kommer från en personlig relation, eller att kunden helt enkelt gjort sin hemläxa och gått till olika banker och spelat ut erbjudanden mot varandra.

Även om det säkert kommer att krävas ännu mer för att få boräntorna helt transparenta, så är det här helt klart ett steg i rätt riktning och jag ser med spänning fram emot att kika igenom snitträntor och motiveringar som publiceras idag.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte



Peter|2015-06-06 17:32:26

Ingen bank är tydlig på denna punkt. Alltid obegripliga villkor och krav för att uppfylla krav för en viss % sats på bolånet. Skandia är inget undantag även om det förbättrats.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Peter!

Tack för din kommentar! Jag förstår din frustration över boräntorna, som ofta är omöjliga att förstå sig på. Visserligen är jag partisk, men jag måste få säga emot dig vad gäller Skandia. I vår prismodell ser du precis vad som påverkar din ränta, och det går att testa vilken ränta just du skulle få med hjälp av vår boräntesnurra. Kolla här: https://www.skandiabanken.se/lana/bolan/?intcmp=wb-ss:Manga_bolan_forandras_med_tiden:bol

Anmäl


Jonas|2015-06-10 16:09:01

I transparensens namn kanske Skandia då kan förklara varför man bestämt sig för att ha högst listräntan? Med Skandias modell blir den ju dessutom extra viktig eftersom den så direkt ingår i beräkningsmodellen.
Anmäl



Jaga inte slutspurten i börsrallyt

Taggar: spara Maria placera


Idag släpper vi för första gången rapporten Placeringsutsikter, som ger dig konkreta tips om sparande och placeringar.

Vi befinner oss i ett läge där världens börser i genomsnitt har stigit 17 procent om året sedan botten efter finanskrisen 2009. Historiskt låga räntor och centralbankernas sedelpressar har agerat bränsle. Men hur ska man tänka nu, efter en så lång period av kraftig börsuppgång?

I Placeringsutsikter ger vi tre tips till den som sparar långsiktigt.

Jaga inte slutspurten i börsrallyt. Avkastningen de senaste åren har varit fantastisk, men det är dags att börja tänka på refrängen. Ta hem en del av vinsterna, och se över hur dina sparpengar är placerade.

Fortsätt äga aktier, men väljer marknader med omsorg. Till hjälp har vi tagit fram en värdeindikator, som rankar potentialen på sju olika aktiemarknader världen över. I topp hamnar Japan och Asien, i botten Latinamerika.

Klicka på bilden för större storlek

Räntesparande är en krockkudde i portföljen. Avkastningen på räntesparande är låg när räntan är noll, men det gäller att se det i rätt perspektiv – ränteplaceringar är ett komplement till aktier och en krockkudde i portföljen när det smäller.

Se mer om rapporten i filmklippet nedan, och ladda ner hela rapporten här.

Klicka på bilden för att komma till filmklippet.

 

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs mer om kapitalförsäkring fond 



Långsiktighet|2015-05-08 13:53:54

Givet att någon sparar långsiktigt i stabila aktier så kanske rekommendationen borde vara att sitta stilla i båten istället?
Anmäl



Ingveseffekten på din semester



Sedan årsskiftet har Riksbanken sänkt reporäntan två gånger, och man är i gott sällskap. Totalt har centralbanker världen över gjort över 40 räntesänkningar bara sedan årsskiftet, och fler lär komma innan året är slut.

Vad centralbankerna gör med sina styrräntor påverkar i högsta grad vår privatekonomi, bland annat genom prislappen på semestern. Den som har tänkt åka utomlands kan få mer eller mindre för pengarna jämfört med för ett år sedan, beroende på var man åker. Den amerikanska dollarn har exempelvis blivit 25 procent dyrare jämfört med den svenska kronan sedan förra sommaren, vilket betyder att om du åkte till USA med 10 000 kronor på fickan förra året, så behöver du ha 12 500 kronor med dig idag för att kunna uppleva samma saker igen.

Både Riksbanken och den amerikanska centralbanken, FED, har dragit sitt strå till stacken i utvecklingen. Riksbanken har sänkt reporäntan och köpt obligationer för 90 miljarder kronor, och det gör att värdet på svenska kronan minskar och att vi får mindre för pengarna när vi åker utomlands. FED har däremot slutat köpa obligationer och nästa ränteändring blir med största sannolikhet en höjning. Det stärker dollarn, och det gör vår semester dyr om vi väljer att åka till USA. Andra länder som också blivit dyrare att åka till för oss är Thailand (+23%) och Schweiz (+20%).

Den som vill få mer valuta för pengarna kan istället åka till något av euroländerna. Den europeiska centralbanken har precis som Riksbanken sänkt räntan och köper för närvarande obligationer för närmast ofattbara summor varje månad. Det håller nere värdet på euron, och för oss svenskar innebär det att en europasemester fortfarande kostar ungefär lika mycket som förra året.

Två länder som blivit billigare att åka till än förra året är Ryssland och Brasilien, vilket beror på en kombination av trög ekonomisk utveckling och att centralbankerna dessutom har höjt räntorna.

Länderna som blivit dyrare att resa till jämfört med för ett år sedan

  • USA   +25%
  • Thailand  +22%
  • Schweiz  +20%
  • Storbritannien  +17%
  • Euroländerna  +3%

 

Och hit har det blivit billigare att åka

  • Ryssland   -12%
  • Brasilien  -7%

 

Dyr eller billig svensk krona?

Diagrammet visar KIX-index, som är Konjunkturinstitutets växelkursindex för svenska kronan. När KIX-index står högt är svenska kronan billig (svag) och då är det dyrt för oss att åka utomlands. När KIX-index står lågt är svenska kronan dyr (stark) och vi får mer för pengarna när vi reser.

Mer om KIX-index finns att läsa på http://www.konj.se/kix

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte




Fondspararna satsade på Asien



Den kinesiska marknadens starka utveckling bidrog till att Asien blev så populärt bland Skandias fondsparare i april

Under april månad var Asien den överlägset mest populära fondmarknaden bland Skandias sparare. Nästan 50 procent av alla fondbyten gick till regionen Asien exklusive Japan.

Mest köpta kategorier under april

Aktiefonder – Asien ex Japan
Hedgefonder /alternativa fonder
Fond-i-fond

Sannolikt är det den starka utvecklingen på den kinesiska marknaden som fått spararna att strömma till. Uppgången är närmare 25 procent sedan årsskiftet i lokal valuta (MSCI China). Risken i Asienfonder får betecknas som hög, men statistiken visar också att många sparare blev mer försiktiga – hedgefonder var nämligen den näst mest köpta fondkategorin.

Mest sålda kategorier under april

Aktiefonder – Nordamerika
Aktiefonder – Bransch
Aktiefonder – Sverige

Bland de mest sålda fonderna finns Nordamerikafonder, branschfonder och Sverigefonder. I USA har börsutvecklingen varit trög i år. Konjunkturen har utvecklats svagare än väntat även om det främst beror på tillfälliga effekter av väder och strejker, och en räntehöjning från den amerikanska centralbanken ligger i korten innan året är slut.

