Tretton



Hela 42 miljarder under 2015 och 13 miljarder 2016, så många kronor har fördelats till kundernas traditionellt förvaltade försäkringar de senaste två åren. Och den fina avkastningen fortsätter.


Trogna läsare av bloggen och kunder som valt traditionell förvaltning för sitt långsiktiga sparande minns kanske att 2015 var ett rekord för fördelning av överskott under ett enskilt år. Tack vare flera år av bra avkastning på de placeringar som gjorts för kundernas räkning kunde totalt 42 miljarder fördelas ut på kundernas försäkringar, varav 18 miljarder av dessa som en engångsåtgärd under december månad. När nu 2016 summeras kan vi konstatera att avkastningen återigen varit mycket bra och att miljardregnet fortsätter. 

Fördelningen för 2016 innebär 13 miljarder till kundernas försäkringar och motsvarar en genomsnittlig återbäringsränta på 4,2 procent före skatt och avgifter. Det som avgör hur hög återbäringsräntan ska vara är två saker; dels hur stor den gemensamma bufferten mätt i konsolideringsgrad är och dels en uppfattning om förväntad avkastning den närmaste framtiden. Syftet med att jämna ut avkastningen på det här sättet är att de tillfälliga svängningarna på kapitalmarknaden ska bli mindre kännbara för dig som kund och därmed blir också exempelvis pensionsutbetalningarna jämnare.

Det som gör den här tekniken till en pedagogisk utmaning är att vi gärna vill att du som kund ska kunna följa utvecklingen på placeringsportföljen samtidigt som vi jämnar ut den avkastningen med hjälp av återbäringsräntan. Det innebär att du kan följa två olika "avkastningar": den faktiska utvecklingen på placeringsportföljen som vi kallar totalavkastning och den aktuella återbäringsräntan. Över tid så skiljer sig inte dessa åt men på bilden nedan kan du se hur de skiljer sig under enskilda år och du kan också se att återbäringsräntan hittills aldrig varit negativ. Som med allt sparande så finns risken att värdet på ditt kapital minskar men hittills har Skandia aldrig behövt ta tillbaka något fördelat överskott och på så sätt minskat kundernas försäkringskapital. Utjämningen har med andra ord fungerat på ett bra sätt både genom kriser och förbi lyckorus på kapitalmarknaden.

Totalavkastning på placeringstillgångar och återbäringsränta

 

Hur gick det då med totalavkastningen på placeringsportföljen under 2016? Jo, den uppgick till 8,2 procent och som en följd av den goda avkastningen så kunde återbäringsräntan återigen höjas vid årsskiftet. Den uppgår för närvarande till 7 procent före skatt och avgifter.

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

PS. Vi har börjat skicka ut årsbeskeden för 2016. För att se ditt årsbesked loggar du in på skandia.se med ditt BankID. Du kan också läsa mer om återbäringen och om när årsbeskeden landar.



Bosse|2017-02-21 11:55:45

Wow, från en glad och tacksam kund sedan 1979!
Anmäl


Kulvinder Singh|2017-02-22 16:36:44

Hej Mattias, Is this 13 mdr kronor over and above återbärings ränta amount ?
Anmäl



En apa som liknar dig



I slutet av förra året utsågs världens bästa institutionella investerare i form av en lista med hundra Chief Investment Officers. Vinnaren jobbar för Yale University och heter för andra året i rad David F. Swensen. Han är av naturliga skäl inte så känd för allmänheten men hans sätt att se på långsiktiga investeringar kan ge nyttiga perspektiv på hur vi ska se på vårt eget långsiktiga sparande och då främst för vårt pensionssparande. Det sparande som vi får allt större eget ansvar för att förvalta. Med den investeringsstrategi som han använder går att hitta tydliga paralleller till hur Skandia arbetar, särskilt vad gäller vår traditionella förvaltning.  

Investeringsgurun med det svenskklingande namnet (David är norskättling) har varit ansvarig för förvaltningen hos det anrika universitetet ända sedan 1985 och hans framgångsrika filosofi och investeringsstrategi kallas kort och gott för Yale-modellen. Placeringsportföljen uppgår till cirka 25,4 miljarder dollar (motsvarande 235 miljarder kronor) och vad som främst sticker ut är att en stor del är placerat i illikvida tillgångar, dvs. sådant som inte handlas och prissätts dagligen på en öppen marknad, typ den svenska börsen.

I stort så finns tre grundläggande huvudingredienser i investeringsstrategin som David och hans team på Yale använder:

  1. Diversifiering och allokering – sprid dina risker. Ett alltför stort fokus på en enskild aktie, ett enskilt tillgångslag eller en enskild marknad ger en onödigt hög risk. Du kan enligt modern portföljteori uppnå samma eller till och med högre förväntad avkastning till lägre risk genom diversifiering.

    Den strategiska fördelningen mellan olika tillgångsslag kommer samtidigt att förklara 90 procent av avkastningen över tid. Det är med andra ord där det viktigaste beslutet av alla ligger för den långsiktige investeraren.

  2. Rebalansering – håll dig till din strategiska portfölj. Om något tillgångsslag utvecklats mycket bättre än ett annat så blir risken också en annan i portföljen. Att på ett strukturerat sätt rebalansera sin portfölj med jämna mellanrum ökar sannolikheten att sälja något som blivit dyrt och istället köpa något som i stunden är billigare eller har en annan riskprofil.

    Det här är kanske den svåraste övningen eftersom det kan kännas fel att minska innehavet i något som för tillfället går väldigt bra. Men ju mer man försöker haka på trender med en stor del av sitt kapital, desto större risk är det att man bränner sig. Just den typen av strategi är mer att betrakta som spekulation och kan förstås vara roligt att göra för en mindre del av sina sparpengar, men knappast för allt pensionssparande eller annat långsiktigt sparande.

  3. Illikvida tillgångar – likvida marknader är mer genomlysta och blir enkelt uttryckt svårare att fynda på. Det tydligaste exemplet är marknaden för statsobligationer men gäller även i hög utsträckning för många aktiemarknader där nästan obegränsat med information finns att tillgå och där alla också har tillgång till den. I en sådan miljö blir marknaden svår att slå. Möjligheten att köpa och sälja på sekunden gör också att den förväntade avkastningen blir lägre. Tillgängligheten kostar.  Kan man däremot tänka sig att binda kapital över en längre tid så kan man också förvänta sig högre avkastning av den anledningen. Det finns alltid ett förhållande mellan vilken risk man är villig att ta och vilken avkastning man kan vänta sig och kan man inte enkelt sälja sina tillgångar så ökar också risken.


Att ha pengar på ett bankkonto är närmast riskfritt och pengarna är alltid tillgängliga. Därmed är också avkastningen på kontopengar begränsad. Men i takt med att du höjer risken genom att placera i andra alternativ så ökar också den förväntade avkastningen. Aktier har hög risk och därmed hög förväntad avkastning och begränsas möjligheten att köpa och sälja bör avkastningen alltså bli högre av den anledningen. Yale-portföljen består just nu till stor del av onoterade aktiebolag men omfattar även stora arealer med skog som man investerat i.

Resultatet för Yale-modellen? Över en 30-årsperiod har avkastningen uppgått till knappt 13 procent i genomsnitt per år. Skandias traditionella portfölj har jämförelsevis under samma period avkastat cirka 9 procent per år i genomsnitt.

Jämförelsen mellan traditionell förvaltning i Skandia och David Swensens Yale är inte så avlägsen. Det närmaste du kan komma en Yale-portfölj för ditt långsiktiga sparande på enkelt sätt i Sverige är faktiskt Skandias traditionella förvaltning.

I princip alla traditionella livbolag äger en stor andel svenska fastigheter i sin portfölj, men i övrigt varierar det hur mycket man valt att satsa på alternativa, mer illikvida, investeringar. För Skandias del är det här ett fokusområde sedan många år och idag är investeringarna i onoterade bolag exempelvis större än i svenska noterade aktier. Utöver det finns bland annat fastigheter, infrastrukturinvesteringar, krediter, lån och råvaror.  

 

Vilken strategi använder du själv för ditt pensionssparande? Sätter du ihop din egen fondportfölj, köper skogsfastigheter eller väljer du traditionell förvaltning?

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

PS. Vill du läsa mer om David Swensens investeringsstrategi rekommenderar jag hans bok ”Pioneering Portfolio Management” DS.

 



kommentar|2017-01-22 22:38:55

stänger ni ner möjligheten att kommentera ett blogginlägg efter en viss tid? för det gick ej att kommentera i föregående blogginlägg trots att det var det senaste (tills detta kom). synd för den som inte är inne så jätteofta men ändå ville tipsa
Anmäl



Staten och kapitalet



När köpte du senast en extra hemförsäkring för att den var så billig jämfört med ett Netflix-abonnemang? Hur ofta har du valt att teckna dig för ett större livförsäkringsskydd än du behöver bara för att du har råd, och när spontanköpte du en extra tjänstepensionsförsäkring istället för en semesterresa? Svaret är ganska givet – ingen konsumerar finansiella tjänster och försäkringar på det sättet. Ändå är det regeringens utgångspunkt när de nu föreslår en särskild skatt på bolag som tillhandahåller finansiella tjänster.

Regeringen med finansminister Magdalena Andersson i spetsen behöver fylla på ladorna med mer skatteintäkter. Där har regeringen redan höjt skatten på kapitalförsäkringar och investeringssparkonton – de vanligaste alternativen för privat pensionssparande sedan man kortsiktigt sparade drygt tre miljarder på att slopa avdragsrätten. Idag presenterade man nästa hårda paket för kunder som sparar och tecknar försäkringar för sin egen trygghet, nämligen en finansskatt som i praktiken gör arbetsgivaravgiften högre för alla anställda in finansbranschen. Förslaget innebär en särskild skatt på 15 procent av lönesumman.

Bakgrunden till den nya skatten är att finansiella tjänster som till exempel tjänstepensioner, livförsäkringar och hemförsäkringar är befriade från moms. Regeringen har av outgrundlig anledning bedömt att momsbefrielsen leder till en överkonsumtion i jämförelse med andra varor och tjänster. Det finns inget stöd alls för den utgångspunkten – därför är också hela förslaget om ny beskattning feltänkt.

De strejkhot för högre pensioner som avtalsrörelsen präglats av under våren indikerar i alla fall inte att det finns en överkonsumtion av tjänstepensioner. Med tanke på det allmänna pensionssystemets minskande roll i pensionspyramiden borde regeringen inte straffa ut tjänstepensioner med högre beskattning utan snarare underlätta eller åtminstone behålla nuvarande skattebefrielse för att inte försämra framtida pensioner ytterligare.  

Lösningen som regeringen kopierar finns redan i Danmark. Den innebär en förhöjd arbetsgivaravgift för bolag som tillhandahåller finansiella tjänster. I dessa inkluderas även försäkrings- och pensionsbolag. I praktiken skulle det alltså innebära moms på pensioner, och kostnaden för detta kommer till stor del att behöva tas av kunderna i försäkrings- och pensionsbolag. I Sverige drivs många försäkrings- och pensionsbolag inklusive Skandia nämligen ömsesidigt. Det innebär att ägarna är de arbetstagare som har en tjänstepension i ett ömsesidigt bolag. Därmed saknas aktieägare som kan vara med och ta den ökade kostnaden och kunderna riskerar att få stå för alltihop. Förslaget kommer alltså att innebära att pensionerna i framtiden blir lägre än förväntat. 

Regeringens utredning om en finansskatt må vara sprungen ur en debatt kring storbankernas jättevinster och utdelningar kombinerat med en statlig garanti, men riskerar istället att träffa vanliga löntagare genom lägre pensioner. Med tanke på de utmaningar som finns kring nivåer i det allmänna pensionssystemet är det direkt fel att straffa vanliga pensionssparare med ännu lägre pension. Det hela är en samhällsekonomisk tankevurpa som finansminister Magdalena Andersson måste korrigera snarast möjligt!

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter




En dag



Idag är det Världsspardagen (World Savings Day), en dag som instiftades redan 1924 vid ett internationellt bankmöte i Milano. Syftet med dagen är inte att vi ska spara mer än vi gör någon annan dag utan mer att vi ska tänka till kring hur vi faktiskt förvaltar våra pengar. När dagen uppmärksammades i svenska tidningar på 30-talet slog man fast att snålhet och girighet är sparsamhetens värsta fiender.

Det jag själv funderar på en dag som denna är de två stora utmaningarna som rör våra pensioner – nämligen avkastning och demografi. Med negativa räntor och en värld som inte växer lika snabbt som tidigare så blir avkastningen på allt sparande framöver lägre än vad vi vant oss vid. Du kanske är nöjd för att bolånekostnaderna hålls låga men effekterna på sparandet kan bli långt mer kännbara.

Lägg därtill att medellivslängden ökar med ungefär 3,5 timme per dygn eller ett år vart sjunde år i Sverige. Ska pensionspengarna räcka under fler antal år blir månadsbeloppet också lägre. Sverige har Europas, om inte världens, friskaste pensionärer. Enligt forskare på Göteborgs universitet motsvarar en 70-årings hälsa idag en 50-årings på 70-talet. 70 är det nya 50 alltså. Det här är i grunden något väldigt positivt men det ställer samtidigt krav på en högre och jämnare pension under längre tid. Och ska pensionen bli högre måste antingen sparandet, avkastningen eller antalet arbetade timmar öka.  

Tjänstepensionen är avgörande för en bra pension i framtiden men om du vill skapa dig extra frihet och sätta guldkant på tillvaron som pensionär behövs ett eget sparande som komplement.

Spara mer eller jobba längre, det är alternativen. Troligen behöver de flesta av oss göra både och.

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

PS. Har du inte kommit igång med ett långsiktigt sparande till pensionen ännu så kan du få en känsla för hur mycket du behöver spara här




Imorgon är en annan dag

Taggar: Mattias


Var sak har som bekant sin dag och idag den 27 september är det Tjänstepensionens dag. Och det är viktigt att uppmärksamma tjänstepensionen. Utan den blir nämligen livet som pensionär inte något att hurra för. Tjänstepensionen kan komma att utgöra mer än 20 procent av totala pensionen för dig i framtiden och för dig med höga inkomster kan halva pensionen bestå av tjänstepension. Det är med andra ord stora pengar det handlar om, kanske ditt livs största affär.

Vi i branschen som står bakom firandet av den här dagen och brukar låta TNS Sifo fråga vilken löneförmån man tycker är viktigast att få från sin arbetsgivare. Tidigare år har friskvårdsbidraget varit populärast bland yngre, men i år är det genomgående i alla grupper så att man anger tjänstepensionen som den viktigaste löneförmånen. Det är glädjande att se den utvecklingen och de sju åren som Tjänstepensionens dag firats har nog bidragit på sitt sätt till detta. 

För dig med en månadslön på 28 000 kr så avsätts i de vanligaste kollektivavtalen cirka 15 000 per år. Utanför kollektivavtalen kan det vara både mer och mindre än så.

Fira Tjänstepensionens dag genom att ta reda på hur mycket pengar som sätts av varje månad för din framtid som pensionär och hur de placeras. Fråga sen fem kompisar om de har samma koll på sin tjänstepension!

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

PS. Du vet väl att du kan se hela din pension på Minpension





Vem i hela världen kan man lita på?



Imorgon är det återigen dags för Riksbanken med Stefan Ingves i spetsen att komma med ett nytt räntebesked. Det kommer inte vara någon dramatik med det den här gången heller; räntan kommer lämnas oförändrad på rekordlåga minus 0,5 procent och obligationsköpen fortsätter enligt plan. Riksbanken kommer avvakta de internationella centralbankernas agerande under hösten och kommer det ytterligare stimulans därifrån så kan vi förvänta oss att Riksbanken följer efter.

I våras skrev jag här på bloggen om de potentiella riskerna med låga räntor; en ökad skuldsättning hos hushållen och ett högre risktagande bland annat. De låga räntorna är ett gigantiskt experiment som ingen kan veta de långsiktiga konsekvenserna av. Men här och nu innebär negativa räntor definitivt en sorts straffskatt på sparande. Med låga räntor så blir avkastningen lägre och den som vill försöka upprepa den avkastning man fått på sparande de senaste 20 åren måste sannolikt acceptera en mycket högre risk. Alternativet för att nå sina sparmål blir då att acceptera lägre avkastning och istället spara mer.

En annan utmaning med centralbankernas lågräntepolitik och gigantiska stödköp av obligationer är att räntemarknaden blir översvämmad med kapital och fungerar mycket sämre. Det går helt enkelt inte att lita på räntan som ett rättvist marknadspris. Och eftersom alla tillgångar värderas med hjälp av den opålitliga räntan blir det även svårt att värdera aktier.

Samtidigt ska vi komma ihåg att den låga räntan inte bara är ett resultat av centralbankernas stimulanser utan en konsekvens av att världen inte växer i samma takt som tidigare. De två stora utmanande krafterna för global tillväxt är demografi och att skuldsättningen i stora delar av världen är mycket hög. Vi blir inte fler människor på jorden och framförallt i västvärlden blir vi allt äldre.

Det är troligt att vi kommer att ha svag global tillväxt under lång tid och därför kan också lågränteläget hålla i sig inom överskådlig tid. Men som sagt så har världen aldrig sett en penningpolitisk utveckling likt den som nu pågår och ingen kan veta vilka effekter den kommer att ha på sikt. Just nu är det tillräckligt svårt att lita på att saker verkligen är värda så mycket som priset visar.

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter




Sommaren är kort (men medellivslängden ökar)



Fler och fler blir allt äldre och särskilt i Sverige har man även hälsan med sig högre upp i åldrarna. Medellivslängden i det här landet ökar med ungefär ett år vart sjunde år, eller knappt nio minuter per timme. Endast sju svenskar upplevde 1800-talets alla år medan motsvarande siffra för 1900-talet är hela 895 personer. Det här innebär naturligtvis utmaningar för pensionssystem som ska betala ut pengar hela livet, men i grunden är det förstås fantastiska nyheter.

Spädbarnsdödligheten i det här landet är i princip utraderad samtidigt som överlevnaden för hjärtsjukdomar, stroke och cancer ökar tack vare medicinska framsteg.  Det är de främsta förklaringarna till den ökade medellivslängden. Sverige har Europas, om inte världens, friskaste pensionärer. 70 är det nya 50. En 70-åring idag har enligt forskare samma hälsa som en 50-åring hade på 70-talet – så dramatiskt har hälsoutvecklingen varit.

Tunga jobb, sexdagarsveckor och begränsade semestervillkor tog ut sin rätt för de som föddes i början på 1900-talet. Dagens pensionärer har fler friska år att se fram emot och har det också bättre ställt än den tidigare generationen. Idag har många råd att resa och göra saker som snarare påminner om hur man levde som ung, före jobb och familjeliv.

Det ställer samtidigt krav på att man har en jämnare nivå på pensionen under fler år så planeringen av pensionspusslet när det är dags blir ett mycket viktigt moment. Särskilt med tanke på hur många valmöjligheter och hur mycket flexibilitet som finns när det gäller pensionsuttag idag. En alltför kortsiktig planering kan innebära att allting utöver den allmänna pensionen från det orange kuvertet har tagits ut på fem års tid.

Men det är viktigt att komma ihåg att det är just medellivslängden som ökar, inte maxåldern. Det har i princip funnits gamla människor i alla tider. 113 år är rekordet i Sverige och även om vi inte sett någon 120-åring ännu så finns en 122-åring bekräftad i Frankrike. Jeanne Calment föddes 1875 och det finns en underbar anekdot om henne apropå svårigheten att förutse återstående livslängd.

Hennes 47-årige advokat ville nämligen köpa hennes lägenhet och föreslog ett avtal där han kunde ta över lägenheten efter hennes död. Året var 1965 och Jeanne, då 90 år gammal och utan arvingar kvar i livet, accepterade förslaget som innebar att advokaten skulle betala henne 2 500 francs per månad (ca 3 400 kr) till dess att hon avled.

Advokaten hann själv gå bort vid 77 års ålder och hans änka fick fortsätta med betalningarna under resten av Jeannes liv. Totalt betalades motsvarande 1,3 miljoner kronor för lägenhet, vilket motsvarade mer än det dubbla marknadsvärdet. Jeanne refererade ofta till att hon såg det som en tävling att se hur gammal hon kunde bli med tanke på avtalets utformning.

Är det så enkelt att motivation slår medellivslängd? Kanske är det något att fundera på i hängmattan i sommar, vad som skulle kunna motivera dig till att bli världens äldsta människa.

Nu tar jag semester och vill med detta önska alla läsare en härlig sommar!

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter




London Calling



Det kan knappast ha undgått någon att Storbritannien röstat för "Brexit" - ett utträde ur EU. Valresultatet skickade chockvågor över de finansiella marknaderna och medförde att Stockholmsbörsen i måndags upplevde det kraftigaste börsfallet på en enskild dag sen terrordåden den 11 september 2001.

Jag fick tag på vår kapitalförvaltningschef Hans Sterte för att höra hur portföljen, för de kunder som valt traditionell förvaltning, påverkades av turbulensen:

Vi brukar prata om den som en allvädersportfölj, hur klarade den sig den här gången?
– Portföljen klarade de första dagarnas turbulens med anledning av Brexit mycket väl, säger Hans Sterte. Som mest var portföljen ned knappt en halv procent i början av veckan och efter tisdagens stängning är vår avkastning positiv jämfört med före omröstningen. Naturligtvis sjönk våra aktieinnehav i värde, men valutaexponeringen mildrade fallen påtagligt. Dessutom gav den aktiva förvaltningen ett stort positivt bidrag samtidigt som våra obligationsinvesteringar steg i värde.

Gjorde vi några justeringar av portföljen inför omröstningen?
– Nej, vi valde att inte göra några ändringar. Beslutet att inte ändra den strategiska fördelningen i portföljen byggde på att osäkerheten kring både utfallet i omröstningen och följderna av Brexit bedömdes som ytterst osäkra. Istället var strategin ha tillförsikt till portföljens förmåga att hantera situationen.

– Det finns tillfällen då det är motiverat att rigga portföljen för ett visst scenario, men detta var inte ett sådant. Vi har ju valt att bygga en portfölj som ska klara hårda smällar, och i och med Brexit visade vi att stötdämparna aktiveras när de behövs. 

Är turbulensen över för den här gången? 
– Osäkerheten på marknaderna är fortsatt stor trots att vi har fått resultatet av omröstningen. Vi har tidigare pekat på både risker och möjligheter med anledning av Brexit, men läget behöver klarna ytterligare innan det går att bedöma de mer långsiktiga följderna. Jag tycker därför att det är för tidigt att ”blåsa faran över”. Dessutom bör man ta de senaste dagarnas turbulens som en påminnelse om den risk det faktiskt innebär att investera på börsen. En god riskspridning genom en väldiversifierad portfölj är ett bra sätt att hantera denna osäkerhet.


Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter





R|2016-06-30 17:33:26

Hur påverkades plusportföljen i garantipension plus av turbulensen?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej! Tack för din fråga. Plusportföljen, som är en global aktieportfölj, svängde naturligtvis mer under turbulensen men har även den återhämtat sig snabbt. För den som undrar är Plusportföljen endast en del av Skandia Garantipension Plus, så ingen har den för hela sitt sparande. Den ligger på toppen av den traditionella portföljen med en större andel ju yngre du är. Hälsningar, Mattias

Anmäl


R|2016-07-06 18:07:40

Tidigare innan ni lanserade er nya webbplats kumde man gå in på www.skandialiv.se och därifrån klicka sig vidare för att se den månatliga utvecklingen på plusportföljen, hur hittar jag den nu?
Anmäl



Not a waste of money



Finansmarknaderna bjuder helt klart på utmaningar med låga räntor, svaga globala tillväxtutsikter och aktiemarknader som knappast kan anses vara billiga i ett historiskt perspektiv - även om det naturligtvis finns regionala skillnader. Men för Skandias kunder som valt traditionell förvaltning är det europeisk infrastruktur som går som ett nybyggt höghastighetståg hittills i år.

Skandias investeringar i infrastruktur har avkastat drygt 11 procent under årets första fem månader. Det som går allra bäst är den europeiska delen av infrastrukturportföljen som avkastat över 20 procent under perioden.

En färsk solskenshistoria från den delen är försäljningen av ett tyskt bolag som sysslar med att utvinna energi från sopförbränning. De senaste åren har förvaltaren som Skandia samarbetat med gjort ett fantastiskt jobb med bolaget och de 18 anläggningarna som företaget omfattar beräknas bidra med mer än en miljon ton av koldioxidbesparingar för miljön - årligen. Ett direkt resultat av försäljningen är att Skandias kunder får en halv miljard kronor tillbaka, vilket är flera gånger investerat kapital. Investeringen i sopförbränning har alltså betalat sig ordentligt för Skandias kunder.

Investeringar i infrastruktur var Skandia tidigt igång med och det är en viktig faktor som förklarar den fina avkastningen. Det är komplexa investeringar som kräver långsiktighet och med risker som kräver mycket kompetens för att hantera. Idag omfattar våra investeringar i infrastruktur ca 7 miljarder kronor men planer finns för att under de kommande åren öka den delen med lika mycket.

Lösningen på utmaningarna för dig som sparar idag är, förutom att acceptera lägre avkastning framöver, en balanserad portfölj med flera olika tillgångsslag. Gärna i form av mer illikvida tillgångar som obelånade fastigheter, onoterade aktiebolag (private equity) och infrastruktur. Det sistnämnda är alltså den enskilt största framgångsfaktorn för Skandia hittills i år.

Mattias Munter
Pensionsekonom

Twitter: @mattiasmunter


PS. Vill du läsa mer om Skandias placeringsutsikter, klicka här.



peter|2016-06-13 10:40:51

Bra artikel, tack. " förutom att acceptera lägre avkastning framöver" Så vilka förväntningar på avkastning tycker du är rimliga framöver ? Peter

 

Anmäl


Mattias Munter|

Hej Peter! Tack för din fråga. Det är alltid svårt att säga någon absolut siffra men förväntad avkastning på trygga placeringar (kortare obligationer) är negativ på ett års sikt. Förväntad avkastning på riskabla tillgångar som aktier är dessvärre även den låg, framförallt beroende på att tillväxten framåt kommer att bli lägre än vad vi vant oss vid de senaste decennierna (pga. hög samlad skuldsättning och svag demografisk utveckling). Med detta följer en ökad risk för besvikelser och bakslag och därmed menar jag att man måste acceptera lägre avkastning på sparande. När det gäller aktier så är det omöjligt att förutse på ett års sikt. De senaste sju åren har den svenska börsen däremot levererat omkring 16 procent årligen, kan man få 5 procent årligen för de kommande sju åren så är det ett bra scenario som jag ser det. Hälsningar, Mattias

Anmäl


Jens|2016-06-13 14:11:53

Tack Mattias! Väldigt trevlig läsning! Skandia är ett föredöme! Fortsätt så!
Anmäl


peter|2016-06-22 13:15:51

tack för ditt svar eftersom avkastningen är i huvudsak beroende på 3 områden, fastigheter, aktier och räntebärande papper är det det sammanlagda avkastningen jag syftar på, inte bara börsens. som du påpekar ser det svårare ut framöver. Jag gissar på en avkastning ( ränta på Skandia Liv ) på 2-3 % de kommande 3 åren. Med vänlig hälsning peter
Anmäl



Money, Money, Money



1 500 miljarder kronor - så mycket har svenskarna på sina sparkonton enligt siffror från SCB. Räntorna har aldrig varit så låga som nu och de flesta har ingen ränta alls på sitt sparkonto. Vet du hur mycket pengar du har på ditt sparkonto? Om det var länge sedan du såg över ditt sparande kan det vara klokt att göra slag i saken nu.

Eftersom de låga räntorna samtidigt ger lägre bolånekostnader så innebär det att traditionella sparkonton för många fylls på ännu mer.

När det gäller pengar som kan komma att behövas i närtid fyller sparkontot fortfarande en viktig funktion i hushållsekonomin. Det är alltid klokt att ha täckning för några månaders kostnader i buffertsparande som trygghet om kylskåpet går sönder eller om någon annan oförutsedd kostnad dyker upp. Det som man planerat att använda inom ett år mår också bäst på sparkontot. Den typen av pengar bör vara lättillgängliga och syftet är inte i första hand att dessa ska växa i värde.

Men det är viktigt att skilja på buffertkapital och sparkapital. Om du har mer pengar undansparade på ett sparkonto än vad du behöver i buffertsparande, kan det vara klokt att placera kapitalet, så att det har möjlighet att växa. Att flytta kapitalet från ett sparkonto direkt till börsen innebär dock en rejält ökad risk och det passar inte alla. Att komma igång med ett månadssparande är däremot aldrig fel. Det minskar dessutom risken att man köper in sig när börsen står som högst.

Sen behöver du ha en tanke om hur länge du kan avvara pengarna. Annars blir det svårt att veta hur mycket risk du kan ta, det vill säga hur stor andel aktier du bör ha. Det mest långsiktiga sparmålet för de flesta är pensionen, och med avdragsrätten slopad (du har väl slutat betala in till din pensionsförsäkring eller din IPS?) så behöver många hitta en ny sparform för det. Andra sparmål kan vara drömresan om fem år, eller nästa boende om tio år.

Det viktigaste är att du låter sparandet trumma på - månad efter månad, år efter år. Över längre tidsperioder gör ett par procent extra i årlig avkastning en enorm skillnad. Sen är det dags för den stora belöningen – drömresan eller en guldkant på tillvaron som pensionär!

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

 




Ropen skalla - traditionell förvaltning åt alla



Idag kan man demonstrera för eller emot det mesta på första maj. Oavsett partitillhörighet. Jag skulle vilja väcka en fråga som rör oss alla och det är hur våra premiepensionspengar förvaltas. Idag hamnar det mesta i det statliga förvalet Ap7 Såfan, en högriskfond med global inriktning.
Utöver det finns 800 fonder att välja mellan och debatten fokuserar mest på hur många olika varumärken med snarlika innehåll, dvs. investeringsfonder, det ska finnas. Det pågår just nu en utredning på Finansdepartementet om hur premiepensionen bör reformeras. Jag menar att det bör finnas plats för ytterligare en sparform, nämligen traditionell förvaltning. Jag tycker att det faktum att över en halv miljon svenskar köper dyra förvaltningstjänster för sin premiepension är den tydligaste indikationen på att många känner sig osäkra och behöver mer hjälp. För individen handlar traditionell förvaltning då om en bekväm sparform med garantier och där man får hjälp med hur pengarna ska placeras. Garantier innebär samtidigt att kapitalförvaltningen över tid i princip inte får förlora pengar. Det är ett närmast unikt och långsiktigt uppdrag på en sparmarknad där man oftast mäts på hur man presterar relativt ett jämförelseindex över kortare tidsperioder. Dessutom är det en väl beprövad sparform för just pension. Skandia har exempelvis levererat privat pensionsförsäkring i den formen sedan 1919.

Låt pensionspengarna jobba
För samhällets del så skulle dessutom mer kapital på det här sättet också kunna göras tillgängligt för långsiktiga investeringar i bland annat infrastruktur. Dessutom är det lättare att inom traditionell förvaltning bidra till Sveriges nästa Spotify , iZettle, eller Klarna som i sin tur skapar arbetstillfällen, driver tillväxt och därmed stärker hela pensionssystemet. Skandia är idag störst i Sverige på den typen av investeringar i nya onoterade bolag som inte handlas på börsen. Behovet av långsiktigt riskkapital för exempelvis infrastrukturinvesteringar är stort och växande. Rapporter talar om att infrastrukturen är eftersatt med 300 miljarder - bara i Sverige. En siffra som beräknas stiga till svindlande 700 miljarder kronor till 2025 om inget görs. Samtidigt innebär en åldrande befolkning att konkurrensen om offentliga medel hårdnar. Mer privat kapital kommer alltså att behövas framöver och de här investeringarna är svåra att få till inom ramen för en vanlig fond som man kan köpa och sälja varje dag.

Långsiktigt sparande
Det är egentligen galet att ha daglig likviditet i ett system som är så långsiktigt. Pengarna och sparhorisonten blir som regel inte längre än om de stavas pension. Likviditet, dvs. snabb tillgång till pengarna, kostar avkastning. Genom att avvara pengar under en längre tid så kan avkastningen istället höjas.
Idag kan man under den tid som premiepensionen betalas ut välja traditionell förvaltning med garanterade utbetalningar i statens egen regi. Men det blev så populärt att man för ett antal år sedan var tvungen att formulera om valblanketten inför utbetalning för att minska inflödet. Efterfrågan är det alltså inget fel på.
 
Låt oss därför göra det möjligt för den långsiktige spararen att göra sitt kapital tillgängligt för riktigt långsiktiga investeringar som kan ge bra avkastning och bygga samhället på kuppen. Det tjänar alla på, idag och i framtiden. Finns det plats för 800 fonder i premiepensionssystemet så borde det finnas plats för några olika alternativ av traditionell förvaltning imorgon.

Ropen skalla – traditionell förvaltning åt alla!
Vad demonstrerar du för på första maj?

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

Läs mer om pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



Peter|2016-05-04 18:02:55

Samhällsinvesteringar till infrastruktur, bostäder, vård och omsorg med privata pengar tycker jag är sunt och nödvändigt. Avkastningskrav över tid och beskattning av " vinsten " har du inte berört. Det är här att slaget kommer att utkämpas. ( Staten vs privatkapitalet. )
Anmäl


Peter|2016-05-04 18:06:02

Skulle har skrivit " det eviga slaget "
Anmäl



Råd från en 104-åring



Nya möjligheter möter dagens och framtidens pensionärer. Fråga Dagny Carlsson, 104 år. Hon är ett levande bevis på vikten av pensionsplanering.


Medellivslängden ökar och media rapporterar ofta om ett havererande pensionssystem, på väg att rämna av trycket från alla dessa äldre och friska människor. Detta målas lätt ut som något negativt.
 
Men egentligen är det fantastiska nyheter.

Vi har nästan raderat ut spädbarnsdödligheten i det här landet samtidigt som överlevnaden för hjärtsjukdomar, stroke och cancer ökar tack vare medicinska framsteg. Det är de främsta förklaringarna till den ökade medellivslängden.

Som följd har Sverige Europas, om inte världens, friskaste pensionärer. Färska studier visar att en 70-åring idag har samma hälsa som en 50-åring hade på 1970-talet. 70 är alltså det nya 50. Så dramatisk har utvecklingen varit.

I vissa fall går det längre än så. Världens äldsta bloggare Dagny Carlsson gick i pension innan jag föddes. Och faktum är att hon i dag verkar mer aktiv än någonsin. I fallet Dagny Carlsson är 104 närmast det nya 64.

Jag besökte nyligen Dagny i hennes hemtrevliga lägenhet i Stockholm. Vi har träffats ett antal gånger de senaste åren, bland annat under Almedalsveckan i Visby ifjol.

Mycket har hänt i hennes liv sedan dess och efter SVT:s dokumentärserie ”Det är inte så dumt att bli gammal”, samt det omtalade framträdandet i tittarsuccén ”Skavlan”, har Dagny gått och blivit folkkär. Hon berättar under vårt samtal att folk ofta pekar på henne på stan och vill stanna och ta selfies.

Hon utstrålar livsglädje och berättar att hon mår jättebra - enligt henne själv ”ungefär likadant som för några år sedan”.

Dagny Carlsson må vara unik, men faktum är att dagens allt piggare pensionärer har det betydligt bättre ställt än förr och många har i dag råd att resa och göra saker som snarare påminner om hur man lever som ung, före jobb och familjeliv. Det innebär samtidigt att behovet av en jämnare pension under en längre tid har ökat.

Ett vanligt misstag många gör är att titta på hur gamla deras släktingar från tidigare generationer blev och planera sin pension utifrån det. Men när förutsättningarna för ett långt och aktivt liv förbättras är risken stor att pensionssparare plockar ut sina pengar för tidigt.
Många frågar sig ”hur mycket pengar kan jag få ut?” snarare än ”hur mycket behöver jag för att kunna göra det jag vill?”. Det leder lätt till att man lockas av korta utbetalningstider för att får ut en högre summa varje månad.
 
Sedan går fem-tio år och kvar finns bara den allmänna pensionen och den är inte mycket att leva livet för.

Dagny Carlsson verkar nästan be om ursäkt för att hon belastar pensionssystemet. Dagny beskriver det gamla pensionssystemet hon omfattas av som ”rena Ebberöds bank” och vill inte ha det tillbaka. Anledningen till att hon har extra bra koll på hur pensionen fungerar beror på att hon i slutet av sitt yrkesliv arbetade på Försäkringskassan och beviljade folkpension, barnpension osv.

Hennes råd till ungdomar i dag är att så snabbt som möjligt sätta sig in i pensionssystemet, så att de ”inte står på bar backe när de blir gamla”. Rådet alla blivande och nuvarande pensionärer är att passa på att leva livet och ha det bra när de inte behöver jobba för den ersättning de får.

När sannolikheten och förutsättningarna för ett långt och aktivt liv ökar i den takt som vi nu ser så blir det allt viktigare att börja spara i tid och sen planera pensionsuttagen därefter.

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter




När alla vännerna gått hem



Idag kom Riksbanken som väntat med beskedet att de lämnar reporäntan oförändrad på rekordlåga minus 0,5 procent. Vidare fortsätter man med obligationsköpen så snart programmet löper ut i juni månad. Visserligen i en lite mindre omfattning än tidigare, men man utökar också till att även köpa realobligationer. Att man redan nu beslutar om att fortsätta är delvis en följd av att den europeiska centralbanken ECB fortsätter med sina stimulanser. Det betyder samtidigt att Riksbanken fortsätter att driva sin penningpolitik, som man normalt brukar säga verkar på ett till två års sikt, med fokus på den allra senaste inflationssiffran (KPI). Det är alltför kortsiktigt. Jag tycker det är synd att man inte skjuter upp beskedet till nästa möte i juli. Som jag skrev igår så hade man gjort klokt i att vänta och därmed ha ännu mer data att gå på och fler dörrar öppna. Särskilt med en omröstning om ”Brexit”, Storbritanniens vara eller icke vara i EU, så nära förestående. 

Om jag fick bestämma, hade jag slutat med obligationsköpen helt och hållet. Det är knappast de högre räntorna man är orolig för, utan snarare den effekten på kronan avslutade köp skulle kunna innebära. Och en alltför stark krona kan man ju alltid bromsa med valutainterventioner om man vill, vilket Riksbanken också tydligt kommunicerat att man både har mandat för och är beredd att göra.