Bland de mest sålda branschfonderna fanns bland annat läkemedel- och fastighetsfonder. Spararna sålde också Sverigefonder under april. Stockholmsbörsen steg under större delen av månaden, men vände ner under sista veckan.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

 

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs mer om kapitalförsäkring fond




Så lyckas du med ditt sparande

Taggar: spara Maria placera


I tisdags var det tjejkväll på börsen. Uppåt 2 000 sparintresserade deltagare kom och lyssnade, minglade och ställde frågor.

Jag var med i kvällens sista paneldebatt ”så lyckas du med dina investeringar” och här är några av frågorna jag, Claes Hemberg från Avanza och Charlotte Grephes från Nordea fick svara på:

  • Hur ska jag komma igång med mitt sparande?
  • Hur gör man sparande roligt?
  • Hur vårstädar man portföljen?
  • Hur påverkas mitt sparande av minusräntan?
  • Efter den långa börsuppgången – hur ska jag tänka?

Sist men inte minst fick vi förstås ge några köptips också.

Här hittar du alla klipp från tjejkvällen: http://www.nasdaqomxnordic.com/tjejkvall

Så här såg det ut från scenen

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs mer om kapitalförsäkring fond

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring

Spara till barn

Läs om hur du sparar till barn



Ännu ett oväntat räntebesked

Taggar: spara ränta Maria


I morse kom beskedet från Riksbanken. Det blev ingen sänkt ränta, men däremot en kraftigt sänkt räntebana och fler obligationsköp. Marknaden hade väntat sig en räntesänkning och blev därför lite besviken. Det gjorde att kronan stärktes och börsen vände neråt. Men det här är bara en tillfällig reaktion.

På lite sikt talar det mesta för att Riksbanken kommer att fortsätta att vara både börsen och boräntornas bästa vän. Det är troligt att det kommer ännu en räntesänkning innan vi nått botten, och dessutom kommer räntan att förbli låg ännu längre än vi tidigare trott.

Vad händer med sparräntan?
Just nu – knappast någonting. Men om räntan sänks igen så kommer de banker som fortfarande erbjuder en sparränta att sänka den. Jag tror att de sparräntor som redan är noll kommer att fortsätta vara noll, inte att de blir negativa. Ingen bank vill skrämma bort kunder genom att ta betalt för sparpengarna annat än i yttersta nödfall och där är vi inte ännu.

Boräntan
Även om reporäntan inte sänktes idag så är beskedet bra för alla med bolån. Räntan kommer att förbli låg längre, och den som funderar på att binda boräntan behöver inte ha någon brådska. Med det sagt så tycker jag samtidigt att det här är ett intressant läge. Det går att binda en boränta i fem års tid till en kostnad av 1,5-2 procent – före ränteavdrag. Tänk vilken säkerhet att veta att boendekostnaden kommer att vara så låg, så länge.

Svenska kronan och semestern
Riksbanken vill ha en svag svensk krona. Reaktionen på beskedet idag blev den motsatta – räntan steg och kronan stärktes. Det beror främst på besvikelsen över att reporäntan inte sänktes. Men Riksbanken är tydlig med att man kommer att ha kronan under hård bevakning, och att man agerar om den stärks för mycket. Att resa till USA kommer med andra ord att förbli dyrt, medan Europa förblir hyfsat billigt tack vare att den europeiska centralbanken trycker ännu mer pengar än Riksbanken.

Börsen och sparandet
Börsen backade direkt på beskedet. Ser man det i ett längre perspektiv så är det dock så att vi kommer att ha låga räntor ännu längre än vi tidigare trodde. Och låga räntor är bra för börsen.

Låga räntor gör också att boendekostnaden sänks för många människor och det skapar utrymme för mer sparande. Det här är och förblir ett läge där utrymmet för att bygga en buffert, att amortera av stora lån eller att bygga upp ett långsiktigt sparande i aktier och fonder är stort. Ta det tillfället i akt!

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte




Inget amorteringskrav - för tillfället



Finansinspektion gick idag ut och meddelade att man drar tillbaka det hårt kritiserade amorteringskravet. Samtidigt är FI tydlig med att ett amorteringskrav fortfarande behövs, och sannolikt handlar det här bara om att kravet skjuts på framtiden.

Till att börja med vill jag säga att det är bra att amortera. Alla som har stora lån i förhållande till värdet på sin bostad och sin inkomst bör amortera, inte minst för sin egen skull. Problemet med FI:s krav som det var formulerat nu var att det var lika för alla. Det tog inte hänsyn till att man kan befinna sig i olika faser av livet där möjligheten och behovet av amortering kan se olika ut. För någon som bor i en storstad och ska amortera två procent om året skulle det också kunna innebära att beloppet blir så stort att det slår ut alla andra möjligheter till sparande, vilket jag tycker är fel. Det riskerar också att stänga ute ännu fler förstagångsköpare från marknaden.

Sannolikt har kravet bara skjutits på framtiden, men man kan ändå hoppas att det här mynnar ut i en rekommendation som tar mer hänsyn till att situationen kan se väldigt olika ut för olika personer och familjer.

Jag skulle också vilja att man tar till åtgärder som inte bara drabbar dem som ska köpa en bostad, utan också dem som redan har en. En sådan åtgärd är att se över hur man skulle kunna minska ränteavdraget. Tillfället är ypperligt nu med tanke på ränteläget.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte



Dan Björklund|2015-04-23 16:45:26

Att köpa sitt boende är överlägset den största investeringen de flesta vanliga människor gör. Som sådan så får den också oerhört stor genomslagskraft på ekonomin och är ett beslut som som påverkar den egna ekonomin under lång tid, kanske årtionden. Hur marknaden för bostäder utvecklas är i stora delar okänt. Även ränteläget är på ett par års sikt svårt att förutse. Desto viktigare är det även andra parametrar som ligger till grund för bostadsköpet är något sånär stabila. Jag skulle vilja att de som argumenterar för sänkta ränteavdrag visar hur man åstadkommer en minskning av ränteavdragen som inte är stötatande för alla de som gjort sitt livs affär med det som en viktig parameter för sitt beslut. Jag tänker då även på att unga som vill in på bostadsmarknaden har hjälp av ränteavdragen. Minskade ränteavdrag säger man men ingen säger hur mycket, eller hur snabbt. Vill man minska till 0%, i vilken takt vill man minska. Jag kan tänka mig svaret att det får vi utreda först, men i så fall borde man inte i förväg kunna ta ställning till att ränteavdragen verkligen ska minska. Maria Landeborn du har tagit ställning, hur tycker du att det ska gå till?
Anmäl