Den låga räntan är nämligen inte långsiktigt hållbar och kan närmast beskrivas som en straffskatt på sparande. Den gör att vi allt oftare, nu senast under en kundträff i förra veckan, får frågan om det finns några säkra placeringar man kan göra? Frågan har i och för sig kommit från kunder i alla tider och standardsvaret är att det minsann finns, men att avkastningen också blir lite lägre som följd. Den säkraste placeringen är normalt att låna ut pengar till staten. Men om man lånar ut pengar till den svenska staten idag så får man istället betala för det. En säker förlust med andra ord.

De gamla sanningarna gäller inte längre och vem kan klandra den som tvekar inför det ”fina” sparerbjudandet.

Återstår alltså för spararen som inte garanterat vill förlora pengar att välja placeringar med högre risk istället och hoppas att det betalar sig bättre. Problemet är att när många resonerar på det sättet samtidigt så bidrar det till att dra upp priserna även på dessa tillgångar, som till exempel aktier. Dyrt kan naturligtvis vara dyrt länge och även bli ännu dyrare, men riskerna ökar för uppblåsta värderingar och risken för bakslag och bubblor finns alltid där. 

Den andra sidan av myntet är att när pengar är ”billiga” så lånar man mer; något som tydligast syns i boprisutvecklingen och hushållens skuldsättning i Sverige. De ökningar vi sett de senaste åren är givetvis drivna av att det aldrig varit billigare att låna än just nu.

Och det kanske hade varit rimligt med den här räntenivån om vi hade en ekonomi i kris. Men att ha en penningpolitik som direkt straffar sparande och kraftigt gynnar lånande i tider då Sverige visar upp en tillväxt i världsklass är svårt att förstå. Jag skulle önska att Riksbanken inte bara stirrade sig blinda på den senaste inflationssiffran utan tog sig en rejäl funderare på vilka obalanser de bidrar till att skapa.

Ett samhälle där allt fler är högt belånade, risktagande och utan en sparbuffert är nog inte vad man egentligen har eftersträvat. Människan är av naturen kortsiktig, ser vi en kaka så vill vi gärna äta den med en gång. Just nu pågår en fest av största slag och vi mumsar i oss som om det inte fanns en morgondag. Men som vi alla vet så kommer musiken att sluta spela och lokalen tändas upp någon gång på alla fester. Och när alla vännerna gått hem kan städning och återhämtning ta lång tid den här gången. 

Mattias Munter
Pensionsekonom

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån


Twitter: @mattiasmunter



Daniel|2016-04-23 12:43:59

Men är inte Riksbankens huvudsakliga uppgift att hålla inflationen på 2% och därmed ta till åtgärder för detta. De ligger väl ej på dem att ta ansvar för bopriser, allmänhetens belåning, aktiekurser etc. Det är väl snarare regering och riksdags samt medborgarnas ansvar? För några år sedan fick ju Ingves kritik för just att han EJ sänkte räntan tillräckligt mycket och snabbt, då han hänvisade till de höga bopriserna. Kritiker menade på att det minsann inte ingick i riksbankens uppgift.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Daniel! Tack för din kommentar. Det finns absolut ett politiskt ansvar för finansiell stabilitet i många delar. Det överordnade målet för Riksbankens verksamhet skall vara att upprätthålla ett fast penningvärde samt främja ett säkert och effektivt betalningsväsende, det är helt riktigt. Men det är inte givet att det bör ske genom att driva penningpolitiken utifrån det allra senaste utfallet för KPI. Normalt räknar man med att penningpolitik verkar på 12-24 månaders sikt. En alltför stark krona kan Riksbanken alltid bromsa med valutainterventioner om man vill (och också tydligt kommunicerat att man kan göra). Hälsningar, Mattias

Anmäl



Riksbankschef för en dag



Imorgon lämnar Riksbanken besked om reporäntan och den lär lämnas oförändrad. Vi har nu en rekordlåg ränta på minus 0,5 procent och det är inte troligt att den sänks mer. I alla fall inte nu. Däremot tror jag att Riksbanken med Stefan Ingves i spetsen kommer att fortsätta med obligationsköpen efter att de löper ut i juni. Obligationsköpen är ett annat sätt att stimulera ekonomin då de gör att skillnaden mot räntorna i omvärlden har minskat och att kronan har kronan har blivit svagare än den annars hade varit. I flera andra länder har centralbankerna gjort liknande värdepappersköp och det faktum att den Europeiska centralbanken just utökade sitt program talar för att även Sverige fortsätter.

Det finns dock ett par saker som jag tycker talar emot att det fattas beslut om utökade obligationsköp nu. Riksbanken skulle gott kunna vänta med beslut tills nästa möte i och med att man ändå inte köper några obligationer i juli månad. Det skulle vara smart av Riksbanken att istället vänta och se vad som händer med inflationen som visat vissa tecken på att börja krypa uppåt. Till nästa möte skulle man ha mer data att gå på och dessutom veta mer om den brännheta frågan om ”Brexit” - Storbritanniens vara eller icke vara i EU.  Ett eventuellt utträde ur unionen för en av de största ekonomierna kommer att få mycket stora konsekvenser.

Sammantaget finns så många faktorer som Riksbanken inte kan påverka att det vore klokt av vila på hanen och se vad som händer fram till mötet i juli. Med fler dörrar öppna så ökar handlingsfriheten något. Man behöver faktiskt inte vara ledande i att ha den mest expansiva penningpolitiken i ett land som samtidigt har en tillväxt i världsklass.

Men till och med inom Riksbanken har det börjat gnissla. Direktionsledamoten Cecilia Skingsley uttryckte nyligen att hon behöver ”bevis för att det går dåligt för Sverige” för att fortsätta på den här linjen.
Jag tycker att det vore bra om vi fick en tydligare diskussion om riskerna med den här typen av politik. Felinvesteringar, dåliga allokeringsbeslut och skenande bostadspriser skapar obalanser i ekonomin som kan ta lång tid och vara smärtsamma att reparera.

Imorgon vet vi vad beskedet blev.

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter


 

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

 



Harald|2016-04-20 20:08:49

Det är svårt att förstå Riksbankens räntepolitik. Vi saknar ju inte inflation. Ser man på de olika delarna av KPI så ser man att många kategorier ligger mellan 1,5 och 2,5 %. Transporter ligger stilla. Det beror väl på oljepriset, som knappast påverkas av Riksbankens reporänta. Telekommunikationer har kraftigt sjunkande priser. Det lär bero på teknikutveckling och konkurrens. Det är ju också en utveckling som PTS har i uppdrag att främja. En statlig myndighet ska alltså främja en utveckling som en annan ser som ett problem. Nu väger telekom inte så tungt i KPI, men det gör bostadskostnader, som också sjunker. Eftersom bostadskostnader till stor del består av räntor, så vore bästa sättet att få upp inflationen att höja räntan.
Anmäl



Så funkar pensionsutbetalning efter rekordåret



Förra året var som jag tidigare skrivit om ett rekordår för våra kunder som valt traditionell försäkring. Hela 42 miljarder fördelades till kundernas försäkringar och det är mer än någonsin tidigare. Nu är årsbeskeden för de flesta kunderna klara och du kan se hur mycket det blev i kronor och ören för just dig. Är du pensionär och får utbetalningar från Skandia innebär det också att utbetalningsbeloppen bestäms för det kommande året. En vanlig fråga som ofta kommer är vilken effekt avkastningen får på utbetalningsbeloppet och ett år som 2015 när försäkringskapitalet vuxit särskilt mycket blir frågorna fler. Hur räknar vi egentligen?

Garanterade försäkringsbelopp
Alla kunder med traditionell försäkring har ett garanterat försäkringsbelopp som är en miniminivå på utbetalningarna. Det kan bli mer men aldrig mindre än vad du blivit lovad. Den här delen har egentligen ingenting med hur mycket överskott som fördelats under året utan kan närmast ses som fristående. De garanterade beloppen gäller oavsett den faktiska utvecklingen på ditt försäkringskapital.

Total utbetalning inkl. återbäring
Återbäringsräntan fördelar kontinuerligt avkastning till försäkringskapitalet som sedan ligger till grund för utbetalningsbeloppen. Utbetalningsbeloppen bestäms alltså för ett år i taget, för de flesta i samband med årsskiftet men det är försäkringens huvudförfallodag som styr så variationer förekommer.

När utbetalningsbeloppen ska bestämmas så används försäkringskapitalet som bas och det ska sen fördelas på antalet kvarvarande månader av utbetalning. Om vi bortser från de livsvariga pensionerna för att förenkla exemplet så kan vi anta en 10-årig utbetalningstid. Vid första utbetalningen ska då försäkringskapitalet fördelas på 120 månader. Enklast vore då att bara dela kapitalet i 120 lika stora delar och starta utbetalningen, men så gör vi inte. Eftersom det är troligt att pengarna fortsätter växa även under utbetalningstiden (du får samma återbäringsränta före som efter utbetalningstillfället) så ger vi ett ”förskott” på avkastning i form av en prognosränta. Den är för närvarande maximalt 2,5 procent före skatt och avgifter. Då räknar vi med den avkastningen för resten av tiden och ju längre återstående tid, desto större blir effekten. Det innebär samtidigt att en del av den faktiska återbäringsräntan redan ligger i utbetalningsbeloppen på förhand och därför kan man uppleva att utbetalningarna rör sig långsammare än försäkringskapitalet – men det är samtidigt en del av poängen med att använda prognosränta.

Prognosräntan är alltså ett försiktigt antagande om vad återbäringsräntan kommer att vara den närmsta tiden men som samtidigt lämnar utrymme för höjningar av utbetalningarna. Den främsta anledningen till att vi använder prognosränta är att vi inte vill skjuta de största utbetalningarna till sent i livet. Det skulle nämligen bli effekten med en prognosränta på noll. Vi vet också att de flesta kunder uppskattar en jämnare utbetalning av pension som ju kan likställas med lön.

Om den här beräkningen av någon anledning ger ett lägre utbetalningsbelopp än vad som är garanterat så är det den garanterade nivån som gäller.

Förenklad illustration:

När vi nu förra året fördelade mer överskott än någonsin i historien så har alltså försäkringskapitalen vuxit kraftigt men hur stort genomslag det får på utbetalningar varierar beroende på hur länge pengarna ska räcka och på de enskilda försäkringarnas historik.

Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

PS. Logga in och läs ditt årsbesked för att se hur just ditt sparande utvecklats under året

 

Läs mer om kapitalförsäkring och pension

 

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring

 

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



åke byström|2016-03-05 11:11:56

jag har inte fått något utbetalningsbesked för 2016
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Åke!

Har du en försäkring med huvudförfallodag vid årsskiftet så kan det vara så att du inte hunnit få beskedet ännu, men de allra flesta ska kunna se sitt besked nu när de loggar in. Det finns även försäkringar som räknas om vid andra tidpunkter under året så har du exempelvis förfallodag i juni så kommer utbetalningsbeskedet inför det tillfället. Glöm inte heller att årbeskeden från i år är digitala - du kan läsa mer här: https://www.skandiabanken.se/spara/information/arsbesked-2015/

Hälsningar, Mattias

Anmäl


Oscar|2016-03-07 14:19:39

Fantastiskt vad en prognosränta kan göra för utbetalningen! Något som borde finnas på alla pensionssparanden!
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Oscar!

Tack för din kommentar. Prognosränta kan verkligen påverka utbetalningens storlek i hög grad. Skandia använder prognosränta även för fondförsäkring och då är den också valbar för dig som kund inom ett visst intervall.

Hälsningar, Mattias

Anmäl


Kaj|2016-03-08 11:27:27

Hej Mattias, påbörjade utbetalning av pension 1/9 2015 Innebär det att jag inte får årsbesked förrän efter 1/9 2016 ? Finns nämligen inte (har dock kommit för övr. förs. som ännu inte är under utbet.) under årsbesked.Är ju väldigt fundersam på hur det utvecklats med den nu större tilldelningen för trad. förs. och hur jag skall planera uttagen framöver !
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Kaj!

Tack för din fråga. Det är huvudförfallodagen på försäkringen som styr och det är inte alltid den sammanfaller med det första utbetalningstillfället. Kontakta kundtjänst på 0771-55 55 00 om du är osäker på vad som gäller för dig.

Hälsningar, Mattias

Anmäl



Slopad avdragsrätt inget skäl att sluta spara

Taggar: pension Mattias


Siffror i lördagens DN visar att omkring 400 000 privatpersoner gjort inbetalningar till privat pensionssparande som är större än avdragsrätten. Trots att riksdagen redan 2015 begränsade avdragsrätten till 1 800 kronor för helåret, har personerna det rör sig om betalat in 4 053 kronor i snitt till en privat pensionsförsäkring eller IPS under 2015, enligt Skatteverkets beräkningar.

Allt över 1 800 kronor för 2015 kommer därmed att dubbelbeskattas och från och med 1 januari 2016 har riksdagen, som jag skrivit om vid upprepade tillfällen både här på bloggen och på Twitter, beslutat att ta bort avdragsrätten helt för privat pensionssparande.

Jag tror att det är betydligt färre än 400 000 som fortfarande betalar in till sitt privata pensionssparande idag, men om du är en av de som inte redan agerat är det alltså dags att avsluta ditt gamla pensionssparande. Att det inte längre går att göra avdrag för privat pensionssparande är dock inget skäl att sluta spara till pensionen. Det som är positivt är att avdragsrätten inte längre skickar signalen om hur mycket man behöver spara – många behöver spara mer än så på egen hand för att nå sina pensionsmål.

Här är alternativen som jag skrivit om tidigare:

1. Kapitalförsäkring
Kapitalförsäkring är det alternativ som jag menar har bäst möjlighet att matcha villkoren som du har i din pensionsförsäkring, exempelvis ett större inslag av skydd för familjen om något skulle hända dig innan du blir pensionär eller om du vill ha utbetalningar så länge du lever. Här finns också flest valmöjligheter för hur pengarna ska förvaltas; aktier, fonder, obligationer som du väljer själv eller med hjälp av en rådgivare alternativt traditionell förvaltning med någon form av garanti där försäkringsbolaget bestämmer hur pengarna ska placeras. Försäkringskapitalet beskattas årligen med en avkastningsskatt som är kopplad till det allmänna ränteläget. Skatten dras oavsett om försäkringskapitalet har ökat eller minskat, men den påverkas alltså inte direkt av att du exempelvis byter fonder.

Läs mer om Kapitalförsäkring Traditionell, Kapitalförsäkring Fond eller Kapitalförsäkring Depå.

2. Investeringssparkonto (ISK)
Den yngsta sparformen som vi har och den som flest förväntas välja som alternativt sparande. Här kan du välja aktier, fonder eller obligationer och värdet på kontot beskattas årligen på liknande sätt som för kapitalförsäkringen. Att exempelvis byta fonder inom investeringssparkontot utlöser inte heller här någon skatt. ISK är en enkel sparform utan försäkringsinslag. Har du behov av extra skydd för familjen innan sparandet blivit så stort bör du teckna en livförsäkring också.

Läs mer om Investeringssparkonto (ISK).

3. Direktägda aktier/fonder
Du kan också välja att spara direkt i aktier eller fonder. Ett tips är då att förvara det som är tänkt att vara pension i framtiden på en särskild värdepappersdepå. Annars är det lätt att det blandas ihop med annat målsparande till bil, båt eller nästa boende. Sparanden som bör ha olika hög risk med tanke på hur lång tid det är kvar tills pengarna ska användas. Skattemässigt så händer inget förrän du säljer eller byter någon del av tillgångarna. Det kan vara en fördel för den som tänker sig att köpa och behålla samma investering hela vägen fram till pensionen, men om du ska vara någorlunda aktiv så kan det vara bättre att välja ett investeringssparkonto eller kapitalförsäkring.

Läs mer om Skandias Värdepappersdepå.

4. Löneväxling
Löneväxling innebär att du byter en del av din lön mot en extra avsättning till tjänstepensionen. Det behövs en överenskommelse med din arbetsgivare och lösningen kräver i regel en hög inkomst (från ca 40 000 kr per månad) för att vara lämpligt. Anledningen till det är att den allmänna pensionen och andra förmåner kan påverkas negativt. Se till att du får hjälp med att förstå hur det påverkar just dig om du funderar på att löneväxla.

5. Amortering
Amortering lyfts ibland fram som ett pensionssparande och här gäller det att hålla tungan rätt i mun. Att ersätta det privata pensionssparandet helt med amorteringar på sin bostad är inte någon bra idé. Det är svårt att förutspå att man kan låna på bostaden eller sälja den för något billigare boende när det är dags för pensionen. Amortering för att få lägre boendekostnader som pensionär är en annan femma, där finns den stora poängen. En obelånad bostad är en trygghet men inget man kan köpa kaffe och kakor för.

Det var dina alternativ i stora drag, men se först till att du inte pensionssparar till din pensionsförsäkring eller IPS.

Kom ihåg att ingen av de alternativa sparformerna syns idag på Minpension.se så pensionsprognoserna kommer därför att stämma lite sämre framöver.

Hur pensionssparar du idag med de nya förutsättningarna? Kommentera gärna!

Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



Brian|2016-02-29 19:05:16

Skandia måste väl veta hur många av deras kunder som betalar in "fel"?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Brian!

Tack för din fråga. Jo, jag tror att alla bolag har koll på hur mycket som betalas in till pensionssparande. Men man får inte ensidigt avsluta ett avtal med kunden utan kunden själv måste godkänna ändringar. Det går heller inte att se om kunden är enskild näringsidkare eller saknar pensionsrätt i sin anställning och därmed fortfarande har avdragsrätt så exakt vilka som betalar in ”fel” vet vi inte utan att ha frågat. I många fall finns också försäkringsmoment och annat som kunden förlorar och kan behöva ersätta med andra lösningar. Därför är informationen så oerhört viktig att den når fram och att kunden i sin tur agerar på den. Via brev, telefonsamtal, nyhetsbrev och andra tillgängliga kanaler fortsätter vi därför att tjata om det här ett tag till. De mest svårfångade bör om inte annat reagera när deklarationen kommer och det blir tydligt om man beviljats avdrag eller inte.

Hälsningar, Mattias

Anmäl



Det gyllene tillfället



Riksbankens senaste besked innebar ytterligare en räntesänkning och prognoserna för höjningar skjuts på framtiden. När riksbankschef Stefan Ingves nyligen mötte riksdagens finansutskott i en utfrågning blev det tydligt att man heller inte kan utesluta ytterligare sänkningar. Han lyfte även frågan om ränteavdragen och menade att dagens räntenivåer ger ett gyllene tillfälle för de styrande att minska ränteavdraget i stora steg.

Argumentet med det låga ränteläget har redan använts av regeringen i andra sammanhang, nämligen när skatten vid årsskiftet höjdes med drygt 55 procent på sparande i populära sparformer som kapitalförsäkring och investeringssparkonto.  Det lär inte bli lika enkelt i frågan om ränteavdragen och risken är förstås att lånefesten fortsätter ett tag till.

Med det sagt så innebär det här ändå ett gyllene tillfälle för dig att se över din privatekonomi. Den låga räntan må bli långvarig men den kommer att stiga och det gäller att rusta sig för det i tid. För den som tänker långsiktigt – och orkar stå emot den värsta konsumtionshetsen – finns det en rad smarta saker att göra för att dra nytta av det unika ränteläget. Använd utrymmet, nu när räntorna är rekordlåga, till att spara och amortera. Ju mer du amorterar desto mindre sårbar är du för räntehöjningar och eventuella boprisfall. Förbered dig även på att krav på amorteringar kan komma att utgöra en betydande del av din boendekostnad när du flyttar framöver. För den som inte på allvar kommit igång med ett långsiktigt sparande så är det alltid rätt tillfälle att börja, kanske med syfte pension om man redan sparar till drömresan eller nästa boende.

Jag noterar avslutningsvis att två decennier av stigande bopriser ännu inte tycks ha slagit svenska folkets bostadsdrömmar i kras. Enligt en färsk undersökning som Dagens Industri tagit del av, vill nästan två av tre svenskar helst bo i villa eller radhus. Samtidigt har intresset för bostadsrätter ökat, inte minst i Stockholmsområdet. Att hyra sin bostad – och därmed betala tiotusentals kronor om året till sin hyresvärd – ses inte lika attraktivt. Drömmen om en egen täppa är som starkast i åldrarna 25 till 49 år, där hela 75 procent svarar att de föredrar att bo i eget hus. Och med dagens rekordlåga ränteläge anser sig många ha råd.

Men den historiskt låga räntan varar som sagt inte för evigt. Genom att tänka lite längre kan du på allvar förändra din framtida levnadsstandard. Hur utnyttjar du det gyllene läget?

Mattias Munter,  pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

 



Magnus|2016-02-26 10:27:00

Om/när ränteavdrag minskas eller tas bort, tror ni då att man fortfarande kommer att få kvitta kostnadsräntor mot inkomsträntor? Typ om jag har 60 tusen i ränta på bolån och 60 tusen i ränteinkomst från sparkonton på bank, kommer jag då få kvitta dessa mot varandra, som tidigare?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Magnus!

Tack för din fråga. Jag vågar mig inte på att spekulera kring vad ett avskaffat/minskat ränteavdrag skulle kunna leda till för ytterligare förändringar i skattelagstiftningen om några alls. Frågan är tillräckligt delikat för politikerna som den är.

Hälsningar, Mattias 

Anmäl


Per|2016-02-26 17:51:21

Alla pratar om att amortera nu... Är det inte klokare att investera dessa pengar i något som ger mer avkastning och realisera investeringen när räntorna stiger istället och då amortera i en stor klumpsumma? Då torde man väl hyvla av en större summa totalt sett? Förutsatt att investeringen inte utvecklas åt fel håll förstås.
Anmäl


Eric R|2016-02-26 21:41:34

Är pessimist. Med nuvarande inflöde av personer som kräver 100% attention från samhället för sin "försörjning" till oerhörda kostnader för statskassan (=våra skattemedel) lär det inte under närmaste tiden, säg 10, år bli några som helt lättnader för de som arbetar och betalar skatt dvs sådana som inte arbetar i statssubventionerade jobb. Vår styrande elit kommer att suga så mycket skatt de kan ur medborgarna..
Anmäl


Pål Börje|2016-02-27 03:21:43

Ränteutgifter för en enskild är en kostnad. Denna kostnad är en intäkt för långivaren och skall tas upp till beskattning. (Vi förutsätter svenska lån nu.) Om man nu tänker slopa avdragsrätt räntekostnaden för låntagaren, hur tänker man då gör man intäkten? Befria från skatt? Kommer man att skilja på fysisk resp. juridisk person. Hur blir det då för enskilda firmor? Eller har man glömt bort att det finns ca 200.000 småföretag. Kommer de att få göra avdrag för kreditkostnader eller? Vår grundlag säger - Likhet inför lagen. Man skiljer där inte mellan juridisk respektive fysisk person. Vanligen har man "balans" alltså avdrag skall i andra änden beskattas. Inget avdrag, då är det redan beskattat en gång och när "återbäring" sker är det utan skatt. Är väl medvetne om att kolorerade kvällspressen skribenter inte ens är insatt i skattepolitik. Men att bank som försäkringsbolag inte kan det, det är däremot lite mer skrämmande. Erkänner att jag satt och undrade vad "bloggvett" var för något. Jag bruka aldrig göra påhopp på någon, kritik däremot, men den är för det mesta av sådan art att den kan vara underlag till en diskussion. Med ett expanderat uttryck "konstruktiv kritik". Skriver ytterst sällan under pseudonym. Det har hänt, men det var för att skydda 3:e person. Om man visste vem jag var - det är bara jag som heter som jag gör - så kunde man lätt räkna ut vad jag menade och mot vilka. Ämnet i fråga var ytterst känsligt och jag hade fått information i förtroende och då skall den också förbli där. Men själva händelserna måste belysas så att gemene man kan få insikt i att allt inte är så lysande som det kan påskina. Om man/kvinna och HEN - SAOL säger att HEN är BRYNSTEN. Må tycka att det är "slipat". Rasistiskt? Egentligen så finns det inte, för vi alla är faktiskt släkt med varandra. På långt håll 400-200.000 år tror vetenskapen. Så varför hålla på och hacka på släkten?
Anmäl


Dr D.|2016-02-27 18:12:55

Tror inte det är ett aktivt val att köpa eget före att hyra med tanke på hur hyresmarknaden ser ut idag. Vill man bo någonstans så måste man ju köpa.
Anmäl



Avkastning i minusgrader



Igår skrev Dagens Industri om de traditionella livbolagens avkastning för 2015. Det är alltså bolagen som bland annat erbjuder sparande med inslag av garanti i form av traditionellt förvaltad försäkring och de totala tillgångarna uppgår till en bra bit över 3 000 miljarder svenska kronor. När du sparar på det här sättet behöver du inte själv vara aktiv och följa de finansiella marknaderna för det sköter bolaget åt dig.

Rubriken på artikeln antyder ett darrigt år för dessa jättar men för Skandias kunder var året lyckat. Avkastningen på den traditionella livportföljen uppgick under förra året till 5,3 procent vilket innebär en plats i toppskiktet av de jämförbara bolagen. För de senaste fem åren (2011-2015) är snittet 7,2 procent per år.

Traditionell förvaltning är egentligen ett mycket missvisande namn när man tittar på hur kapitalförvaltningen fungerar i praktiken. Den är allt annat än traditionell med unika möjligheter till långsiktiga investeringar i annat än bara börshandlade aktier och räntor. Skandia har sedan många år ökat sitt fokus på mer alternativa investeringar som bland annat onoterade bolag och infrastruktur. Det för att sprida riskerna på ett bra sätt och öka möjligheterna till avkastning oavsett ränteläge. Tillsammans med investeringar i fastigheter så var det också de tillgångsslagen som utvecklades starkast i vår portfölj under året.

Så långt om avkastningen på de investeringar vi gjort, men som kund i Skandia så fördelas inte avkastningen direkt till dig som kund. Avkastningen jämnas ut över tid med hjälp av i första hand återbäringsränta (något jag skrivit om tidigare) och under året fördelades mer överskott till kundernas försäkringar än någonsin tidigare, totalt 42 miljarder eller motsvarande 15 procent. Att det blev så mycket mer än vad totalavkastningen var för året beror helt enkelt på att avkastningen varit bra under flertalet år och i ett ömsesidigt och kundstyrt bolag så ska allt överskott tillbaka till kunderna.

Klicka på bilden för större storlek

Även om 2015 var ett rekordår när det gäller att fördela överskott till Skandias kunder med traditionell försäkring så kommer året ändå främst att gå till den ekonomiska historien som det år då minusränta infördes. Hur minusräntor och ett långvarigt lågränteläge egentligen påverkar ekonomin i stort är det egentligen ingen som vet, eftersom vi aldrig har ställts inför detta faktum tidigare. Det är ett gigantiskt experiment som nu genomförs men att det är en dålig miljö för sparande och en utmaning för alla som förvaltar kapital långsiktigt kan man lugnt konstatera. Då gäller det att ha många verktyg i lådan för att kunna skapa bra avkastning.

Men generellt gör vi alla klokt i att skruva ned avkastningsförväntningarna framöver, minusgraderna på räntemarknaden lär nämligen hålla i sig ett tag. Har du då ett tydligt sparmål så räkna med att spara mer eller vänta längre för att uppfylla ditt mål!  
 
Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

PS. Apropå kundstyrt har du väl röstat till fullmäktige? Ditt engagemang som ägare innebär samtidigt att stiftelsen Idéer för livet får mer resurser att stötta Sveriges barn och unga.

 

Läs mer om kapitalförsäkring




Orange är det nya svarta

Taggar: pension Mattias


Nu är det orange kuvertet från Pensionsmyndigheten på väg ut till alla oss som inte redan är pensionärer. Totalt skickas 7,2 miljoner färgglada kuvert ut i år så orange är verkligen modefärgen nummer ett i brevlådan. Det viktigaste att påminna om i samband med brevet är att det inte ger hela bilden av din pension utan endast den allmänna pensionen. Fortfarande tror omkring 1,2 miljoner mottagare av kuvertet att även den så viktiga tjänstepensionen är inkluderad, men så är alltså inte fallet. För att få en överblick över hela pensionen så kan du istället logga in på Minpension.se. Via din inloggning på Skandia så kan du komma direkt dit för att se din sammanställning.

I det orange kuvertet så visas alltså årets utveckling och din prognos för den allmänna pensionen. Den påverkar du själv genom att jobba så många år och så många timmar som möjligt. Upp till en lön på knappt 40 000 kr per månad så påverkas det orange kuvertet positivt. En lön utöver det gör ingen skillnad för den allmänna pensionen och då blir tjänstepensionen och eget sparande ännu viktigare än det redan är för din framtida pension.

Den största delen, inkomstpensionen, kan du inte påverka på annat sätt än att arbeta men för premiepensionen så ansvarar du själv för hur pensionspengarna ska placeras för att växa på bästa sätt. Gör du inte själv något val så placeras pengarna i det statliga fondalternativet AP7 Såfa och det behöver inte vara fel. Men det man ska vara medveten om är att det kommer att svänga rejält om fonden då den har hög risk med upp till 150 procent exponering mot aktiemarknaden. Med andra ord så stiger fonden med 15 procent om aktiemarknaden gått upp med 10 procent och på motsvarande sätt så faller fonden mer om börsen skulle vända nedåt. Det innebär att den kommer att variera mycket i värde enskilda år men idén är att över en lång tidsperiod så ska risken betala sig i form av högre avkastning. Om du vill ha något att jämföra din egen utveckling med så var den genomsnittliga avkastningen för premiepensionsspararen 6,4 procent förra året medan AP7 Såfa steg med 6,6 procent.

Känner du att du har koll på de här delarna och att det fungerar lika bra att ta del av informationen direkt på webben, så rekommenderar jag att du avbeställer papperskuvertet till nästa år. Av alla miljontals brev som går ut är det bara 48 000 personer som hittills avbeställt kuvertet - de skulle kunna vara långt fler.

Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

Bildkälla: Pensionsmyndigheten (Magnus Glans)

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension




Botten var inte nådd

Taggar: ränta Mattias


I förmiddags var det dags för ännu en räntesänkning från Riksbanken. Minus 0,35 procent var alltså inte nog, utan räntan skulle ner ytterligare – till minus 0,50 procent. Det är uppenbart att Riksbanken fortsätter att göra vad de kan för att pressa upp inflationen. Och det är långt ifrån säkert att vi har sett den sista sänkningen; Riksbanken flaggar nämligen för att det finns en hög beredskap att göra ännu mer om det behövs.

Sänkningen kommer efter att Riksbanken varit tvungna att räkna med lägre inflation i år än vad de trodde så sent som i december. Men de lägre inflationsutsikterna beror till stora delar på faktorer som inte i första hand går att koppla till svensk ekonomi. Och det är högst osäkert hur mycket Riksbanken faktiskt påverkar prisökningstakten i svensk ekonomin med dagens sänkning. Inflation är en bristvara i så gott som hela västvärlden.

Jag tror att Riksbankens åtgärder i första hand handlar om att stärka förtroendet för inflationsmålet. Och när trenden i omvärlden hittills i år tycks gå mot ännu mer expansiv penningpolitik, resonerar Riksbanken att den måste förhålla sig till detta – inte minst för att hindra kronan från att stärkas, vilket skulle riskera att dämpa inflationstakten ytterligare.

Dagens besked innebär alltså att vi förstärker den märkliga kombinationen av ”krisränta” med en svensk konjunktur som går starkt. Det är en kombination som onekligen skapar risker längre fram. Och det är tydligt att Riksbanken både ser och varnar för riskerna med den låga räntan. Men det är upp till andra aktörer att axla det ansvaret. För Riksbanken ligger allt fokus just nu på inflationen, och det är uppenbart att man är beredd att gå mycket långt för att lyckas i sin kamp.

Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

 

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån



Perfekt!|2016-02-11 12:51:42

Då får vi väl se samma sänkning från er på bolånen?
Anmäl


Johanna Cerwall|

Hej!

Det korta svaret är ”nej” då räntesänkningen från Riksbanken inte innebär att bankens upplåningskostnader minskar i motsvarande grad.

Mvh, Johanna Cerwall, produktchef Bank

Anmäl


hej|2016-02-11 14:16:26

Bankerna finansierar inte bolånen med hjälp av reporäntan..
Anmäl


Bolån...|2016-02-11 14:50:42

Det finns inte någon koppling mellan bolåneräntorna och reporäntan, ett vanligt missförstånd.
Anmäl


Peter|2016-02-12 17:40:09

Sänk återbäringsräntan på Skandia Liv till 1% omgående. Jag är redan orolig att ni gör återtag på bonusen ( med mera ? ) ni betalade ut i december. Jag ser inga tillgångar som ger avkastning just nu. ( Kanske guld )
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Peter!

Tack för din kommentar. Återbäringsräntan utvärderas månadsvis och justeras vid behov som den alltid har gjort. Det som styr är nivån på det kollektiva överskottet, dvs hur mycket som finns sparat i ladorna, samt förväntad framtida avkastning på placeringsportföljen. Från den 1 februari i år gäller 4 procent före skatt och avgifter. Genom historien har många kriser och oroligheter kommit med jämna mellanrum och hittills har det aldrig behövts något återtag vilket är en indikation på att arbetet med att sätta lämplig nivå på återbäringsräntan fungerat väl så långt. Om dagens oroligheter innebär ytterligare justering av återbäringsräntan framöver återstår att se.

Hälsningar, Mattias Munter

Anmäl


Peter|2016-02-15 14:15:12

Tack för svaret Mattias. Skandia har gjort och gör ett utmärkt arbete att förvalta spararnas pengar. Peter
Anmäl


Daniel|2016-02-16 13:11:58

Hej. Vad är Skandias syn på räntan framöver? dvs hur ser er ränteprognos ut 2016-2018?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Daniel!

Tack för din fråga. Vi tror inte att vi har sett det sista från Riksbanken ännu. Det kan handla om såväl utökade obligationsköp, ytterligare räntesänkningar och möjligen även valutainterventioner. Du kommer kunna läsa mer om vår syn på frågan i vårt marknadsbrev som kommer nästa vecka.

Hälsningar, Mattias

Anmäl



Börsen skakar – men drabbas inte av panik

Taggar: börs Mattias aktie


Det fortsätter att vara stökigt med stor turbulens på världsmarknaderna. I går föll börsen i Stockholm med över 4 procent och raset fortsatte under tisdagsmorgonen med stora nedgångar i Asien.

Börsveckan inleddes med årets sämsta handelsdag, med samtliga storbolag på minus. Dagens Industri rapporterar om en ”blodröd avslutning på måndagshandeln” och en ”börschock”, med rubriker som kan få den mest hårdnackade optimisten att börja tvivla.

Deppigt värre och ganska så stökigt med andra ord.

Sedan länge finns en påtaglig oro kring vart konjunkturen och tillväxten är på väg. Framför allt vad gäller Kina, men även andra tillväxtmarknader som Ryssland och Brasilien har det tufft på grund av oljeprisfallet.

Den dystra stämningen på börsen går igen även i andra tillgångsslag. På obligationsmarknaden forsätter räntorna att falla i ”trygga” länder som USA, Tyskland, Japan och Sverige medan räntorna stiger i mer ”osäkra”, skuldtyngda länder som Spanien, Portugal och Italien.

Oljan fortsätter också att sätta tydliga avtryck på marknaden. I princip dagligen rör sig börsen och oljepriset åt samma håll. Vid dessa extrema prisrörelser är det svårt att bilda sig någon säker uppfattning om vart vi är på väg.

Men som min bloggkollega Maria också poängterade för några veckor sen så är det viktigt att ha en långsiktig strategi för sitt sparande. Det blir särskilt tydligt i turbulenta tider om man har mer risk än vad man tål i sitt sparande. De senaste årens uppgång och de låga räntorna har för många lett till en kraftig övervikt i aktier och då är det klart att såna här börsdagar då sätter sina spår i sparkapitalet.

Den som tänker långsiktigt i sitt sparande, och som har god spridning på sina innehav och tillgångsslag, bör sitta still i båten och hålla sig lugn. Ta tillfället i akt och se över dina risknivåer och fundera över när du har tänkt att använda pengarna. Ju längre tid du kan avvara pengarna, desto mindre orolig behöver du vara. Och kom ihåg att spara regelbundet för det är sannerligen inte enkelt att pricka in toppen eller botten i en konjunktur!

Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

Läs mer om att investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investera i och handlar med aktier och hur du följer  aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

 




Hur lågt kan Riksbanken gå?

Taggar: ränta Mattias


På torsdag kommer Riksbanken med årets första räntebesked. Vi har nu levt med negativ reporänta i ett år, och något som för bara några år sedan var i närmaste otänkbart blivit vardag. Mycket tyder dessutom på att vi inte nått botten än och att det finns utrymme för fler sänkningar.

Frågan är hur låg räntan kan bli, var ligger golvet? Den gränsen flyttas hela tiden fram, eller snarare nedåt, och mycket talar för att riksbanken på torsdag kommer att göra ytterligare en sänkning med mellan 10 och 15 punkter och reporäntan skulle då landa på mellan minus 0,45 och minus 0,50 procent. Dessutom är det troligt att stödköpen av obligationer utökas. Allt för att höja inflationen som trots den rekordlåga räntan, redan omfattande stödköp av obligationer och diskussion om valutainterventioner vägrar att ta fart.

Sedan det senaste riksbanksbeskedet har dessutom oljepriserna sjunkit och börserna har gått ned på bred front. I omvärlden ökar den politiska oron vilket har bidragit till ökad sannolikhet för att den Europeiska Centralbanken vidtar ytterligare åtgärder i form av nya räntesänkningar eller utökade stödköp av obligationer vid mötet i mars. I USA väntas Fed skjuta på nästa höjning och Japan införde nyligen minusränta. Allt detta ökar pressen på vår Riksbank då det sista man vill är att kronan ska bli starkare. En svag krona gör nämligen att inflationen stiger vilket är syftet med räntesänkningar och obligationsköp.

Men för privatpersoner får en ytterligare räntesänkning små eller inga effekter. Det mest kännbara för de flesta av oss är när boräntorna förändras, och de är troligtvis nära botten oavsett om Riksbanken sänker räntan igen eller inte.

För er som undrar varför det är jag och inte Maria Landeborn som skriver om räntesänkningar denna gång är svaret att Maria går på föräldraledighet. Jag kommer att vikariera för henne genom att bland annat blogga på detta ämne. 

På torsdag kl 9.30 kommer räntebeskedet.

Mattias Munter, Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

 




Vem tänder stjärnorna?



Nya bolag på nya marknader är ett spännande investeringsalternativ och något som det pratas alltmer om i media. Det handlar oftast om bolag som inte handlas på börsen och är därför svåra för en privatperson att komma åt. Men via traditionell försäkring som sparform så är det möjligt.