Egon|2015-04-27 23:32:29

Maria skrev i sin krönika: > Problemet med FI:s krav som det var formulerat nu var att det var lika för alla. Tvärt om tyckte jag att ett av problemen var att det *inte* var lika för alla. För mig vore det väldigt konstigt att inte behandla nya och gamla lån lika. > man kan befinna sig i olika faser av livet där möjligheten och > behovet av amortering kan se olika ut. Precis det tror jag att man tog hänsyn till: Kan man inte prioritera att betala av på sitt lån, bör man inte heller ta ett lån. En krass syn, men sett övergripande finner jag det helt vettigt. Jag skulle också vilja ha möjligheten att spara till lyx utöver boendet, men jag skulle vara väldigt vaksam med att göra det om det *gick ut över* boendet. Jag skulle säga att det "alltid" går att spara mer - frågan är bara vad man sparar till och vad man är beredd att göra avkall på. En parameter du glömmer bort är att det är banken som sätter räntan tillsammans med kunden. Om banken tycker att vissa personer (säg barnfamiljer, bankpersonal, förstagångsköpare eller vad det må vara) har alltför höga lånekostnader finns det väl inget hinder mot att banken sätter lägre ränta där? Men antagligen tittar banken tvärt om på saken och tycker att den som har svårt att amortera/spara i stället är riskfylld och därför belastas med högre ränta. Inte sant? > Jag skulle också vilja att man tar till åtgärder som inte bara drabbar dem > som ska köpa en bostad, utan också dem som redan har en. Just det, då kanske vi är överrens i alla fall. :-) Det ska vara mer kännbart att inte betala sina lån. Punkt. Sen varför staten (FI) ska behöva gå in med pekpinnar i en affär som ligger mellan person och bank, det kan man diskutera mera. Tar inte bankerna sitt ansvar? Borde det krävas en ekonomisk utbildning för att ta huslån?
Anmäl


Egon|2015-04-28 00:27:33

Dan skrev i sin kommentar: "Jag skulle vilja att de som argumenterar för sänkta ränteavdrag visar hur man åstadkommer en minskning av ränteavdragen som inte är stötatande för alla de som gjort sitt livs affär med det som en viktig parameter för sitt beslut. " Det stämmer nog som Dan säger att det alltid är ett stort risktagande att köpa en bostad. Det stämmer i högsta grad i storstad idag. Men när man kalkylerar på den risken måste man dels vara beredd på att man värderat risken fel, dels att även en låg risk kan slå in med fullt negativa konsekvenser. Såvitt jag vet har det aldrig utlysts garantier för att ränteavdraget är en permanent konstruktion. Alla som kalkylerat med det som en permanent rabatt har värderat risken fel. Gör man fel får man ta konsekvenserna. Det kanske låter stötande att lägga fram det så, men det är sant. Om det dessutom är omstörtande för den enskilda, så att personlig konkurs och förlustförsäljning av bostaden, då kan det vara början på en samhällskatastrof. Men felet var inte att staten drog in ett föråldrat bidrag, felet var mer troligen att det inte gjorts för länge sedan. "Även ränteläget är på ett par års sikt svårt att förutse. Desto viktigare är det även andra parametrar som ligger till grund för bostadsköpet är något sånär stabila. " Detta har jag svårt att förstå. Visst vore det skönt om alla parametrar var till allas fördel för alltid. Men det är utopi och del av problemet att folk är så bortskämda med goda tider. Fråga Grekland om hur det känns när man inte agerat i tid. Vilket föredrar du: Att räntan sätts till 6% imorgon men staten betalar en del av din kostnad med ränteavdrag; eller att räntan fortsätter att vara låg (snarare lägre) men ränteavdraget tas bort? Har du kalkylerat risken rätt är valet lätt. "unga som vill in på bostadsmarknaden har hjälp av ränteavdragen." Javisst, men om de/vi kalkylerar med denna hjälp för evigt är det inte en ärlig hjälp. Det vore bättre om alla (även de unga) kalkylerade med sanna siffror eller att man gav ett tydligt riktat stöd dit det behövdes som mest. Enligt mig är problemet att alltför många varit villiga att betala alltför mycket för en bostad. Hade alla bara kommit överrens om att det inte tjänar något till att blåsa upp en bubbla hade priserna varit betydligt lägre. Köparna hade vunnit på det, men säljaren, mäklaren och staten hade fått mindre, så det hade självklart inte varit enbart positivt för alla. "Minskade ränteavdrag säger man men ingen säger hur mycket, eller hur snabbt." Exakt hur det går till lägger jag mig inte i. Mest för att det är ganska tydligt att varken tjänstemän eller politiker har någon seriös ambition att ta ett tufft beslut och stå för det. Min inställning är att med låg ränta så bör ränteavdraget ge en begränsad skillnad idag. Det är alltså nu det är möjligt att ta bort (mer eller mindre hela avdraget på en gång). De som köpt alldeles nyss kommer då att inse att de kalkylerat lite optimistiskt och kontakta sin bank för att förhandla ner räntan ytterligare. Sådär, då hade de nått samma månadskostnad igen, men förstår att de kalkylerat fel och börjar amortera. Jag skulle föreslå att du i stället för att fråga som du gör frågar dig (eller en rådgivande bank) hur mycket du skulle klara att mista av ränteavdraget. Tag sedan lite mer än det och börja sätt in pengarna på ett konto varje månad (eller typ amortera om det går lång tid). Den dagen reglerna ändras på riktigt har du vant dig vid att se ränteavdraget som något obeständigt och förhoppningsvis lagt undan en del ifall ändringen blev tuffare än du befarat. "Jag kan tänka mig svaret att det får vi utreda först" Ja, det är väl aldrig så att en tjänsteman kliver in på kontoret och tänker "vad ska jag göra idag?" utan det är en hel process att ändra regler, förhoppningsvis välgrundad dessutom. Det är det som stör mig med att FI drog tillbaka sitt förslag - var man inte beredd på kritik? Hade man inte redan tänkt kring förslaget? Men att utreda löser inga problem. Och om åtgärderna inte är kännbara för (åtminstone) någon så kommer det inte heller att påverka skuldsättningen eller folkets ekonomiska tänk. I stället för att beklaga dig när någon lobbyist uttrycker sin schabloniserade lösning skulle du kunna fundera på varför banken har så stor skillnad mellan inlånings- och utlåningsränta. Och vad som händer med din "överlägset den största investering" om huspriset gått ner 10% när det är dags för dig att sälja. Staten kanske uppmuntrar dig att ta risk, men det är du som väljer och det är banken som blir fet på affären. Jag har (*ironi*) kalkylerat på att mina aktieinvesteringar ska stiga 10% per år (inflationsjusterat). Jag har också förutsatt att skatten på ISK ska vara försumbar. Jag har räknat med att oljan aldrig ska fall i pris och att just de börsintroduktioner jag är med på ska ge ofantliga klipp. När ISK-reglerna ändras så att jag måste skatta ytterligare några kronor av mina enorma vinster, då blir jag bestört. Men vad kommer jag att säga när börsen fallit ett par år och jag inte får göra avdrag för förlusterna (och tvärt om måste fortsätta betala schablonskatt)? Kommer jag att minnas de många goda åren då jag fått rabatt, eller bara beklaga de 2 svåra år då jag får betala igen det jag tidigare fått vältra mig i? Kommer jag att ångra att jag höll på med aktier i stället för att betala tillbaka mitt bostadslån? Och hur kunde det bli såhär, börsen lovade ju bättre avkastning om jag belånade huset.
Anmäl



Allt högre tröskel till en egen bostad



Den 1 augusti föreslås ett nytt amorteringskrav träda i kraft. Av allt att döma kommer det att göra tröskeln till en första egen bostad ännu högre.

Vi har låtit Sifo fråga drygt 1000 personer hur amorteringskravet påverkar deras framtida flyttplaner och svaren är nedslående – åtminstone om man önskar sig en bättre rörlighet på bostadsmarknaden och att fler ska ha möjlighet att äga sin bostad.

Undersökningen visar att var femte person som ska flytta det närmsta året kan tänka sig att snabba på för att slippa amorteringskravet. Det är inte så konstigt. Jag tror egentligen att många inte har något emot att spara pengar, men däremot vill man ha möjlighet att välja hur man ska spara. Med tanke på hur hårt kravet kan slå för dem med en belåningsgrad över 70 procent så är risken stor att det inte blir några pengar över till annat sparande än just amortering. Visst är det bra att få ner belåningsgraden, men att ha en buffert och ett långsiktigt sparande i aktier och fonder där avkastningen på sikt kan bli betydligt bättre är också viktigt.

14 procent tror istället att de blir boende kvar längre i sin nuvarande bostad på grund av kravet, vilket innebär att rörligheten på bostadsmarknaden försämras. Framför allt är det de som är högt belånade som tror att möjligheten att flytta begränsas.

En lika stor andel oroar sig för hur kravet kommer att slå den dag det är dags att flytta. Framförallt är det ekonomiskt svagare grupper som unga, de med låg inkomst och de som har mindre sparpengar som oroar sig. Men också boende i storstäderna och de som är högst belånade är överrepresenterade. Resultatet i sig är inte förvånande, men det bekräftar det jag och många med mig misstänkt – att kravet kommer att stänga ute de ekonomiskt svagare medan de som redan har mer kapital inte påverkas.

Hur tror du att kravet kommer att påverka dig om det blir verklighet?

Mer om undersökningen kan du läsa här:

http://news.cision.com/se/skandia/r/manga-vill-skynda-pa-sin-flytt-for-att-slippa-amorteringskravet,c9758014

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån


Anneli|2015-04-19 11:29:18

Alla försök att dämpa bostadsprisnivåerna är välkomna, för alla oss som förstår att det är sjukt att låna mer än man kommer att tjäna netto under resten av sitt liv, trots att det är negativ ränta just nu.
Anmäl


Ulrika|2015-04-20 15:42:18

Problemet blir att dessa åtgärder har nu haft motsatt effekt då de utförs bara på nya lånen och det medför till att bostadspriserna nu rusar iväg då folk i panik vill överbelåna sig nu för de kommer inte att kunna göra det om kraven införs. Och då betyder det att de som fortfarande i denna galenskap tänker förnuftigt och vill inte bidra till den galna överbelåningen, kommer inte kunna ge sig in i bostadsmarknaden överhuvudtaget. Även om man skulle ha en bra ekonomisk situation.
Anmäl



Dags att deklarera!



Snart är det dags igen. Här är några tips inför årets deklaration som ska vara inlämnad senast den 4 maj.

  • Deklarera i god tid. Att vara ute i sista stund är både stressande och onödigt. Känner du att du behöver mer tid kan du begära anstånd. Då slipper du betala en onödig förseningsavgift på 1 000 kronor.
     
  • Fördela räntan mellan er. Om ni har bolån eller andra lån ihop så fördelar banken automatiskt räntan lika mellan er. Om en av er tjänar för lite för att kunna utnyttja hela ränteavdraget så fördela om det i deklarationen genom att stryka över det förtryckta beloppet och skriva dit det nya.
     
  • Deklarera enklare med e-legitimation. Att deklarera är inte längre något som kräver timmar med papper, penna och miniräknare. Du kan deklarera via sms, i Skatteverkets app eller via e-tjänsten med BankID. Loggar du in på nätet går det att deklarera allt från bostadsaffärer till aktieaffärer och din slutliga skatt räknas ut helt automatiskt.
     
  • Ange ett skattekonto. Glöm inte att ange det konto som du vill ha pengarna till om du får tillbaka pengar på skatten, så slipper du få en avi på posten.
     
  • Sista chansen till fullt avdrag för pensionsparande. För 2014 kan du fortfarande göra avdrag för privat pensionsförsäkring upp till 12 000 kr. Men det är sista chansen – för 2015 kan du bara spara 1 800 kronor avdragsgillt, och från 2016 kommer avdragsrätten troligen att slopas helt. Läs mer på skandia.se/avdrag
     
  • Om du har uppskov för gamla reavinster på en bostad så är det ett bra läge att betala av det. Räntan på uppskovet var förmånlig när den kom, men den motsvarar en låneränta på 3,25 procent vilket idag är rätt dyrt.
     

Att tänka på inför nästa år

  • Kvitta vinster mot förluster. Säljer du värdepapper med vinst i år kan det vara bra att passa på att sälja ”förlustaktier” som du inte vill behålla.
     
  • Om du gillar att placera i aktier och fonder men är trött på att deklarera dina affärer så finns det två bra produkter för dig: kapitalförsäkring och investeringssparkonto. De passar dessutom bra som pensionssparande nu när avdragsrätten för privat pensionsförsäkring är på väg att försvinna och skatten du betalar är väldigt låg nu.
     
  • En för stor återbäring är ett uselt och i princip räntelöst sparande. Om du istället jämkar skatten blir det mer pengar i handen varje månad som kan sparas smartare.
     
  • Ta ut din pension på ett smart sätt. Om du snart ska gå i pension kan det vara läge att fundera igenom hur du ska fördela uttagen, eftersom det kan påverka din skatt. Boka en kostnadsfri rådgivning för att få veta mer om hur du kan lösa det på bästa sätt.
     

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring

Spara till barn

Läs om hur du sparar till barn

 

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension

 

 



RJ|2015-04-15 13:22:51

Hej Maria! "En för stor återbäring är ett uselt och i princip räntelöst sparande.", skriver du. Inkomsträntan på skattekontot är 0,56 %. Räntan är skattefri, vilket motsvarar en vanlig sparränta på 0,80 %. Räntan är alltså 16 gånger högre än vad ni erbjuder på Skandiabankens sparkonto. Om 0,80 % är ett "uselt sparande", skulle det vara riktigt intressant att höra vilka kraftuttryck du använder när du beskriver Skandiabankens villkor.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej RJ!

Ja, räntan är högre än den vi kan erbjuda. Som du kanske sett i mina tidigare inlägg föreslår jag att man ska välja någon av de nischbanker som fortfarande kan erbjuda en ränta en bit över 1 procent, eller ännu mer om man väljer ett sparkonto med bindningstid. I så fall gäller det att vara säker på att man inte behöver pengarna i förtid för då kan det kosta dig pengar istället.

Hos oss är räntan alltså lägre, men om du både är bolånekund och sparkund i Skandiabanken får du å andra sidan en rabatt på boräntan som nog uppväger att vi inte kan erbjuda marknadens högsta sparränta.

Mvh, Maria

Anmäl


Daniel|2015-04-19 14:52:53

Så du menar att man måste äga sitt boende och ha bolånet hos er för att man ska tjäna på att vara kund i Skandia?
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Daniel,

Vi har många fina spartjänster oavsett om du har bolån hos oss eller inte. Däremot kan du få en lägre ränta på bolånet om du också väljer att spara hos oss. Om du vill spara i fonder, aktier eller på ett sparkonto väljer du själv.