I förra veckan rapporterade SvD om att svenska pensionsjättar vill investera i Spotify som enligt Wall Street Journal värderas till ca 8,5 miljarder dollar eller motsvarande omkring 72 miljarder svenska kronor. Det är intressant att det blir en stor nyhet idag när svenska pensionspengar från Skandias kunder funnits med i bilden för just Spotify i åtta år redan.

Skandia var genom den svenska förvaltaren Creandum med i den allra första finansieringsrundan för institutionella investerare av Spotify redan 2008. Redan året efter det, 2009, investerade vi på nytt i Spotify. Denna gång via en tysk förvaltare.

Skandia har idag Sveriges största portfölj med den här typen av investeringar och ca 5 miljarder har investerats i nya svenska teknikbolag.

Det är såklart glädjande att se att fler får upp ögonen för framgångsrika svenska entreprenörer och affärsidéer och bidrar med riskkapital. Skandia har varit beredd att satsa och investera tidigt i den här typen av nya bolag och det är klart att det också bidragit med en fantastisk avkastning för dig som kund. Ju tidigare man har möjlighet att investera, desto större är sannolikheten att det blir en bra affär och därmed bidrar till bättre pensioner för dig som valt traditionell förvaltning för ditt sparande!

Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

PS. Här kan du läsa en färsk intervju i Dagens Industri med Skandias Roger Johanson där han berättar mer om hur han tillsammans med sitt team byggt upp portföljen under 10 år.

Läs mer om investeringar

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investera i och handlar med aktier och hur du följer  aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

 

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder, våra svenska fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs tipsen om våra bästa fonder

 

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring

 

Spara till barn

Läs om hur du sparar till barn

 

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 




Nu är det väl revolution på gång?



Du kanske har läst eller hört något om att årsskiftet underlättat återköp av privata pensionsförsäkringar upp till ett visst belopp. På sina håll i media har man framställt detta som något av en revolution. Av det förstår jag ingenting. Det här är verkligen inte någon stor fråga. Men eftersom jag hört en del missuppfattningar i frågan så kommer här ett ovanligt tekniskt inlägg för att förklara vad det är som faktiskt förändrats.

För det första får en pensionsförsäkring i grunden inte återköpas alls, det regleras både i lag och i villkor. Detta har inte förändrats alls. Dispens från det förbudet kan medges av Skatteverket om individen sitter i en svår ekonomisk knipa eller om det finns andra synnerliga skäl.

Det har funnits ytterligare två undantag fint formulerade av Skatteverket.

I korthet betyder det att ett återköp utan Skatteverkets medgivande alltså varit möjligt för en mycket liten försäkring eller en något större (max 44 300 kr för 2016) som det inte betalats in något till under de senaste tio åren.

Förenklat regelverk

Den nya regeln är betydligt enklare och innebär helt enkelt att Skatteverket inte behöver ge sitt medgivande vid återköp av pensionsförsäkringar med ett tekniskt återköpsvärde (oftast samma sak som försäkringskapitalet) på högst ett prisbasbelopp eller 44 300 kr för 2016. Försäkringsbolaget måste dock alltid godkänna återköpet.

Rätten till återköp har varken med gamla eller nya regler varit ovillkorlig utan det kan finnas försäkringstekniska anledningar till att återköp inte är möjligt. Med det menas att om en grupp av andra kunder (på försäkringsspråk kallat ”kollektiv”) skulle drabbas negativt så ska inte återköp tillåtas. Exempel på en sådan omständighet är om försäkringen saknar återbetalningsskydd.

Det tidigare regelverket var också utformat i en tid då flytträtt överhuvudtaget inte fanns och möjligheten att ta med sig sitt sparade pensionskapital om man exempelvis blev kund någon annanstans var omöjligt. Idag utökas flytträtten för varje dag som går.

Att regelverket har förenklats är helt logiskt med tanke på att avdragsrätten för privat pensionssparande slopats. De flesta sparare kan därmed inte sätta in mer pengar till sitt pensionssparande. Har man då börjat spara nyligen så blir det enklare att börja om med ett nytt sparande i annan form.

Huvudmålgruppen för det här skulle jag säga är just de som nyligen börjat pensionsspara privat och med slopad avdragsrätt vill ändra sig och börja om med en annan sparform. Om man beviljas ett återköp så ska inkomstskatt också betalas på det utbetalda beloppet precis som om det vore din lön.

Förenklade regelverk som är lättare att förstå är naturligtvis positivt för alla. Men någon revolution är det inte frågan om i det här fallet.

Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

Läs mer om pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



SH|2016-01-30 21:54:29

Mycket mera intressant var om vi kan flytta våra tjänstepensioner till en låg/ingen fast avgift. Problemet med små pensionsförsäkringar er höga avgifter i kronor som äter upp kapitalet då avgiften er extremt hög sätt som procentandel.
Anmäl


Patrik Delin|2016-02-03 13:39:02

Hej! Skickade ett brev till Er för ca 2 veckor sedan, där jag där jag önskar återköp på en försäkring hos Er, samma procedur gjorde jag med länsförsäkringar samtidigt, inga problem, pengarna på kontot efter 1 vecka.... Fråga: Bedömer ni varje återköp individuellt eller har ni fastställt vilkna försäkringar ni godkänner återköp på? MVH Patrik
Anmäl



Rekordlåg skatt på pensionssparande



Ingen har väl missat att avdragsrätten för privat pensionssparande för de flesta är ett minne blott. Men det gäller inte sparkapitalet som ska förvaltas och växa fram till pensionen. Det kommer fortfarande att ligga kvar inom ramen för en pensionsförsäkring eller ett individuellt pensionssparande (IPS).

Värdet på det sparandet beskattas årligen enligt en schablon som är kopplad till det allmänna ränteläget. Den så kallade avkastningsskatten används även för att varje år beskatta värdet på de populäraste alternativen till privat pensionssparande, nämligen kapitalförsäkring och investeringssparkonto (ISK).

Medan skatten på de senare alternativen har höjts genom ett regeringsbeslut från årsskiftet så är beskattningen av pensionsförsäkringen orörd och sjunker istället till rekordlåga nivåer. Skatten på pensionssparande är i dagsläget bara omkring en femtedel av skatten på kapitalförsäkring och ISK.

Om vi antar att du har ett sparat kapital på 100 000 kronor så skulle avkastningsskatten för en kapitalförsäkring/ISK uppgå till 420 kronor. Motsvarande pensionskapital skulle istället beskattas med blygsamma 87 kronor.

Den låga avkastningsskatten gäller även för tjänstepensionskapital och således även för den som väljer att löneväxla, det vill säga avstå lön, för att stärka sin framtida pension.

Slutligen kan det vara värt att komma ihåg att schablonskatten i grunden har en koppling till förväntan om avkastning och med tanke på den pågående turbulensen på finansmarknaderna är det nog klokt att dra ned avkastningsförväntningarna den närmaste tiden.

Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

Läs mer

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 




Goda nyheter i årets orange kuvert

Taggar: pension Mattias


I veckan rullar den första omgången årsbesked för den allmänna pensionen, det orange kuvertet, ut. Först i kön står alla 2,3 miljoner pensionärer och det är goda nyheter i årets kuvert. Allt utom garantipensionen höjs, men en skattesänkning innebär ändå att i princip alla får en höjd pension efter skatt.

Inkomst- och tilläggspensionen höjs med 4,2 procent vilket motsvarar i genomsnitt cirka 430 kronor per månad enligt Pensionsmyndigheten. Höjningen är främst en följd av ökad sysselsättning i Sverige. Pensionssystemet är nämligen ett fristående system som helt ska finansieras med inbetalda avgifter och när sysselsättningen ökar så ökar också inbetalningarna till systemet.

Det är naturligtvis positivt att det märks för pensionärerna att sysselsättningen och därmed också inbetalningarna till pensionssystemet ökat. Men vi ska samtidigt komma ihåg att pensionerna minskade med den så kallade ”bromsen” 2010, 2011 och 2014 som följd av sämre utveckling. Från nästa år kommer systemet med bromsen att göras om så att den blir mindre känslig för kortsiktiga svängningar i konjunkturen. På lång sikt är det nog klokt att se till att variationerna i pensionsutbetalningarna blir mindre, vilket jag skrev om förra året. Men att man väntar till 2017 med att införa det gör faktiskt att höjningen av pensionerna blev större i år än vad den annars skulle blivit.

Glöm inte heller att beskedet bara visar den allmänna pensionen och fler än nio av tio pensionärer har också utbetalningar från en tjänstepension. Besked om den kommer i andra mer eller mindre färgglada kuvert.

Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

PS. När det gäller premiepensionen, som för dagens pensionärer är en liten del av pensionen, så höjs den för fondförsäkring med 5,5 procent i genomsnitt och för traditionell försäkring med 7,5 procent för alla.

 

Läs mer om våra erbjudanden

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension

 




Rekordår för långsiktigt sparande



När ett nytt år närmar sig med stormsteg är det dags att sammanfatta lite av vad som hänt för pension och sparande i min vardag under 2015. Det innefattar avskaffad avdragsrätt för privat pensionssparande, slopad förvaltningsavgift på fonden Idéer för livet och ett historiskt miljardregn för kunder med traditionell förvaltning.

När vi summerar året för sparare med traditionell förvaltning i Skandia så kommer inte mindre än 42 miljarder att ha fördelats ut till de kunderna under året. Det är mer än vad som någonsin fördelats under ett enskilt år. Merparten av det fördelas i form av ordinarie återbäringsränta som under året toppat på 12 procent och för närvarande uppgår till 5 procent före skatt och avgifter. Men den inkluderar även en extra fördelning på 18 miljarder som en engångsåtgärd och det första gången i Skandias 160-åriga historia som det händer. Den stora överskottsfördelningen är ett resultat av de senaste årens framgångsrika kapitalförvaltning; placeringsportföljen hade vid den senaste kvartalsrapporten avkastat 7,3 procent i genomsnitt de senaste fem åren.

För kunder med fondförsäkring så prisades avdelningen för förvaltaranalys nyligen som landets bästa för andra året i rad. Deras uppgift är bland annat att se till att fonderna du har att välja på inom fondförsäkring är så bra som möjligt. Med det utbud som finns av tusentals fonder på marknaden kan det vara skönt att någon gör en rejäl gallring åt dig och regelbundet utvärderar vilka förvaltare som har bra förutsättningar att leverera fin avkastning till en rimlig kostnad.

Under senhösten fattades det väntade beslutet att slopa avdragsrätten för privat pensionssparande. Det betyder att du riskerar dubbel beskattning på pengarna om du fortsätter spara, först när avdraget inte beviljas och sen när pensionsutbetalningen beskattas i framtiden. De flesta har redan justerat sitt sparande men om du är en av dem som ännu inte agerat så är det verkligen hög tid att byta sparform. Pengarna som finns i pensionsförsäkringen redan påverkas inte av några nya regler.  Undantagen från det här är egenföretagare med enskild firma och de som saknar pensionsrätt i sin anställning, typ tjänstepension. De grupperna har fortsatt avdragsrätt som tidigare.

På tal om kostnader så firade fonden Idéer för livet sin 20-årsdag med att slopa förvaltningsavgiften. Fonden delar ut upp till 2 procent av sitt värde årligen till lokala ideella projekt och har genom åren bidragit med över 70 miljoner kronor till 3 700 olika projekt via stiftelsen Idéer för livet.

Det var ett axplock av höjdpunkter under året som gått och jag vill med detta önska en God Jul och ett Gott Nytt år för sparande och pension 2016!

Hälsningar

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 

Läs mer om våra erbjudanen

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring  

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension


 



Kjell Flodin|2015-12-18 12:17:20

Hej! Ni har skrivit om 18 miljarders utdelning i flera månader nu men jag har inte sett skymten av någon extra utdelning.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Kjell!

Tack för din kommentar. Den extra fördelningen av överskott sker i form av höjda försäkringskapital under hela december månad. Det är alltså inte någon utbetalning som sker utan värdet förändras på samma sätt som med den ordinarie återbäringsräntan. Observera att detta inte alls berör dig om du sparar i fonder. Läs mer på https://www.skandiabanken.se/Extrafordelning/Extrafordelning

Hälsningar, Mattias

Anmäl


Bosse|2015-12-18 13:26:19

Vill också önska dig Mattias en riktigt God Helg med tack för dina alltid intressanta och klargörande krönikor under året!
Anmäl


Mattias Munter|

Tack Bosse! Det värmer verkligen att höra. Hälsningar, Mattias

Anmäl


Aina Simonsson|2015-12-18 16:36:17

Hej Mattias! Läst om överskottet för år 2015. Hur påverkars det när man har sin tjänstepension hos Skandia? Hälsningar Aina
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Aina!

Tack för din fråga. Det görs ingen skillnad på om det är tjänstepension eller privat sparande. All traditionell försäkring får del av överskottet och detaljerna för just dig ser du i nästa årsbesked.

Hälsningar, Mattias

Anmäl


Aina Simonsson|2015-12-23 15:02:04

Tack Mattias för rakt och bra svar. Vill passa på att önska en GOD JUL! Hälsningar Aina
Anmäl



200 miljoner till morgondagens bolag



Har du valt traditionell förvaltning i Skandia för din tjänstepension eller en del av ditt privata sparande så innebär det främst två saker:

  • Du behöver inte själv göra några val för hur pengarna ska placeras, det sköter Skandia åt dig
  • Dina inbetalningar ger alltid en garanterad minsta nivå på utbetalningen i framtiden


En bekväm sparform med garantier för dig helt enkelt. Men traditionell förvaltning är egentligen ett mycket missvisande namn när man tittar på hur kapitalförvaltningen fungerar i praktiken. Den är allt annat än traditionell med unika möjligheter till långsiktiga investeringar i annat än bara börshandlade aktier och räntor. Skandia har sedan många år ökat sitt fokus på mer alternativa investeringar som bland annat onoterade bolag och infrastruktur.

Ett rykande färskt exempel är att Skandia nu köper in sig direkt i Klarna, ett onoterat och internationellt snabbväxande svenskt bolag som man sedan tidigare äger del i via utländska investeringsfonder. Men den här gången är det alltså en direktinvestering på 200 miljoner kronor. På det här sättet är ditt pensionskapital i allra högsta grad med och bygger morgondagens bolag i Sverige.

Hälsningar

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

PS. Så här är pengarna placerade för tillfället och som du ser utgör onoterade bolag ca 10 procent av portföljen som omfattar ca 376 miljarder kronor.

 

Läs mer om kapitalförsäkring



23 års lugnande besked



Igår var jag på FI Forum hos Finansinspektionen där de traditionella livbolagens förutsättningar i ett läge med långvarigt låga räntor diskuterades. En särskild rapport har tagits fram, bland annat med anledning av att en analys av hela den europeiska marknaden närmast framställde de svenska bolagen som bland de sämsta i klassen och i trubbel inom en tioårsperiod. Det här är en mycket viktig fråga och det kändes skönt att Finansinspektionen också kunde lugna alla sparare med sin rapport. Inte minst för att det handlar om den största sparformen vi har i Sverige, traditionell försäkring. En sparform som idag till största del används för det mest centrala pensionssparandet - tjänstepensionen.

Presentationen handlade i huvudsak om hur livbolagens åtaganden, oftast i form av garanterade utbetalningar vid ett givet tillfälle i framtiden (exempelvis vid pensionering eller vid dödsfall) påverkas av ett läge med långvariga låga räntor. De historiskt låga marknadsräntorna kombinerat med löften som ska uppfyllas långt fram i tiden innebär en ökad press på bolagen. Men frågan är alltså hur väl man klarar att hantera den här pressen. Slutsatsen är att svenska bolag klarar sina garanterade utbetalningar de kommande 23 åren enbart med sina investeringar i räntebärande tillgångar - utan någon avkastning alls under den tiden. Till det kommer att bolagen har stora tillgångar i annat än räntor. I Skandias fall är merparten, ca 60 procent, av placeringsportföljen investerat i andra tillgångsslag.

Jag har tidigare skrivit en del på bloggen om traditionell försäkring och ser just sparformens förmåga att anpassa sig över tid till olika marknadsförutsättningar som en viktig framgångsfaktor. Från tid till annan kan den behöva förändras eller utvecklas på något sätt, precis som vi på Skandia har gjort genom historien för att anpassa oss efter olika omvärldsförutsättningar. Det kan handla om garantinivåer eller hur kapitalförvaltningen anpassar placeringarna för att maximera avkastningen. Vardagsmat för oss som arbetar nära detta dagligen men ack så viktigt.

Finansinspektionens rapport visar alltså att svenska livbolag i allmänhet har god solvens, vilket är branschbenämningen på förmågan att uppfylla sina framtida åtaganden. En god solvens är också avgörande för att kunna skapa bra avkastning till spararna på längre sikt. Blir solvensen för svag tvingas bolagen att minska risken i sina placeringar och då minskar också potentialen för avkastning. Myndigheten konstaterar att branschen kan och förstår riskerna med detta (allt annat vore anmärkningsvärt) och i stort anpassat bland annat sina garantinivåer till situationen. Man har även noterat att andelen alternativa investeringar ökar och förväntas fortsätta öka framöver. När den förväntade avkastningen är låg på räntebärande tillgångar den närmaste tiden, och aktier inte är ett alternativ för alla pengar, så har sparformen en unik möjlighet att hitta andra investeringsmöjligheter.

Det är också något som Skandia arbetat med en längre tid, att sprida riskerna utöver det de vanliga tillgångsslagen räntor och aktier. I Skandias traditionella livportfölj finns förutom dessa också direktägda fastigheter, investeringar i onoterade bolag (Private Equity) och infrastruktur, råvaror och andra alternativa tillgångar. Det är just för att kunna skapa avkastning samtidigt som vi ska kunna uppfylla våra garanterade åtaganden. Vi brukar kalla den för en allvädersportfölj eftersom riskerna är spridda på så många olika tillgångsslag.

Traditionell försäkring är en bekväm sparform där du som kund överlåter det mesta till bolaget du är kund hos, och nu kan du som kund alltså känna dig trygg med att svenska bolag står starka inför framtiden!

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

Läs mer om våra erbjudanen

Läs mer om kapitalförsäkring traditionell



Världsrekord i matematik



Igår slogs ett officiellt världsrekord i matematik i Gavlerinken i Gävle. Över 4 000 elever i årskurs 3-6 deltog nämligen i världens största mattelektion. Det slagna rekordet på 2 905 elever i Indonesien stod sig inte mer än ett halvår. Initiativtagare till lektionen är den ideella föreningen Mattecentrum som Skandia stöttar genom stiftelsen Idéer för livet.

Mattecentrum är en ideell förening som varje månad hjälper massor av barn och ungdomar med matematik, helt gratis. Bland annat erbjuds räknestugor där volontärer ger individuell hjälp med matematikstudier till barn och unga. Idag finns över hundra räknestugor i 28 städer. En av räknestugorna i Stockholm står Skandia som värd för. 

Rekordlektionen igår hölls bara dagar innan Barnkonventionens dag. Och det är ingen slump. FN:s barnkonvention om barns rättigheter innehåller bland annat rätten till utbildning och det är precis vad dagens lektion i Mattecentrums regi också syftar till att uppmärksamma. 

Mattecentrum har under hösten beviljats ytterligare stöd till sin verksamhet från Skandias stiftelse Idéer för livet. Detta för att kunna nå ännu fler barn och unga, både i räknestugor och via nätet. Från mitt perspektiv som pensionsekonom är matematiska färdigheter särskilt viktigt att få med sig från grundskola och gymnasium. Det ger grunden till en finansiell förmåga som innebär att man lättare kan hantera sin vardagsekonomi och sitt sparande.

Att satsa på matematik är verkligen en idé för livet och med ett färskt världsrekord ser framtiden ljus ut för svenska mattekunskaper – tack Mattecentrum för det!

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 



Maggan|2015-11-19 08:51:21

Så underbart att läsa om! Jag var aldrig särskilt duktig i matematik (svenska och engelska var min grej), men det värmer i denna trista vardag att höra om sådant fint engagemang!
Anmäl



Ska jag börja pensionsspara redan som student?



Storleken på din framtida pension kommer främst att avgöras av hur många år du arbetat och om du har haft tjänstepension eller inte. Men på toppen av det så handlar det om hur mycket du sparat privat för att leva livet som pensionär. Och då får jag ofta frågan, när ska jag börja spara till pensionen?

Det är klart att ju tidigare man kan börja, desto bättre. Lite förenklat kan man säga att beloppet du sparar till pensionen behöver vara dubbelt så stort om du börjar som 45-åring jämfört med om du börjar som 25-åring. När jag pratar med dagens pensionärer så brukar jag fråga vad deras främsta råd är till dagens unga. Svaret blir oftast varianter på samma tema: pensionsspara mer själva! Men det handlar ju förstås också om när i livet man har störst möjlighet att spara.

Sparande ska inte behöva upplevas som en ansträngning som tränger ut allt det roliga i vardagen. Att spara till något större i framtiden ska vara roligt i sig. Sparutrymmet kommer däremot att variera genom olika stadier i livet. Som student är utrymmet vanligtvis mindre och då är det naturligt att just pensionssparandet inte står i fokus. Något regelbundet sparande bör man ändå försöka ha; i första hand för att säkra en buffert för oförutsedda utgifter som ett extra tandläkarbesök och sen med syfte boende efter studierna eller kanske en drömresa för att fira sin examen istället.

Sparar gör man idag för att konsumera imorgon, glöm inte det. De sparmål som ligger riktigt långt fram i tiden, som exempelvis pensionen, kan gott vänta tills studierna är klara och man börjar jobba.

Då gäller det först och främst att se till att arbetsgivaren erbjuder tjänstepension, för utan den så blir pensionen i framtiden inget att leva på. När det är fixat kan du se över sparutrymmet och se hur mycket som kan öronmärkas till när du ska leva livet som pensionär, senior, åldersrik eller vad det nu kommer att heta i framtiden.

Hälsningar,

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

PS. Här hittar du en bra startplats, om du funderar på hur du ska göra för att komma igång. DS.

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension


Peter|2015-11-17 09:47:43

Håller helt med. Och se till att större lån är avbetalda när man närma sig pensionen.Man bör ha betalt av sin bostad då. Låga utgifter efter 65 är viktigt !
Anmäl


Fredrik|2015-11-17 20:44:17

Visst, det är viktigt att börja spara tidigt... Men jag tycker inte du har ett bra exempel, du behöver inte bara spara dubbelt så mycket om du väntar att börja spara till du fyller 45 år, du behöver spara mer än fyra gånger så mkt!! Räkneexempel nedan, med en antagen årlig avkastning på 6 %. Sparar du drygt 500 kr/mån, från 25 års ålder, så har du sparat ihop ca 1 000 000 kr till din 65 års dag. Börjar du istället att spara vid 45 års ålder, så behöver du spara ca 2200 kr/mån för att hinna att få ihop 1 000 000 kr till din 65 års dag. Det finns ju definitivt ingen garanti för den antagna avkastningen på 6 %, men pratar vi sparande på så lång sikt, så måste vi ta hänsyn till antagen avkastning. Desto tidigare du kommer igång med sparandet, desto mer nytta kommer du ha av den fantastiska "ränta-på-ränta-effekten". I ovan exempel, som jag tror kommer ligga närmare verkligheten än ditt exempel, så behöver alltså du spara mer än fyra gånger så mkt varje månad, inte bara dubbelt så mkt som du säger. I mitt exempel med sparande i 40 år (25 till 65 års ålder), så har du i praktiken bara själv sparat ca 250 000 kr (520*12*40), men värdet vid 65 års dagen är 1 000 000!!! Tack vara den fantastiska ränta-på-ränta! Så börja i tid!!! =) Ps. I övrigt har jag samsyn med Peter, låga utgifter efter 65 är viktigt!
Anmäl



Historiskt miljardregn över Skandiakunder lagom till julen



Jag har tidigare skrivit om traditionell försäkring här på bloggen, senast i september då jag nämnde att en extra fördelning planerades under året, där spararna ska få dela på 18 miljarder kronor utöver den ordinarie återbäringsräntan. Nu har detaljerna för detta presenterats. Det är faktiskt första gången i Skandias 160 år långa historia som det händer.

Traditionell försäkring är en bekväm sparform där du alltid är garanterad en viss nivå på utbetalningen vid en bestämd tidpunkt. Du behöver inte själv fatta några beslut om hur pengarna ska placeras. Skandia sköter förvaltningen och placerar i aktier, räntor, fastigheter och alternativa investeringar. Då Skandia är kundägt (ett så kallat ömsesidigt bolag) så ska allt överskott dessutom tillbaka till kunderna.

Överskottet fördelas preliminärt till försäkringarna med hjälp av återbäringsräntan. Återbäringsräntan jämnar ut fördelningen av överskottet över tid. Svängningarna på de finansiella marknaderna blir på detta sätt mindre kännbara för dig som kund. Kapitalförvaltningen har de senaste åren varit mycket framgångsrik, vilket dels har gjort att vi har kunnat hålla en riktigt hög återbäringsränta och dels har lett till den här engångsåtgärden.

De som får del av detta är sparkunder med traditionella försäkringar från 1 september 2014 eller tidigare. Under december månad så kommer dessa kunder att få del av lika mycket överskott som normalt fördelas på ett helt år, motsvarande omkring 6 procent på kapitalet som berörs. Totalt handlar det om cirka 18 miljarder kronor.

Värt att ha med sig när man pratar om detta är att det faktiskt är miljardregn över kunderna varje år. Till och med september månad hade kundernas försäkringskapital i år växt med nästan 21 miljarder kronor, bara genom den ordinarie återbäringsräntan.

Slutligen kan jag meddela att avkastningen till och med tredje kvartalet var 3,3 procent – och i skrivande stund faktiskt stigit rejält, ända till 5,8 procent. Det är mycket tack vare alternativa investeringar som exempelvis fastigheter som börsturbulensen under kvartalet inte har påverkat avkastningen ännu mer negativt. En justering av återbäringsräntan till 5 procent* görs från och med den 1 november. Den gemensamma ”ladan” med överskott är alltså inte tom utan det finns en buffert där och återbäringsräntan kan hållas på en bra nivå tills vidare.

Fördelningen kommer som sagt att göras under december månad så det är en fin julklapp du som trogen kund har att se fram emot. Men det är i ditt årsbesked som den syns – klicka dig gärna in här och lägg till dina kontaktuppgifter, så påminner vi dig när ditt årsbesked finns redo att läsa, så att du inte riskerar missa det.

Hälsningar

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

*) Återbäringsräntan redovisas alltid före skatt och avgifter men efter kostnaden för kapitalförvaltningen som för närvarande uppgår till ca 0,06 procent.

 

Läs mer om kapitalförsäkring


Tobbe|2015-10-30 19:35:37

hej! är det det kapital som finns inne idag som avgör storleken på utbetalningen?
Anmäl


"Tobbe2"|2015-10-30 21:09:48

Relevant och intressant fråga som Tobbe ställer... Hoppas du/ni tar er tid och förklarar vilket kapital som är underlag för kommande extra återbäring?
Anmäl


Robert|2015-10-30 21:44:38

@Tobbe Man får förutsätta att det är på det totala innestående kapitalet. Något annat vore inte rimligt. "kommer dessa kunder att få del av lika mycket överskott som normalt fördelas på ett helt år, motsvarande omkring 6 procent på kapitalet som berörs."
Anmäl


Johan|2015-10-31 09:26:01

"På kapitalet som berörs", kapitalet per 151201? Dvs då den extra återbäringen börjar delas ut? Känns ju inte rättvist mot kollektivet, eftersom det då finns kunder med gamla försäkringar som kan sätta in extra premier idag och sedan få 6 % extra återbäring på nyinsatta pengar. Alltså, "på kapitalet som berörs", så måste det handla om värdet på försäkringen ett visst datum, frågan är vilket datum??? Detta måste Skandia ge ett tydligt besked om. Eller vad tycker ni andra?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej! Tack för era kommentarer. Som tidigare konstaterat – en mycket relevant fråga som ni tar upp. Extrafördelningen sker på kapitalet som finns i försäkringen under december månad, förutsatt att det omfattas av extrafördelningen. Däremot kommer inte extrapremier som de Johan beskriver att räknas med. Extrafördelningen kommer när december är över att motsvara omkring 6 procent på de försäkringskapital som berörs. Hälsningar, Mattias

Anmäl



Hur stor pensionsskuld har du?



Åtta miljarder mindre. Så mycket har kommunernas pensionsskulder minskat på ett år och det är faktiskt ett trendbrott. Men fortfarande så är du, och alla andra invånare, i genomsnitt ”skyldiga” drygt 25 000 kronor för pensioner som din kommun måste betala ut till anställda och före detta anställda. Och beroende på var du bor så kan den siffran vara mycket lägre, eller nästan dubbelt så hög.
Genomsnittsskulden på drygt 25 000 kronor innebär alltså, lite förenklat, att en familj med två barn är ”skyldig” sin kommun motsvarande 100 000 kronor. Lägger man dessutom till landstingens skulder så är summan dubbelt så stor.

Jag har skrivit om det här ämnet tidigare, och idag publicerade Skandia sin årliga uppdatering av hur stor skulden är i varje enskild, svensk kommun. Lägst skuld per invånare har Sjöbo med drygt 400 kronor, medan Pajalas cirka 43 500 kronor per invånare är högst.

En stor del av skillnaderna beror på att kommunerna har byggt upp skulderna under lång tid, ofta under perioder när befolkningen har varit mycket större än idag. Om en skuld från när kommunen hade 10 000 invånare ska betalas av dagens 5 000 invånare blir det såklart mycket dyrare per person, än om skulden hade betalats redan då.

Kolla gärna direkt i rapporten hur läget är i just din kommun.

Genom att synliggöra detta, år efter år, så vill vi att fler kommuner ska börja planera för framtidens pensionsutbetalningar. Alternativet är att fortsätta stoppa huvudet i sanden och istället höja skatterna i framtiden. Jag hoppas naturligtvis att kommunerna tänker längre än så och börjar amortera av skulden i tid.

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension


Nyfiken kund|2015-10-23 15:03:42

Hej Mattias! Ställer kanske min fråga på fel ställe, men jag gör en chansning... =) Du skrev alt sa, för 2-3 veckor sedan, att ni (Skandia) under vecka 43 skulle kommunicera ytterligare detaljer kring livbolagets kommande allokering (fördela 18 miljarder med extra återbäringsränta i december för dom "gamla kunderna"). Nu är det fredag v 43 och jag har som "gammal kund" fortfarande inte sett eller hittat någon information om detaljerna kring allokeringen. Tacksam för besked, om när ni presenterar detaljerna/villkoren på kommande allokering, hur mkt rent procentuellt, vilka kunder, vilka regler osv. Trevlig helg! //En nyfiken "gammal kund"
Anmäl



Bostaden som pension



Frågan om våra bostäder är glödhet, särskilt i storstäderna. Vi lånar som aldrig förr och amorteringskrav ska införas, belåningsgrader nagelfaras och man kan verkligen fundera över hur det här kommer att påverka det långsiktiga sparandet framöver.

Jag höll en föreläsning häromdagen om pensionssparande och pensionstrender. Där pratade jag bland annat om alternativa sparformer nu när avdragsrätten för privat pensionssparande är på väg bort. Då kom frågan om bostaden som ett pensionssparande upp. Jag har skrivit om den frågan tidigare och i min värld så får amortering på bostaden inte ersätta ett långsiktigt sparande rakt av. Därför ställer jag alltid motfrågan ”på vilket sätt ser du det som ett pensionssparande”? Om svaret går ut på att pensionsnivån kommer att vara lägre än vad månadsinkomsten var när jag arbetade och att man därför vill se till att skapa marginaler för detta genom låga boendekostnader, då köper jag resonemanget. Men då måste du samtidigt se till att spara för att kunna få en rimlig pensionsnivå som gör att du kan leva och göra de saker du vill som pensionär.

Ser man istället bostaden som en tillgång att leva av som pensionär blir bilden mer komplicerad. Det kommer kräva en försäljning eller en ny belåning av bostaden för att kunna betala resor och leva av värdet. Att på förhand veta att man ens kommer beviljas lån som pensionär går inte, att räkna med att man tröttnat på den fina trädgården eller kan tänka sig att bo mindre och billigare är heller inte lätt. Att sälja huset och hitta en hyresbostad kan också visa sig svårt den dagen.

Nej, att pensionsspara som relativt ung är förenat med tillräckligt mycket osäkerhet som det är. Lägg inte till ytterligare en osäkerhetsfaktor genom att sätta allt hopp till bostaden som en tillgång att leva livet för. Och då har vi inte ens pratat om att det inte alls är givet att värdet på fastigheter stiger i all oändlighet och i den takt vi vant oss vid.

Frågan om amortering på sin bostad bör vara en naturlig del av privatekonomin, men om man ser det som ett sparande som man ska leva av som pensionär är risken att man blir besviken när det samtidigt är försent att ångra sig. Som alltid är ett bra råd att sprida sina risker och göra lite av varje. Det kan låta tråkigt men blir garanterat roligare i längden.

Hur ser du själv på boendet som sparform? Kommentera gärna!

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension


Peter|2015-10-09 19:39:00

2015 är bostaden den säkraste pensionsformen förutsatt att inte allt kraschar. Tyvärr hade väl många med mig önskat att arbete hade premierats bättre. Nu är läget detta och bör väl fungera inför en kommande pension.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Peter!

Tack för din kommentar. På vilket sätt ser du bostaden som din framtida pension? En väg till låga boendekostnader som pensionär eller något att köpa fikabröd för?
Någonstans måste man bo även som pensionär, och jag tror att det är klokt att se sin bostad som konsumtion i första hand.

Hälsningar, Mattias

Anmäl


Vera|2015-10-12 09:03:19

Jag tänker att mitt hus är en korg att fördela sparandet i, om vi nu bestämmer att man får kalla amortering för sparande. Säg att jag har 6000kr per mån att förfoga över, då kanske jag amorterar 4000kr och sparar 2000kr på annat sätt. Precis det du skriver är vad jag brukar försöka påminna vänner om också, att visst är det bra att amortera men hur exakt tänker du att du ska kunna nyttja det senare? Tack för ett bra blogginlägg!
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Vera!

Tack för din kommentar, hoppas dina vänner också funderar över frågan. Det är viktigt att se bostadstillgången på rätt sätt – och det i god tid.

Hälsningar, Mattias

Anmäl



Europa och pensionerna

Taggar: pension Mattias


I söndags firades tjänstepensionens dag i Sverige. Likt kanelbullen så ska naturligtvis även tjänstepensionen ha en egen dag. Det är ändå den viktigaste förmånen en arbetsgivare kan ge dig utöver lönen. Möjligen gick firandet dig helt förbi, men ännu mer sannolikt har du missat vad som är på väg att hända med regleringen av pensionsbranschen. Vi riskerar nu att få ett pensionssystem där pensionssparare på grund av regelverksskillnader står olika rustade för framtidens prövningar, trots att riskerna i grund och botten är desamma.

Knäckfrågan är om en tjänstepensionsförsäkring skiljer sig från en privat tecknad pensionsförsäkring. Det finns nämligen regelverk som ska se till att pensionsbolagen har tillräckligt stora buffertar för att klara av pensionsutbetalningarna. Den lagstiftning och det EU-direktiv som syftar till att stärka dessa buffertar ska snart införas, men då ser det ut som att tjänstepensionsförsäkringar kommer att undantas från de nya reglerna. I mina ögon är det samma risker med en pensionsförsäkring, oavsett den är privat tecknad eller via en arbetsgivare.

Tillsammans med Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet och fullmäktigeledamot i Skandia, har jag skrivit en debattartikel i frågan som du kan läsa här:
http://www.svd.se/sverige-riskerar-historiskt-pensionsmisstag/om/debatt

Hälsningar

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension



Börsoro och miljardregn

Taggar: pension Mattias


Är du en av alla miljontals sparare som har traditionell försäkring i någon form? Då har du nog knappt känt av något av den senaste tidens börsoro ännu. För Skandias kunder har effekten på deras sparande hittills begränsats till att återbäringsräntan, som är verktyget som fördelar avkastningen till din försäkring, sänkts från 8 procent till en årstakt på 6 procent* från den 1 september. Dessutom kan kunderna se fram emot en extra fördelning av överskott på ca 18 miljarder senare under året.

En jämnare utveckling på sparandet

Att återbäringsräntan kan vara så hög trots börsoron beror på hur man fördelar avkastningen. Den ska jämnas ut över tid. Syftet med att använda återbäringsräntan är att ge en jämnare utveckling på sparandet och i förlängningen även pensionsutbetalningarna. De kortsiktiga svängningarna på världens finansmarknader blir på så sätt mindre kännbara för dig som kund. Jag brukar likna metoden vid en gemensam lada som man fyller på i goda tider för att kunna leva av i sämre tider. Hur mycket som finns i ladan avgör hur hög återbäringsräntan kan vara för stunden.

De senaste åren har vår kapitalförvaltning lyckats oerhört väl med att leverera avkastning, vilket har lett till att ladan blivit sprängfylld. Förra året höjdes återbäringsräntan till som högst 12 procent och genomsnittet för året blev hela 8,3 procent - i kronor räknat 22 miljarder fördelat till kundernas försäkringar. Men ladan fortsatte trots den höga räntan att fyllas på och det innebär alltså att en extra fördelning på 18 miljarder ska göras. Detta utöver vad som fördelas den vanliga vägen via återbäringsränta.

Som långsiktig förvaltningsform är traditionell försäkring basen för väldigt många som sparar till sin pension. Pengarna är placerade på världens finansmarknader och naturligtvis inte helt skyddade från turbulens, men genom att fördela avkastningen på ett klokt sätt kan svängningarna jämnas ut. Något som passar särskilt bra för pensionsutbetalningar. För vem vill ha en inkomst som varierar upp och ned helt i takt med de nyckfulla finansmarknaderna?

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

PS. Är du nyfiken på hur du kan spara med garanti? På den här sidan hittar du allt du behöver för att komma igång. Hur mycket som finns i ladan, den kollektiva konsolideringsgraden, uppdateras månadsvis tillsammans med avkastning och andra nyckeltal. Här kan du även se hur pengarna är placerade.

*) Återbäringsräntan redovisas alltid före skatt och avgifter men efter kostnaden för kapitalförvaltningen som för närvarande uppgår till ca 0,06 procent.

 

Läs mer om våra erbjudanen

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring



Löneväxling ur företagets perspektiv

Taggar: pension Mattias


Är du företagare med anställda eller kanske ansvarig för pensionsfrågor på din arbetsplats?