Som bank- eller sparkund har man idag alla möjligheter att jämföra och välja mellan olika aktörer, vilket jag tycker är jättebra. Förslagsvis kollar du runt och väljer det som blir bäst för dig vad gäller pension, sparkonto, bolån (om du har det) och din vardagsekonomi. 

Mvh
Maria                

Anmäl



Billig valuta bingo för börsen

Taggar: aktier börs Maria


ECB:s brandslang och Riksbankens lilla vattenkanna (det vill säga stimulanserna i form av låg ränta och obligationsköp) har båda fått samma effekt. Euron och svenska kronan har försvagats i år och det i kombination med den extremt låga räntan har skickat upp börserna i Sverige och euroområdet på nya rekordnivåer. Men det är inte bara börserna som har stigit. Även värderingarna har ökat kraftigt. Frågan är nu om det är börserna som har stigit för mycket, eller om marknaden helt enkelt inte hunnit justera upp vinstprognoserna ännu. Även om börsåret sannolikt kommer att bjuda på en del turbulens så tror vi att det finns en chans att vinstprognoserna ska upp.

Starkt, starkare, euroområdet
Stockholmsbörsen har stigit drygt 16 procent sedan årsskiftet och den handlas idag till cirka 17 gånger nästa års vinst. Det är en anmärkningsvärd uppgång, men vi får ändå se oss slagna av börserna i euroområdet som har stigit närmare 20 procent under samma period. Bränsle för uppgången i Europa är framför allt ECB:s enorma obligationsköp som har skickat ner euron i källaren, men också det låga oljepriset och att vi äntligen ser positiva konjunktursignaler, ger en bra draghjälp.  Vi tror därför att Europa är en av de regioner som kan ha mest att ge de närmaste åren.

Svårt att bortse från att alternativen till aktier är direkt dåliga
Börsen är dyr, och det går inte att bortse från att en anledning till att aktier stigit så mycket är att alternativen helt enkelt är för dåliga. Ett riktigt bra sparkonto ger idag drygt 1 procent i ränta. Korta räntefonder ger i bästa fall en avkastning strax över noll och när det gäller obligationsfonder är det stora frågetecknet när räntan kommer att börja stiga igen. Även om det dröjer så kommer det att hända, förr eller senare, och då tar obligationsfonderna stryk. Men hur oattraktivt räntesparande än framstår när börsen går som tåget så bör ingen ha alla sina pengar i aktier.

Dessutom i Skandias marknadsbrev
Bortsett från Asien så gör tillväxtmarknaderna inte längre skäl för sina namn utan får se sig slagna av andra regioner som Europa och USA. Dessutom ger vi dig fyra förslag på alternativa placeringar om du tycker att börsen blivit för dyr, och vi gör en djupdykning i hur nollräntemiljön påverkar vårt sparande och vår konsumtion.

Här kan du läsa hela marknadsbrevet

Här kan du prenumerera på Skandias marknadsbrev

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs mer om kapitalförsäkring fond 




Varför inte gynna sparandet istället?

Taggar: spara Maria


I veckan kom regeringen med ett antal förslag som kommer att ligga med i vårbudgeten. De stora nyheterna var höjd skatt på bränsle, begränsning av ROT och RUT och dessutom höjd skatt på två av vår tids mest populära sparformer, investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring (KF).

Att räntan är extremt låg idag har vi berört flera gånger här på bloggen. En av de effekter det har fått är att skatten på ISK och kapitalförsäkring har blivit lägre än någon någonsin kunde föreställa sig. Utifrån nuvarande ränteläge skulle den faktiskt ha kunnat närma sig noll nästa år. När nu regeringen krona för krona vill finansiera sina budgetsatsningar tycker man att det är ett bra tillfälle att göra det genom att höja skatten på sparande. Motiveringen är att det helt enkelt är för gynnsamt att spara idag. Avkastningen på våra aktier och fonder är för hög, och skatten vi betalar är för låg.

I resonemanget glömmer man lätt bort att när skattesatsen bestämdes från början så var den inte så förmånlig. Det krävdes en avkastning på cirka 5 procent om året för att det skulle vara lönsamt att välja ISK eller KF framför en vanlig depå. Någon gång kommer vi att komma tillbaka till ett sådant läge igen och det är mycket tveksamt om man då kommer att vara lika snabb att sänka skatten. Dessutom är det lätt att hävda att avkastningen är för hög efter fyra års kraftig börsuppgång. Men förr eller senare kommer ett eller flera år när börsen backar, men då kommer spararna att betala skatt ändå och något förlustavdrag finns inte på ISK och kapitalförsäkring.

Att låna får gärna vara gynnsamt, men inte att spara
Sparande är alltså för gynnsamt just nu enligt regeringen. Samma resonemang gäller däremot inte när vi lånar pengar. Idag är låneräntan extremt låg och våra skulder är större än någonsin. För att stoppa den snabba skuldökningen och prisuppgången på bostäder har man därför infört både ett bolånetak och snart ännu ett amorteringskrav. Båda får effekten att de stänger ute förstagångsköpare från bostadsmarknaden. Samtidigt som det är billigare än någonsin tidigare att låna pengar så fortsätter man att subventionera lån. Ränteutgifter på upp till 100 000 kronor om året är avdragsgilla med 30 procent, och däröver med 21 procent utan någon övre gräns. Det här kostar svenska staten cirka 30 miljarder kronor om året. Man kan tycka att den extremt låga räntan skulle skapa utmärkta förutsättningar för att begränsa ränteavdraget. Inte ta bort det helt, men minska det med några procentenheter eller sänka taket för hur mycket man får dra av. Med tanke på hur gynnsamt ränteläget är skulle de flesta hushåll inte ha några problem att anpassa sig.

Jag tycker att det sänder märkliga signaler att man använder den låga räntan som anledning till att höja skatten på sparande, och inte begränsar avdragsrätten för lån istället. Vad tycker du?

I veckan deltog jag i EFN Din Ekonomi och pratade om ämnet. Se inslaget här. http://www.efn.se/2015/03/31/din-ekonomi-31-mar-2015/

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs mer om kapitalförsäkring fond

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring


Daniel|2015-04-01 10:24:18

Vad har regeringen sagt kring ev sänkning igen när räntan går upp? Ska de agera riksbank och sänka och bromsa vartefter räntan ändras?
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Daniel!

Regeringen har nöjt sig med att säga att det inte alls är säkert att den extra skatten kommer att plockas bort när räntan stiger. Vi får nog vänta och se till den dag frågan blir aktuell.

Mvh
Maria

Anmäl


Kim|2015-04-01 11:00:47

Varför är ränteavdragen så politiskt känsliga? Är det inte en typisk fördelningspolitik? Hur slår ränteavdragen idag, är det mest till höginkomsttagare eller är det en bra fördelningspolitik som gynnar de med behov att låna?
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Kim,

Förutsatt att du har en inkomst att kvitta räntan mot, så gynnar ränteavdraget alla som lånar pengar oavsett om det är mycket eller lite. Eftersom du får 30 procent avdrag på upp till 100 000 kronor om året, och därefter 21 procent utan begränsning så är det klart att de som lånar mycket pengar också får störst avdrag. Att röra ränteavdraget är politiskt känsligt eftersom det slår så brett och sannolikt inte skulle vara ett populärt förslag, men jag tycker att man bör se över det och att det är ett bra tillfälle att göra det nu.