Avdragsrätten för privat pensionssparande är på väg att försvinna helt och många letar efter nya sätt att spara för sin pensionsframtid. Och du som arbetsgivare kan hjälpa dina anställda till en bättre pension på flera sätt.

I grunden handlar det naturligtvis om att se till att alla anställda omfattas av en tjänstepension överhuvudtaget. Den allmänna pensionen som presenteras i det orange kuvertet kommer inte att räcka till. Så som det svenska pensionssystemet är utformat har tjänstepensionen fått en central roll och är i princip nödvändig för bra pension i framtiden.


Bilden ovan visar den så kallade pensionspyramiden.

Tjänstepensionen hanterar samtidigt inte bara frågan om livet efter jobbet som pensionär utan även många frågor som rör trygghet här och nu. Exempelvis vid en långtidssjukskrivning eller hur familjen kan tryggas om den anställde avlider. Det är alltså långt mycket mer än bara ett sparande. En bra arbetsgivare har en policy för tjänstepensionsfrågan, kommunicerar den till sina anställda och använder den i rekryteringssammanhang.

När det privata pensionssparandet med avdragsrätt nu försvinner så finns ytterligare en pensionsförmån som den anställde kan erbjudas, nämligen löneväxling. För en del kan den bästa lösningen vara att stärka sin tjänstepension på just det sättet.

Löneväxling innebär att den anställde ges möjlighet att byta lön eller bonus mot en större inbetalning till tjänstepensionen. För arbetsgivaren innebär det oftast inte någon extra kostnad. Det är dessutom så att skillnaden i arbetsgivaravgift mellan att betala ut lön och betala till en tjänstepension innebär att den anställde kan få upp till 6 % extra inbetalning. 2 000 kr i lön kan alltså innebära 2 120 kr till tjänstepensionen istället, kostnadsneutralt för arbetsgivaren.

Tyvärr är det inte så enkelt att det passar alla anställda. Genom att sänka sin inkomst så kan andra delar påverkas negativt, såsom avsättningar till allmän pension samt sjuk- och föräldrapenning. Generellt är det inte att rekommendera till en anställd som efter löneväxling tjänar under 39 000 kronor. Det är många faktorer att hålla reda på, men med bra råd om hur det påverkar varje anställd så kan det vara det bästa pensionssparandet.

Här kan du läsa mer om löneväxling och hur det går till.

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån



Digital pensionsinformation

Taggar: pension Mattias


Läste om en undersökning bland ungdomar och studenter där resultatet visar att man efterfrågar enklare och mer lättillgänglig pensionsinformation. Jag förstår dem. Det är inte lätt att tolka all information och en särskild utmaning är förstås att informationen kommer från flera olika håll.

Minpension.se är idag det bästa stället för sammanställd pensionsinformation presenterad på ett enkelt sätt. Därför kan du också direkt komma in på din pensionssida när du är inloggad hos oss på Skandia.

Ett annat önskemål som kom fram i undersökningen var en app med pensionsinformation. Tyvärr fungerar inte Minpension optimalt via en smart telefon ännu upplever jag. Och i Skandias mobil-app så kan du idag byta fonder eller handla aktier i ditt pensionssparande, men du ser inte något från din allmänna pension eller från andra bolag. Någon annan bra app har jag inte sett ännu men med den väl samlade informationen som Minpension har tillgång till så tror jag att det är den vägen en bra tjänst för mobilen kan komma fram.

Slutligen behandlade undersökningen pensionsinformation via arbetsgivaren och det är en fråga som jag tagit upp flera gånger i olika sammanhang. Hur kan arbetsgivaren bli bättre på att kommunicera den viktigaste förmånen man erbjuder efter lönen? I princip alla som jobbar kan säga på kronan hur stor lönen är varje månad men knappast något kan säga hur mycket som betalas in till tjänstepensionen varje månad. Där tycker jag att arbetsgivaren ska informera mycket tydligare, gärna på lönebeskeden.

Hur ser du själv på pensionsinformation? Vem ser du helst att den kommer ifrån och är en app den bästa formen? Kommentera gärna!

Pensionshälsningar

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

Läs mer om våra erbjudanen 

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension



Ditt nya pensionssparande!

Taggar: pension Mattias


Har du satt av mer än 1 800 kr till ett privat pensionssparande under 2015? Då är det hög tid att sluta med det. Du riskerar nämligen att få betala inkomstskatt två gånger för samma pengar.

Under senare delen av sommaren har det skrivits en hel del i tidningarna om att många inte anpassat sitt pensionssparande till de nya avdragsreglerna. Så sent som idag kunde vi läsa om det i en artikel i Svenska Dagbladet. Information har det alltså inte varit brist på vare sig från media eller från branschen det senaste året, men som så ofta leder inte information direkt till handling.

Reglerna som gäller för i år innebär att du kan göra avdrag för maximalt 1 800 kr till ett privat pensionssparande. Nästa år försvinner avdraget sannolikt helt och hållet. Undantag finns för egenföretagare och de som saknar pensionsrätt i sin anställning (tjänstepension).

Nu höjs röster från Skatteverket och en del politiker som vill att du ska få möjlighet att få tillbaka det du betalat för mycket till ditt pensionssparande. Det låter ju enkelt, men som så ofta så ser man sparandet som en påse pengar och inget mer. Oftast handlar det om försäkringar som inte bara är fråga om sparande utan även innehåller skydd för familjen. Det kommer inte att bli en enkel övning för banker och försäkringsbolag att lösa den frågan i så fall. Dessutom finns privata sjukförsäkringar (som betalas ut vid långvarig sjukdom) som också har avdragsrätt. Hur ska man kunna betala tillbaka pengar från dessa trygghetsförsäkringar?

Räkna inte kallt med att Skatteverket och regeringen ska komma och rädda dagen – ändra sparandet idag!

Här är alternativen som jag skrivit om tidigare:

1. Kapitalförsäkring

Kapitalförsäkring är det alternativ som jag menar har bäst möjlighet att matcha villkoren som du har i din pensionsförsäkring, exempelvis ett större inslag av skydd för familjen om något skulle hända dig innan du blir pensionär eller om du vill ha utbetalningar så länge du lever. Här finns också flest valmöjligheter för hur pengarna ska förvaltas; aktier, fonder, obligationer som du väljer själv eller med hjälp av en rådgivare alternativt traditionell förvaltning med någon form av garanti där försäkringsbolaget bestämmer hur pengarna ska placeras. Försäkringskapitalet beskattas årligen med en avkastningsskatt som är kopplad till det allmänna ränteläget. Skatten dras oavsett om försäkringskapitalet har ökat eller minskat, men den påverkas alltså inte direkt av att du exempelvis byter fonder.

Läs mer om Kapitalförsäkring TraditionellKapitalförsäkring Fond eller Kapitalförsäkring Depå.

2. Investeringssparkonto (ISK)

Den yngsta sparformen som vi har och den som flest förväntas välja som alternativt sparande. Här kan du välja aktier, fonder eller obligationer och värdet på kontot beskattas årligen på liknande sätt som för kapitalförsäkringen. Att exempelvis byta fonder inom investeringssparkontot utlöser inte heller här någon skatt. ISK är en enkel sparform utan försäkringsinslag. Har du behov av extra skydd för familjen innan sparandet blivit så stort bör du teckna en livförsäkring också.

Läs mer om Investeringssparkonto (ISK).

3. Direktägda aktier/fonder

Du kan också välja att spara direkt i aktier eller fonder. Ett tips är då att förvara det som är tänkt att vara pension i framtiden på en särskild värdepappersdepå. Annars är det lätt att det blandas ihop med annat målsparande till bil, båt eller nästa boende. Sparanden som bör ha olika hög risk med tanke på hur lång tid det är kvar tills pengarna ska användas. Skattemässigt så händer inget förrän du säljer eller byter någon del av tillgångarna. Det kan vara en fördel för den som tänker sig att köpa och behålla samma investering hela vägen fram till pensionen, men om du ska vara någorlunda aktiv så kan det vara bättre att välja ett investeringssparkonto eller kapitalförsäkring.

Läs mer om Skandias Värdepappersdepå.

4. Löneväxling

Löneväxling innebär att du byter en del av din lön mot en extra avsättning till tjänstepensionen. Det behövs en överenskommelse med din arbetsgivare och lösningen kräver i regel en hög inkomst (från ca 40 000 kr per månad) för att vara lämpligt. Anledningen till det är att den allmänna pensionen och andra förmåner kan påverkas negativt. Se till att du får hjälp med att förstå hur det påverkar just dig om du funderar på att löneväxla.

5. Amortering

Amortering lyfts ibland fram som ett pensionssparande och här gäller det att hålla tungan rätt i mun. Att ersätta det privata pensionssparandet helt med amorteringar på sin bostad är inte någon bra idé. Det är svårt att förutspå att man kan låna på bostaden eller sälja den för något billigare boende när det är dags för pensionen. Amortering för att få lägre boendekostnader som pensionär är en annan femma, där finns den stora poängen. En obelånad bostad är en trygghet men inget man kan köpa kaffe och kakor för.

Utöver dessa kan man även se andra, mer alternativa investeringar som pensionssparanden. En skogsfastighet, ett fritidshus, en veteranbil eller en vacker tavla kan också öka i värde på lång sikt. Men det vill ju förstås till att man kan tänka sig att sälja dessa när det är dags för pension också.

Det var dina alternativ i stora drag, men se först till att du inte pensionssparar till din pensionsförsäkring eller IPS.

Kom ihåg att ingen av de alternativa sparformerna syns idag på Minpension.se så pensionsprognoserna kommer därför att stämma lite sämre framöver.

Hur pensionssparar du idag? Kommentera gärna!

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension


Niklas|2015-08-17 14:47:35

Fördelen med att forsätta pensionsspara trots att avdragsrätten har tagits bort är dels att pengarna låses in samt att om man i livet hamnar i knipa och ex behöver socialbidrag så räknas dessa inte som en tillgång. Sedan ett önskesenario ifrån oss konsumenter är att ett nytt sparande skapas liknande PPM systemet med höga rabatter och att pengarna låses in till pensionen.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Niklas!

Tack för din kommentar. Inget skäl gör det värt att betala inkomstskatt två gånger på samma pengar tycker jag. Däremot kan det finnas en poäng med ett bundet sparande till pensionen som du är inne på. Jag har skrivit om det tidigare och vi hade under ett par år sparformen kapitalpension, där inbetalningarna inte var avdragsgilla men där uttagen var begränsade på samma sätt som pensionssparandet. Det vore det bästa av två världar och jag tror samtidigt att avsaknaden av ett självklart alternativ bidrar till att många inte ändrat sitt sparande.

Hälsningar, Mattias

Anmäl


Sofie|2015-08-18 21:44:22

Hej. jag som vill slippa allt vad gäller värdepapper i deklarationen, har jag hört att kapitalförsäkring är bäst för där går inget via deklarationen utan skatten tas direkt från försäkringsvärdet. Medan för en ISK så kommer den via deklarationen och vägs in med mina övriga "engagemang", dvs något jag måste betala utanför depån för andra pengar. stämmer detta?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Sofie!

Ja, det är olika regler som styr. För en kapitalförsäkring så ansvarar försäkringsbolaget för att avkastningsskatt betalas. När det gäller investeringssparkontot så gör inte banken några preliminära skatteavdrag utan lämnar en kontrolluppgift till Skatteverket om schablonintäktens storlek. I din deklaration tas den upp som ”vanlig” kapitalinkomst från vilken du kan göra ränteavdrag etc. Om det går att kvitta intäkten mot exempelvis en ränteutgift så sker det automatiskt i deklarationen.

Hälsningar, Mattias

Anmäl



Pensionsekonomens sommarhälsning

Taggar: pension Mattias


Nu är det semestertider för många av oss och i morgonsofforna pratar man mer om vädret än om händelser i omvärlden (möjligen med undantag av Greklands-krisen).

Den sista stora aktiviteten för min del innan semestern var Almedalsveckan i Visby. I vanlig ordning var pensionsfrågorna heta och jag hade behövt klona mig själv för att kunna lyssna på alla seminarier i ämnet. Själv deltog jag bland annat i en panel som diskuterade om arbetsgivaren ska ta ett större ansvar för pensionsinformation än vad man gör idag.

Jag framhöll särskilt att jag tycker att arbetsgivaren bör informera om hur mycket som betalas in till tjänstepensionen varje månad. De flesta kan beskriva sin månadslön på kronan men ytterst få har en aning om hur mycket som sätts av till tjänstepensionen. En bättre medvetenhet om hur mycket som sätts av är en del av att öka engagemanget menar jag.

Almedalen handlar mycket om möten mellan politik och näringsliv, men även om ideella organisationer. Till Skandias stiftelse Idéer för livet kom tidigare i år en ansökan om stöd från föreningen Tilia för att de skulle kunna synas i Almedalen. Ansökan beviljades och det resulterade i att föreningen fick möjlighet att lyfta sina viktiga frågor inför ett fullsatt seminarietält i Skandias trädgård.


Som ambassadör för Idéer för Livet passade jag på att lämna över en symbolisk check och inleda föreningens seminarium.

Slutligen fick vi även fint besök i vår trädgård av ”bloggkollegan” Dagny, 103 år ung. Hon var där för att hjälpa till att lyfta frågor rörande tekniska verktyg och tjänster för effektivare vård i hemmet.

Jag vill med detta önska er alla bloggläsare en härlig sommar!

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 

Läs mer om våra erbjudanen 

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension



Att pensionsspara är att hantera osäkerhet

Taggar: pension Mattias


Pension är egentligen inte särskilt svårt. I grunden handlar det om att kunna arbeta så många år som möjligt, se till att arbetsgivaren betalar tjänstepension och slutligen komplettera med ett eget långsiktigt sparande med syfte pension. Så långt är det relativt enkelt. Men djävulen ligger som bekant i detaljerna. Och på pensionsområdet är de många, samtidigt som de rymmer många osäkerhetsfaktorer.

Exempel på frågor som rör pensionen och sparandet till densamma

  • När går jag i pension?
  • Hur länge kommer jag att leva?
  • Är jag frisk fram till pensionen?
  • Hur mycket kommer jag att tjäna fram till pensionen?
  • Hur ser min familjesituation ut?
  • Hur mycket kapital behöver jag för att kunna leva som jag vill?
  • Hur ska det förvaltas?
  • Vem ska förvalta mitt kapital och till vilken kostnad?
  • Vilken risk är jag beredd att ta?
  • Hur stor blir avkastningen på mitt kapital?


Syftet med det här inlägget är inte att stjäla mod från någon, tvärtom. Snarare vill jag, genom att lyfta fram de frågor som du faktiskt måste ta hänsyn till, hjälpa till att lägga fokus på rätt saker vid rätt tillfälle.

Vetskapen om att mycket kan förändras ställer samtidigt kravet på en regelbunden översyn, kalla det besiktning, av alla dessa frågor. Vid varje enskild livshändelse så kan någon del av pensionen påverkas på ett sätt så att du behöver förnya dina val.

Pension är enkelt, men var beredd på att hantera en del osäkerhet på vägen! Och regelbunden besiktning gör resan säkrare för alla inblandade…

Hälsningar

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension



Pensionsbromsen jämnar ut svängarna

Taggar: pension Mattias


Det allmänna pensionssystemet består av två huvudsakliga delar när det kommer till din framtida pension; inkomstpension och premiepension. Systemet för inkomstpension grundar sig till största del på en fördelning direkt från de som arbetar idag till dagens pensionärer.

För att få en följsamhet mellan hur det går för den arbetande delen av Sverige och den pensionerade delen så finns ”balanseringen” - en gas och en broms i systemet. Den grundar sig på principen att systemet inte kan betala ut mer än vad som kommer in eftersom det skulle innebära att man ”lånar” från kommande generationer. De senaste fem åren har balanseringen slagit till flera gånger vilket inneburit tvära kast i pensionsnivåerna, något som ökat både osäkerheten och kritiken mot systemet. Pensionsgruppen skrev nyligen om behovet av att införa en mjukare broms på debattsidan i Dagens Nyheter.

När jag läser den så kan jag inte låta bli att dra parallellen till hur det fungerar för Skandias kunder med traditionell försäkring. Modellen som används för att fördela avkastningen där innebär att den jämnas ut med hjälp av en återbäringsränta. I goda tider fyller man på en gemensam lada med överskott som man tar av i sämre tider. På så sätt så justeras inte utbetalningar eller sparkapitalet omedelbart som följd av kortsiktiga variationer på de finansiella marknaderna. Där tillståndet för Sveriges ekonomi avgör balanseringen så avgör istället utvecklingen på de bredare finansiella marknaderna i huvudsak utfallet för sparkunderna i Skandias traditionella försäkring.

Men effekten man är ute efter med en mjukare broms är faktiskt densamma som vi vill uppnå i en traditionell försäkring. Kanske har man sneglat på vår modell, för den är väldigt uppskattad av våra kunder. Tillsammans med en prognosränta, som innebär ett förskott på framtida avkastning, så blir utbetalningarna med större sannolikhet jämna och stigande i takt med inflationen utan att för den skull skjuta onödigt stora utbetalningar till sent i livet.

För det är väl med pensionen som med lönen: man förväntar sig inte att den ska variera alltför mycket från ett år till ett annat – framför allt inte nedåt. Premiepensionen kommer dock att variera med utvecklingen av fonderna som du valt, där finns ingen utjämning. Prognosränta, eller förskottsränta som den ibland kallas, används visserligen. Men i takt med att premiepensionen tar större plats för framtidens pensionärer kommer variationer uppåt som nedåt att förekomma. Och med tjänstepensioner där individen själv ska ansvara för förvaltningen, på en marknad där fondförsäkring ökar och där traditionell försäkring utan utjämning via återbäringsränta blir allt vanligare, lär vi tyvärr få vänja oss med än större variationer i pensionsutbetalningen från ett år till ett annat ändå.

Om vi tycker att en mjukare pensionsbroms behövs för att skapa en tryggare pensionsutbetalning vad gäller inkomstpensionen behöver vi också diskutera hur resten av pensionen ska förvaltas och betalas ut för att uppnå en liknande trygghet.

Hälsningar

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension


Nettan|2015-06-06 11:27:42

Högre pension blir det i varje fall inte
Anmäl



Du har väl slutat pensionsspara?



Dags att sluta pensionsspara och istället börja spara till pensionen. Här är tips på alternativ för långsiktigt sparande.

Det privata pensionssparande med avdragsrätt har redan kraftigt begränsats, från maximalt 12 000 per år till1 800 kr från och med i år. Om du inte redan anpassat ditt sparande till de nya reglerna är det hög tid att göra det. Nu kommer nämligen nästa steg: ett förslag om att helt slopa avdragsrätten från 2016 – och det utan övergångsregler.

Avdragsrätten har fungerat som en uppmuntran att pensionsspara privat och innebär att man skjuter upp inkomstbeskattningen fram till dess att pengarna betalas ut som pension. När den nu försvinner ställs det högre krav på dig själv att hålla reda på vad som är pensionssparande och vad som är sparande till nästa boende, drömbilen, drömresan eller något annat. Alternativa sparformer har jag skrivit om tidigare och det inlägget kan du läsa här.

Inför det att förslaget om slopande blev klart har det diskuterats om det ska finnas några övergångsregler. Skatteverket har på det temat föreslagit att underlätta för bolagen att betala tillbaka inbetalningar till de kunder som sparat för mycket. Trots att man till och med föreslagit en lagtext som skulle göra det möjligt så ställde sig regeringen helt kallsinnig till detta. Man tycker att med alla skriverier i media så har det varit känt en längre tid att avdraget ska slopas att det helt enkelt inte behövs.

Så återigen: har du inte ändrat ditt pensionssparande ännu så är det hög tid att agera nu. Passa samtidigt på fundera ordentligt på hur mycket du kan, vill och behöver spara till livet efter lönen.

Det är dags att sluta pensionsspara, men börja spara till pensionen!

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension


SBQ|2015-05-19 10:12:57

Undrar hur man bör tänka om man har en försäkring som betalar en del av premien pga arbetsoförmåga. Om man slutar med sitt pensionssparande upphör ju även den förmånen. Är det ändå värt att sluta spara?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej SBQ! Tack för din fråga. Om det är försäkringsbolaget som betalar hela premien är valet enkelt, då behöver du inte göra någonting. Men om du fortfarande betalar en del av premien själv tycker jag du ska ta kontakt med ditt försäkringsbolag för ett råd. På Skandia betalar vi hela premien för de flesta privata pensionsförsäkringar som egentligen endast har rätt till partiell premiebefrielse (som i ditt fall), men jag vet inte hur andra bolag resonerar. Hälsningar, Mattias

Anmäl



Osäker men flitig pensionssparare

Taggar: pension Mattias


Vi svenskar är osäkra men flitiga pensionssparare - än så länge. Du som inte redan är pensionär, har du funderat på hur mycket du skulle vilja ha i pension i förhållande till din lön? Och i så fall, hur sparar du för att nå det målet?

Jag läste nyligen en stor undersökning som förvaltarjätten BlackRock hade genomfört. Där frågade man personer i åldern 25-74 år från 20 länder om deras syn på investeringar och sparande. Förutom att undersökningen visar att svenskarna glädjande nog är Europas mest positiva till sin privatekonomiska framtid, så finns ett avsnitt om pensionssparande som jag läste med särskilt intresse.

Där framgår att svensken verkligen prioriterar en ekonomiskt tryggad pension och fler än genomsnittet i Europa, två av tre av de tillfrågade pensionssparar regelbundet.

Stor skillnad mellan behov och förväntningar
Vidare så verkar det finnas en stor skillnad mellan vad man säger sig behöva i pension och vad den förväntas bli. Enligt OECD så kan en medelinkomsttagare i Sverige efter ett helt yrkesliv förvänta sig upp till 58 procent av sin arbetsinkomst från allmän pension och tjänstepension kombinerat. Men enligt undersökningen svarar de tillfrågade svenskarna att man snarare behöver 76 procent av sin arbetsinkomst som pension. Skillnaden däremellan måste alltså fyllas upp med ett privat sparande.

Då är det ju positivt att vi är duktiga på att pensionsspara i det här landet, men hur kommer det se ut efter den slopade avdragsrätten? Den viktigaste uppmuntran till långsiktigt sparande som vi haft försvinner troligen helt nästa år och ansvaret för att skilja ut pensionssparandet från övrigt sparande läggs helt över på dig som individ. Jag ser en stor risk att det långsiktiga sparandet minskar och då blir förutsättningarna för att pensionen blir så stor som behövs också sämre.

Minpension.se kan du göra en prognos för hur du själv ligger till på resan mot pensionen.


Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

PS. Här kan du läsa den svenska sammanfattningen av BlackRock Investor Puls.

 

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension

 

 




Planera för en lång och aktiv pension

Taggar: pension Mattias


Årets Seniorbarometer visar på ändrade attityder hos äldre och att förberedelserna ofta är dåliga när pensioneringen blir ett faktum och man ska leva av pensionskapitalet.

Tidigare år har vi i Seniorbarometern sett att fler uppgett att de vill hjälpa barn och barnbarn än i årets undersökning. Hälften så många anger det som skäl i årets mätning. Det indikerar en attitydförändring där barnen får klara sig mer själva. När jag samtidigt läser i Dagens Nyheter att föräldrarna dragit ned på sparandet till barnen kan man undra om vi blivit lite mer individualister eller om det bara är tillfälligt.

Vad gäller förberedelser är det glädjande att allt fler hittar till Minpension.se för att få koll på alla delar av pensionen. Men tyvärr tycks det inte leda till att fler funderar så noga över hur mycket pengar man faktiskt behöver eller vilket pensionssparande som är smartast att ta ut i vilken ordning. En del pensionssparanden kan vara avtalade att betalas ut under fem års tid, andra tio och en del så länge du lever. Det här valdes redan när pensionssparandet först startade. Oavsett vad du valde då så är det troligt att ditt behov inte riktigt stämmer med det när det är dags för utbetalning.

Det finns stora möjligheter att planera idag men risken är samtidigt att man blir kortsiktig och tar ut för mycket för tidigt. Många underskattar hur länge man faktiskt kommer att kunna leva ett friskt och aktivt liv. En bra grund av utbetalningar som räcker livet ut rekommenderas varmt.

Vi vet ju aldrig säkert hur gamla vi blir men hur länge vill du leva livet?

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

PS. På länken nedan hittar du matnyttiga tips inför utbetalning av pensionen:
https://www.skandia.se/hem/Pension/Paverka-pensionen/Sa-fungerar-det/Utbetalningsguide/

 

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension

 

 



RJ|2015-04-08 18:03:03

Hej Mattias, angående Minpension.se: När jag loggar in på Minpension kan jag se min IPS-depå som jag har hos er. Jag ser depåvärde och samtliga enskilda innehav. Men, IPS-depån tas inte med i pensionsprognoserna. Jag får beskedet "Försäkringen hanteras inte pga. tekniska begräsningar i prognosberäkningen.". Vet du om problemet ligger hos er på Skandia, eller hos Minpension? Jobbas det på en lösning, eller får jag bara leva med problemet?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej RJ!

Tack för din fråga. Sannolikt är det hos Minpension som svaret finns. Jag vet att det finns vissa scenarion i prognosen där det felmeddelandet kommer, och det gäller då inte bara för IPS. Jag rekommenderar att du tar kontakt med kundtjänst hos Minpension.se så kan de titta på just din sammanställning.

Hälsningar, Mattias

Anmäl


Brian|2015-04-08 19:24:46

Det som jag tycker är absurt är att man ska betala för att någon ska få pengarna om man gårt bort i förtid. Det är ju trots allt pengar som man sätter in på en sort konto. Tänk om alla sparkonton och depåer var likadana, att banken fick pengar om man gick bort i förtid, och man betalade en avgift för att arvingarna skulle få det. Vet inte varför det ska vara så med pension.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Brian!

Tack för din kommentar. Försäkring och pensioner är inte som annat sparande på konton eller liknande. Det måste alltid finnas någon form av risk. Antingen tar du den själv och får betalt för det, eller så låter du någon annan stå för risken att skjuta till pengar om något händer dig. Då får du istället själv betala för den risken. Faktum är att om du inte har något efterlevandeskydd på dina pensioner så får du ”betalt” för risken att pengarna tillfaller någon du inte känner (ett försäkringskollektiv) om du går bort i förtid.

Ta fram ditt senaste orange kuvert så ser du en rad där det står ”arvsvinster” - det är din kompensation för risken du tagit under året. I unga år är kompensationen blygsam, men risken för dödsfall är också liten. I det orange kuvertet är det inte valbart, men det är det för privat försäkringssparande eller tjänstepensioner. Om du väljer ett enkelt återbetalningsskydd som innebär att hela ditt uppsamlade försäkringskapital betalas ut till din familj om du avlider så tas ingen särskild kostnad ut för detta. Det är bara om du har ett familjeskydd som innebär att utbetalningarna till familjen väntas bli större än ditt sparkapital räcker till som det tas ut en kostnad.

Inser att det här blir komplicerat att beskriva på några få rader, men jag hoppas att det blev något klarare. Kanske dags att blogga om försäkringsteknik snart.

Hälsningar, Mattias

Anmäl



Avkastning och återbäringsränta



Sparar du i en traditionellt förvaltad försäkring i Skandia? Då har du nyligen fått årsbeskedet som sammanfattar utvecklingen under året. Jag har tidigare skrivit om hur väl placeringsportföljen utvecklats förra året med en totalavkastning på 13,6 procent. Men det rimmar inte perfekt med utvecklingen av försäkringskapitalet.

Totalavkastningen påverkar nämligen inte värdet på din försäkring omedelbart utan den jämnas ut med hjälp av återbäringsräntan, vilket gör att kortsiktiga svängningar på de finansiella marknaderna blir mindre kännbara för dig som kund. Man kan säga att vi sparar lite extra i de gemensamma ladorna i bra tider för att kunna ta av i sämre tider. Över tid så är totalavkastning och återbäringsränta i princip lika stora men enskilda år och i perioder skiljer de sig åt. För 2014 så var den genomsnittliga återbäringsräntan 8,3 procent och för närvarande är den 12 procent före skatt och avgifter.

År som 2014, när totalavkastningen överstiger återbäringsräntan, så kommer en hel del frågor från kunder som undrar vart pengarna tagit vägen. Ett år som 2011, där totalavkastningen var 3,2 procent men den genomsnittliga återbäringsräntan under året var 5,2 procent, så är det av naturliga skäl färre kunder som undrar hur det hänger ihop. I illustrationen nedan kan du se utvecklingen sedan 1992. Staplarna är totalavkastningen för varje år och linjen visar den genomsnittliga återbäringsräntan.

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

Läs mer om våra erbjudanen

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring


Bosse|2015-03-27 18:20:27

Som vanligt solklart, tack för det!
Anmäl


Vetbast|2015-03-30 21:50:19

Hur stor blir genomsnittliga totalavkastning i % under perioden 1992 - 2014 och hur stor blev den genomsnittliga återbäringsräntan under samma period?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Vetbast!

Tack för din fråga. Totalavkastningen under perioden som bilden visar är 8,9 procent per år och återbäringsräntan 7,4 procent per år räknade som geometriska genomsnitt. En liten del av skillnaden förklaras av kostnaden för kapitalförvaltningen som är avräknad när man bestämmer räntan men enskilda perioder av jämförelser så kommer det att slå åt båda håll. Det beror på hur stor den gemensamma bufferten (den kollektiva konsolideringsgraden) som bestämmer lämplig nivå på återbäringsräntan är. Nyckeltal och begreppsförklaringar hittar du på:

https://www.skandia.se/hem/Placera/Investeringsalternativ/Spara-med-garanti/Aktuella-siffror/

Hälsningar, Mattias

Anmäl


Stefan Nilsson|2015-04-01 07:25:08

Hej Q1 har börjat väldigt starkt, är det rimligt att tro att återbäringsräntan justeras uppåt i närtid ?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Stefan Nilsson!

Tack för din kommentar. Året har verkligen börjat starkt. Lämplig nivå på återbäringsräntan utvärderas varje månad, men ingen ändring är beslutad för denna månad och den är fortsatt 12 procent före skatt och avgifter. Vi får se om den goda utvecklingen fortsätter!

Hälsningar, Mattias

Anmäl



Valfrihetens pris



På flera håll i västvärlden handlas statsobligationer till negativa räntor. Riksbanken har genom sitt senaste drag gjort negativa räntor till verklighet även i Sverige. Men vad betyder det egentligen för ditt pensionssparande? I huvudsak är det tre faktorer som påverkar storleken på din pension: antal arbetade år, hur mycket som betalats in och avkastningen på pensionskapitalet.

Vad negativa räntor och långvarigt lågränteläge får för konsekvenser totalt sett i ekonomin är det egentligen ingen som vet då vi aldrig ställts inför detta faktum tidigare. Nollränta och lånefest i all ära men det är i varje fall ingen bra miljö för långsiktigt sparande. Särskilt inte som avkastningen på ditt pensionssparande är viktigare än någonsin för hur stor din pension ska bli i slutändan. I tidigare pensionssystem har staten eller arbetsgivaren hanterat en större del eller tagit hela risken för hur stor pensionen ska vara. Främst i form av trygga tjänstepensioner som en given procent av din lön beroende på antal arbetade år.

Det är andra tider nu. Med fondkarusellen i premiepensionen
och framför allt de kollektivavtalade tjänstepensionerna som ger pengar till den anställde idag och ett stort ”lycka till” med att förvalta dessa efter eget huvud. Pensionen kommer alltså att bli så bra som dina egna val och kapitalmarknaden tillåter. Den och all annan valfrihet i samhället lyfts ofta fram i positiva ordalag med alla möjligheter i första rummet. Men nu är det hög tid att faktiskt prata om riskerna också. Och den risken ligger främst i låga framtida pensioner.

Risk och avkastning hänger ihop, det är en sanning som fortsatt gäller. Med låg risk och trygga investeringsalternativ blir avkastningen lägre men mer förutsägbar och omvänt ger högre risk större avkastningspotential men till större variationer. Men dagens låga eller negativa marknadsräntor påverkar även de förväntningar vi kan ha på avkastning på mer riskfyllda tillgångar som exempelvis
aktier.

Grunden i det resonemanget är just att högre risk ska betala sig genom högre avkastning över tid. Hur mycket extra avkastning man som investerare då kräver för att ta den högre risken är starkt kopplat till vad riskfria eller placeringar med låg risk kan ge. Om de låga marknadsräntorna blir långvariga så kommer det alltså att ge lägre förväntad avkastning på allt sparande, även om räntesänkningar i det korta perspektivet kan ge en skjuts åt risktillgångar. Det troliga scenariot är då att alla som kommer att gå i pension 15-20 år från nu kan räkna med väsentligt lägre pensioner än tidigare generation.

Då återstår två av de faktorer som påverkar storleken på din framtida pension, hur mycket du sparar och hur länge du väljer att jobba. Spara mer eller jobba längre – vilket väljer du helst för din pensionsframtid?

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension


Peter Johansson|2015-03-10 14:10:15

Ni borde titta över hur ni publicerar era blogginlägg för när man läser dem i bla Feedly försvinner all styckeindelning mm som gör det mycket svårläst. Som nedan ser detta inlägg ut. På flera håll i västvärlden handlas statsobligationer till negativa räntor. Riksbanken har genom sitt senaste drag gjort negativa räntor till verklighet även i Sverige. Men vad betyder det egentligen för ditt pensionssparande? I huvudsak är det tre faktorer som påverkar storleken på din pension: antal arbetade år, hur mycket som betalats in och avkastningen på pensionskapitalet. Vad negativa räntor och långvarigt lågränteläge får för konsekvenser totalt sett i ekonomin är det egentligen ingen som vet då vi aldrig ställts inför detta faktum tidigare. Nollränta och lånefest i all ära men det är i varje fall ingen bra miljö för långsiktigt sparande. Särskilt inte som avkastningen på ditt pensionssparande är viktigare än någonsin för hur stor din pension ska bli i slutändan. I tidigare pensionssystem har staten eller arbetsgivaren hanterat en större del eller tagit hela risken för hur stor pensionen ska vara. Främst i form av trygga tjänstepensioner som en given procent av din lön beroende på antal arbetade år. Det är andra tider nu. Med fondkarusellen i premiepensionen och framför allt de kollektivavtalade tjänstepensionerna som ger pengar till den anställde idag och ett stort ”lycka till” med att förvalta dessa efter eget huvud. Pensionen kommer alltså att bli så bra som dina egna val och kapitalmarknaden tillåter. Den och all annan valfrihet i samhället lyfts ofta fram i positiva ordalag med alla möjligheter i första rummet. Men nu är det hög tid att faktiskt prata om riskerna också. Och den risken ligger främst i låga framtida pensioner. Risk och avkastning hänger ihop, det är en sanning som fortsatt gäller. Med låg risk och trygga investeringsalternativ blir avkastningen lägre men mer förutsägbar och omvänt ger högre risk större avkastningspotential men till större variationer. Men dagens låga eller negativa marknadsräntor påverkar även de förväntningar vi kan ha på avkastning på mer riskfyllda tillgångar som exempelvis aktier. Grunden i det resonemanget är just att högre risk ska betala sig genom högre avkastning över tid. Hur mycket extra avkastning man som investerare då kräver för att ta den högre risken är starkt kopplat till vad riskfria eller placeringar med låg risk kan ge. Om de låga marknadsräntorna blir långvariga så kommer det alltså att ge lägre förväntad avkastning på allt sparande, även om räntesänkningar i det korta perspektivet kan ge en skjuts åt risktillgångar. Det troliga scenariot är då att alla som kommer att gå i pension 15-20 år från nu kan räkna med väsentligt lägre pensioner än tidigare generation. Då återstår två av de faktorer som påverkar storleken på din framtida pension, hur mycket du sparar och hur länge du väljer att jobba. Spara mer eller jobba längre – vilket väljer du helst för din pensionsframtid? Hälsningar Mattias Munter, pensionsekonom Skandia Twitter: @mattiasmunter
Anmäl


Peter Johansson|2015-03-10 14:11:12

Även era kommentarer på denna sida verkar följa samma formateringkoncept, borde vara enkelt att fixa.
Anmäl



Skandia Årets Livbolag – igen!

Taggar: Mattias


Som jag skrivit om tidigare så var förra året ytterligare ett lyckat år för våra kunder, och nu bekräftas det även av andra aktörer på marknaden. Försäkringsförmedlaren Söderberg & Partners utnämnde på torsdagsmorgonen nämligen Skandia till Årets Livbolag 2014. Detta för andra året i rad.

”Bolaget utses till årets livförsäkringsbolag då de har levererat en mycket god avkastning till sina sparare under 2014, och ligger i framkant med sitt fokus på den strategiska tillgångsallokeringen”, lyder motiveringen.

Som ett sparbolag med förtroendet att förvalta nära var tionde sparkrona i Sverige tävlar vi inte i ett sprintlopp utan det handlar snarare om att vi ska köra Vasaloppet – om och om igen. Men spurtpriser som detta för enskilda år ger ändå ett fint kvitto på att vi är på rätt kurs mot målet.

Det är särskilt glädjande att man i analysen uppmärksammat vårt långsiktiga arbete där vi nyfiket letat efter nya strategier och tillgångsslag att investera i. De senaste åren har det resulterat i investeringar i många unga tillväxtbolag som inte nått börsen än såväl som byggandet av höghastighetsjärnväg i Frankrike. Dessutom har vi bidragit med finansiering av en landstingsdriven cancerklinik i Uppsala som blir unik i Norden med sin behandlingsteknik.

Jag fick förmånen att ta emot priset som representant för de verkliga vinnarna, nämligen alla ni 1,4 miljoner kunder som också är ägare till livbolaget. Grattis till er alla!

Nu jobbar vi vidare för att vinna tredje året i följd!

Hälsningar,
Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring

Spara till barn

Läs om hur du sparar till barn

 

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension



Minusränta och livbolag



Traditionell förvaltning är kanske inte den sparform man läser om dagligen i tidningarna men det är alltjämt landets största och då främst när det gäller pensionssparande, bara hos oss på Skandia förvaltar vi över 360 miljarder totalt i sparformen. Men Dagens Nyheter skrev i förra veckan om Finansinspektionens önskemål om att livbolagen ska utreda effekten av minusränta och jag tänkte därför ge lite inblick i hur det ser ut för Skandia.

Anledningen till Finansinspektionens oro är att sparformen innehåller garantier, oftast i form av garanterade utbetalningar vid ett givet tillfälle i framtiden (exempelvis vid pensionering eller vid dödsfall). Och har man lovat något så ska man såklart hålla det, det är rimligt. Löftet innebär alltså att bolaget i första hand måste placera pengar på ett sådant sätt att löftet med stor sannolikhet kan uppfyllas.

Sättet att följa hur sannolikt det är att bolagen kan betala ut det man har lovat uttrycks ofta i så kallad solvensgrad. Den visar bolagets totala tillgångar i förhållande till marknadsvärdet av de ”skulder” bolaget har till sina kunder i form av garanterade utbetalningar. Oavsett om utbetalningarna ska ske imorgon, om tio eller om 20 år så ska solvensen visa bolagets styrka för ögonblicket.

Den ögonblicksbilden påverkas då i stor utsträckning av det allmänna ränteläget. Lägre räntor gör att prognosen för hur mycket kapital som behövs för att kunna betala ut vad man lovat blir högre och solvensen riskerar att sjunka. Det finns alltså regelverk för hur skulderna ska beräknas och där kommer Finansinspektionen in i bilden. Regelverken inom EU blir alltmer harmoniserade men det är Finansinspektionen som utövar tillsyn över bolagen i Sverige.

Blir solvensen för svag så tvingas bolagen att minska risken i sina placeringar och då minskar också potentialen för avkastning på längre sikt. En god solvens är alltså den viktigaste förutsättningen för att ett livbolag ska lyckas leverera god avkastning till kunderna.

Hur står sig Skandia idag då? Mycket bra skulle jag säga. Vår solvensgrad är 160 procent, vilket något förenklat innebär att för varje utlovad 100-lapp så har vi 60 kr över. Den senaste tidens räntenedgång är ett exempel på en situation som Skandia klarar att hantera utan större påverkan på kort sikt. Tvärtom har vi levererat rekordbra avkastning i ett tufft klimat. Historiskt sett har avkastningen på den traditionellt förvaltade portföljen över tid med god marginal överstigit vad kunderna blivit lovade.

Men det är klart att om de låga räntorna blir bestående så kan det påverka möjligheten till en lika bra avkastning framöver. I ett sådant läge kan produkten behöva förändras eller utvecklas på något sätt, precis som vi gjort tidigare för att anpassa oss efter olika omvärldsförutsättningar. Det är, som Charles Darwin konstaterade en gång i tiden, inte den starkaste som överlever utan den som bäst klarar att anpassa sig till sin miljö.

Men sådana förändringar görs inte förhastat eller över natten utan det är viktigt att agera långsiktigt. Sparformen har trots allt klarat av två världskrig, minst en depression och diverse finanskriser sen Darwin avslutade sina dagar i slutet på 1800-talet.

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte 

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring


Staffan Blom|2015-03-03 19:37:42

Lysande arrikel!
Anmäl


Bosse|2015-03-04 09:56:52

Yesss!
Anmäl



Avbeställ det orange kuvertet

Taggar: pension Mattias


Nu är det den tiden på året igen när jag brukar skriva att du kan slänga det orange kuvertet som dimper ned i brevlådan. Detta eftersom den bara visar en del av din framtida lön och dessutom den del som till och med minskat i betydelse för helheten. Men i år har jag ett bättre tips.

För att du ska få koll på hela din pension behöver du dels veta vad din arbetsgivare (förhoppningsvis) betalar in till din tjänstepension och dels det du sparat privat. Med hänsyn till miljön och brevbärarna kan du nu istället avbeställa brevet. Logga in hos Pensionsmyndigheten och be att de inte skickar brevet i pappersform längre. Istället kan du läsa det direkt när du är inloggad på Pensionsmyndighetens webbplats – något du kan göra redan idag.

Vill du se en sammanställning av alla dina pensioner är det bästa att istället gå in på Minpension.se. Det är ett föredömligt samarbete mellan staten och pensionsbranschens privata aktörer som hela tiden utvecklas och blir vassare. Idag finns nästan allt redovisat och pensionsportalen nominerades nyligen till Sveriges bästa webbplats 2014 i kategorin information och service.

Hur ska du då använda Minpension.se på bästa sätt?

För dig som har mer än tio år kvar till pension:

  • Titta inte för mycket på prognosen, alltför mycket hinner hända innan det är dags för pension för att siffrorna ska tas på för stort allvar.
  • Se istället till de delar där du själv har ansvar för hur pengarna placeras.
  • Se till att göra ett aktivt val och anpassa risken i placeringarna till din situation och dina önskemål.
  • Besikta placeringarna regelbundet.

 
För dig som har mindre än tio år kvar till pension:

  • Se över risken i placeringarna, när det närmar sig kan det vara idé att sänka risken.
  • Fundera på hur mycket du behöver för att kunna leva som du vill som pensionär.
  • Gör en prognos för att se hur du ligger till.
  • Se till att få rådgivning inför utbetalning, det finns många val att göra innan utbetalningen startar. När utbetalningarna väl startat är det svårare att ändra sig.

 
Logga in och lycka till!

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension

 

 



Olof|2015-03-02 07:17:12

Motiveringen till tipset känns en aning märklig. Vi ska beställa av kuvertet med hänsyn till brevbärarna. Jag trodde att brevbärarnas arbetsplatser var beroende av att det finns brev att bära ut. Lika väl skulle vi väl kunna låta bli att läsa denna blogg av hänsyn till Mattias Munter så att han slipper skriva den, eller?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Olof! Tack för din kommentar. Miljöaspekten jag lyfter fram är möjligen bättre ur ett hänsynsperspektiv, även om det naturligtvis också riskerar att gå ut över pappersindustrier där många arbetar. Jag är ingen expert på brevbärarnas arbetssituation men att breven generellt i samhället blir färre att dela ut har nog redan märkts av. Företaget Kivra som satsat på den utvecklingen slöt just avtal som innebär att det mesta av myndighetspost (från Skatteverket, Arbetsförmedlingen m.fl.) även kan komma elektroniskt. Att dela ut post som inte tillför tillräckligt stor nytta för mottagaren låter inte hållbart i längden. Med samma logik kommer bloggen naturligtvis läggas ned om vi inte lyckas tillföra något värde till läsarna. Hoppas du vill fortsätta läsa! Hälsningar, Mattias

Anmäl



Ett fantastiskt år för långsiktigt sparande



Hästens år är över och just idag firar Kina sitt nyår och inleder Getens dito. Samma dag passar Skandia på att släppa sin sammanfattning över kalenderåret 2014 och det är glädjande läsning för alla som sparar långsiktigt. För kunder med traditionell förvaltning var totalavkastningen hela 13,6 procent och inte mindre än 22 miljarder fördelades ut via återbäringsräntan under året. Även kunder som valt fondförvaltning har haft ett mycket bra år vilket syns på det totala förvaltade kapitalet som är rekordstort men där skiljer sig avkastningen mellan olika kunder åt beroende på vilka fonder man valt.

Att spara i traditionell förvaltning innebär bland annat att du som kund inte själv styr över hur pengarna placeras. Trots att den funnits sen 1800-talet är den kanske inte så allmänt känd men det är fortfarande Sveriges största sparform. Det mesta av kapitalet som förvaltas här syftar till pensionsutbetalningar, antingen som tjänstepension eller privat pensionssparande. I botten finns en garanti om en viss utbetalningsnivå och för Skandias kunder fördelas avkastningen till sparandet med en återbäringsränta som för närvarande är 12 procent före skatt och avgifter.

2014 var också året då det privata pensionssparandet krånglades till ordentligt med beslutet att begränsa avdragsrätten drastiskt. Att avdragsrätten sjunger på sista versen ger kortsiktigt ett tillskott i statskassan men får samtidigt effekten att två miljoner sparare måste hitta andra sätt att spara till livet efter lönen – nämligen pensionen. Jag har tidigare skrivit om alternativen för privat pensionssparande men oavsett vad som passar dig bäst så känns det bra att Skandia kan erbjuda alla tänkbara sparformer för ditt långsiktiga sparande, inklusive traditionell förvaltning. Många gånger är det bästa att kombinera olika sparformer och på så sätt hitta rätt balans mellan trygghet och potential för avkastning.

Nu jobbar vi vidare för att 2015 ska bli lika lyckosamt som det gångna!

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter
Nominerad till årets pensionsspecialist 2014

 

Läs mer om våra erbjudanen

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring fond



M|2015-02-21 09:16:16

Bra artikel om långsiktigt sparande. Angående sparande och med tanke på att du är pensionsekonom för Skandia när man kan ha sin tjänstepension hos Skandia utan avgift för Rådgivningen? Jag har allt mitt sparande på Avanza av denna anledning. Gillar verkligen era banktjänster men på sparande kan man inte använda er om man inte är i behov av rådgivning. Synd tycker jag för ett så annars bra bolag. Trevlig helg!
Anmäl


Mattias Munter|

Hej M! Tack för din kommentar. Det beror främst på hur din arbetsgivare valt att lösa frågan om tjänstepension. Nio av tio anställda i Sverige omfattas av kollektivavtal och där finns ingen rådgivning inkluderad, vilket i sig är synd då de flesta har fokus på annat än de val man behöver göra för pensionen. Det märks inte minst när man tittar på statistik på hur få som faktiskt gör aktiva val där. När det gäller den övriga marknaden för tjänstepensioner så är spelfältet mer fritt och där är lösningar med rådgivning vanligare. Eftersom tjänstepensionen är mer än bara sparande så är rådgivning fortsatt viktig. Men om du vill klara dig helt själv och inte omfattas av kollektivavtal så bör du alltså prata med den som är ansvarig för tjänstepensioner på ditt företag för att få reda på hur de ser på frågan. Hälsningar, Mattias

Anmäl



Hur stor pensionsskuld har din kommun?

Taggar: Mattias


I en debattartikel i Dagens Industri kritiseras särskilt kommunernas sätt att redovisa (eller snarare dölja) sina pensionsskulder. Det här avser pensionsutbetalningar till alla som har arbetat för kommunen och har rätt till tjänstepension för den tiden.

Det är klart olyckligt om denna brist på transparens innebär att kommunen binder upp sig långsiktigt i andra investeringar närmast ovetande om att stora pengar kommer att behövas för pensionsutbetalningar i framtiden. Det behöver inte vara så.

Skandia har därför tagit initiativet och räknat fram skulden för varje kommun. Hela 257 miljarder totalt eller så kan man säga att en familj med två barn är ”skyldig” sin kommun motsvarande 100 000 kronor. Lägger man dessutom till landstingens skulder så är summan dubbelt så stor.

Rapporten visar samtidigt att viljan att göra något varierar.

• En tredjedel av landets kommuner inte har valt en strategi för hur man ska hantera pensionsskulden.

• Över hälften av landets kommuner har en pensionsskuld som är dubbelt så stor som kommunernas långfristiga skulder.

• Bland politikerna har endast 14 procent hög eller mycket hög kunskap.

Genom att synliggöra detta så vill vi att fler kommuner ska börja planera för framtidens pensionsutbetalningar. Alternativet är att fortsätta stoppa huvudet i sanden och istället höja skatterna i framtiden. Vi hoppas naturligtvis att kommunerna tänker längre än så och börjar amortera av skulden i tid.

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

PS. Här kan du läsa rapporten och se hur läget är i just din kommun.

 

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension


RJ|2015-02-12 11:10:24

Hej Mattias, intressant! Angående tabellen över resp. kommuns situation: Kan du förklara vilka tal ni har i formeln för "Försörjningskvot 2013"? Det är lite luddigt nu. Ni skriver "Försörjningskvoten visar förhållandet mellan den “arbetande generationen i åldern 20-64 år” i relation till “barn och unga” och “äldre”." Jag tolkar det som att ni har "barn, unga och äldre" i täljaren, och har "20-64 år" i nämnaren. Är det korrekt? Inkluderar den "arbetande generationen" samtliga invånare i åldern 20-64, alltså även de som är arbetslösa, långtidssjukskrivna, förtidspensionerade osv?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej RJ! Tack för din kommentar. Försörjningskvot definieras av SCB som summan av antal personer 0–19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer 20–64 år och därefter multiplicerat med 100.  I praktiken skapar en högre försörjningskvot ett större tryck på de som producerar (de i yrkesverksam ålder). Förhållandet mellan grupperna påverkar i sin tur utbudet av varor och tjänster i kommunen, exempelvis med fler äldreboenden än fritidsgårdar. Nackdelen med nyckeltalet är det som du själv är inne på, att samtliga personer i intervallet 20-64 räknas in. Det tar inte hänsyn till grupper som av någon anledning inte arbetar (långtidssjukskrivna, arbetslösa, förtidspensionerade).  Hälsningar, Mattias

Anmäl



Årets Seniorbank och Årets nyhet 2014!



Nytt år och nya möjligheter. Nu när 2014 gått över i 2015 och vi går mot ljusare tider så kommer alla utvärderingar av det gångna året. Det handlar också om att prisa de som varit bäst under året; Ronaldo och Nadine Kessler fick häromdagen varsin guldboll som världens bäste fotbollsspelare (vår egen Zlatan blev utan pris), filmerna Boyhood och Grand Budapest Hotel sina Golden Globe-utmärkelser som årets bästa och snart är det dags för Oscarsgalan.

I vår bransch förekommer också priser och vi har redan kammat hem två stycken. Dels har Skandia av tidningen Privata Affärer utnämnts till Årets Seniorbank och dels har vi fått pris för Årets Nyhet i kategorin Bank. Utmärkelsen som Årets Seniorbank får vi med motiveringen: ”Banken som tänker på pensionärerna – även när de slutat betala”.

Det är nämligen så att Skandia erbjuder ett särskilt bankkonto, Skandiakontot, med högre ränta för utbetalningar från försäkringar. Detta för att premiera lojala kunder lite extra. I dagsläget är den effektiva årsräntan på Skandiakontot 1 procent. Att man dessutom kan få professionell hjälp att planera sina pensionsuttag av våra rådgivare lyfts också fram av juryn som en bidragande faktor till priset som Årets Seniorbank. Vi har haft Skandiakontot i över tre års tid och det har blivit enormt populärt. Nu prisas vi också för initiativet och det är vi såklart stolta och glada över.

Här kan du läsa mer om Skandiakontot

Priset för Årets Nyhet handlar om att Skandia var först ut med en öppen och transparent prismodell för bolån samt redovisning av snittränta på alla våra kunders bolån. ”Banken som kör med öppna kort och därmed höjer sig över snittet” lyder den vitsiga motiveringen från juryn.

Här kan du läsa mer om Bolån

Priser är kvitton på att vi gör något bra, att vi vågar sticka ut eller helt enkelt att vi fortsätter med det vi redan gör bra.

Vilka priser hoppas du som kund att Skandia vinner det här året?

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

PS. Du har väl inte glömt att anpassa ditt privata pensionssparande till de nya reglerna – 150 kr per månad eller 1 800 kr är det maximala avdragsutrymmet om du inte är egenföretagare eller saknar pensionsrätt i anställning.

 

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte



Stefan|2015-01-15 14:41:05

Årets sparkonto vore trevligt
Anmäl


Micke|2015-01-16 08:22:36

Stefan, förstår inte varför många alltid tjatar om bra ränta på sparkontot. I de flesta fall har ju inte människor särskilt mycket pengar på sina konton så i kr räknat blir det ju ingen större skillnad. Fokusera på sådant där det blir stor skillnad istället. Ränta på bolån, avgifter på placeringar etc.
Anmäl


Daniel|2015-01-16 10:58:00

Årets bästa fond - det måste varit ett tag sedan ni tog hem ett liknande pris?
Anmäl


Bosse|2015-01-16 11:48:04

Helt rätt Micke!
Anmäl


Kunnig|2015-01-19 01:00:53

Du Micke, verkar vara en som är överbelånad samt saknar kunskaper om ekonomi. Det är nämligen så att folk har en väldigt massa pengar på konton som ger extremt dålig avkastning. Samtidigt är det ett måste för banken att ha ett eget kapital för att kunna låna ut pengar som lånas av riksbanken. Man borde tvärs emot vad du antyder höja bolånen och lägga dessa pengar på sparandet vilket skulle ge sunda huspriser och en vettig avkastning till dem som valt ett annat liv än att parasitera på andras skattepengar. Folk betalar alltså 30% av dina räntor.
Anmäl


Micke|2015-01-19 13:05:23

Kunnig, nu är det som så att jag jobbar med privatekonomi och har till skillnad från dig (förmodar jag) träffat ca 4000 kunder de senaste 10 åren. Det är väldigt få som har stora summor på kontot, då träffar jag till större delen de som tjänar rån 600 k per år och uppåt. Ändå är det förvånansvärt många som ändå fokuserar på räntan på kontot fast de har miljoner i pensioner och sparande som de lägger väldigt liten tid och energi på. Då menar jag att de flesta byta fokus och lägga energin på sådant som gör stor skillnad. Sen håller jag med dig om att bostadspriserna och lånekarusellen sparat ur men det är ju en annan diskussion. Som privatperson måste man ju utgå från de spelregler som gäller just nu.
Anmäl


Stefan|2015-01-19 20:05:06

@Micke Faktum är att Skandiabanken slår de andra bankerna på de flesta tjänsterna redan, förutom sparkonto och möjligtvis valutaväxling så därav mitt önskemål. Se http://z2036.blogspot.com/2014/12/arskonika-2014.html
Anmäl


Gunde|2015-01-31 18:30:55

Skandiabanken hade ett par år en sparränta på Skandiakontot som låg i nivå med vad SBAB hade på motsvarande konto. I november förra året lägger man sig 0,2% under jämförbara sparkonton. Skandiakontot hade begränsningen att den avsåg en-dast utbetalningar från pensionsförsäkringar. Verkade vara ett smart och juste upplägg i avsikt att till en låg kostnad fånga upp utbetalningar till 40-talistpensionärerna som kanske inte omgående behövde använda detta kapital. Men snålheten bedrar visheten - nu flyttar jag till annan bank. Kanske inte handlar om så många kronor men..
Anmäl



Förtida uttag av pension bra för fåtalet

Taggar: pension Mattias


Läsare av Dagens Nyheter kan idag läsa om en varning för den nya ”pensionstrenden” där personer uppmuntras att ta ut sin allmänna pension (det orange kuvertet) medan man fortfarande arbetar. Jag skulle nog inte kalla detta en trend, utan snarare är det en konsekvens av att möjligheten till uttag från 61 års ålder faktiskt finns. Finns det valfrihet och flexibilitet så kommer den också att användas.

Argumenten som lyfts fram för att ta inkomstpensionen tidigare är oftast att pengarna inte är skyddade till efterlevande, de kan alltså bara betalas ut till dig själv, samt att detta är ett sätt att dessutom göra de första åren av pensionering lite mer guldkantade. Baksidan är bland annat att skatten kan bli högre samtidigt som a-kassan och bostadstillägg påverkas negativt.

Eftersom den allmänna pensionen ska räcka så länge du lever så innebär förtida uttag samtidigt att utbetalningarna blir lägre, med ungefär sex procent för varje år. Att ta ut pensionen vid 61 istället för 65 års ålder betyder alltså omkring 24 % lägre allmän pension - så länge du lever. Men tanken är alltså att samtidigt placera pengarna under tiden fram till pension och därefter komplettera pensionsutbetalningarna med det sparandet under en period. Pengarna som placeras måste därför växa rejält på kort tid för att det ska bli en god affär under någon längre tid av pensionering. Även med låg avkastning så kan man nog under de första tio åren leva pensionärslivet med lite guldkant tack vare upplägget men knappast så länge som 15 år.  

Den som är förmögen nog att inte vara beroende av inkomstpensionen för sin försörjning resten av livet riskerar såklart mycket lite genom att ta ut den tidigare. I annat fall så ska man vara väldigt säker på att man inte kommer att bli särskilt gammal för att nappa på idén.

Det är inte alltid lätt att tänka långsiktigt och ha realistiska förväntningar på hur gammal man faktiskt kan komma att bli och hur länge man kommer att vara aktiv. Min slutsats är att förtida uttag bara är en bra idé för fåtalet så det är klokt att tänka igenom saken riktigt noggrant innan man börjar spekulera med sin egen livslängd som insats.

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
@mattiasmunter på Twitter


 

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension



Ett strålande år för långsiktigt sparande

Taggar: Mattias


När ännu en jul närmar sig börjar det bli dags att summera året och för en pensionsekonom har det mesta förstås kretsat kring nya villkor för det privata pensionssparandet. Men om jag skulle vända mig inåt för en sekund och titta på hur året varit för Skandias kunder när det gäller långsiktigt sparande så finns gott om roliga händelser att påminna sig om.

2014 har varit ett bra år för långsiktigt sparande i Skandia. Kunder med traditionellt förvaltade försäkringar har under året gynnats av att vår kapitalförvaltning fortsätter att prestera i toppklass. Totalavkastningen har de senaste fem åren varit 8,5 procent i genomsnitt årligen och efter 11 månader av detta år är avkastningen 12,7 procent - bäst av alla jämförbara bolag. Som en följd av detta har återbäringsräntan, som är sättet kunderna tilldelas avkastningen, kunnat höjas två gånger under året. Först från sex till åtta procent och sen upp till hela 12 procent från september. Det betyder att våra kunder kan glädjas åt att deras försäkringskapital just nu växer med en årstakt på 12 procent före skatt och avgifter.

För kunder med fondförsäkring avslutades året med att Skandias avdelning för förvaltaranalys, som bland annat arbetar för att ge dig som kund ett så bra utbud av fonder att välja på som möjligt, prisades av tidningen Fondbranschen som landets bästa. Detta efter en fin andraplats 2013. Det borgar för goda möjligheter till avkastning även här framöver.

För egen del fick jag som ambassadör för Skandias stiftelse Idéer för livet äran att under sommarens Almedalsvecka i Visby dela ut ett stipendium till Mattecentrum. Mattecentrum är en ideell förening som varje månad hjälper massor av barn och ungdomar med matematik, helt gratis. Bland annat erbjuds räknestugor där volontärer ger individuell hjälp med matematikstudier till barn och unga. Idag finns ett sjuttiotal räknestugor i 27 städer. Från mitt perspektiv som pensionsekonom är matematiska färdigheter särskilt viktigt att få med sig från grundskola och gymnasium. Det ger grunden till en finansiell förmåga som innebär att man lättare kan hantera sin vardagsekonomi och sitt sparande. Därför har jag också bestämt mig för att engagera mig ytterligare för Mattecentrum genom Skandias stiftelse Idéer för livet där Skandia ska stå värd för en egen räknestuga under ett år. Jag ser fram emot att bidra till detta under 2015 och räknar med att kunna fräscha upp mina egna färdigheter i matematik på kuppen.

Med det vill jag önska er alla en God Jul och ett riktigt Gott Nytt År!

Bästa hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs tipsen om våra bästa fonder



Vad händer med avdragsrätten?



Regeringskris, extra val och allmän förvirring; men hur blev det egentligen med avdragsrätten för privat pensionssparande? När det stod klart att regeringens budgetmotion röstats ned till förmån för Alliansens version uppstod en viss förvirring för vad som faktiskt skulle gälla från årsskiftet för de över två miljoner människor som pensionssparar privat med avdragsrätt.

Alliansen hade ju i sitt ursprungsförslag föreslagit en något högre nivå på avdragsrätten för 2015 (något jag skrev om här) men när jag tittade närmare på förslagen visade det sig att de var identiska i båda budgetmotionerna. Det betyder att du för 2015 endast kommer att beviljas avdrag för 150 kr per månad eller 1 800 kr för hela året (i år gällde 12 000 kr). Observera att detta inte gäller dig som är egenföretagare eller helt saknar pensionsrätt (tjänstepension) i din anställning.

De två undantagen får fortsätta göra avdrag med samma regler som tidigare. Eftersom det finns undantag så kommer det heller inte finnas något som hindrar dig från att sätta in mer pengar till din pensionsförsäkring än du kommer beviljas avdrag för. Det innebär att du själv måste se till att du inte betala in mer än så. Att fortsätta spara och sätta in mer än avdragsrätten medger är inte ett alternativ! Vi har räknat på konsekvenserna och det är mycket kostsamt att spara redan beskattade pengar i något som kommer att beskattas som pension vid utbetalning i framtiden.

När spelreglerna ändras så radikalt som nu sker: passa på att se över ditt långsiktiga sparande. Det finns flera alternativ för dig att fundera på som ett långsiktigt sparande till pension. Vi förväntar oss en ökad efterfrågan främst på kapitalförsäkring och investeringssparkonto. De alternativen kommer dessutom att vara särskilt förmånliga då avkastningsskatten kommer att vara mycket låg de kommande åren.

1. Kapitalförsäkring/kapitallivränta
Jag har de senaste veckorna sett några bolag lansera ”flexibla kapitalförsäkringar” som nyheter och alternativa pensionssparanden. Jag har dock inte kunnat läsa ut några särskilda nyheter med dessa utan de ser ut som något Skandia erbjudit i 100 år. Oavsett är detta alternativet som jag menar har bäst möjlighet att matcha villkoren som du har i din pensionsförsäkring, exempelvis ett större inslag av skydd för familjen om något skulle hända dig innan du blir pensionär eller om du vill ha utbetalningar så länge du lever. Här finns också flest valmöjligheter för hur pengarna ska förvaltas; aktier, fonder, obligationer som du väljer själv eller med hjälp av en rådgivare alternativt traditionell förvaltning med någon form av garanti där försäkringsbolaget bestämmer hur pengarna ska placeras.

Försäkringskapitalet beskattas årligen med en avkastningsskatt som är kopplad till det allmänna ränteläget. Skatten dras oavsett om försäkringskapitalet har ökat eller minskat, men den påverkas alltså inte av om du exempelvis säljer en fond för att köpa en annan.

2. Investeringssparkonto (ISK)
Den yngsta sparformen som vi har och den som hittills varit mest omskriven som alternativt sparande. Påminner väldigt mycket om den enklaste kapitalförsäkringen som finns men kan bara erbjudas av banker och värdepappersbolag. Här kan du välja aktier, fonder eller obligationer och värdet på kontot beskattas årligen på liknande sätt som för kapitalförsäkringen. Att exempelvis byta fonder inom investeringssparkontot utlöser inte heller här någon skatt. ISK är en enkel sparform utan försäkringsinslag. Har du behov av extra skydd för familjen innan sparandet blivit så stort bör du teckna en livförsäkring också.

3. Värdepappersdepå
Du kan också välja att spara direkt i aktier eller fonder. Ett tips är då att förvara det som är tänkt att vara pension i framtiden på en särskild värdepappersdepå. Annars är det lätt att det blandas ihop med annat målsparande till bil, båt eller nästa boende. Sparanden som bör ha olika hög risk med tanke på hur lång tid det är kvar tills pengarna ska användas. Skattemässigt så händer inget förrän du säljer eller byter någon del av tillgångarna. Det kan vara en fördel för den som tänker sig att köpa och behålla samma investering hela vägen fram till pensionen men om du ska vara någorlunda aktiv så kan det vara bättre att välja ett investeringssparkonto eller kapitalförsäkring.

4. Löneväxling
Löneväxling innebär att du avstår lön och istället får en extra inbetalning till din tjänstepension. Denna sparform berörs alltså inte alls av att avdragsrätten för privat pensionssparande begränsas. Eftersom din lön blir lägre som konsekvens kan bland annat allmän pension och sjukförsäkring påverkas negativt och därför krävs en lön på minst 40 000 kr per månad för att det ska vara ett bra alternativ. Om du är intresserad av detta alternativ, prata med din arbetsgivare om vilka möjligheter du har.

5. Amortering
Att amortera på sina lån är också en form av sparande, något som till och med ser ut att bli tvingande för en del i en nära framtid. Kopplat till pensionssparande kan man se det som en viktig del för att ha låga kostnader för sitt boende i framtiden och det är viktigt då nivån på pensionen lär blir lägre än lönenivån vi vant oss vid. Men att se boendet som ett rent substitut för annat pensionssparande som man ska betala räkningar och leva av i framtiden kan vara vanskligt. Om du ska leva av tillgången (som utbetalningar från ett pensionssparande): hur säker kan du vara idag på att du i framtiden kan tänka dig att sälja och flytta till ett mindre boende, att du beviljas ett nytt lån eller vill flytta till en hyresbostad när det är dags för pension? Amortering bör dock vara en naturlig del av privatekonomin för alla som har lån på sin bostad. På så vis kan det komplettera annat långsiktigt sparande till pension på ett bra sätt.

Avgifter är viktiga att ha koll på. Vad gäller avgifter för de olika alternativen jag nämnt så varierar dessa inom och mellan bolag. Ibland får jag intrycket att det skulle vara intimt kopplat till vilken produkt man väljer men så är det inte, avgifterna varierar alltså inom varje sparform. Generellt när det gäller avgifter för pengarna som ska förvaltas kan du göra som de skickligaste institutionella investerarna: blanda aktiv och passiv förvaltning för att få en bra totalkostnad. Ju mer självgående du är som kund, desto mer kan du fokusera på att hålla avgiften låg. Utöver detta kan man även se andra, mer alternativa investeringar som pensionssparanden. En skogsfastighet, ett fritidshus, en veteranbil eller en vacker tavla kan också öka i värde på lång sikt. Men det vill ju förstås till att man kan tänka sig att sälja dessa när det är dags för pension också.

Läs mer på vår sida om avdragsrätt.

Vilket sparande passar dig bäst? Kommentera gärna!

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia 
Twitter: @mattiasmunter

PS. Hur det blir med ett eventuellt helt slopande av avdragsrätten från 2016 får vi återkomma till; jag har nämligen på känn att det blir en svårare nöt att knäcka än vad det kan verka. Men nu ställer vi istället in siktet på årets julnötter och nästa års sparande.

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

 Läs mer om lånelöfte

 

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investera i och handla med aktier samt hur du följer  aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

 

 

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring

 

 

Pension

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

 



Pensionär bl a hos Skandia|2014-12-17 11:30:18

Tack Mattias!!! - du skriver alltid så utförligt och lättfattligt! Du är en tillgång för Skandia! Tillönskar nu dig och alla andra bloggare vila och avkoppling under ett par långa härliga helger!
Anmäl


Bosse|2014-12-17 13:46:59

Instämmer absolut!
Anmäl


Mattias Munter|

Tack för de fina orden! En liten blogg till tänkte jag hinna med innan julledigheten så håll utkik. Hälsningar Mattias

Anmäl



Så hanterar du avdragsrätten



Från årsskiftet kan du spara högst 1800 kronor om året avdragsgillt i en privat pensionsförsäkring, om regeringens förslag går igenom. Från 2016 kommer avdragsrätten troligen att försvinna helt och hållet. Nu gäller det alltså att hitta nya sätt att spara till sin pension! I den här filmen berättar jag mer: 


Jag har tidigare skrivit om de olika alternativen för privat pensionssparande, där du kan läsa mer om vad de olika sparalternativen innebär.

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



aaaaa|2014-11-28 13:02:32

Det går inte att klicka på länken "privat pensionssparande"!
Anmäl


Skandia|

Hej! Nu ska det fungera! /Anna, bloggredaktör

Anmäl


Peter|2014-11-28 14:35:25

Varför rekommenderar ni inte amortering? Även med dagens låga räntor har amortering över tid eller på ett par års sikt gett bättre "avkastning" än exempelvis er sparform Smart Försiktig. Med lägre risk. Och då inte heller beaktat den avgift på 0,9 procent som Skandia tar ut årligen. Väldigt oSmart av Skandia att inte rekommendera amortering - för oss kunders bästa alltså!
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Peter! Tack för din kommentar och för att du lyfter amortering som är viktigt att diskutera. Amortering är också en form av sparande, något som till och med ser ut att bli tvingande för en del i en nära framtid. Kopplat till pensionssparande kan man se det som en viktig del för att ha låga kostnader för sitt boende i framtiden och det är viktigt då nivån på pensionen lär blir lägre än lönen vi vant oss vid. Men att se sitt boende som ett rent substitut för annat pensionssparande som man ska betala räkningar osv. med i framtiden kan vara vanskligt. Om man ska leva av tillgången (som utbetalningar från ett pensionssparande); hur säker är man idag på att man i framtiden kan tänka sig att sälja och flytta till ett mindre boende, att man beviljas ett nytt lån eller flytta till en hyresbostad när det är dags för pension? Så ja, amortering bör vara en naturlig del av privatekonomin för alla som har lån på sin bostad. Då kan det komplettera annat långsiktigt sparande till pension på ett bra sätt. Vad gäller din jämförelse med avkastningen på SMART Försiktig så är jag tveksam till om just den fonden använts så frekvent av våra kunder för pensionssyfte, möjligen att den kan passa under en kort utbetalningsperiod. /Mattias Munter

Anmäl


Stefan|2014-11-29 16:07:19

Hej! Filmen syns f.n. inte i min webbläsare (Internet Explorer).
Anmäl


Skandia|

Hej Stefan! Aj då, det här behöver vi undersöka närmare. Du kan se filmen här så länge: https://www.youtube.com/watch?v=mJFTZ_jQrII
/Anna, bloggredaktör

Anmäl



Tre alternativ till pensionssparande



Vid årsskiftet är det föreslaget* att avdragsrätten begränsas för privat pensionssparande från 1000 till 150 kronor per månad och med tanke på att det finns två miljoner sparare i landet som sparar avdragsgillt för sin framtida pension så är det många som behöver hitta ett alternativ till detta nu vid årsskiftet.

Här är tre alternativ:

1. Kapitalförsäkring
Det alternativ som jag menar har bäst möjlighet att matcha villkoren som du har i din pensionsförsäkring, exempelvis ett större inslag av skydd för familjen om något skulle hända dig innan du blir pensionär eller om du vill ha utbetalningar så länge du lever. Här finns också flest valmöjligheter för hur pengarna ska förvaltas; aktier, fonder, obligationer som du väljer själv eller med hjälp av en rådgivare eller traditionell förvaltning med någon form av garanti där försäkringsbolaget bestämmer hur pengarna ska placeras. Försäkringskapitalet beskattas årligen med en avkastningsskatt som är kopplad till det allmänna ränteläget. Skatten dras oavsett om försäkringskapitalet har ökat eller minskat, men den påverkas alltså inte av om du exempelvis säljer en fond för att köpa en annan.

Läs mer om kapitalförsäkringar.

2. Investeringssparkonto
Den yngsta sparformen som vi har och den som flest förväntas välja som alternativt sparande. Här kan du välja aktier, fonder eller obligationer och värdet på kontot beskattas årligen på liknande sätt som för kapitalförsäkringen. Att exempelvis byta fonder inom investeringssparkontot utlöser inte heller här någon skatt. ISK är en enkel sparform utan försäkringsinslag. Har du behov av extra skydd för familjen innan sparandet blivit så stort bör du teckna en livförsäkring också.

Läs mer om investeringssparkonto.

3. Direktägda aktier/fonder
Du kan också välja att spara direkt i aktier eller fonder. Ett tips är då att förvara det som är tänkt att vara pension i framtiden på en särskild värdepappersdepå. Annars är det lätt att det blandas ihop med annat målsparande till bil, båt eller nästa boende. Sparanden som bör ha olika hög risk med tanke på hur lång tid det är kvar tills pengarna ska användas. Skattemässigt så händer inget förrän du säljer eller byter någon del av tillgångarna. Det kan vara en fördel för den som tänker sig att köpa och behålla samma investering hela vägen fram till pensionen men om du ska vara någorlunda aktiv så kan det vara bättre att välja ett investeringssparkonto eller kapitalförsäkring.

Läs mer om Skandias värdepappersdepå.

Kom ihåg att ingen av dessa sparformer syns idag på Minpension.se så pensionsprognoserna kommer därför att stämma lite sämre framöver.

Utöver detta kan man även se andra, mer alternativa investeringar som pensionssparanden. En skogsfastighet, ett fritidshus, en veteranbil eller en vacker tavla kan också öka i värde på lång sikt. Men det vill ju förstås till att man kan tänka sig att sälja dessa när det är dags för pension också.

Vilket sparande passar dig bäst? Kommentera gärna!

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

*) Förslaget är inte beslutat än men inga invändningar i frågan har hörts från något politiskt håll.


 

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investera i och handla med aktier samt hur du följer  aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

                               

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och om våra svenska fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs tipsen om våra bästa fonder

 

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



Anders I|2014-08-21 23:43:14

Alternativ 3 med en vanlig depå 7 VP-konto är inget bra alternativ ! Man får ju betala 30% skatt på alla utdelningar och vinster, ska man spara till pension ska man göra det i ISK för man äger ju aktierna direkt där också !! 30% skatt på utdelningarna ger sämre "ränta på ränta effekt " om man bara kan återinvestera 70% av utdelningen Tycker att ni ska avråda från vanlig depå.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Anders!
Tack för din kommentar. Som jag skriver så passar de andra alternativen ofta bättre för den aktive spararen. ISK är ditt val, särskilt som du gillar att äga aktier och behålla rätten att gå på bolagsstämma, men att generellt avråda från direktsparande vill jag dock inte göra. En passiv ”köp och behåll”-strategi skulle kunna ge mer pengar totalt sett om man inte schablonbeskattar värdet varje år. Den ränta på ränta-effekten är lika viktig att ta hänsyn till. Över tid bör man räkna med att omkring en procent av värdet avgår i skatt varje år på en ISK/kapitalförsäkring. //Mattias

Anmäl


Stefan|2014-08-22 10:35:41

Kapitalförsäkringar har ofta en avgift för "skalet", det s.k. försäkringsmomentet. Om det är en traditionell lösning går det kanske att förstå. Men en fondförsäkring är okomplicerad och avgiften är ofta oskäligt hög. Bättre med ISK!
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Stefan,
Tack för din kommentar. Avgifter för kapitalförsäkring och ISK behöver inte skilja sig om de ger motsvarande värde och service. Hur prissättningen ser ut på de olika sparformerna i framtiden är svårt att spekulera i. //Mattias

Anmäl


Mårten|2014-08-22 17:51:36

Tycker du att samtliga dessa tre alternativ är bättre än fortsatt sparande i en IPS, 1000 kr per månad, nu när avdragsrätten begränsas och sedermera förmodligen försvinner helt?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Mårten! Tack för din fråga och svaret är ja. Att fortsätta spara i IPS eller pensionsförsäkring är inte ett bra alternativ när avdragsrätten tas bort. Detta eftersom du då sätter in skattade pengar i en sparform som kommer att inkomstbeskattas på nytt vid utbetalning i framtiden. //Mattias

Anmäl


Mats E|2014-08-27 13:56:05

Som jag har förstått så går det inte att kliva ur t.ex SkandiaLink för att börja pensionsspara på annat sätt, är det så?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Mats E! Om du menar att flytta själva pensionskapitalet så kan det inte göras till annat än till en annan pensionsförsäkring. Detta för pensionspengarna är "oskattade" och ska inkomstbeskattas i framtiden. Du kan alltså inte byta skatteklass på sparandet utan bara styra om framtida sparande. Undantaget är om pensionsförsäkringen är mycket liten. //Mattias

Anmäl


Erika|2014-08-27 13:57:36

Hej! Min bank sa att man trodde att många skulle använda pengarna till att amortera ännu mera på sitt bostadslån. Detta är ju också en form av sparande, eftersom man faktiskt ökar sin förmögenhet. Vad tror du om det?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Erika! Att spara i sitt boende kan vara en del av planen för "livet efter jobbet" men då i huvudsak för att försäkra sig om låga boendekostnader. Pensionen kommer för många vara betydligt lägre än den sista lönen så boendekostnaderna blir genast större i relation till pensionens storlek. Att se värdet som en tillgång man kan köpa mjölk för kan vara vanskligt då det är svårt att veta idag om man kan tänka sig att sälja och köpa billigare boende eller få lån på det befintliga. Så att amortera som ett fullgott alternativ till ett långsiktigt sparande rekommenderar jag inte, du behöver både och. //Mattias

Anmäl


Thomas|2014-08-27 15:15:15

Håller med dig Erika. Jag har mer eller mindre tröttnat på alla "effektförluster" i banksystemet. När jag någon gång tittat närmare på olika typer av långsiktigt sparande jag provat så är det skrämmande mycket som försvinner i systemet i form av avgifter, vinster till andra än mig, oskicklig förvaltning etc. Jag har kommit fram till att det bästa jag kan göra är att minska min skuldbörda så mycket jag kan. Som jag ser det kommer min realekonomi i framtiden må bäst av det. Det borde finnas med som ett fjärde alternativ. Men det är ju inget bra för banken....
Anmäl


Micke|2014-08-27 15:19:15

Så att sänka det privata pensionssparande från 1000 till 200 kronor per månad och sedan lägga dessa 800 kronor på eventuell amortering istället skulle väl kunna va ett bra alternativ?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Micke! Jag vet för lite om din totala ekonomi och övrigt sparande för att säga om det passar just dig bäst. Det är viktigt att ha båda delarna men vad som är rätt balans är individuellt. //Mattias

Anmäl


Mikael|2014-08-27 15:26:32

Hej! I mitt pensionsparande har jag valt att försäkra min premie om jag skulle drabbas av långvarig sjukdom. Finns samma möjlighet i ISK eller kapitalförsäkring? Sänks mitt pensionsparande automatiskt till 200 kr/mån om förslaget går igenom?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Mikael! Du tar upp ett av problemen med förslaget, nämligen att pensionssparande ofta har fler och större inslag av försäkring. Till kapitalförsäkring kan du oftast skydda det regelbundna sparandet mot långvarig sjukdom som du gjort idag, det kallas premiebefrielseförsäkring. Idag finns ingen aktör vad jag vet som erbjuder det för ISK. Räkna inte med att ditt pensionssparande sänks automatiskt. Det beror bland annat på att en del fortsatt kan ha utökad avdragsrätt och försäkringsbolagen kan inte veta vem. //Mattias

Anmäl


Ola|2014-08-27 15:45:29

Är inte skatteväxling det bästa alternativet? I alla fall om man tjänar över 10ppb per år?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Ola! Du har rätt, för en höginkomsttagare kan en förstärkning av tjänstepensionen genom att avstå lön (löneväxling kallas det) vara det bästa. Men det är upp till arbetsgivaren att tillåta det. Det finns även fallgropar som är viktiga att se upp för, som till exempel konsekvensen för din sjukförsäkring. Jag rekommenderar att man pratar med en rådgivare om man funderar på detta. //Mattias

Anmäl


LS|2014-08-27 21:59:35

Jag har utan framgång försökt få svar från bl.a. Finansdepartementet och Regeringen på något som inte nämns här, nämligen hur man ska hantera bef. sparande i t.ex. en IPS-depå. När skatteavdraget försvinner blir sparformen ointressant och eftersom det inte går att flytta kapitalet någon annanstans blir det en inlåsningseffekt. Man måste alltså bevaka och administrera en gammal depå (som man tvingas ha kvar) parallellt med den nya sparform som man fortsätter att avsätta kapital i. Någon som vill kommentera detta dilemma?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej LS! Eftersom en del av villkoret för pensionsförsäkringen är att du skjutit upp inkomstbeskattningen till pensionen så är grundtipset att det avtalet också ska hållas. Avdragsrätten har justerats ett antal gånger i historien men utan att påverka övriga villkor. En ändring skulle i så fall innebära att skatta av kapitalet på något sätt och framöver betala högre avkastningsskatt såsom kapitalförsäkring. Små pensionsförsäkringar kan dock undantas redan idag och återköpas. Jag förstår dilemmat med att hålla reda på en depå till men det är sannolikt att det kommer att bestå. //Mattias

Anmäl


Andreas|2014-08-27 22:46:02

Ganska naturligt att det inte finns med, men amortering ger förvisso dålig ränta i dagsläget, men är garanterad inkomst resten av livet (under förutsättning att man inte byter boendeform). "Ingen inkomst är så säker och stabil som den från minskade utgifter"
Anmäl


Vet ej|2014-08-29 15:51:53

Jag tillhör dem som blev stoppad från att "spara avdragsgilt" av skälet att man skattar 3 gånger för de avdragsgilla pengarna. 1. Du sätter in pengar som du har skattat för en gång, eftersom det är skattad lön som du sätter in i systemet. 2. Du betalar en massa avgifter i förvaltning. 3 du skattar en gång till för pengarna när du tar ut pengarna som pension. Till på köpet har pensionärer högre skatt en löntagare. slutsatsen är att du går back på att pensionsspara avdragsgilt om du inte tjänar över gränsen för att betala statlig skatt.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Vet ej! Några spontana kommentarer till ditt resonemang: 1. Eftersom du beviljats avdrag för det du pensionssparat så har du inte betalat inkomstskatt på de pengarna utan skjutit upp detta till framtida uttag. Så länge du håller dig inom beloppsgränserna så blir det alltså ingen dubbel inkomstbeskattning. 2. Avgifter är viktiga att ta hänsyn till, oavsett sparform. Det skiljer dock inte särskilt för pensionsförsäkring. Tvärtom är exempelvis avkastningsskatten (som årligen belastar kapitalet och därför kan liknas vid en avgift) den lägsta möjliga. 3. Inkomstskatten skiljer sig på så sätt att jobbskatteavdraget idag gynnar arbetsinkomster framför pensionsutbetalningar. Om den skillnaden kommer att bestå i framtiden är svårt att bedöma. Men idag gynnas man mer sannolikt om man pensionssparar från en lön som innebär statlig skatt. Hälsningar, Mattias

Anmäl


LS|2014-08-29 18:47:30

Frågan är vem som är intresserad av pensionsspara max 200 kr/mån?
Anmäl



Pension som försäkring

Taggar: pension Mattias


I veckan har det varit mycket fokus på den stundande förändringen av avdragsrätten. I tidningar och tv har det förklarats, pratats skatter och rekommenderats alternativ till höger och vänster. Det har varit uppmaningar att ”kontakta din bank” (trots att de flesta av Sveriges drygt två miljoner pensionssparare sparar i ett försäkringsbolag) och från andra håll närmast uppmaningar att inte svara när någon ringer och vill hjälpa dig ändra ditt pensionssparande för att du riskerar att få ett dåligt råd. Har du inte hängt med? Oroa dig inte, du tillhör den stora majoriteten.

Vi på Skandia gjorde nyligen en undersökning hos svenska folket som visade att även om man känner till förslaget om att begränsa avdragsrätten så tänker de allra flesta ändå inte ändra sitt sparande. I samma undersökning svarar hen att man är väldigt osäker på vilket sparalternativ man skulle välja om man ändrade. Det måste vara den bästa indikatorn på att folk behöver hjälp med sitt långsiktiga sparande. Och varje ändring av spelreglerna är ett ypperligt tillfälle att ta tag i det som annars är så lätt att skjuta framför sig. Nu måste du ändra något om du sparar med avdragsrätt. Se det som en möjlighet.

Jag tror samtidigt att osäkerheten kan komma av att det inte finns ett givet alternativ till pensionsförsäkringen. Jag har tidigare skrivit om huvudalternativen som finns men om man tittar på vad tidningarna skriver mest om så begränsar sig diskussionen till ett fokus på sparandet och på avgifter för spardelen. Viktiga delar, absolut, men de allra flesta sparar idag i en pensionsförsäkring och det är just den senare halvan av ordet som håller på att gå förlorad. Historiskt sett har pensionssparandet alltid innehållit ett försäkringsmoment som exempelvis gett stor trygghet till familjen om man skulle avlida innan pensionsåldern och innan sparandet hunnit växa sig stort. Många valde också att försäkra sitt privata sparande i det fall man blev sjuk och inte hade råd att spara själv. Med en sån försäkring kopplat till sitt sparande så går försäkringsbolaget in och betalar sparpremien för dig så länge du är sjuk.

När det gäller tjänstepensionen så är försäkringsdelarna fortfarande ett självklart inslag men i och med att avdragrätten för privatsparande till pension begränsats i flera steg och det är inom just pensionssparande som försäkringskopplingen varit starkast så har det nästa försvunnit. Betyder det att behovet av trygghet minskat jämfört med tidigare? Jag tror inte det. Vet du exempelvis själv vad som händer med ditt sparande om du skulle bli sjuk eller avlida?

Pension innebär komplexa frågor som gör att man måste hantera en hel del osäkerhet och fatta beslut om saker som för många ligger långt fram i tiden. Men egentligen räcker det gott med att fatta bra beslut här och nu. Hur mycket kan jag spara idag för att få det bättre imorgon och vilken trygghet behöver jag och min närmsta familj längs vägen är en bra början. Sen är det enda vi kan vara säkra på att förutsättningarna kommer att förändras flera gånger längs vägen – nu närmast när avdragsrätten ser ut att begränsas och sedan försvinna helt.

Så håll ögon och öron öppna, läs breven som kommer från bolaget där du är kund och svara i telefonen. Det kan vara viktigt…

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension



Stefan|2014-11-14 12:37:00

Hej! Varför stryper ni inte autogirot för era kunder (så att du inte missar att avdragsmöjligheterna försvinner)? De som vill göra en extra instättning om 1800 kr nästa år kan väl göra en engångsinsättning via Plusgiro/Bankgiro? Stefan
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Stefan! Tack för din fråga. Det vore naturligtvis det enklaste men tyvärr kan vi inte göra så. Det beror dels på att vi inte vet vilka av våra kunder som fortsatt kommer att ha avdragsrätt (enskilda näringsidkare och de som saknar pensionsrätt i anställning), och dels beror det på att när det gäller pensionsförsäkring så har vi avtalat med kunden om ett visst sparande under en viss tid och får inte ensidigt ändra detta avtal. Det gäller för övrigt alla typer av försäkringar. Komplicerat? Jag vet, men viktigt för oss att ta hänsyn till. Hälsningar, Mattias

Anmäl



Succé eller fiasko – hur blir tjänstepensionen?



Tillhör du de som tänker att det där med pension, det löser sig nog ändå? Det är så lång tid kvar att jag inte orkar ta tag i det där nu. Tänk om! Sannolikt har du mer eget ansvar än någonsin för hur stor pensionen ska bli.

Pensionen brukar ofta beskrivas som en tredelad pyramid med allmän pension som bas, därefter kommer tjänstepension och på toppen privat pensionssparande. Den allmänna pensionens betydelse för helheten har minskat i samband med att den gjorts om och det privata pensionssparandet sjunger på sista versen i och med det troliga slopandet av avdragsrätten. Oavsett vad det alternativa pensionssparandet blir så är risken stor att det egna långsiktiga sparandet bland svenskarna minskar i och med ändringen. Dessa båda förändringar gör att tjänstepensionen blir den absolut viktigaste delen av pyramiden, den som kommer att göra störst skillnad för hur hög din inkomst kommer att vara den dagen du slutar arbeta. 

Men tjänstepensionen är inte heller vad den har varit; stora förändringar på den marknaden har gjort storleken på den delen av pensionen mer osäker. Tidigare var huvuddelen av tjänstepensionen ofta en given procent av din sista lön. Med justering för hur många år du arbetat så visste du in princip hur stor andel av din sista lön som tjänstepensionen täckte upp. Ett väldigt tryggt system för dig som anställd men svåröverskådligt vad gäller kostnader för arbetsgivaren.

Idag är tjänstepensionen för de flesta istället en given procent av din lön idag som betalas in varje månad och som du får ansvar för att placera och förvalta själv. Pengar in i påsen idag och ett stort ”lycka till” att göra den så stor som möjligt kan man säga. Du behöver ta ställning till om du vill att pengarna ska placeras i fonder som du själv väljer, eller i traditionell förvaltning där försäkringsbolaget väljer investeringar och sparandet omfattas av garantier i någon form. Dessutom behöver du själv tänka till vilket skydd du behöver för din närmaste familj om livet skulle ta slut innan pensionen.

Är du då en sparare som är aktiv eller bekväm? Ansvaret för utfallet vilar alltid på dina egna axlar så se till att du alltid gör ett aktivt och informerat val. Och kom ihåg att du behöver se över de valen med jämna mellanrum, särskilt när du byter jobb eller får ändrade familjeförhållanden.

När du har gjort de valen, då först kan du glömma pensionsångesten och ägna dig åt allt annat som du tycker är roligt här och nu. För då kan du känna dig trygg i att du är på god kurs mot framtiden med den viktigaste delen av pyramiden - tjänstepensionen!

Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension



aa|2014-09-27 10:51:19

Och ett aktivt medvetet val kan också vara tjänstepensionens och premiepensionens förval. Finansiellt rationellt för de flesta dessutom! Det är sällan det finns behov av någon specialfond för ens sparande som ska ligga i 40-50 år.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej aa! Tack för din kommentar. Visst kan det vara ett aktivt val att inte välja. Men glöm inte att det finns fler saker att fundera på än det strikt finansiella, de flesta förval har exempelvis inget efterlevandeskydd så har man en familj som man vill trygga så krävs ett aktivt val även om man är nöjd med kapitalförvaltningen i förvalet. Specialfond vet jag inte riktigt vad du menar med i det här fallet, men det finns exempel på valbara alternativ som delvis investerar i onoterade bolag, infrastruktur och direktägda fastigheter och det skulle kunna vara intressant för många i ett långsiktigt sparande. Hälsningar Mattias

Anmäl


Anders|2014-09-27 21:57:43

Hej! När kommer jag att kunna köpa aktier på usa börserna? Det är 2014 nu känns som att ni som internetbank verkligen borde ligga i framkant och erbjuda detta!?
Anmäl


Skandia|

Hej Anders!
Du kan redan idag handla med amerikanska aktier via telefon under våra öppettider. Vi ser hela tiden över vårt erbjudande och har just nu som målsättning att först och främst erbjuda elektronisk handel på de nordiska marknaderna. Men om det finns en stor efterfrågan så kommer vi självklart även se över möjligheten att koppla på andra marknader. //Anna, bloggredaktör

Anmäl


ss|2014-09-28 15:43:58

sökmotoroptimering Interesting to see ... thank you it's well done:)
Anmäl


Magnus|2014-10-01 09:40:19

Självklart är det stor efterfrågan på att handla elektroniskt på börserna utanför norden. Även att kunna belåna sin isk. Varför går det inte att ha belåning i den idag utan endast i vanlig depå?
Anmäl



Två saker att fråga din chef om pension

Taggar: pension Mattias


Tjänstepensionens betydelse har blivit allt viktigare - men det är inte alltid så lätt att veta vad man ska ha koll på. I videon här nedanför ger jag två tips som du kan ta tag i med en gång.

Några andra konkreta frågor att ha i bakhuvudet när du pratar med din chef kan vara: Hur mycket sätts av till min pension? Hur stor del av det har jag möjlighet att placera själv? Hur fungerar sjukförsäkringen? Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag skulle dö idag - vem får pengar och hur mycket?

För att få ännu mer koll kan jag verkligen rekommendera att logga in på minpension.se där du får en helhetsbild av din pension. Är du kund hos Skandia når du Min pension-sidorna när du loggat in på banken, utan en extra inloggning. Så enkelt är det!

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 




Återbäringsräntan höjs till tolv procent



Trogna läsare av bloggen minns kanske mitt inlägg från dagarna efter en kall midsommarhelg där jag pratade om att våra kunder med traditionellt förvaltade sparförsäkringar fick höjd ränta på sitt sparande, då till 8 procent. Vädret skulle bli bättre och några riktigt heta sommarmånader senare kan vi konstatera att även vår kapitalförvaltning gått för högtryck den senaste tiden. Det leder till att återbäringsräntan kan höjas på nytt, denna gång till hela 12 procent* från den 1 september.

Traditionell förvaltning är Sveriges äldsta och största sparform och vi på Skandia förvaltar drygt 340 miljarder av kundernas pengar på det sättet. Det är en kollektiv sparform där kunderna delar på kostnader och allt överskott gemensamt. Skandia är ett ömsesidigt bolag vilket innebär att det inte finns några aktieägare som får utdelning innan kunderna får sitt.

Pengarna placerar vi i traditionella tillgångsslag som aktier, räntor och fastigheter men även i alternativa investeringar som infrastruktur, onoterade bolag och råvaror. Vi brukar kalla den för en allvädersportfölj eftersom riskerna är spridda på så många olika tillgångsslag. Den goda riskspridningen har betalat sig väl under första halvåret och särskilt våra investeringar i onoterade bolag toppar listan med en avkastning på 12,2 procent.

Avkastningen fördelas dock inte direkt till våra kunders försäkringar utan den jämnas ut med hjälp av återbäringsräntan. Den gemensamma bufferten som bestämmer hur hög räntan ska vara är nu så stor att räntan kan höjas rejält. Just nu växer alltså pengarna med en årstakt på 12 procent!

Hälsningar,
Mattias Munter, pensionsekonom

*) Återbäringsräntan redovisas före skatt och avgifter men efter kostnad för kapitalförvaltningen

 

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring

 

 

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension



Erik|2014-08-27 13:39:54

Fantastiska siffror! Hatten av!
Anmäl


Hans hamacher|2014-08-27 13:56:54

Jättebra, men... min pensionsförsäkring är under utbetalning. Jag är närmare 70 år och vill självklart att min månatliga pension skall följa denna uppgång. Dock har Skandia introducerat en spärr för ökning av utbetalningar på fn 3,5 % . Detta innebär att mitt pensionskapital, trots utbetalningar, växer . Låter väl bra vid första anblicken, men jag är inte odödlig . Vore trist att dö som miljonär! Kommer Skandia att ändra denna spärr?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Hans! Tack för din kommentar.
Visst låter det bra att bara leva på räntan och inte behöva ta från kapitalet, och så ser det ut för väldigt många kunder nu. Alla försäkringar med ordinarie återbäringsränta får samma ränta, oavsett de är under utbetalning eller inte. Det finns ingen "spärr" för ökningar som du beskriver utan ditt försäkringskapital räknas om en gång per år och ska delas upp över kvarvarande tid av utbetalningar. Vi använder dock en prognosränta, ibland kallad förskottsränta, som nyligen ändrades till att vara som högst 3 %. Jag gissar att det är den du syftar på. Syftet med den är i huvudsak att se till att utbetalningarna inte blir som störst sent i livet. Lite förenklat kan man säga att om återbäringsräntan varit högre än så under året så höjs utbetalningsbeloppet. Jag vet inte hur lång utbetalningstid du valt men jag hoppas du får leva gott på ditt sparande och den avkastning vi kan ge under många år framöver. //Mattias

Anmäl


Christer|2014-08-27 14:30:26

Hoppas Hamacher får ett positivt svar från Skandia
Anmäl


B Berndtsson|2014-08-27 17:45:31

Höj räntan på sparkontna i stället. Just nu är det ju skit och ingenting för en vanlig sparare.
Anmäl


Björn Suneson|2014-08-27 19:06:03

Bra jobbat, ni är bäst i klassen just nu!
Anmäl


BILL|2014-08-27 21:13:02

Gläder mig mycket att å-räntan höjts till 12%!! Stort tack!
Anmäl


Håkan|2014-08-27 22:18:20

Hej, jag måste tillstå att 12 procent är fantastiskt. Jag bara hoppas att ni inte uppnått detta bara på grund av sjunkande räntor. Då kommer det bli väldigt tråkigt när räntan vänder uppåt. Dessutom undrar jag vad ni har för grund när ni sätter räntan. Först 8 procent och sedan 12 procent några månader senare? Höjde ni för lite förra gången? Vänligen /Håkan
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Håkan!
I delårsrapporten kan du läsa om hur respektive tillgångsslag utvecklats. Hittills i år är det onoterade och noterade aktier som haft högst avkastning. Återbäringsräntan bestäms enligt en policy (konsolideringspolicy) som i korthet går ut på att vi ska jämna ut avkastningen över tid med hänsyn tagen till förväntad framtida avkastning. I policyn finns både en "gas" och en "broms" som kan användas när avkastningen under en period avviker mycket från den förväntade. När avkastningen överstiger våra förväntningar så stiger den gemensamma bufferten (konsolideringen) så snabbt att vi tillfälligt behöver korta ned tiden för utjämning. Därför kan det upplevas som ett stort hopp från det att räntan justerades till 8 % i juli månad. //Mattias

Anmäl


Hans hamacher|2014-08-28 08:37:33

Hej Mattias, Tack för svar. Mycket riktigt, det är prognosräntan som jag åsyftar, Jag har livsvarig utbetalning men kommer troligtvis inte leva så många år till. Vill därför nyttja mitt pensionskapital så mycket som möjligt medans jag lever. Kanske inte en orimlig önskan. För tre år sedan minskade ni utbetalningarna från mina (och andras)pensionsförsäkringar. I kombination med prognosräntespärren innebär det att jag idag får mindre utbetalning per månad än för tre år sen. Det är ju tryggt att ni förvaltar mina pengar bra, men det blir lite "funny money ", jag kommer inte att kunna nyttja dem . Just nu växer mitt kapital hos er med 15.000 kr per månad , trots utbetalning. Upprepar alltså min fråga; Kommer ni att ändra er prognosränta? Med vänlig hälsning Hans
Anmäl


Mattias Munter|

Hej igen Hans hamacher! Prognosräntan ses över regelbundet men så länge återbäringsräntan är högre än prognosräntan så kommer utbetalningsbeloppen ändå i princip att stiga vid varje omräkning. Fortfarande med hänsyn till kvarvarande utbetalningstid förstås. En höjd prognosränta skulle alltså inte påverka ditt utbetalningsbelopp i dagsläget. Kontakta en av våra rådgivare för att se vad du har för möjligheter att ändra utbetalningstiden för din försäkring. //Mattias

Anmäl


Leena|2014-08-28 11:36:03

Fint! Jag undrar vad det är för avgifter som ska dras ifrån.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Leena! Tack för din fråga. Den administrativa förvaltningsavgiften för din försäkring, eventuella riskkostnader samt avkastningsskatt är beroende av om det är en pensions- eller kapitalförsäkring. //Mattias

Anmäl


L-O|2014-08-28 11:56:44

Jag utnyttjar en linkförsäkring inom pensionssparande. Påverkas även den av 12% återbäring? MVH L-O
Anmäl


Mattias Munter|

Hej L-O! Du har en fondförsäkring och den tilldelas inte återbäringsränta utan utvecklas som de fonder du valt. //Mattias

Anmäl


Hans hamacher|2014-08-28 21:43:44

Hej igen Mattias. Har redan varit i kontakt med rådgivare. De ser problemet men hänvisar bara till Skandias nya ( och för mig obegripliga policy) om prognosränta. Jag får ta och försöka ordna ett möte med någon ansvarig på Skandia som jag kan diskutera med. Har du något namn? Med vänlig hälsning Hans
Anmäl


László Józsa|2014-09-01 09:10:46

Hej Hans Hamacher ! Jag sitter i samma båt , 74 år , livslång utbetalning. Kämpa på , jag följer Dig och stöder Dig helhjärtat ! Det där med prognosränta tycker jag inte om , risk att vi luras , för övrigt är Skandia ett bra bolag . Hälsningar till Dig och Skandia !
Anmäl


László Józsa|2014-09-01 09:19:46

Hej Mattias ! Slopa prognosräntan och gå tillbaka till det gamla systemet som var glasklart. Synd om ett annars så bra bolag .... Hälsningar László Józsa
Anmäl


Mattias Munter|

Hej László! Tack för dina kommentarer och kul att du gillar Skandia som bolag. Jag kan inte kommentera enskilda försäkringar här men prognosränta har använts i alla tider. Däremot har det inte varit så känt. Idag finns jämförelser mellan bolag att ta del av hos bland annat Konsumenternas Försäkringsbyrå. Prognosränta kallas ibland förskottsränta och används för att inte utbetalningarna ska bli som störst sent i livet. Idén om prognosränta bygger på antagandet om att försäkringskapitalet fortsätter växa även under utbetalning, vilket är helt logiskt. Nivån på räntan måste dock vara rimlig i förhållande till förväntad framtida avkastning då risken annars är att den enskilda kundens försäkringskapital inte räcker till alla utbetalningar och andra kunder får skjuta till pengar - och det vore inte rättvist. Hälsningar, Mattias

Anmäl


Hans hamacher|2014-09-01 16:07:00

Hej Mattias- Det nya är väl att prognosräntan nu är så låg. Tvärtemot vad du påstår så innebär dagens situation att utbetalningarna blir som störst sent i livet (dvs om man lever då, annars går ju pengarna till Skandia). Känns tyvärr som att denna prognosränta inte gynnar individen utan bolaget Skandia, (Vilket kanske var meningen?) Med vänlig hälsning Hans
Anmäl


Mattias Munter|

Hej igen Hans hamacher! Vi verkar prata lite om varandra och det är kanske inte konstigt med tanke på forumet. Vi håller oss generella här och då måste jag ändock stå på mig utifrån tidigare beskrivning av prognosränta: om man använder en prognosränta som är större än noll så blir den första utbetalningen större än den skulle blivit annars. Alltså får utbetalningen en profil som blir jämnare och inte skjuter de största utbetalningarna till slutet. Är nivån på räntan rimlig? Det måste vara upp till oss att bedöma för att inte enskilda kunder ska gynnas framför övriga kunder. Vi har bestämt att antagandet om framtida avkastning ska vara försiktigt och lämna utrymme för att kunna höja utbetalningarna i takt med inflationen, något många kunder också har saknat och efterfrågat. En snabb jämförelse med våra kollegor i branschen visar att du inte hittar något bolag med högre prognosränta än Skandia; om det betyder att de inte förväntar sig mer avkastning eller ytterligare vill begränsa risken att en del kunder får ut mer än vad deras försäkringskapital räcker till kan jag inte svara på. Läs jämförelsen på http://bankforsakring.konsumenternas.se/pension/privat-pension-/privat-pensionsforsakring/jamfor-avgifter . Eftersom bloggen handlade om återbäringsräntan blir det här mitt sista svar på frågor om prognosräntan för den här gången. Du är välkommen att kontakta vår kundtjänst eller din rådgivare för frågor som rör just din försäkring. Hälsningar, Mattias

Anmäl


László Józsa|2014-09-01 16:33:10

Hej Mattias ! Du skriver att "Prognosränta kallas ibland förskottsränta och används för att inte utbetalningarna ska bli som störst sent i livet." Varför minskade utbetalningarna för senaste år med 150 SEK/månad , gick det så dåligt för annars så duktiga SKANDIA ? Har Du något uttömmande svar ? Jag vill förstå det här med förskottsränta ! Ha en bra dag! László.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej László Józsa! Om du var en av de kunder som fick sin utbetalning sänkt i samband med justeringen av prognosräntan har du fått information om detta i brevlådan. En sådan justering påverkar dock aldrig ditt försäkringskapital eller garanterade belopp negativt. Det är bara en fråga om hur stora portioner vi kan dela upp ditt kapital i för att vara säker på att just ditt försäkringskapital räcker till alla utbetalningar som det handlar om. Att inte använda en prognosränta större än noll skulle helt eliminera den risken, men vi tycker att det finns en större kundnytta i att ge ett förskott på avkastningen. Du kan läsa mina tidigare svar om tekniken här bland svaren samt på länken: www.skandia.se/hem/Information/Utbetalningar/ Eftersom bloggen handlade om återbäringsräntan blir det här mitt sista svar för den här gången på frågor om prognosräntan. Hälsningar, Mattias

Anmäl


Christer|2014-09-01 22:43:40

Hej Mattias, Jag har livslång utbetalning på min försäkring och är 71 år. Nu undrar jag vid vilken ålder skandia räknar med att livet upphör. Då kontot ska vara noll? Kan det vara så att Skandia medvetet med låg prognosräntan försöker bygga upp kapitalet så att en avsevärd del återstår vid livets slut enl schablonen jag frågat efter? Har man då ingen återbetalning i försäkringen hamnar pengarna hos Skandiakollektivet annars hos mina arvingar. Vad jag förstår är guldkanten på pensionärslivet, som era försäljare pratade om när försäkringen tecknades, ganska tunn men arvingarna/kollektivet göds med nuvarande ränta. Hamacher, Laszlo och jag vill ha ett svar på det vi frågar om, inte bara att räntan är tre % punkt slut. Öppenhet vinner i längden över dimridåer. Till slut Gratulerar till en bra förvaltning av våra pengar! Det ska bli bra att få sätta sprätt på dem innan det är för sent.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Christer! Tack för din kommentar. Tyvärr går det inte att svara på din fråga om livslängdsantagande då det beror på hur just din försäkring är utformad och jag kan heller inte ge individuella svar här. Prognosräntan hänger inte ihop med livslängd på det sättet att vi skulle anpassa dessa till varandra. De är båda två viktiga antaganden om framtiden som ska vara rimliga på sina egna meriter. Vi är ett ömsesidigt bolag som ägs av dig, mig och alla andra kunder och vi jobbar hårt och noggrant för att ha så rimliga och välgrundade antaganden som bara är möjligt. Nu har vi pratat mycket om antaganden om framtiden men jag vet inte vad som bättre skapar förutsättningar för ”guldkant” än att återbäringsräntan just nu är 12 % före skatt och avgifter. Detaljer om prognosränta kan du läsa i andra svar här och på länken: www.skandia.se/hem/Information/Utbetalningar/ Eftersom bloggen handlade om återbäringsräntan blir det här mitt sista svar för den här gången på frågor om prognosräntan. Hälsningar, Mattias

Anmäl


till Christer|2014-09-02 17:50:57

Borde du inte valt kort utbetalningstid om du är så orolig?
Anmäl


Leif Enström|2014-09-05 18:08:41

Jag har alltid sagt att Skandia är överlägsna när det gäller pensions- och kapitalpensions-återbäring.
Anmäl


Torsten Johansson |2014-09-07 16:47:36

Jag har flera konton hos Skandia men jag skulle vilja slå samman några konton för att få bättre ränta med bundna pengar. Tacksam för kommentar.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Torsten Johansson! Tack för din fråga. Det finns flera alternativ för den som inte behöver omedelbar tillgång till pengarna. Slå en signal till kundtjänst på 0771-55 55 00 så kan du få ett individuellt råd för vad som passar just dig bäst. Hälsningar, Mattias

Anmäl


Johan H|2014-09-08 10:47:52

@Mattias Det blir både lite tokigt och konstigt när du inte verkar förstå att det är kunderna som styr vad som diskuteras/frågas i kommentarsfältet på bloggen. Om kunderna då är aningen OT, vilket går att diskutera om de verkligen är, då är det väl bra om du svarar på frågorna och för en dialog med dem. Det är ju liksom det som är meningen med bloggen. När det gäller prognosräntan så är det tydligen en viktig fråga som engagerar många av Skandias bästa och mest trogna kunder. Och då kan jag tycka att det är Skandias ansvar och skyldighet att svara på frågan även om den kommer flera gånger och även om du tycker det blir tjatigt. Allt annat ger ett dåligt intryck och en fadd smak i munnen.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Johan H! Tack för dina synpunkter. Ett av syftena med bloggen är att lyfta fram och förklara hur olika ekonomiska frågor hänger ihop och fungerar. Alla frågor är såklart hjärtligt välkomna, men ibland när vi hamnar på en individuell nivå så får vi tyvärr inte svara för detaljerat eftersom det kan ses som rådgivning, och med rådgivning följer en rad lagar och regler som vi behöver förhålla oss till. I det specifika fallet rörde vi oss mot detaljerade individuella frågor om enskilda försäkringar och det får vi helt enkelt inte svara på i ett sånt forum. Kunden får naturligtvis ställa vilka frågor hen vill men vi kan inte ge alla svar, även om jag försöker göra mitt yttersta för att förklara och bemöta alla frågor jag får. Vad gäller prognosränta som ämne så återkommer jag med ett blogginlägg som dyker djupare i detta. //Mattias

Anmäl



Matematik en idé för livet



Under Almedalsveckan passade jag på att dela ut ett stipendium till Mattecentrum från Skandias stiftelse Idéer för livet.

Mattecentrum är en ideell förening som varje månad hjälper massor av barn och ungdomar med matematik, helt gratis. Bland annat erbjuder man räknestugor där volontärer ger individuell hjälp med matematikstudier till barn och unga. Idag finns ett sjuttiotal räknestugor i 25 städer. Till Skandias stiftelse vände man sig för stöd i samband med att man vill etablera två nya räknestugor i mångfaldsområden. Det var ett enkelt beslut att fatta och stipendiepengarna kommer att räcka till ett helt års matematikstudier för 500 barn.

Verksamhetsansvarig Rasmus Ornstein Fredlund och Hannah Pettersson, generalsekreterare för Mattecentrum tillsammans med undertecknad i Skandias trädgård i Almedalen, Visby.

Från mitt perspektiv som pensionsekonom är matematiska färdigheter särskilt viktigt att få med sig från grundskola och gymnasium. Idag visar flera undersökningar stora brister i såväl matematiska som finansiella färdigheter. Att exempelvis förstå procent och procentenheter ger förutsättningar att blanda mycket annat förstå och genomskåda dåliga kredit- och lånevillkor som annars kan leda till stora ekonomiska bekymmer. Det i sin tur gör att man inte kommer att ha samma möjligheter till något långsiktigt sparande som syftar till pension.

Tyvärr ser vi idag allt fler unga som hamnar i just skuldfällan och det är inte orimligt att dra paralleller till bristande grundläggande kunskaper i matematik. Att investera i mattekunskaper känns därför verkligen som en idé för livet.

Skandias stiftelse Idéer för livet startades redan 1987 som en motreaktion på dåtidens ökande ungdomvåld som kulminerat med kravallerna i Kungsträdgården i Stockholm. Det behövdes en motvikt för att bidra till att minska utanförskapet och stärka barn och ungdomars självkänsla. Även om stiftelsen även stöttar ett antal större projekt i samarbete med bland annat Rädda Barnen och BRIS, så ligger fokus på att stötta många och mindre projekt. Sedan starten har omkring 3500 projekt stöttats runt om i landet; en del av dessa har sedan dess ” vuxit upp” och blivit större ideella organisationer.

Har du själv en idé eller känner någon eldsjäl som behöver stöd till sitt projekt för barn och unga? Tveka inte att söka stipendium på Idéer för livets webbplats www.ideerforlivet.se. Där kan du även söka efter projekt som fått stöd på just din ort. Kanske blir det hos dig jag dyker upp med en stor check nästa gång.

Med detta inlägg vill jag passa på att önska er alla en riktigt skön sommar!

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter




Investera i höghastighetståg?

Taggar: Mattias


Skandia är som ni kanske vet på plats i Almedalen denna vecka, och i år har vi särskilt valt att lyfta fram våra långsiktiga investeringar i nya bolag för framtidens marknader och infrastrukturprojekt runt om i världen.

Pensionssparande brukar ofta lyftas fram som ett typexempel på en långsiktig sparform. Det är inte ovanligt att det handlar om 60 års tid om man tänker på att pengarna ska förvaltas även under tiden du får ut pensionen. Det betyder att du som börjar spara till din pension själv eller via din arbetsgivare som tjänstepension kan avvara ditt kapital under lång tid.

Om du valt traditionell förvaltning i Skandia innebär det att vi sköter allt åt dig, inklusive investeringsbesluten. Det är en kollektiv sparform där du som kund tillsammans med andra sparare gemensamt delar på alla vinster och förluster. Dessutom omfattas sparandet av en garanti som ger en utlovad minsta nivå på dina framtida utbetalningar.

Sparformen och det långsiktiga perspektivet i pensionssparandet ger möjligheter att investera i tillgångar som du normalt inte hör så mycket talas om. I tidningar och tv pratas det mest om aktier, räntor och fonder med samma innehåll. Här tänkte jag nämna två av alternativen som vi använder; onoterade tillväxtbolag och infrastruktur.

Att investera i bolag som inte handlas varje dag på börsen har Skandia gjort sedan mitten av 70-talet. Med investeringar i nya bolag för framtidens marknader hjälper ditt pensionskapital till att få dessa företag att växa. Bara i Sverige har vi sedan 2005 investerat 2,5 miljarder kronor i den här typen av unga företag. En del av dessa, som exempelvis musiktjänsten Spotify har i duktiga svenska förvaltaren Creandums regi redan vuxit sig stora och kända världen över.

En nyare bekantskap i vår placeringsportfölj är investeringar i infrastruktur. Med det menas att dina pensionspengar bland annat bygger vägtunnlar, äger vindkraftparker och driver flygplatser.

Den här typen av investeringar kan bidra till fler jobb som leder till bättre tillväxt och i förlängningen även högre pensioner. Du kan säkert komma på flera saker i din närhet som du ser behov av; en ny motorväg, ett höghastighetståg eller kanske en solenergianläggning. I Finland har E18 byggts på det här sättet men i Sverige finns inga exempel ännu. Det var en av anledningarna till att vi hade ett seminarium på det temat med inbjudna politiker som diskuterade frågan. Räkna alltså med att höra mer om investeringar i svensk infrastruktur inför valet i höst!

Namnet på sparformen, traditionell förvaltning, blir något vilseledande när vi pratar om hur dina pengar investeras för hos oss är det allt annat än traditionellt. Kanske borde vi ändra namnet  till "nytänkande kapitalförvaltning i traditionell regi"?

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom
@mattiasmunter

 

Läs mer om kapitalförsäkring


Var tog den riktiga Skandiabanken vägen?|2014-07-04 15:15:52

RB sänkte sin styrränta med 50 punkter. När kommer er sänkning? BTW inget av det där dravlet om att bolåneräntorna inte styrs av RB styrränta. Tidigare har ALLTID Skandiabanken följt RBs styrränta slaviskt på både in och utlåningsidan. Å ni lär ju vara ganska snabba med att sänka inlåningsräntan till 0,00001... allt enl affärsmodellen: låna in billigt och låna ut dyrt...
Anmäl


Skandia|

Hej! Det är flera faktorer som spelar in när vi sätter räntan, inte bara styrräntan. Det är därför som vi sänkt räntan vid fem tillfällen hittills i år, inte bara i samband med Riksbankens räntemöten.

I våras lanserade vi en ny bolånemodell som tar hänsyn till flera faktorer när man söker bolån, belåningsgrad, sparande m.m. Alla priser och rabatter finns att läsa på hemsidan. Läs mer om vårt bolån här http://www.skandia.se/bolan

Idag sänker vi för övrigt 3 månaders ränta med 10 punkter till 2,51 %. //Anna, bloggredaktör

Anmäl


Daniel|2014-07-04 16:13:16

Vilka typer av infrastruktur skulle ni kunna tänka er investera i inom Sveriges gränser där väl det inte är så vanligt med privatfinansiering? är det höghastighetsspåren vi pratar om endast eller kan det även gälla motorvägar, flygplatser, hamnar, elnät och telekomnät? Vad går det som privat/pensionsbolag att göra på dessa områden?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Daniel! Tack för dina frågor. Från vårt perspektiv kan vi investera i samma typ av projekt som i övriga världen, men i de flesta fall krävs ett politiskt beslut. Vi har investerat i Sverige redan; Swedegas som äger och driver det västsvenska gasnätet är ett sånt exempel. Men som du säger är det inte så vanligt förekommande i Sverige ännu. Hälsningar, Mattias

Anmäl



Här kommer återbäringen!



Årets midsommarhelg var den kallaste på mycket länge, och i Dalarna och Mora där jag traditionsenligt firade bjöd midsommarnatten till och med på minusgrader. Då värmer det extra mycket att kunna konstatera att den så kallade återbäringsräntan för kunder med traditionellt förvaltade försäkringar i Skandia nu höjs till 8 procent *från och med den 1 juli.

Det beror på att totalavkastningen varit mycket bra de senaste åren. Du har kanske sett att när Skandia presenterar sina rapporter så pratar man även om totalavkastning. Jag tänkte förklara lite närmare hur dessa hänger ihop, vad återbäringsräntan är och varför den passar så bra för just långsiktigt sparande och pension.

Skandia förvaltar alltså drygt 330 Mdr för omkring 1,4 miljoner kunder och placerar dessa i traditionella tillgångsslag som aktier, räntor, fastigheter men även i alternativa investeringar som infrastruktur, onoterade bolag och råvaror. Vi brukar kalla den för en allvädersportfölj eftersom riskerna är spridda på så många olika tillgångsslag.

Avkastningen på den placeringsportföljen är det som rapporteras som totalavkastning, ungefär på samma sätt som du kan följa utvecklingen på en blandfond eller ett aktieindex i både upp- och nedgång.

Totalavkastningen påverkar dock inte värdet på din försäkring omedelbart utan den jämnas ut med hjälp av återbäringsräntan, vilket gör att kortsiktiga svängningar på de finansiella marknaderna blir mindre kännbara för dig som kund. Man kan säga att vi sparar lite extra i de gemensamma ladorna i bra tider för att kunna ta av i sämre tider. I grunden finns dessutom en garanti som försäkrar dig om ett visst belopp när pengarnas ska betalas ut.

Tekniken för att jämna ut avkastning med återbäringsränta är ovanlig och det är faktiskt bara ett fåtal traditionella livbolag som fortfarande använder tekniken idag. Den stora fördelen med att använda det för just pensionssparande är att variationerna i utbetalningsbeloppen blir mindre men med samma möjligheter till avkastning.

Du har alltså samma placeringsportfölj under spartiden som under utbetalningstiden. För att uppnå mindre variationer med sparformer utan utjämning skulle man behöva minska risken i placeringarna med lägre förväntad avkastning som följd. Vi tror nämligen att kunderna vill ha både och – jämna, stabila utbetalningar samt möjlighet till bra avkastning under tiden. Tänk på att utbetalningstiden kan vara minst lika lång som tiden man sparat.

Vi har i tidigare undersökningar hos svenska folket konstaterat att en jämn och stabil utveckling av pensionen är det som sätts främst och just den effekten ger tekniken att jämna ut avkastningen via återbäringsränta. Det är det som är den stora poängen – men att kundernas försäkringskapital nu växer med 8 procent återbäringsränta före skatt och avgifter i dagens läge är vi naturligtvis stolta över!

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom (@mattiasmunter på Twitter)

*) Återbäringsräntan redovisas före skatt och avgifter men efter kostnad för kapitalförvaltningen

Läs mer om kapitalförsäkring



Kim|2014-06-23 15:53:44

Vad innebär detta egentligen? Om jag har 100 000 kronor investerade i Er Allt-i-Ett Kapitalförsäkring, så är det alltså just nu 8% / år minus skatter och ev. avgifter i "ränta" på detta belopp? Detta så länge återbäringsräntan är på 8%?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Kim! Tack för din fråga. Du har helt rätt, det är just nu en årstakt på 8 % före skatt och avgifter som tilldelas försäkringen. Tilldelningen sker kontinuerligt så värdet förändras dagligen. //Mattias

Anmäl



En Bergman per månad till pensionen



Så ligger den då på regeringens bord, lagrådsremissen som föreslår att avdragsrätten för privat pensionssparande begränsas från dagens 12 000 kronor per år till maximalt 2 400 kronor eller en Ingmar Bergman-prydd sedel per månad.

Det betyder att omkring 1,8 miljoner svenska pensionssparare som idag sparar mer än 200 kronor per månad måste ändra sitt sparande vid kommande årsskifte och att det privata pensionssparandet tynar bort ytterligare. Det troliga är att det slopas helt till 2016. På kort sikt och medellång sikt innebär detta en besparing för staten men på lång sikt är effekten mer begränsad för att inte säga negativ.

En intressant notering från remissens konsekvensanalys är att man inte anser att detta inte kommer att medföra några särskilda administrativa kostnader för de bolag med kunder som berörs. Hand upp den som håller med. Regeringen har räknat med att bolagen ska skicka ut en engångsinformation och att det kommer att räcka.

Tro mig, det kommer krävas mer än så för att få nästan två miljoner svenskar att agera. Många har dessutom försäkringslösningar som kommer att behöva rådgivning för att inte riskera att försäkringsskyddet försämras. Förhoppningsvis kommer inte alltför många betala in för mycket och skatta två gånger på pengarna.

Betyder det här då att det räcker att spara en 200-lapp per månad till pensionen? Nej, du kommer att behöva ett större sparande än så som syftar till livet efter jobbet. Det är bara att det kommer att ske inom ramen för andra, troligen mindre bundna men skattemässigt dyrare, alternativ.

Jag har skrivit en del om möjliga alternativ tidigare här på bloggen men om dessa nämns inget i utredningen. Den frågan skjuts till hösten åtminstone - fortsättning följer alltså.

I oktober 2015 lanseras den nya 200-lappen. (Källa: Riksbanken)

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 




Checklista för pensionspusslet



Skandia gör varje år en Seniorbarometer som tar pulsen på människor vad gäller pensionsfrågor. Årets version visar bland annat att var tredje svensk som står inför pension tror att det är försent att påverka pensionen. Det är fel.

I själva verket finns det många val att göra innan man börjar ta ut pensionen. Du kan till exempel ändra väsentliga saker som utbetalningstider, trygghet för familjen samt hur pengarna ska placeras.

Enligt Seniorbarometern tror nästan åtta av tio tillfrågade att man ska placera pensionskapitalet med så låg risk som möjligt. Samtidigt har var tredje planerat att få utbetalningar av sin huvudsakliga pension så länge man lever. Pengarna ska alltså räcka länge, och plötsligt har tiden som pengarna kan ges möjlighet att växa blivit lång. Att då sänka risken för mycket och för tidigt ökar risken för att pensionsutbetalningen inte ökar nämnvärt. 

Här är en liten checklista på hur du kan påverka pensionen när du närmar dig pensionering:

1. Skaffa dig en överblick. Gå in på www.minpension.se och få koll på hur många bitar just ditt pensionspussel har.

2. Ställ dig frågan: hur mycket pension behöver jag för att kunna göra det jag vill? Vanligt är att fråga sig hur mycket man kan få ut, vilket ökar risken att man tar ut för mycket på för kort tid - något vi sett i Seniorbarometern är en vanlig situation.

3. Planera för ett långt och aktivt liv. Utifrån ditt önskemål, se hur länge du kan få pengarna att räcka. Kan du leva som du önskar när du gått i pension, och hur länge? Lägg en bas i utbetalningar som varar så länge du lever. Det är omöjligt att förutse hur ens ålderdom kommer att se ut. Som läsare av bloggen känner du igen Dagny, som enbart med sin 102-åriga uppenbarelse slår ett slag för pensioner som betalas ut så länge du lever. Det ger en enorm trygghet.

4. Se över ditt behov av efterlevandeskydd. Är din närmsta familj beroende av att få del av din pension om du går bort? Det kan röra sig om stora summor för efterlevande om man försäkrar sitt pensionskapital till förmån för familjen. Om de inte har behovet kan du istället välja bort skyddet och istället maximera din egen pension. Hur mycket extra det blir kan skilja mellan olika försäkringar men det vanliga är omkring 10-15 procent; därför är det viktigt med ett aktivt beslut!

5. Välj hur pengarna ska förvaltas och vem som ska göra jobbet. Vill du sköta placeringarna själv eller ta hjälp av någon annan? Innan utbetalningen startar kan du ofta byta förvaltningsform om du vill. Ska pengarna räcka länge kan det vara klokt att placera en del av pengarna med högre risk. Ju längre horisont sparandet har, desto högre risk kan du ta. Den genomsnittliga pensionsutbetalningen kan höjas med 70 procent genom att anpassa risken om pensionskapitalet ska räcka hela livet.

Räcker inte ditt pensionskapital till för att leva som du vill? Fundera då på om du har andra tillgångar som du kan tänka dig att leva av? Belåna bostaden, sälja fonder/aktier eller liknande.

Låter det alltför krångligt? Lugn, det finns hjälp att få. Våra rådgivare lägger gärna pensionspussel, via telefon eller personliga möten. Och missa inte Skandiakontot för dig som får utbetalningar från försäkringar hos Skandia.

Viktigast är att planera och spara för ett långt och aktivt liv, det är bättre än alternativet.

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom
Följ mig på Twitter: @mattiasmunter

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



Fredrik|2014-05-13 09:24:04

Haha låsa in pengarna i en pensionsförsäkring sen blir man ett dödsbo innan man sett en krona, nene bättre att leva upp pengarna medans man andas livet är skört.
Anmäl



Dagny ger mig perspektiv

Taggar: video Dagny Mattias


För dig som läser vår blogg behöver min kollega Dagny Carlsson, snart 102 år ung, ingen närmare introduktion. Men jag ville passa på att berätta om mitt första möte med henne. Jag fick förmånen att träffa henne hemma i hennes lägenhet över en kopp kaffe från den fina kaffebryggaren. Den som hon också skrivit om här på bloggen.

Vi hade ett långt samtal om både det ena och andra. Alltifrån hennes uppväxt till arbetet på Försäkringskassan där hon jobbade med pensionsutbetalningar. Hon vet vad det innebär att tänka längre, som också är Skandias devis och jag är så glad att vi alla får möjligheten att ta del av hennes tankar.

Det som direkt slår en när man träffar Dagny är hennes otroliga energi och kvicka kommentarer. Hon säger exempelvis att livet börjat om för henne efter 100 och bara det ger perspektiv på livet. Jag önskar verkligen att alla får åldras på det sättet.

Här är ett litet smakprov från vårt möte:



När man träffar någon som varit med så länge som Dagny måste man bara ställa frågan vilken enskild händelse som särskilt etsat sig fast i minnet. Hon tänkte en lång stund, för det finns såklart en hel del upplevelser att sortera bland. Till slut kom det: andra världskrigets slut. Ransoneringarna skulle upphöra, hoppet kom tillbaka i Europa osv. För, som hon sade, det var inte alls samma sak när första världskriget slutade…

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter




Är pensionsförsäkringen död?



Du hörde kanske finansminister Anders Borgs utspel om att sänka bidragsdelen för studenter och samtidigt öka lånedelen? Ett uttalande han sedan fick dra tillbaka.

I samma utspel ville finansminister Borg slopa avdragsrätten för privat pensionssparande som idag normalt är maximalt 12 000 kronor per år. Huvudanledningarna var att avdraget påverkar människor olika beroende på inkomst, och att gynnande av pensionssparande inte rimmar med målet att folk ska jobba längre.

Enkelt uttryckt så måste pensionerna bli sämre för att folk ska jobba längre. Människor går inte i pension för att de vill utan för att de kan, verkar regeringen tro.

Vad ersätter avdragsrätten?
Finansministerns förslag på alternativt sparande är bankprodukten investeringssparkonto (ISK). Det är en bra sparform i sig men om syftet är pension så skiljer sig ISK väsentligt från pensionsförsäkring. Här är några exempel:

- Engångsutbetalningar. Tänk på att pension ska fungera som en månadslön, inte en klumpsumma.

- Dubbelt så hög avkastningsskatt, men däremot tillgång till pengarna innan 55 års ålder.

- Saknar möjlighet att försäkra den framtida pensionsutbetalningen så att den tillfaller din familj om något händer dig.

- Kan inte försäkra dig så att sparandet fortsätter även om du blir långtidssjukskriven.

- Syns inte på Minpension.se vilket gör att prognoserna blir svårtolkade.

- Saknar möjlighet till livsvarigar utbetalningar, vilket i praktiken innebär att du behöver spara mer för att få samma pension så länge du lever.

En kapitalförsäkring kan hantera det mesta av ovanstående men fortfarande till dubbelt så hög avkastningsskatt som en pensionsförsäkring.

Problem med avdraget
Avdraget har slagit olika beroende på vilken inkomst du har, det är sant. Det innebär bland annat att höginkomsttagare får den största effekten av sparandet. Att slopa avdraget kan vara motiverat av den anledningen, men det är knappast en besparing för staten. Pengarna beskattas i framtiden så det handlar bara om en förskjutning av skatteintäkten i tid.

Jag tycker att ett bättre alternativ borde presenteras för att uppmuntra långsiktigt sparande till pension. I övriga Europa går man åt motsatt håll jämfört med Sverige, och förstärker möjligheten för individen att pensionsspara eftersom man ser vikten av detta för att komplettera de allmänna systemen.

Läs också min blogg-kollega Jeanettes inlägg om att just talet 12 000 kan vara missvisande.

Den gyllene medelvägen
Den givna ersättaren till pensionsförsäkringen om förslaget blir verklighet har redan funnits men stoppades 2007. Det var en hybrid mellan kapitalförsäkring och pensionsförsäkring med samma låga avkastningsskatt och begränsade uttagsregler som för pensionssparande men utan avdragsrätt och med inkomstskattefria utbetalningar.

Den kallades kapitalpension och var en oerhört populär produkt, särskilt då den var förmögenhetsskattefri (minns du den skatten?) till skillnad från övrigt sparande. Med den sparformen kan man lösa försäkringsbekymret, gynna långsiktighet för den som vill ha det och minska risken att människor levt upp sina besparingar innan pensionen. Dags att återuppliva kapitalpensionen med andra ord!

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom
Följ mig på Twitter @mattiasmunter

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



SH|2014-03-25 19:23:32

Jag är osäker om jag kommer att använda kapitalpension då avkastningsskatten er hög med tanke på lång bindningstid och jag sätter in redan skattade pengar. Då er det bättre med en kapitalpension utan avkastningsskatt men då begränsad hur mycket man kan sätta in varje år.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej SH! Tack för din kommentar. Jag tror faktiskt att den låga avkastningsskatten som gäller för pensionsförsäkring och gällde för kapitalpension är fördelaktig nog för att sätta en begränsning för insättningarna ändå. Att man helt skulle slippa betala någon form av skatt på avkastningen är nog väl optimistiskt. Kapitalpensionen hade samma uttagsregler som för pensionsförsäkring, dvs. utbetalning tidigast från 55 års ålder. //Mattias

Anmäl


SH|2014-03-25 22:37:23

Konstigt nog tycker Alliansen att spendera pengar i nuet med RUT och ROT avdrag er mera aktvärdig än långsiktigt sparande till egen pension.
Anmäl


PB|2014-03-26 09:18:26

12 000 är faktiskt FEM siffror, dock ETT TAL
Anmäl


Mattias Munter|

Hej PB! Det är så sant - tack för din uppmärksamma blick. Nu är det ändrat. //Mattias

Anmäl


JW|2014-03-26 13:12:17

När du skriver: "Saknar möjlighet att försäkra den framtida pensionsutbetalningen så att den tillfaller din familj om något händer dig" kan det tolkas som att någon lägger beslag på kapitalet om du dör (Staten?). Utgår ifrån att det är fel och att arvingarna får tillgodogöra sig tillgångarna även om det inte sker i form av pensionsutbetalningar..
Anmäl


Mattias Munter|

Hej JW! Tack för din kommentar. Staten, eller någon annan, lägger inte beslag på din ISK om du dör, utan värdet på den betalas ut till dina arvingar. Det jag menar är att det bara är just värdet som betalas ut. En pensionsförsäkring kan exempelvis från dagen du sparar din första 100-lapp garantera att din familj får utbetalt så mycket som du själv skulle sparat ihop till vid pensionsdagen om du hade levt. Det ger en större trygghet för familjen och kan vara avgörande för den omställning i livet det innebär att förlora någon närstående. Pension kan vara lika mycket försäkring som sparande, idag pratas mest om det senare. //Mattias

Anmäl


Bruno Salomonsson|2014-03-26 13:42:41

" Engångsutbetalningar. Tänk på att pension ska fungera som en månadslön, inte en klumpsumma." Ah men, Mattias Munter! Nu underskattar du allt de som sparar för sin framtid! Att spara i ett investeringssparkonto (ISK) är idag vida överlägset att spara i en pensionsförsäkring! Även om du har pengarna i en klumpsumma på ditt ISK så måste du kunna planera dina uttag! Och det kan de flesta människor! Och dessutom, det bästa av allt! = Det är ingen som skär emellan på dina pengar, du får behålla alla pengar själv på ett ISK! Till skillnad mot pensionsförsäkringen som belastas med avgifter varje år! Mitt råd till er alla = Spara i ISK! Det ger mest till dig själv!
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Bruno! Tack för din kommentar och ditt engagemang för sparande. Det fina med valfrihet är att det ska finnas alternativ. Den som behöver försäkringsmoment kopplat till sparandet bör få välja det. Den som exempelvis vill ha garantier och möjlighet till exponering mot exempelvis onoterade aktier, infrastrukturinvesteringar och direktägda fastigheter bör få välja det. ISK hanterar tyvärr bara likvida tillgångsslag idag. Att staten uppmuntrar långsiktigt sparande med syfte pension på något sätt (exempelvis via lägre avkastningsskatt) borde också de flesta hålla med om är en god idé. ISK finns redan, har dubbelt så hög avkastningsskatt jämfört med pensionssparande, och vad totalkostnaden blir för sparandet över styrs i övrigt av dina egna förvaltningsval. Det kan bli både billigare och dyrare än försäkringssparande. 

Anmäl


qw|2014-03-26 13:46:15

Förstår ej varför höginkomsttagare skulle gynnas i nuvarande system. På mitt pensionssparande har jag 30%igt avdrag men kommer att få betala 55% i skatt då jag tar ut det (pga hög tjänstepension). Sålunda sann progressionsbeskattning.
Anmäl


qw|2014-03-26 13:47:03

Förstår ej varför höginkomsttagare skulle gynnas i nuvarande system. På mitt pensionssparande har jag 30%igt avdrag men kommer att få betala 55% i skatt då jag tar ut det (pga hög tjänstepension). Sålunda sann progressionsbeskattning.
Anmäl


Re Bruno|2014-03-26 14:51:05

Kloka ord. Helt enig.
Anmäl


Re qw|2014-03-26 15:02:09

Du ska vara höginkomsttagare idag, inte när du blir pensionär, för att dra fördel av avdraget. Vid utbetalning ska du helst ligga under brytpunkten för statlig skatt. Din situation är den absolut sämsta för avdragsgillt sparande. Att få avdrag på 30% idag för att sedan betala 55 % skatt när du tar ut pengarna är en riktigt dålig affär. Du ska definitivt spara i ett ISK, inte i en pensionsförsäkring.
Anmäl


Claes|2014-03-26 19:26:07

Mattias! Du far vårdslöst fram med sanningen om skillnaden mellan ISK och Pensionsförsäkringar. Du skriver tex. om ISK: - Engångsutbetalningar. Tänk på att pension ska fungera som en månadslön, inte en klumpsumma. Mitt svar: Det går naturligtvis att ta ut ISK som månadslön. - Saknar möjlighet att försäkra den framtida pensionsutbetalningen så att den tillfaller din familj om något händer dig. Mitt svar: ISK är till skillnad mot Pensionsförsäkringar arvsberättigad. Så den tillfaller automatiskt familjen. Jag tycker att det är patetiskt när en "Pensionsekonom" som du försöker försvara en gammaldags pensionslösning, som Pensionsförsäkringarna är, för att de drar in enorma vinster till ditt eget Försäkringsbolag. Det krävs att man är objektiv och värnar om spararnas intressen om man kallar sig Pensionsekonom. Låt pensionsspararna behålla valfriheten med ISK och kombinera möjligen med ISP med full investeringsfrihet. Claes
Anmäl


Orvar|2014-03-26 19:33:48

Finansministern flaggade redan då de drog ned avdragsnivån till 12 000:- att det skulle ske ytterligare begränsningar. Och det sker nu - antagligen om de har majoritet i riksdagen för sitt förslag. Precis som vid förra gången handlar det om skatter som staten inte vill gå miste om, dvs ge skattekredit nu och återfå den senare. Med EU flaggades det för rätten att flytta till vilket land som helst som pensionär och att få alla inkomster beskattade i det landet. Sverige med fortfarande höga skatter och pensionärer som flyttar till länder och betalar lägre skatt, men det viktigaste: ingen skatt till Sverige! Det går ju inte.....
Anmäl


Bruno Salomonsson|2014-03-26 22:36:22

" Engångsutbetalningar. Tänk på att pension ska fungera som en månadslön, inte en klumpsumma." Ah men, Mattias Munter! Nu underskattar du allt de som sparar för sin framtid! Att spara i ett investeringssparkonto (ISK) är idag vida överlägset att spara i en pensionsförsäkring! Även om du har pengarna i en klumpsumma på ditt ISK så måste du kunna planera dina uttag! Och det kan de flesta människor! Och dessutom, det bästa av allt! = Det är ingen som skär emellan på dina pengar, du får behålla alla pengar själv på ett ISK! Till skillnad mot pensionsförsäkringen som belastas med avgifter varje år! Mitt råd till er alla = Spara i ISK! Det ger mest till dig själv!
Anmäl


Läs Claes kommentar ovan! Den är mycket bra!|2014-03-26 22:54:47

Ja, Claes! Ditt inlägg äger riktighet till hundra procent! Bra skrivet! Vi kunder tappar fullständigt förtroendet för Skandia när de har sådana anställda som Mattias Munter som verkligen far vårdslöst fram med sanningen om skillnaden mellan ISK och pensionsförsäkringar! Detta måste vi sprida vidare på Facebook och andra sociala medier! Alla som håller med hjälps åt med detta!
Anmäl


Din räddning heter Aktiespararna! |2014-03-26 23:19:48

Vill du spara för framtiden och behålla så mycket som möjligt av av värdeökningen till dig själv? Då ska du gå med i Aktiespararna, för där får du lära dig hur du sparar i väl sammansatta aktieportföljer till så låga kostnader som möjligt, utan dyra avbränningar till försäkringsbolag eller andra liknande aktörer som pracka på dig sina dyra produkter! Alltså! Välkommen till oss i Aktiespararna!
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Claes et al. Tack för era kommentarer och ert engagemang för sparande. Det kan lätt bli förvirrat när man blandar frågor om trygghet och sparande! Min ambition var att belysa vad som faktiskt händer för en kund som måste sluta spara i en viss form (IPS/pensionsförsäkring) och föreslås en annan produkt med andra egenskaper. Jag ger inga råd om hur man ska agera eftersom alla är olika med skilda behov och förutsättningar. Det fina med valfrihet är att det ska finnas alternativ och för vissa sparmål är ISK en perfekt lösning, för andra en skogsfastighet och ytterligare andra är det kanske en kapitalförsäkring. Poängen är att kunden ska kunna fatta ett välinformerat och medvetet beslut och det vill jag som pensionsekonom bidra till. Det är alltid en fara att vara för kategorisk och övertygad om att det bara finns en väg - framtiden har en tendens att överraska även den mest övertygade. Jag ber att få återkomma med en uppföljning på bloggen om försäkring i kombination med sparande. Idag pratas mest det om det senare. //Mattias Munter

Anmäl



Minpension.se och ditt pensionssparande

Taggar: pension Mattias


Efter mitt senaste blogginlägg så har reaktionerna och frågorna duggat tätt. En del tyckte rubriken var slarvigt formulerad och jag hoppas att inte alla tog den bokstavligt och slängde kuvertet oöppnat utan att läsa mitt inlägg först. Många av er har också ställt frågor om Minpension.se som jag ofta hänvisar till. Därför tänkte jag passa på att förklara lite hur allt kring pensionsinformationen där hänger ihop.

Minpension.se drivs av Svensk Försäkring som i sin tur är försäkringsföretagens egen branschorganisation. Tjänsten är ett samarbete mellan Svensk Försäkring och Pensionsmyndigheten vilka garanterar att dina uppgifter hanteras på ett säkert sätt. Så länge du inte lever med skyddad identitet kan du använda tjänsten och hämta uppgifter om din pension. Undantaget är om du redan tagit ut allmän pension från Pensionsmyndigheten, då kan du inte längre göra prognoser men du kan fortfarande se din tjänste- och privata pension så länge de inte är under utbetalning. Utveckling av webbplatsen pågår löpande och redan till kommande årsskifte blir den allmänna pensionen först ut att redovisas under utbetalning.

Målsättningen är att allting ska finnas tillgängligt på webbplatsen men där finns ett fåtal kollektivavtalade tjänstepensioner som ännu inte redovisas. I dagsläget redovisas inte heller individuellt pensionssparande (IPS) som är ett privat pensionssparande i bank utan försäkringsmoment. Där är i princip alla parter överens om att lämna ut informationen men ingen har börjat leverera ännu. Vi på Skandia jobbar hårt med att bli först med detta! Tills dess går det att lägga in ditt IPS-sparande manuellt.

Det är lätt att man fokuserar på vad som inte finns inom ramen för tjänsten men jag vill påstå att den ändå bidrar enormt till att öka medvetenheten kring den egna pensionens alla delar och det är viktigt. Vi ska komma ihåg att det för bara några få år sen var närmast omöjligt att själv på ett enkelt sätt skaffa sig en överblick över pensionen.

Skulle det vara så att du provat tjänsten men inte kommer använda den mer så kan du avregistrera dig från tjänsten och då raderas all information.
Hur man ska se på informationen som tjänsten ger och hur den kan hjälpa dig att fatta välgrundade beslut vill jag återkomma till i kommande blogginlägg.

Hälsningar,
Mattias Munter, pensionsekonom

Ps. Du hittar mig också på Twitter @MattiasMunter

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension





Släng det orange kuvertet



Ett av årets mest betungande jobb för brevbärarna är igång: det orange kuvertet som varje år ger dig en påminnelse om att det finns ett liv efter jobbet. I brevet får du en indikation över hur den ekonomiska verkligheten kommer att se ut, åtminstone till en del.

I år blir prognosen för första gången sämre för nästan alla. Det beror inte på att man nu ser ovädersmoln på pensionshimlen utan istället på att hela pensionsbranschen kommit överens om en standard för hur man ska räkna.

Det orange kuvertets prognoser har alltså varit för optimistiska tidigare. Dessutom har det smugit sig in ett fel för alla födda 1950 och senare som gör prognosen ytterligare några kronor sämre.

Nyheter i årets upplaga av det orange kuvertet:



- Ny prognosstandard för beräkning av pensionens storlek.

- Möjlighet att avstå brevet och istället läsa det i digital form via inloggning på Pensionsmyndighetens webbplats.

- Pinkod för inloggning på Pensionsmyndigheten.se.

Ett bättre alternativ: Minpension.se


Problemet är att det orange kuvertet enbart visar den allmänna pensionen och att den viktigaste delen utöver den, tjänstepensionen, saknas. Därför tycker jag att du kan strunta i att öppna det orange kuvertet och istället gå direkt till Minpension.se och få helhetsbilden av din framtida lön.

Har du långt kvar till pensionen?


Använd Minpension.se men titta inte för mycket på beloppen som prognosen säger att du ska få i framtiden. Det är för mycket som kan hända på vägen för att göra prognosen säker. Använd istället sammanställningen som ett sätt att få grepp på alla delar av pensionen. Fokusera på de delar du själv kan påverkar med aktiva val, särskilt fondförsäkringar där du själv är helt ansvarig för utfallet.

Börjar du närma dig pensionen redan?


Ju närmare du kommer pensionsdagen, desto mer vågar du lita på prognoserna. Och där ger Minpension.se en riktigt bra överblick över ditt nuläge vad gäller din pension, men här visas exempelvis inget om vad som händer med pengarna om du dör. Och de val du en gång gjorde för utbetalningslängd och trygghet för familjen passar troligen sämre jämfört med det behov du har idag. Här tycker jag du ska fundera på att ta hjälp av en rådgivare för att lägga pensionspusslet; det är sannerligen inte enkelt alla gånger.

Tänk på att spara och planera för ett långt och aktivt liv!

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom (du hittar mig också på Twitter @MattiasMunter

PS. Här hittar du två nyttiga pensionslänkar:
Så läser du det orange kuvertet (Pensionsmyndigheten)
Se alla delar av din pension på Minpension.se

 

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



Daniel|2014-02-24 13:34:08

Hej Mattias. Vad tycker du och Skandia om att avdragsmöjligheten för pensionssparande tas bort eller sänks till några hundralappar från tidigare 1000kr?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Daniel, tack för din kommentar. Vi ska analysera förslaget noggrant så jag ber att få återkomma med detaljer - håll utkik på bloggen framöver! /Mattias

Anmäl


PPM.NU|2014-02-24 17:38:27

När du är inloggad på ppm.nu kan du avbeställa det oranga kuvertet! Så får du det till din mail istället. Gör det idag och sprid detta så sparar vi miljön tillsammans!
Anmäl


Kirsten|2014-02-26 12:01:14

Hej Mattias. Jag tycker det är underligt att Du hänvisar till minpension.se för att få en överblick av hela min pension. Skandia administrerar min tjänstepension och ni börjar först lämna uppgifter till minpension.se under vecka 23!!!!!
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Kirsten, tack för din kommentar. Minpension.se är det stället där du idag enklast får bäst överblick. Skandia jobbar stenhårt för att få in precis allt på Minpension.se men det är inte alltid vi styr helt över informationen även om den finns i våra system. Vi är bra nära att leverera allt redan idag och ditt avtal är ett sånt exempel där vi snart är i mål. Närmast driver vi på arbetet för att få in IPS som idag inte redovisas. /Mattias

Anmäl


Björn|2014-02-26 12:03:38

Stackars alla brevbärare ,idag får de flesta varken frisk luft eller kondition.
Anmäl


Ulf|2014-02-26 13:46:13

minpension har inte fungerat på flera år för den som är landstingsanställd.
Anmäl


Sonja|2014-02-26 16:34:18

Vilken tur att du rekommenderar minpension bara för de som ska få sin pension. Den fungerar nämligen inte för oss som redan tar ut pension eftersom i beräkningen ingår inte försäkring som "har påbörjad utbetalning" ....
Anmäl


Erik|2014-02-27 09:52:32

Vad har ni gjort med er app till mobilen? Varning uppgradera inte! Synd att en bra app blev till en lekstuga för era webdesigners. Helt klart ett argument för att byta bank.
Anmäl


Ante|2014-02-27 11:04:21

Vem står bakom "Minpension.se"? Är det ingen mer än jag som inte vill registrera sina uppgifter och låta någon få tillgång till dem helt okritiskt? Vem garanterar min säkerhet?
Anmäl


Gunilla|2014-02-28 17:05:32

Jag anmälde mig på minpension för att få överblick. När jag sedan kom till min kontakt på Skandia kunde hon inte ändra mina uppdrag för det blockerades av att jag givit minpension en rättighet som brötSkandias rättighet så då fick jag avbryta minpensin för att hon skulle göra ändringar konstigt! Så jag har inte kunnat få koll
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Gunilla! Tack för din kommentar. Det låter onekligen konstigt. Jag misstänker att du använt någon annan tjänst än just Minpension. Det förekommer nämligen liknande tjänster som är kommersiella. Minpension.se tar inte över några av dina "rättigheter". //Mattias

Anmäl



Den bortglömda avkastningen del 2



Efter det senaste blogginlägget har jag fått många frågor framförallt från fondsparare som inte vill vara aktiva under utbetalningstiden men för den skulle inte vill ”parkera” pengarna i lågriskfonder. Som fondsparare har man ju själv ansvaret för hur pengarna ska placeras och vilken risk man vill ha.

Som jag var inne på tidigare så är det många bolag som erbjuder lösningar, typ generationsfonder, som automatiskt minskar placeringsrisken ju närmare du som kund kommer utbetalningstidpunkten. Problemet med många av dessa att målet ofta sätts vid utbetalningstidpunkten utan att ta hänsyn till hur länge man ska leva av pengarna. Ska pengarna räcka livet ut och man har marginaler i sin ekonomi finns det mindre anledning att sänka risken alltför snabbt.

Här tycker jag att det finns behov av smarta tjänster för fondsparare som inte själva vill vara aktiva i sin placeringsval från det att pensioneringen närmar sig. Jag vet att vi på Skandia jobbar med just en sådan tjänst som kommer lanseras inom kort, en tjänst som automatiskt anpassar risknivån men med hänsyn tagen till hur länge just du ska leva av pengarna. Allt för att hitta en lämplig balans mellan risk och avkastningspotential.

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 




Den bortglömda avkastningen



En miljon svenskar har nu sett filmatiseringen av boken Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson. Så gamla kommer de flesta av oss inte att bli, men antalet som får leva uti hundrade år blir fler för varje år som går. Det gör att avkastningen på ditt pensionskapital efter pensioneringen får allt större betydelse. Vi har räknat på hur mycket det faktiskt kan betyda för den som vill planera för ett långt och aktivt liv.

En ekonomisk plan för ett långt liv bygger på att arbeta heltid så många år som möjligt, vitt och med tjänstepension, och ha ett långsiktigt sparande. Men det som händer före pensioneringen är bara den första delen i ens pensionssparande. Det finns en rad val som påverkar vad som händer när man väl börjat plocka ut pensionen, särskilt när pensionsåren börjar närma sig 35 till antalet.

Ett av de många valen man kan göra är hur ens pensionskapital ska förvaltas efter pensioneringen. Det valet handlar framförallt om risknivå, där investeringar med högre risk generellt brukar ge större avkastning än de med låg risk över långa perioder. Frågan är alltså: vill man minimera risken att månadsutbetalningarna ska variera uppåt och nedåt, men i gengäld bara kunna räkna med att de växer långsamt; eller vill man öka chansen att de växer snabbt, men också öka risken att de tvärtom blir mindre?

Våra beräkningar visar att varje procentenhet högre avkastning på pensionskapitalet höjer de genomsnittliga månadsutbetalningarna med drygt 20 procent.  För pensionssparare som lever till sin hundraårsdag kan sex istället för två procents avkastning från 65-årsdagen innebära 7 900 istället för 3 400 kronor i månaden i genomsnitt, för ett kapital på en miljon kronor vid pensioneringen.
Den som av olika skäl vill ha låg placeringsrisk under pensionen behöver generellt sett inte göra något aktivt val alls. Många, men inte alla, pensionsbolag omfördelar nämligen automatiskt kapitalet så att risken sänks ju äldre pensionsspararen blir. Det är rimligt, eftersom pensionssparande är ett sparande som man i slutänden ska använda för att kunna betala räkningarna varje månad.

Tyvärr innebär detta, som våra beräkningar visar, en väldigt stor alternativ kostnad i form av utebliven avkastning för alla de som tvärtom har marginaler i sin ekonomi, planerar att ta ut sitt pensionssparande under resten av sitt liv och kanske till och med hoppas att en dag få fira sin hundrade födelsedag. De spararna kan öka sannolikheten för en avsevärt högre pension genom att – helst i samråd med en certifierad rådgivare – göra ett aktivt val och öka sin risk.
Valet av vilken risk man vill ha på sitt pensionssparande under tiden man lever av det är alltså ett val med stor betydelse. Vad passar dig bäst?

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom

PS. Rapporten i sin helhet hittar du här.

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



SH|2014-02-07 18:23:05

Et enkelt sätt att få en garanterad högre avkastning er å byte ut dyra fonder med billiga indexfonder, och betalar man även en kapitalavgift på sitt pensionssparande så pass på att flytta innehavet till exempelvis Nordnett eller Avanza.
Anmäl


Mattias Munter|

Tack för din kommentar SH, jag tog hjälp av vår avdelning för investeringserbjudandet för att svara. Skandia erbjuder både indexfonder och aktivt förvaltade fonder i syfte att ge kunderna ett komplett utbud att välja bland. Men glöm inte att fondsparande bara är en av flera möjliga långsiktiga förvaltningsformer. Vill man fokusera på den lägsta möjliga kostnaden för kapitalförvaltning är det faktiskt livbolagen som med sina stordriftsfördelar kan pressa priset på kapitalförvaltningen mest. //Mattias

Anmäl


Kalle|2014-02-08 18:56:42

Ge oss en gratis T-depå dvs. "internet variant" så behövs inte längre Nordnet eller Avanza. Varför ni inte erbjuder detta redan utan bara en "rådgiven" variant för 0.95% är för mig helt ofattbart. 0,95% för ett försäkringsskal är inte skäligt.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Kalle! Tack för förslaget. I dagsläget erbjuder vi inga företagslösningar via internet. Avgiften för tjänstepensionsförsäkring varierar och för depåalternativet du nämner är den högsta avgiften 0,95%. //Mattias

Anmäl


Smart sparare|2014-02-13 02:48:46

Själv har jag alla mina besparingar på Skandias "allt i ett konto" och det har jag alltid haft. Att få 0,05% avkastning på insatta pengar är inte att förakta. Tycker 250 sek. i avkastning på min sparade halva mille är riktigt bra om det inte vore för den höga skatten på ränteinkomsten. Nu måste jag sluta för min vårdare kommer och säger att det är dags att äta nu.
Anmäl



Sänk skatten på ditt sparande



Skatten på sparande blir lite högre nästa år än i år, men är fortfarande historiskt låg. Runt 0,62 procent på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar, om statslåneräntan inte ändras innan helgen. Och runt 0,3 procent för pensionsförsäkringar.

Men om du har tänkt spara på ett enda års sikt gör du ju klokare i att spara på ett bankkonto än i fonder och aktier, så jag roade mig med att istället beräkna hur stora de här skatterna kan tänkas bli på sikt.

De viktigaste slutsatserna direkt för dig som är otålig:

- Även om du bara betalar kommunal skatt kan du sannolikt tjäna riktigt stora pengar på att spara i en avdragsgill pensionsförsäkring istället för att skatta för inkomsten direkt och lägga pengarna i en kapitalförsäkring eller på ett investeringssparkonto. I vårt räkneexempel blir kapitalet för en tusenlapp i månaden i trettio år hela 170 000 kronor större i slutänden.

- Alla utom de som sitter blick stilla i båten i 30 års tid förlorar sannolikt skattemässigt på direktsparande utan skal, jämfört med alla olika försäkringsskal eller investeringssparkonton. 

Beräkningarna bygger på ett månadssparande på 1 000 kronor och en sparhorisont på 30 år, och baseras på den faktiska statslåneräntan de senaste 20 åren. För avkastningen valde vi OMX 30, minus 1 procentenhet i avgifter, för samma period.

Det är viktigt att vi faktiskt räknat på skatten över ett antal år för att få rättvisande siffror. Precis som för avkastning och avgifter gör nämligen ränta-på-ränta-effekten att kostnaden för löpande schablonskatter växer på sikt, så att kostnaden i praktiken kan bli mer än dubbelt så stor som själva skatten du betalar.

Det är här direktsparande utan skal har sin starkaste fördel – där betalar du skatten först när du gör en försäljning. Den sparare som inte gör en enda försäljning förrän efter 30 år får i vårt räkneexempel därför ut ungefär lika mycket som den med kapitalförsäkring eller investeringssparkonto. Men så fort vi räknar med minsta, blygsamma aktivitetsnivå – två fondbyten för hela kapitalet på 30 år – innebär det att spararen förlorar över 100 000 kronor.

Kapitalförsäkring och investeringssparkonto slår alltså direktsparande. Men pensionsförsäkring slår dem allihop. Om syftet med ditt sparande, eller i alla fall en del av sparandet, faktiskt är pension så gör du alltså nog klokt i att spara de slantarna i en pensionsförsäkring. Det innebär en begränsning eftersom du inte kan ändra dig och plocka ut pengarna tidigare, men fördelarna är väldigt påtagliga.

Den lägre skatten motsvarar ungefär 0,7 procents högre avkastning eller lägre avgifter per år jämfört med kapitalförsäkring eller investeringssparkonto. Eller så kan du lägga undan 870 kr istället för 1000 kr per månad från början, för att få samma kapital i slutänden. Det är avsevärt mycket mer än skillnaden i marginalskatt mellan lön och pension, som med jobbskatteavdraget är runt 3 procent för en normalinkomsttagare.

Hur tänker du kring skatten på ditt sparande?

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom

PS. Här har du alla siffrorna.

Kapitalförsäkring och investeringssparkonto:
Genomsnittsskatt: 1,42 procent årligen på kapitalet
Insats: 360 000 kronor
Bruttoavkastning: 1 200 000 kronor
Skatt: -170 000 kronor
Ränta-på-ränta-effekt av skatten: -220 000 kronor
Nettokapital: 1 170 000 kronor
 
Pensionsförsäkring:
Genomsnittsskatt: 0,74 procent årligen på kapitalet
Insats: 360 000 kronor
Bruttoavkastning: 1 200 000 kronor
Skatt: -100 000 kronor
Ränta-på-ränta-effekt av skatten: -120 000 kronor
Nettokapital: 1 340 000 kronor
 
Direktsparande utan någon försäljning på 30 år:
Insats: 360 000 kronor        
Bruttoavkastning: 1 200 000 kronor
Skatt: -360 000 kronor
Ränta-på-ränta-effekt av skatten: 0 kronor
Nettokapital: 1 200 000 kronor
 
Direktsparande med fondbyten efter 10 och 20 år:
Insats: 360 000 kronor        
Bruttoavkastning: 1 200 000 kronor
Skatt: -310 000 kronor
Ränta-på-ränta-effekt av skatten: -200 000 kronor
Nettokapital: 1 050 000 kronor

 

 

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring



Urban|2013-11-26 11:53:30

Jag förutsätter att ni använt era egna usla sparräntor som referens! Själv har jag ingen ränta under 2,5% (rörl med insgar) eller 3,75 % - 4,4 % på bundna (2 års). Urban Hjelm
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Urban! Jag har tittat på ett långsiktigt sparande och därför inte använt mig av räntor på bankkonton. Istället har jag tittat på vad Stockholmsbörsen gett över en längre tidsperiod (närmare bestämt indexet OMX 30, minus 1 procentenhet i avgifter, för 1993-2012).
Hälsningar Mattias

Anmäl


SH|2013-11-26 12:02:17

"Även om du bara betalar kommunal skatt kan du sannolikt tjäna riktigt stora pengar på att spara i en avdragsgill pensionsförsäkring istället för att skatta för inkomsten direkt och lägga pengarna i en kapitalförsäkring eller på ett investeringssparkonto." Har Skandabanken tagit med att avsättning till allmän pension blir lägre, och dermed lägre utbetalad pension? Avdragsgill pensionsförsäkring och löneväxling er främst lönsamt for dom som betalar statsskatt och får lägre marginalskatt vid pension.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej SH! Tack för din kommentar, kul att du läser bloggen.
Inlägget handlar om privat sparande, inte tjänstepension. Privat pensionssparande påverkar inte alls den allmänna pensionen, det kommer ”senare” i din självdeklaration. Om du däremot pratar om löneväxling (som klassas som tjänstepension) så ska man vara försiktig om man tjänar under taket för intjänande av allmän pension.
Hälsningar Mattias

Anmäl


Andy|2013-11-26 12:16:57

Tre kommentarer: 1/ " För avkastningen valde vi OMX 30, minus 1 procentenhet i avgifter, för samma period" OK, kan du länka till uppgifter om vilken avkastning "Pensionsförsäkring" har haft i realiteten jämfört med OMXS30 under motsvarande period dvs 20 år i detta fall? 2/ Eftersom pensionspengarna tidigast kan tas ut fr.o.m. 55 års ålder (flaggat för förändring, dvs högre ålder kommer att gälla i framtiden) innebär det att aktuell teoretisk sparare börjar spara först vid ålder 35 år. Hur stämmer det överens med Skandias databas över sina egna pensionsparare? 3/ För övrigt: kan du lägga ut beräkningarna tex i igoogle drive så att vi alla läsare/kunder kan ta del av uppställningarna och beräkningarna i praktiken och inte endast slutresultatet? /Andy
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Andy! Tack för bra frågor.
1) Vad pensionssparare som grupp haft i avkastning under samma period är omöjligt att svara på, men fokus här har varit på att visa hur olika skatter påverkar sparandet. Vilken avkastning du kan förvänta dig i framtiden hänger ihop med vilken risk du är beredd att ta och hur aktiv du väljer att vara.
2) De allra flesta av Skandias kunder som pensionssparar aktivt är äldre än så idag men hur gamla de var när de började spara har jag tyvärr ingen uppgift om.
3) Tyvärr har jag inte möjlighet till det rent tekniskt, men jag delar gärna med mig av variablerna. Avkastningen enligt OMX 30-indexet minus 1 procentenhet var 8,5 procent per år, genomsnittsskatten för p-försäkring 0,74 procent och för k-försäkring 1,42 procent. Allting beräknat med geometriskt medeltal utifrån dataserierna för år 1993-2012.
Hälsningar Mattias

Anmäl


SH|2013-11-26 12:36:52

" För avkastningen valde vi OMX 30, minus 1 procentenhet i avgifter, för samma period": Har utdelningar blivit återinvesterad, och i såfall, för direktsparande, efter skatt på utdelning?
Anmäl


SH|2013-11-26 12:48:56

Hej Mattias, kollada med Pensionsmyndigheten just nu och handläggaren sa att om jag från min lön betalar inn på en avdragsgill pensionsförsäkring blir det reduserad innbetalning till allmän pension. Detter er överens med vad rådgivare har sagt till mig under planering av pension.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej SH! Blev mycket förvånad över svaret du fått så jag ringde själv till Pensionsmyndigheten och pratade med två personer där som bekräftade min linje. För säkerhets skull talade jag också med Skatteverket som bekräftade att den pensionsgrundande inkomsten inte påverkas av Allmänna avdrag (exempelvis privat pensionssparande). Förhoppningsvis rör det sig om ett missförstånd.
Hälsningar Mattias

Anmäl


SH|2013-11-26 14:41:04

Hej Mattias, tackar för svaret. Tråkigt att det er olika besked om detta då det er en mycket viktig del av beslutet om privat pensionsparande. Min pensionsrådgivare hos Max Matthiessen tyckte inte jag skulle spara i IPS utöver löneväxling just då den pensionsgrundade inkomsten blev reduserad. Frågan till Pensionsmyndigheten var om avsättning till Allmän pension blev reduserad om man inte betalade statsskatt och hade avdragsgill privat pensionsparande (typ IPS). Åpenbart att jag får kolla mera. Igjen tack.
Anmäl


Andy|2013-11-27 11:53:06

Tack för din återkoppling Mattias Munter. Utan jämförelsedata (som du alltså säger dig inte ha tillgång till) kan vi alltså konstatera: Med lägre skatt blir det mer över! Överraskande, verkligen överraskande (not...) Kommer det fler blogginlägg på samma tema?
Anmäl


Oliver|2013-11-29 11:37:18

Min invändning är att jag inte ser varför jag skulle vilja köpa en vara och inte betala för den. Mina barn går på förskola, jag kör på vägar, jag använder världens effektivaste system för att bygga upp välfärd genom skatteväxling. Skulle jag vilja att folk INTE betalar skatt?
Anmäl


Björn|2013-11-29 23:40:44

Är det inte mer intressant att titta på nettoavkastning då avgifterna skiljer sig åt mellan alternativen p-försäkring/ISK/direktspar. Det man vinner i skatt förlorar man sannolikt i avgifter i en privat pensionsförsäkring jämfört med ISK.
Anmäl


PJ|2013-12-06 08:36:29

Något som alltid verkar glömmas bort i denna typ av beräkning är beskattning av utdelningar. Om antagandet är sparande i aktier direkt ägande jämfört med via ISK så är det inte bara försäljning som beskattas vid direkt ägande. Utdelning beskattas ju med 30%. Jämfört mef ISK där man bara betalar schablonskatt på totala sparandet. Eller? Vid vilken utdelning per år blir ISK bättre även om man aldrig säljer?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej PJ!
Det var inte vårt huvudsyfte den här gången, och i beräkningarna har vi utgått ifrån ett fondsparande. Men det är en intressant idé som jag hoppas vi kan göra något av framöver. Tack! // Mattias

Anmäl


Henrik|2013-12-06 10:17:08

Hej, Hur kan genomsnittsskatten på investeringssparkonto bli 1,42 %. Skatten är väl statslåneräntan * 1/4 av kapitalet * 30%? Det borde bli mycket mindre än 1,42%.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Henrik!
Tack för din kommentar.
Vi har använt ett genomsnitt för statslåneräntan över 20 års tid, därav blir räntesatsen väsentligt högre än de 0,63 % som gäller för 2014. Underlaget för beskattning av investeringssparkonto beräknas genom avläsning av värdet kvartalsvis, dvs. fyra gånger per år. Dessa summeras tillsammans med årets insättningar och divideras med fyra för att ge kapitalunderlaget som sedan beskattas med 30% av statslåneräntan den 30 nov föregående år.
// Mattias

Anmäl


Johan|2013-12-06 16:31:44

Hur står sig en pensionsstiftelse i jämförelse?
Anmäl


Johan|2013-12-06 16:32:26

Hur står sig en pensionsstiftelse i jämförelse?
Anmäl


AR|2013-12-06 16:37:33

Hur är det med avgifterna för pesionsförsäkring och kapitalförsäkring? Är de frånräknade?
Anmäl



Vad ska du göra tills du blir hundra år?



Svenskarna lever ju som bekant allt längre, och inte bara det – vi är piggare och friskare än någonsin förr. Än så länge är 65 år en vanlig ålder att gå i pension, och då känner sig nog de flesta fortfarande aktiva och redo att ta tag i nya utmaningar. Allt fler når ända till hundrastrecket vad gäller ålder – det innebär 35 år i pensionerat tillstånd! Men vad ska man göra med all ledig tid som helt plötsligt finns till hands?

En Skandiakollega som heter Michel Jonson har tänkt på just den frågan och skrivit en bok som listar 99 tips på saker att hitta på när det är dags att gå i pension - inspirerande och med glimten i ögat. Själv säger han att han skulle välja att bestiga Kebnekaise, testa på att vara privatdetektiv och lära sig att jonglera om han fick tjuvstarta redan idag. Jag kommer istället att satsa på att lära mig spela ett instrument, lära mig ett nytt språk och sen ge mig ut och tågluffa.

Är det förresten någon som har läst Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson? Den 25 december har filmatiseringen av boken premiär och som en liten hyllning till detta så kommer vi med start idag att ha en nedräkning på bloggen i form av dagens pensionstips, med ett nytt inspirerande tips från Michels bok varje dag!

Tipsen hittar du till höger här på bloggen. Hoppas du hittar något som inspirerar – oavsett om du ska gå i pension, redan är pensionär, eller bara vill ha kul tips på utmaningar i vardagen.

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension




Debatten om premiepensionen



Idag skrev Svenskt Näringsliv, i en debattartikel på Svenska Dagbladets Brännpunkt, att de är ”för att öppna systemet även för så kallad traditionell pensionsförvaltning som förenar låga kostnader med effektiv förvaltning och god avkastning över tiden”. Äntligen!

Det borde såklart inte vara en kioskvältare att en av parterna bakom våra kollektivavtalade tjänstepensionssystem, som bygger på traditionell pensionsförvaltning, tycker att det vore en bra idé även för premiepensionen. Men hittills har den offentliga debatten ekat ganska tomt på det området, trots att spararna som jag skrivit om tidigare vill ha just jämnhet och stabilitet i sitt sparande och det är något som de inte får i dagens soffliggaralternativ (även om AP7 Såfan har andra goda kvaliteter). Framförallt har det handlat om hela premiepensionens vara eller icke vara, trots att en nedläggning sannolikt skulle innebära lägre pensioner. Kanske kan traditionell pensionsförvaltning, den beprövade grundbulten för tjänstepensioner, vara medelvägen som gör att alla kan acceptera premiepensionen som en viktig del av våra framtida pensioner. Jag skulle gärna få revidera mina spådomar om hur premiepensionen kommer förändras.

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



Jonas|2013-10-31 18:15:01

Nu förvaltas ju huvuddelen av pensionen på redan på det sättet. Visst skulle folk kunna få avstå PPM, men rör inte min valfrihet och kom sen inte och klaga på dålig avkastning- Vad pensionssystemet dock behöver är ett tillskott för att komma ifrån underfinansieringen som gör att bromsen slår till. Sen behöver PPM (och fondmarknanden i övrigt) fler och bättre indexfonder som grundplåt i pensionssparandet-
Anmäl



Vad händer om du inte blir gammal?



Såg den här gamla reklamfilmen och kände att det var dags att skriva lite om försäkring och trygghet.

Det pratas så oerhört mycket om pensioner idag, vilka val vi har att göra och hur du ska få bästa avkastning på ditt kapital till så låg avgift som möjligt, hur enkelt du kan göra det själv eller vem som kan göra det åt dig. Det har säkert inte undgått någon heller att vi ses som friskare och friskare och lever allt längre.

Men vad händer om vi inte lever så länge som tidningarna skriver?

Jag bestämde mig för att fråga en kompis som är sambo som hon också har en dotter tillsammans med för att se vilken koll hon hade. Vi kan kalla paret Anders och Anna. Anna visste inte riktigt själv exakt vad som skulle hända så jag bestämde mig för att se vilket försäkringsskydd hon och familjen faktiskt hade. Men hon visste så mycket som att hon omfattas av kollektivavtal, i hennes fall ITP som gäller privatanställda tjänstemän.

Om Anna skulle avlida idag så händer följande ur ett försäkringsperspektiv (ett testamente har paret skrivit som underlättar det övriga):
Från statliga pensionsmyndigheten får Anders en omställningspension som motsvarar drygt hälften av vad Anna skulle ha fått som inkomstpension från 65 års ålder. Det blir ungefär 8 000 kronor per månad före skatt och eftersom paret har små barn fortsätter utbetalningarna fram till dess att dottern fyllt 12 år.

Som anställd har man normalt en livförsäkring, kallad TGL, som ger ett skattefritt engångsbelopp om 267 000 kronor. Som förmånstagare till detta belopp är i tur och ordning make, barn/barnbarn och sedan föräldrar - inte sambo! För att Anders ska få ta del av detta så måste alltså förmånstagarförordnandet, som styr till vem pengarna ska betalas ut, ändras.

Företaget erbjuder en frivillig gruppförsäkring för de anställda och Anna blev ansluten automatiskt när hon anställdes. Livförsäkringsdelen i den betalar 445 000 kronor skattefritt. Via sitt fackförbund har Anna ytterligare en frivillig gruppförsäkring som betalar 890 000 kronor. Eftersom tjänstegrupplivförsäkringen som det ser ut idag inte kan betalas ut så blir totalen 1 335 000.

Som många andra unga familjer idag har paret bolån, i det här fallet omkring 1,6 miljoner kronor. Utbetalningarna från livförsäkringarna ger Anders möjlighet att lösa en stor del av lånet för att ha råd att bo kvar.

Vad händer med pensionssparandet då?
Eftersom Anna inte gjort något aktivt val alls för sin tjänstepension förvaltas pengarna utan återbetalningsskydd i ett förvalsalternativ. De pengarna, omkring 200 000 kronor, fördelas till andra sparare som tagit samma risk men familjen får inget. Hon har heller inte valt att teckna ett förstärkt familjeskydd så det blir inget månadsvis tillskott för familjen utöver omställningspensionen.

Det är lätt att man fokuserar enbart på spardelen av pensionen men det är viktigt att fundera även över andra delar. Det är just det som är försäkringens roll, att ur ett ekonomiskt perspektiv hantera frågor som vad som händer om man blir sjuk, drabbas av ett olycksfall eller dör.

Nu är det dags för dig att göra samma övning, hur ser det ut med tryggheten för dig och din familj? Kolla upp detaljerna och var särskilt uppmärksam med villkoren om du är sambo. Då blir också testamente en särskilt viktig fråga, så tänk efter före och ta hjälp av en jurist för att skriva ett sådant.

Trygga hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom

 PS. Vill du läsa mer finns här några nyttiga länkar:
http://www.pensionsmyndigheten.se/SituationEfterlevande.html
https://www.collectum.se/sv/ITP1/Sa-paverkas-din-pension/Vad-hander-nar/Avlider1/

 

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension




Checklista för tjänstepensionen



Idag är ingen vanlig dag för det är nämligen tjänstepensionens dag. Ni vet säkert att kanelbullen har sin dag den 4 oktober och det känns som det finns dagar för det mesta nuförtiden. Är tjänstepensionen något att fira då undrar ni? Ja, det tycker jag. Tjänstepensionen är nämligen den viktigaste löneförmånen som du kan få från din arbetsgivare. Den blir dessutom en allt mer betydande del av din framtida lön, inte minst sedan alltmer ansvar läggs på dig för hur pengarna ska förvaltas genom livet. Och är du egenföretagare ligger ännu mer ansvar på dina axlar.

Vad ska du tänka på en dag som denna då?

För dig som är anställd
Om du är osäker på om du har tjänstepension, fråga din arbetsgivare vad som gäller för just dig. Gör ett aktivt val. Även om det finns förval kring förvaltningen av pensionskapitalet behöver du fundera över hur skyddet för din familj ska se ut om något händer dig. Förvalen i kollektivavtalen har ofta inget skydd alls utan pengarna kan bara betalas ut till dig själv.
 
För dig som är egenföretagare utan anställda
För det första är det viktigt att ta ut lön för att få allmän pension. När det sen handlar om tjänstepension är det ingen annan än du själv som har ansvar för den delen. Även här är det viktigt att fundera på hur du skyddar din familj om något skulle hända dig. Ta tag i frågan i god tid!
 
För dig som driver företag och har anställda
Utarbeta en tydlig policy för pensionsförmåner och var noga med att informera dina anställda om den. Utöver lön är pension en viktig förmån som gör dig till en attraktiv arbetsgivare. Visa gärna på lönebeskedet hur mycket som sätts av varje månad. På så sätt bidrar du till att öka engagemanget för en så viktig sak som tjänstepensionen. Glöm sen inte att se om ditt eget hus.

Ålderspension, efterlevandepension, återbetalningsskydd, arvsvinster och riskkostnader. Det är inte alltid lätt att hålla isär begreppen i pensionsdjungeln så ta gärna hjälp av en rådgivare för att reda ut just din situation; det finns hjälp att få antingen via webben, telefon eller fysiska möten.

Om det var länge sen sist tycker jag att du ska fira tjänstepensionens dag med att gå in på www.minpension.se och titta efter hur det står till med din framtida lön. Den finns även som en app för mobilen (https://www.minpension.se/smartphone).

Så får vi vänta med kanelbullen några dagar till!

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom

 

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 




Såhär blir den nya premiepensionen



I början på veckan löpte remisstiden för den senaste utredningen kring premiepensionens framtid ut. Nedläggning, avgiftstak, fler val, färre val, bekräftelseval; svaren har varit minst sagt splittrade men vägvalet ligger nu alltså i politikernas händer.
 
Svensk försäkring har svarat för försäkringsbranschen och vi på Skandia valde att komplettera med ett eget för att särskilt lyfta fram några brister vi såg i underlaget. Är du nyfiken kan du läsa vårt yttrande i sin helhet här. Men om du redan nu vill veta hur det blir med premiepensionen i framtiden så kommer det här.

Vad kan du vänta dig händer med din premiepension? Följande fem ändringar ser jag framför mig, komplett med en bedömning av sannolikheten:

1. För det första kommer premiepensionssystemet att vara kvar. Det är helt orealistiskt att tänka sig en nedläggning av systemet i det här läget.
Sannolikhet: 100%
 
2. För dig som inte gjort ett aktivt val eller valt att inte välja kommer det inte bli någon skillnad alls. Den statliga fonden AP7 Såfa kommer fortsatt att förvalta dina pengar (mer om den längre ner).
Sannolikhet: 100%

3. Du som gjort ett aktivt val men där det har gått några år sen du gjorde någon ändring kommer att bli påmind om att se över ditt innehav. På något sätt måste du bekräfta att du är nöjd med ditt val, annars kommer dina pengar att placeras om till AP7 Såfa.
Sannolikhet: 80 %

4. Du kommer inte behöva gå igenom lika många fonder för att göra aktiva val. Antalet valbara fonder kommer att minska betänkligt från dagens över 800 stycken. Detta genom att införa tak för vilka avgifter som får tas ut och genom ramar för vilken risk som fonderna får ta.
Sannolikhet: 75%

5. Du kommer inte längre kunna välja utbetalning via traditionell försäkring med garantier. Det som idag erbjuds via Pensionsmyndigheten kommer inte att konkurrensutsättas av privata alternativ utan istället läggas ned. Du som efterfrågar detta hänvisas istället till AP7 Såfan. Det kommer att göra att du får räkna med större variationer i storleken på utbetalningarna från ett år till ett annat. Sannolikhet: 70%

Jag kanske inte kommer att få fem rätt men jag blir förvånad om jag inte har fyra rätt av fem. Vem sätter emot?

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom

Ps. Såhär funkar AP7 Såfa: AP7 Såfa är en prisvärd global indexfond som tar hög risk genom belåning så att du får avkastningen multiplicerat med 1,5. Med andra ord: om marknaden går upp tio procent ett år så avkastar fonden 15 %, medan om marknaden går ned tio procent så blir avkastningen istället minus 15 %. Du kan alltså förvänta dig att värdet kan variera kraftigt från ett år till ett annat i denna fond. Risken i fonden kommer sedan att trappas av när du närmar dig pension och fortsätta minskas under utbetalningsperioden. Detta sker genom att pengarna delvis placeras om till en korträntefond med låg risk. Räkna dock med att värdet på ditt kapital och storleken på utbetalningarna kommer att fortsätta variera ganska kraftigt många år efter att du gått i pension.

 

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



aa|2013-09-20 12:04:43

Derivatinstrument, inte belåning.
Anmäl


pensionstomten|2013-09-23 14:59:55

PRO mfl gnölar om den sk säkehetsspärren, som slår till ibland och sänker pensionsutbetalningarna. Den finns för att matcha våra pensionsINbetalningar mot UTbetalningar så att systemet inte kantrar. De anser att de bör få del av den "buffert" som finns i PPMsystemet. Ett bra sätt att urholka värdet är då att föra över pengarna till inkomstpensionen. Det kommer se lika bra ut för vanligt folk - som ändå inte fattar. Sannolikheten att den aspekten får plats i ppms omstöpning - hm. 75%? Sannolikheten för att över 50% av framtidens pensionärer bara får garantipension med lite socker på ytan för arbetade år: 65%
Anmäl


Allvarligt talat!|2013-09-24 09:04:18

inför koddosa!!!! det är ett helvete när man åker utomlands. telefonen har inget batteri osv. Totalt omodernt med er inloggning! koddosa nu!!!!
Anmäl


r|2013-09-24 11:07:50

ja för den kan ju aldrig få slut på batteri...
Anmäl


!|2013-09-24 12:05:31

Nej det kan den inte din dumma fan
Anmäl


P|2013-09-24 13:09:45

?????????????????
Anmäl


!|2013-09-25 16:43:42

kod dosa tack? är det på g? kan nån från banken svara?
Anmäl


Skandia|

Hej! Nej, vi har inga planer på att införa bankdosa. Vi har valt att satsa på andra inloggningslösningar som till exempel mobilt bank-id. //Anna, bloggredaktör

Anmäl



Vägval, inte vägs ände för PPM



I våras gjordes en översyn av premiepensionen och sedan dess har både LO och i dagarna socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven höjt rösten för att lägga ned hela premiepensionssystemet.

Premiepensionen är en mindre del av den allmänna pensionen där du själv har ansvar för hur pengarna placeras. Den ska komplettera den större delen, inkomstpensionen. För dagens pensionärer har premiepensionen marginell betydelse men för nästa generation kommer det handla om mer pengar (hur mycket har jag skrivit om här).

Kritiken mot premiepensionen går bland annat ut på att avkastningen varit dålig samt att alltför mycket pengar går åt till fondavgifter. Och det är klart att IT-kraschen och finanskrisen utgjort rejäla plumpar i protokollet, men trots detta har den genomsnittliga avkastningen faktiskt varit bättre än värdeförändringen i inkomstpensionen. Fondavgifterna är samtidigt kraftigt rabatterade och det finns gott om billiga alternativ för den som prioriterar avgiften främst. 

Det finns helt klart saker som kan bli bättre med premiepensionen, till exempel att traditionell försäkring med garantier blir valbart inte bara för utbetalning, men att systemet skulle läggas ned riskerar bara att drabba nästa generation av pensionärer negativt. Ole Settergren på Pensionsmyndigheten intervjuades i SVT igår och enligt myndighetens beräkningar kan det handla om så mycket som 1000-2000 kr mindre per månad i pension.

Premiepensionen står alltså fortfarande inför ett vägval kring utformningen, men har inte nått vägs ände!

Här kan du läsa mer om det allmänna pensionssystemet.

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom 

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension




Sol, sommar – och pension



Sommaren är här och snart är det dags för mig att gå på semester, men innan jag lägger mig i hängmattan tänker jag tillbaka på Almedalen där jag befann mig i förra veckan. I år har det pratats mer om pension och långsiktigt sparande än någonsin tidigare; ett sextiotal seminarier behandlade ämnet pension i någon form under veckan. Och eftersom vi på Skandia har ansvar för nästan var tionde sparad svensk krona så var jag och några kollegor självklart på plats för att delta.

Premiepensionen, där svenska folket får välja hur en del av den allmänna pensionen ska förvaltas bland 800 fonder, har varit en snackis under våren och Almedalen var inget undantag. Svårigheten att välja är det som oftast förs fram som det största problemet. LO gick längst i kritiken och gjorde ett utspel om att premiepensionen borde skrotas på grund av att avkastningen i genomsnitt har varit för dålig.

Nu ska man komma ihåg att avkastningen på premiepension ändå varit större än inkomstutvecklingen i samhället under samma period, vilket avgör hur resten av den allmänna pensionen (inkomstpensionen) utvecklas. Premiepensionen kommer alltså inte att slopas, även om jag kan hålla med om att det finns saker som kan förbättras (det skriver jag om här). Det perfekta pensionssystemet är inte uppfunnet ännu, även om vi i Sverige kanske har det bästa i världen.

I branschen skojar man ofta om att problemet med att arbeta med pensioner är att det är så tråkigt. Att man inte direkt blir populärast på sommarfesten när man berättar om sitt jobb. Men precis som naprapaten som behandlade gäster i Skandias trädgård i Almedalen fick höra om allsköns krämpor på sina fikaraster, så kom flera personer fram till mig och ville prata pension så snart de fick höra vad jag jobbar med. Och det gäller faktiskt människor i alla åldrar, vilket såklart är kul med tanke på hur viktigt det är.

Vill du också få bättre koll på pensionen är Minpension ett bra ställe att börja på. Där kan du se alla delar av din pension och göra prognoser för just ditt pensionspussel. Är du kund hos Skandia hittar du enklast dit med ett enda klick när du ändå är inloggad i vanliga internetbanken.

Trevlig sommar!

Mattias Munter, pensionsekonom

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 




Din framtida premiepension



Äntligen! utbrast hela svenska folket. Nu är översynen av premiepensionssystemet publicerad.

Nejdå. Jag känner mig trygg i att jag tillhör en mycket liten minoritet som kastade sig över premiepensionsutredningen när den presenterades av Stefan Engström i fredags. Och eftersom jag utgår ifrån att du nog inte var en av dem som utbrast ”Äntligen!” så ska jag inte kommentera varenda en av de söta och sura karameller som påsen innehöll.

Men jag tänkte bjuda på avsmakningsversionen.

Om du tillhör den fjärdedel av premiepensionsspararna som vill välja fonder själv och tycker det är viktigt med ett stort utbud så lär du tyvärr inte jubla högt. Utredningen vill allra helst ersätta hela fondtorget med upp till tio statliga fonder. Du tar smällen om det går åt skogen, men du får inte så stor frihet att välja vilken korg dina ägg ska ligga i.

Om du tvärtom tillhör den stora gruppen passiva premiepensionssparare, som låter bli att välja och hellre vill ha jämn och stabil avkastning än hög risk och hög potential, så öppnar utredningen för en riktigt trevlig förbättring.

Den vill göra det möjligt att gå över till statens traditionella försäkring (där avkastningen jämnas ut med återbäring istället för att svänga upp och ner) gradvis innan pensionen. Det tar bort roulette-effekten vid pensionering som kan sänka pensionen med tjugo procent i ett slag. Motiveringen är precis den problematik som jag belyst tidigare: att sparare kan ha oturen att gå i pension ett år som 2008 och då lägga över sparandet i traditionell försäkring där den lägre pensionsnivån riskerar bli permanentad. Det skulle samtidigt kunna ge bättre förutsättningar för avkastning under utbetalningstiden.

Men, i samma andetag öppnar utredningen också för att tvärtom slopa statens traditionella pensionsförsäkring helt, trots att hälften av spararna valde den år 2010-2011 när valet var neutralt utformat (numera krävs mer av ett aktivt val). Den skriver att spararna lika gärna kan lägga premiepensionen i en lågriskfond från Sjunde AP-fonden. Men i så fall tvingas pensionärerna välja mellan att fortsätta ha premiepensionen på börsen – eller få låg ränteavkastning i flera decennier efter pensioneringen.

Ingen höjdare. Åtminstone inte ur spararnas perspektiv.

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom

PS. Om du vill läsa hela utredningen hittar du den här.

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



Peter|2013-06-09 14:17:13

Roulette är rätta ordet. Litar absolut inte på staten och dessa utredningar som svänger i 180 grader på några år. Eget sparande och ser PPM mer som en krydda i nuläget, trots bra avkastning.
Anmäl


SH|2013-06-09 18:28:07

Ett problem med traditionell försäkring er att den med tiden, når många börja ta ut ut försäkringen och inte så många nya kommer till, så blir försäkringen en blandfond med mestadels räntor (pga liability matching). Det er mycket man kan si om fondbolags kostnader, men försäkringsbranchen er mycket, mycket värre mhp dolde kostnader.
Anmäl


Skandia|

Tack för ditt inlägg SH! Förhållandet mellan in- och utbetalningar behöver inte nödvändigtvis leda till att bolaget inte får placera som man vill. Det gör däremot i alla lägen förhållandet mellan vad man lovat i form av garanterade utbetalningar och de totala tillgångarna. Det så viktiga nyckeltalet som visar detta, solvensgrad, har Jim förklarat i ett tidigare inlägg här på bloggen.
Om försäkringsbranschen är särskilt skyldiga till dolda kostnader vet jag inte men det som kan vara svårt är att som kund sätta sig in i alla delar. Riskkostnader för eventuella försäkringsmoment, administrativa kostnader för försäkringen och kostnader för kapitalförvaltning ska täckas. I ett ömsesidigt bolag som Skandia Liv kan man dock vara trygg med att man aldrig betalar mer än nödvändigt; uppstår överskott i någon del så kommer dessa alltid tillbaka till spararna. //Mattias

Anmäl



Äpplen, päron och din premiepension



Mitt inlägg om premiepensionen har uppmärksammats av Sjunde AP-fonden (AP7) som på sin blogg låter Johan Florén ge sin syn på hur premiepensionen ska förvaltas. Det är roligt att ämnet väcker debatt och det är trots allt en fråga som berör de flesta svenskar. Tyvärr blandar han ihop äpplen med päron och rubriken i sig (”Skandia vill sänka svenskarnas pensioner”) blir vilseledande. Jag tänkte försöka förklara en del av det som kommer fram i inlägget (läs gärna mitt och AP7:s inlägg först, så hänger du med lättare).
 
För det första glömmer Florén att nämna att det är spararna själva som vi frågat och deras behov vi har utgått ifrån. Vi tycker att det är rimligt att de får vara med och tycka till om ett sparande som berör alla och som samtidigt i termer av pensionskapital kommer att vara större än vad man kan spara ihop till som privat pensionssparande.

Florén inleder med att göra en poäng av att traditionell pensionsförsäkring redan finns för premiepensionen och det är helt rätt att staten erbjuder ett eget alternativ här. Men eftersom jag inte får välja det förrän efter att jag gått i pension så hjälper det mig inte mot ett börsfall halvåret innan. Att många vill ha lösningen är uppenbart om man ser statistiken från 2010-2011 när 40 procent valde det alternativet för utbetalning trots att det inte handlar om stora pengar för dagens pensionärer. I framtiden är det lätt att se att staten kommer att driva Sveriges största livbolag (man kan fråga sig om det verkligen var syftet med premiepensionssystemet, men det tar vi en annan dag).
 
Vidare riktar Florén skarp kritik till sparformen traditionell pensionsförsäkring mot bakgrund att flera bolag haft det svårt under 2000-talets omtumlande finanskriser och han beskriver det som en ”vackert väder-produkt”. Jag tror att många skulle hålla med om att den beskrivningen passar bättre in på rena aktieinvesteringar, de går ju bara bra när solen skiner. Precis lika väl som det finns skillnader mellan starka och svaga fonder så finns skillnader mellan starka och svaga livbolag. Ett starkt livbolag har inga problem att hålla det man lovat sina kunder och samtidigt skapa bra avkastning utöver det. Nu handlade mitt inlägg inte alls om garantier så jag nöjer mig med att konstatera att traditionella livbolag lovar kunden något överhuvudtaget, medan fonder som AP7 Såfa inte gör det. Det intressanta i slutändan oavsett sparform är avkastningen som det kan ge och vilken risk man är beredd att ta.
 
Florén verkar övertygad om att noterade aktier är det som kommer att leverera högst avkastning ”över långa tidsserier” som han uttrycker det. Kristallkulor har varken vi eller AP7 men låt oss titta på hur de senaste 15 åren sett ut, med oss själva som exempel:


En hundralapp för 15 år sedan i ett globalt aktieindex är alltså idag värd 152 kr medan motsvarande hundralapp hos Skandia Liv är värd drygt 246 kr*. Jag kan inte se att man som pensionssparare i en portfölj med spridning på fler tillgångar är bara aktier skulle ha mindre pengar att röra sig med.
 
En förklaring till varför avkastningen kan bli så bra är att Skandia Liv sprider riskerna på fler tillgångsslag än någon annan. Vi har på senare år kraftigt ökat andelen alternativa investeringar, delvis med anledning av att börsnoterade aktier varit en så osäker resa. Blandfond kan man slarvigt kalla det men det är en unik sådan som innehåller investeringar i tillgångar som normalt inte är tillgänglig för en vanlig sparare, såsom fastigheter, infrastruktur och onoterade bolag.
 
Och just det, att ett traditionellt livbolag kan investera i mer illikvida tillgångar än en vanlig fond, ger möjlighet till hög avkastning som inte rör sig precis som världens börser gör. En strategi som understöds av en färsk OECD-rapport som tar upp just den möjligheten som är unik för institutionella investerare.
 
Självklart kan man trots den historiken välja att tro att börsnoterade aktier är det tillgångsslag som kommer att ge bäst avkastning över lång tid. Det är möjligt att det är så. Men frågan är då över hur lång tid och till vilka variationer (just AP7 har tappat minst 10 procent under fyra av de tolv år fonden funnits). Det kommer nämligen leda till att många pensionssparare i framtiden tvingas konstatera att man hade ”oturen” att gå i pension vid fel tillfälle, för att världens börser rasade just innan.

Mitt huvudargument är att jämna ut de här svängningarna med hjälp av återbäringsränta. Florén ifrågasätter det eftersom han väldigt korrekt noterar att återbäringen ”försvinner”, när börserna rasar (ibland med lite fördröjning). Men det är ju just då utjämningen är som bäst för spararen som ska gå i pension! Om du fick välja mellan att ditt pensionskapital krymper med 0 procent (återb