Mvh
Maria

Anmäl


Christian Bradfield|2015-04-01 17:26:57

Hej Maria Det är väl ok att ventilera den frågan men en sak som glöms bort i den debatten i stort är dels ... 1) Att avdragsrätten för lån i viss mån är begränsad, då den tex sänks med 30% efter 100.000 i räntor vilket inte är så svårt att komma upp i (5.000.000 vid 2%) - För 5 mille får du en 1,5-2a i Stockholm 2) Hur man skall tänka på pricipen om inkomstens förvärv, dvs kvittning. OM avdrag sänks så bör också inkomstens beskattning sänkas, eller är det tänkt så att avdrag skall försvinna i stort eller tycker man bara att det är enklare att beskatta (minaska avdrag) mot bostadsägare för man vet att värdeökning varit stor? JAG tycker det är fel att i debatt framhäva avdragsrätten som att gynna vissa bostadsägare elelr en subvensionering. Det kostar att låna dvs köpa bostad. Får jag inte dra av det, hur skall då bostaden beskattas om jag tex säljer den ett år till samma pris. det har kostat mig 2%. Förlust? Mvh Christian
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Christian!

Jag tycker inte att man behöver sänka inkomstskatten för att man begränsar ränteavdraget. Dessutom har vi redan fått ett lägre skattetryck tack vare jobbskatteavdragen. När staten behöver fylla på statskassan för att klara framtidens utmaningar inom exempelvis skola, vård och omsorg så tycker jag att det hade sänt sundare signaler att ”passa på” att minska ränteavdraget istället för att höja skatten på sparande med anledning av att räntan är så låg. Sparande bör uppmuntras!

Mvh
Maria

Anmäl


Jonas|2015-04-01 23:00:28

Skandiabanken verkar dock inte hänga med efter räntesänkningen. 2.05% tillhör den högsta listräntan. Medan flera andra banker redan är nere på 1.79%.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Jonas,

Vår listränta är 2,02 procent men du kan komma ner till 1,37 procent just nu med maximal rabatt. Den genomsnittliga rabatten i februari var cirka 0,5 procent på listräntan (siffror för mars har inte kommit ännu men publiceras så snart de finns tillgängliga).

Vilken ränta du skulle få hos oss beror på hur mycket du lånar, vad din bostad är värd och vilket övrigt sparande och engagemang du har. Här kan du räkna ut hur det skulle se ut för dig:

http://www.skandiabanken.se/hem/Lana/Bolan/Intro/

Mvh
Maria

Anmäl



Mumma för både börs och bopriser

Taggar: börs ränta Maria


Minus 0,15 procent. Det är ingen stor räntesänkning, men likväl en sänkning. Beslutet är unikt på flera sätt. Till att börja med betyder det att räntan sjunker ännu längre under nollstrecket vilket för inte så länge sedan mest var en intressant teoretisk möjlighet. Dessutom togs beslutet inte på ett av de ordinarie penningpolitiska möten då räntan brukar ändras, utan vid ett sammanträde bara en dryg månad efter den förra sänkningen. Förutom att sänka räntan köper man också statsobligationer för 30 miljarder kronor, en tredubbling av det program som genomfördes i februari. Målet med både räntesänkningen och obligationsköpen är att den svenska kronan inte ska fortsätta att stärkas mot euron. Det kan nämligen effektivt sätta krokben för de små tecken på inflation vi sett den senaste tiden och det är det sista Riksbanken vill.

Kommer jag få betala för att ha pengar på ett sparkonto nu?
Nej, knappast. Flera banker har redan en nollränta på sina sparkonton och den lär förbli just noll. De aktörer som har en sparränta över noll kommer sannolikt att sänka den något. Ingen lär dock införa en negativ sparränta. Det är betydligt enklare och mindre kontroversiellt att istället höja andra avgifter eller att ta ut en lite högre marginal på exempelvis bolån.

Vad händer med boräntan?
Sannolikt sjunker den lite till. Riksbankens räntesänkning kom oväntat och det betyder att den påverkar boräntorna mer än en sänkning som alla räknat med sedan tidigare. En förväntad sänkning brukar synas på boräntorna redan innan den kommer. Om boräntorna nu blir lägre så handlar det om en ganska liten förändring, men faktum kvarstår att det blir ännu billigare att låna och att vi knappast sett toppen av uppgången i bopriserna som redan stigit nära 14 procent de senaste tolv månaderna.

Vad händer med börsen?
Det är bara att titta på vad som hände på börsen idag när beskedet kom vid kvart i två för att få en indikation på vartåt det lutar. Index gick snabbt från att vara oförändrat till att stiga runt 1 procent. Stockholmsbörsen har nu stigit nära 16 procent i år och med tanke på förutsättningarna, det vill säga att Riksbanken är villig att ta i med storsläggan för att få fart på inflationen, så har vi nog inte sett toppen ännu. Att det kommer ett bakslag på en så snabb uppgång som vi har nu är troligt men det kan mycket väl vara en bit kvar till dess.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Stockholmsbörsen (OMXS30) den 18 mars. Kl 13:45 sänkte Riksbanken räntan.
Klicka på bilden för större format.

 

Källa: Bloomberg

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser


Buffett|2015-03-19 08:55:02

Tack för en bra sammanställning av läget!
Anmäl


Ludwig von Mises|2015-03-19 11:51:05

Jag tolkar din skrivelse som att du tycker det är bra att värdet på den statliga fiatvalutan urholkas ännu mer. Vi befinner oss på den snart-vertikala delen av den exponentiella kurvan när fiatvalutor dör. Prislappen på tillgångar mätt i något som i princip är värdelöst blir väldigt, väldigt hög. Kronan har tappat 19% i värde på ett år mot guld, 4,5% mot silver, och 25% mot OMXS30. "Central banking is a marxist idea"
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Ludwig!

Om det är rätt åtgärd eller inte återstår nog att se. Tydligt är i alla fall att Riksbanken är beredd att ta till alla medel för att få fart på inflationen, och då är det avgörande att inte kronan stärks för mycket. 

Anmäl


Svensk flykting|2015-03-20 00:03:37

Man läser ofta att det är så viktigt att ha en årsinflation på 2%. Ofta skrivs detta av folk som inte ens vet vad inflation är och varför det är så katastrofalt om den ligger något över noll. Av en händelse råkar dessa även ha höga bolån. Tycker därför att du, som kallar dig ekonom, förklarar detta för alla bolånetorskar. Självklart är även jag nyfiken på vad du har för åsikter om detta. Kom bara inte dragande med att folk skulle sluta att handla för att vänta på ännu lägre priser om inflationen understiger 2%.För det vet ju alla med lite kunskaper om det hela att det bara är lögn. Vill också tala om att jag har blivit av med 25% netto av min pension då jag bor i Thailand men det är väl bra enligt sådana som du. Tråkigt för många har jag så mycket baht i Thailand att jag inte behöver röra min pension ännu på tio år men inbilla er inte att de pengarna hamnar på någon av bankernas nollräntekonton.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej "Svensk flykting"

Inflationsmålet togs i bruk 1995 efter en mycket turbulent period framför allt på valutamarknaden (varför man valde just 2 procent som inflationsmål kan man läsa mer om här: http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Inflation/Inflationsmalet/)

Målet har fungerat väl i perioder men med rätta ifrågasatts under andra perioder. Just nu har vi exempelvis en situation med en svensk ekonomi som går ganska bra och där många människor fått mer i plånboken tack vare både låga räntor, skattesänkningar och höga reallöneökningar. Trots det ligger inflationen kring nollstrecket och det har gjort att vi har det ränteläge vi har idag. Vilka de långsiktiga effekterna blir av det återstår ännu att se.

En kortsiktig effekt är dock att svenska kronan är svag, vilket precis som du säger drabbar dig som är pensionär i ett annat land. Vilken tur att du redan växlat så mycket pengar att du klarar dig i tio år. Innan det är dags att använda dem kan mycket ha förändrats!
 
Mvh
Maria

Anmäl


Peter|2015-03-20 15:49:09

Att börsen går upp när tillväxt inom bolagen i många fall är obetydlig eller fallande visar att vi sannolikt är inne i en bubbla. Höga P/E tal kommer till slut ta ut sin rätt vad gäller fallande kurser.
Anmäl


Mats|2015-03-23 13:42:05

Till svensk flykting. Det är otroligt trist att du inte kan skriva på ett civiliserat sätt. Att angripa skribenten som på ett, enligt mig, lättförståeligt och intressant sätt förklarar händelseförloppet är inte OK. Om du inte kan skriva utan att gå till personangrepp och låta din bitterhet gå ut över andra så tycker du kan vara tyst.
Anmäl


Bosse|2015-03-23 15:31:17

Helt rätt Mats! Och vem är f.ö. avundsjuk på "svensk flykting"? Inte jag i varje fall!
Anmäl


Martin|2015-03-28 14:23:43

Tack Maria för en tydlig och välskriven artikel, och heder för att du hanterade det märkligt ohyfsade inlägget av "svensk flykting" på det professionella sätt du gjorde.
Anmäl



Amorteringskraven riskerar slå mot unga



Idag kom FI med ett färdigt förslag på hur de nya amorteringskraven ska se ut. Bakgrunden är den snabba prisuppgången på bostadsmarknaden och att man vill bromsa svenska folkets ökade skuldsättning.

Det mesta i förslaget var känt sedan tidigare, men FI gjorde ett par förtydliganden. Det ena är att bostaden inte får värderas om oftare än vart femte år i syfte att räkna om belåningsgraden. Det andra förtydligandet gäller utökade lån för exempelvis reparationer, som antingen ska amorteras ner tills den totala belåningsgraden är 50 procent, eller till dess att det nya lånet är helt återbetalt.

Förra veckan kom SCBs Småhusbarometer som visar att ett genomsnittligt småhus i Sverige nu kostar nära 2,6 miljoner kronor. I storstäderna är priset ännu högre. Genomsnittspriset för småhus i Stor-Stockholm är 4,8 miljoner, i Stor-Göteborg drygt 3,6 miljoner och i Stor-Malmö strax över 3 miljoner kronor.

Den som köper ett småhus för 2,6 miljoner kronor behöver idag lägga minst 15 procent i kontantinsats, vilket blir 390 000 kronor. Lånet blir då drygt 2,2 miljoner, och det ska amorteras ned med 2 procent om året tills belåningsgraden är 70 procent.

Det innebär att amorteringen uppgår till 44 200 kronor om året eller 3 683 kronor i månaden under 9 år. Därefter blir amorteringen drygt 1 800 kronor i månaden under 24 år. Då kommer lånet att vara mindre än 50 procent av bostadens värde. I exemplet utgår vi från det värde bostaden hade när den köptes och att ingen omvärdering görs under tiden.

I storstäderna blir beloppen högre. Den som köper ett småhus i Stockholm måste i genomsnitt lägga 720 000 kronor kontant och amortera nästan 82 000 kronor om året de första nio åren.

Innan finanskrisen gick det att låna till 100 procent av bostadens värde, och många hade amorteringsfria bostadslån. Att en sundare amorteringskultur behövs är det ingen tvekan om.

Nedsidan med kraven är att det riskerar att slå framför allt mot unga. Det är inte många unga vuxna som har ett antal hundra tusen kronor sparade till en kontantinsats, och alla kan inte ta hjälp av föräldrar eller släktingar. Om man dessutom ska ha råd att amortera ett antal tusen kronor varje månad behövs en högre lön än man kanske har i början av sin karriär.

I dag är det stort fokus på att skärpa reglerna för att låna pengar och att skapa en sund amorteringskultur. Men en sund sparkultur är också önskvärd och utgör grunden för att köpa ett hus eller en lägenhet. Därför bör man också titta på vilka möjligheter som finns att i framtiden subventionera sparande.

Hälsningar
Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twittrer: @MariaLandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte



Lars|2015-03-11 11:03:24

Har svårt att förstå varför samhället ska ha synpunkter på hur jag som medborgare sparar. Om jag t ex sparar i statsobligationer istället för att spara i boendet, m a o amorterar, tycker jag borde vara min och min kreditgivares ensak. Ett, i mitt tycke bättre sätt, för minskad risk för samhället är personligt soliditet-krav, lagkrav för långivare och låntagare. För att bromsa prisutvecklingen på bostäder, borde väl ökad kostnad vara ett bättre verktyg? D v s minska ränteavdraget successivt för att på sikt avskaffa helt. Tycker även att det är egendomligt att ett tjänstemanna-förslag kan få sådana konsekvenser för oss medborgare.
Anmäl


Patrik|2015-03-11 15:52:05

Det är väl ett perfekt tillfälle nu att se både minska ränteavdrag och skärpa amorteringskraven när räntan är så extremt låg och förmodligen kommer fortsätta vara det ett bra tag framöver. Sen kanske man får inse att man som ung utan besparingar eller möjlighet till ekonomisk hjälp från släktingar helt enkelt inte har råd att köpa en villa eller bostadsrätt i storstäderna för flera miljoner.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Patrik!

Att minska ränteavdragen är regelbundet uppe till diskussion men än så länge har det inte varit i närheten av att genomföras. Tittar man på vårt grannland Danmark så har man börjat trappa ner ränteavdraget gradvis och det ser ut att fungera bra, så det borde gå att göra här också. Jag tycker dock att det i så fall bör kompletteras med att man använder skatteintäkterna till att subventionera sparande på något sätt , så att fler får en bra chans att spara till en egen bostad.

Mvh
Maria

Anmäl


Anders|2015-03-11 22:15:17

Men hur blir det om man redan nu tecknat avtal och betalat handpenningen men tillträdes datum inte är förrän efter 1 augusti, kommer man hamna under detta regelverk eller undantas? Blir ju en stor effekt för de som köper nyproduktion.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Anders!

Om du redan skrivit på kontrakt för att köpa nyproduktion gäller inte de nya amorteringskraven. I FI:s förslag (7 § 2) står det att om man ingått kontraktet innan amorteringskravet träder i kraft den 1 augusti så omfattas inte lånet av de nya kraven.

Här kan du läsa mer på FI:s hemsida om just amorteringskraven.

Mvh
Maria

Anmäl


Sten|2015-03-13 07:36:48

Kom med nån nyhet istället
Anmäl


SH|2015-03-13 17:53:22

Har man inte råd med å amortera 2% har man lånat för mycket.
Anmäl


Fredrik Johansson|2015-03-15 13:52:03

Ständigt hör man detta "Det kan slå mot unga ...". Problemet idag är att pga subventioner kombinerat med låg ränta så tvingas unga ta ett lån som i vissa fall i varje fall närmar sig halva deras livsinkomst före skatt. Hade det inte varit trevligare om månadsavgiften varit högre och priset lägre? Varför alla dessa subventioner och avdrag?
Anmäl



Minusränta och börsrekord



Sedan botten för sex år sedan har Stockholmsbörsen stigit 230 procent. En starkt bidragande orsak till uppgången är centralbankernas nollräntepolitik (och Riksbankens minusräntepolitik) samt köp av statsobligationer. Frågan är om uppgången är motiverad och om den kan fortsätta.

Efter den senaste tidens uppgång värderas den svenska börsen nu till 17,7 gånger nästa års förväntade vinster. Det är högre än snittet för både de senaste 10 och 20 åren, men samtidigt ser förutsättningarna annorlunda ut jämfört med tidigare. På grund av den låga räntan ger ränteplaceringar som sparkonton, korta och långa räntefonder knappt någon avkastning vilket gör att det finns dåligt med alternativ till aktier för den som vill göra mer än att bevara värdet på sina pengar.

Centralbankernas fortsatta massiva stimulanser, låg avkastning på ränteplaceringar och en konjunktur som trots allt ser ut att ljusna kan ändå ge fortsatt stöd åt aktier. Faktum kvarstår dock att förväntningarna på bolagen har ökat och för att uppgången ska fortsätta måste både konjunkturen och bolagsvinsterna fortsätta att förbättras. Det finns en överhängande risk för att besvikelser kan slå hårt mot börsen, åtminstone tillfälligt. Även om vi i grunden är optimistiska så kan resan under resten av året bli skakig.

Läs mer om detta i Marknadsbrevet för mars.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @MariaLandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK


Harald|2015-03-09 21:06:44

Den låga räntan bidrar väl till ökad aktivitet i företagen. Det blir ju lättare att få en investeringskalkyl att gå ihop.
Anmäl



Ett spännande sparår väntar

Taggar: spara ränta Maria


Det här är min första vecka som sparekonom på Skandia. Som vanligt på ett nytt jobb finns det en massa saker man måste ta reda på. Hur hittar jag mötesrum och avdelningar i huset, var finns automaten som gör godast kaffe och vilket telefonnummer har jag egentligen?

Utöver alla pratiska frågor finns också en hel rad spännande faktorer att ha koll på som kommer att påverka vårt sparande i år. Till exempel har vi för första gången i historien en negativ styrränta i Sverige. I praktiken var den senaste sänkningen liten, från noll till -0,1 procent, och det gör inte så stor skillnad för de flesta sparare. Det som är intressant är att räntan är extremt låg och att det får effekter på vårt sparande och vår privatekonomi.

En effekt av den låga räntan är att börsen går som en raket. Stockholmsbörsen har nu passerat gamla rekordnivåer från tiden innan IT-bubblan och med en uppgång på runt 15 procent sedan årsskiftet ligger vi i toppen bland de marknader som gått bäst i år. Eftersom större delen av svenska folkets sparpengar är placerade i svenska värdepapper så innebär det att många fått en fin start på året. Det visar sig bland annat i att fondsparandet var rekordhöga 3 136 miljarder kronor i slutet av januari.

Den låga räntan är mindre bra för räntefonder. Korta räntefonder ger i bästa fall en avkastning strax över noll medan långa räntefonder, den dag räntan börjar stiga igen, riskerar att ge en negativ avkastning. Om de här så kallade ”säkra” tillgångarna vet vi idag bara en sak (ganska) säkert, och det är att de kommer att ge en låg avkastning de närmaste åren.

Bostadspriserna får också bränsle av den låga räntan trots nya regleringar med syfte att bromsa både priserna och svenska folkets skuldsättning. 2014 steg bopriserna med över 15 procent och bara i januari ökade de ytterligare tre procent. Även om den snabba uppgången någon gång måste bromsa in så är det svårt att se att vi skulle ha nått toppen ännu.

Samtidigt som det blivit dyrare att köpa en bostad har det blivit billigare att bo. Eftersom de flesta har en rörlig ränta på bolånet slår räntesänkningar snabbt igenom i plånboken, och de flesta betalar idag en ränta på under två procent på bolånet. Det ger pengar över till sparande vilket syns på att hushållens finansiella sparande sista kvartalet 2014 var 51 miljarder, det högsta sedan mätningarna startade 1996. Framför allt ökade sparandet i försäkringar, i fonder och på bankkonton, allt enligt SCB.

Utöver bostadspriserna och börsen som går rakt upp har vi oljepriset som gått i rakt motsatt riktning, stora valutarörelser i både dollar och euro samt politisk oro på agendan. Kort sagt, det finns mycket som talar för att det här kan bli ett spännande sparår.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs mer om kapitalförsäkring fond

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring


Buffett|2015-03-04 14:53:30

Välkommen! Ser fram emot spännande info framöver. Mvh
Anmäl


Kund|2015-03-05 05:58:13

Kan du klargöra lite bättre var spänningen ligger att Sveriges ekonomi är så krisartad att man inför minusränta från Riksbanken. De enda som ser fram emot denna eventuella spänning är bolånetorskar som snart hoppas att de skall få betalt för att låna pengar. Vad gäller dem som står för baskapitalet bankerna behöver för att själva kunna låna så får de knappt någon ersättning för detta. Skandal tycker jag är ett bättre ord istället för spänning. Men det verkar ju vara inne nu att säga att allting som är sjukt är spännande. Slutligen vill jag bara tala om att jag inte själv berörs då jag aldrig har mer än några hundringar på ovanstående skandalkonton. Tyvärr drabbas jag genom sidoeffekten av detta då det också sänkt kronan mot dollarn. Bor nämligen i Thailand men har svensk pension som går via Skandiabanken.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej! Visst finns det många aspekter på det unika ekonomiska läge vi har nu. Den svenska ekonomin befinner sig egentligen inte ens i kris, utan Riksbankens låga ränta handlar om att inflationen inte tar fart.

För vissa blir den låga räntan gynnsam, för andra inte. När det gäller kontosparande så går det fortfarande att få en ränta på uppåt 1,5 procent vilket inte är så illa med tanke på att inflationen är noll.

Hoppas att du trivs i Thailand! Mvh, Maria

Anmäl



Mer Skandia hittar du på: