Hushållen väljer spara framför slösa



Hushållen blir alltmer optimistiska till den egna ekonomin, visar Skandias Plånboksindex för andra kvartalet. På frågan om man tror att man kommer att ha mer eller mindre pengar att röra sig med de kommande 12 månaderna jämfört med idag, är det drygt 16 procent fler som svarar mer pengar än mindre. Det är den högsta andelen sedan mätningarna började 2013.

Ökad optimism - och sparvilja
Normalt sett brukar en förväntan på mer pengar i plånboken gå hand i hand med en ökad vilja att konsumera, men så har det inte sett ut det senaste året då både optimismen och viljan att spara har ökat. Det går stick i stäv med vad Riksbanken försöker åstadkomma med minusräntan. Frågan är vad det beror på - och troligtvis finns det inte en förklarande faktor, utan flera. Dels kan Riksbankens extrema penningpolitik signalera att något inte står rätt till, och på så sätt avskräcka snarare än locka till konsumtion. Dessutom har många hushåll fått betydligt mer i plånboken under många år tack vare såväl låga boräntor som skattesänkningar (som ännu bara naggats i kanten av den nya regeringens skattehöjningar) och god reallöneutveckling. Möjligen har det extra utrymmet i plånboken blivit så stort att det inte längre är mer konsumtion som lockar mest, utan sparande inför framtiden.

Nya regelverk på bostadsmarknaden ställer högre krav på sparande Även nya regelverk på bostadsmarknaden kan ha bidragit till att öka hushållens sparvilja. Kravet på 15 procent kontantinsats i kombination med högre amorteringskrav gör att det både krävs ett större startkapital och kostar mer varje månad för den som köper en bostad idag. Samtidigt har bostadspriserna fortsatt uppåt vilket innebär allt högre kontantinsatser, större lån och mer i amortering varje månad. Förr eller senare lär dessutom boräntorna börja röra sig uppåt och för den som köpt en bostad i någon av storstäderna de senaste åren riskerar det att bli kännbart.

När räntorna stiger är det bra att ha en buffert. Vid någon punkt kommer vi också att få en ny lågkonjunktur med högre arbetslöshet till följd och även då är det bra om hushållen har reserver att ta av för att kunna betala räntor och räkningar.

Sett ur det perspektivet är det inte så dumt att hushållen väljer spara framför slösa när de får mer pengar över, trots Riksbankens enträgna försök att uppmuntra det motsatta.

Om du vill läsa hela rapporten kan du ladda ner den här.

Maria Landeborn
Sparekonom
Twitter: @marialandeborn




Nytt läge för blivande pensionärer



Skandias Plånboksindex visar att sparviljan hos hushållen är hög, trots högkonjunktur och ökande optimism om den egna ekonomin, fortsatt börsuppgång och rekordlåga räntor. De högre trösklarna till bostadsmarknaden får allt fler att vilja lägga pengar på hög.

2017 har hittills bjudit på fortsatt högkonjunktur, rekordlåga räntor och en börs på ny rekordnivå. Inte helt oväntat ser vi också att hushållen är fortsatt optimistiska kring den egna ekonomin. Men den höga sparviljan har ändå bitit sig fast. De som håller hårdast i plånboken är inte helt oväntat hushåll där många vill in på bostadsmarknaden; dit hör par utan barn och yngre hushåll som är mest benägna att spara. Men vi ser även att föräldrar med utflyttade barn är påtagligt sparbenägna. Tidigare har åren innan pension ofta kunnat erbjuda lite välförtjänt guldkant. Dagens höga trösklar in på bostadsmarknaden gör sannolikt att allt fler vill kunna hjälpa barnen med finansieringen av den första egna bostaden. Samtidigt gör reavinsten det oattraktivt att sälja sitt eget boende för att byta till något mindre. Alternativet blir att spara mer istället.

Om du vill läsa hela rapporten kan du ladda ner den här.

Maria Landeborn
Sparekonom
Twitter: @marialandeborn




Daniel|2017-04-20 09:35:58

Vad händer med översiktssidan? skulle inte den åtgärdas i början av året?
Anmäl



Amorteringskravet påverkar konsumtionen hos hushållen



Sjunkande räntor och starkare konjunktur har drivit sparviljan nedåt senaste fyra åren. I maj 2016 vände dock utvecklingen och i fjärde kvartalet konstaterar vi att sparviljan stabiliserats på en hög nivå hos de svenska hushållen. 

Analysen pekar tydligt på att konsekvenserna av amorteringskraven är vad som driver utvecklingen. Sparviljan ökar mest bland de grupper som berörs mest. Storstadsbor, höginkomsttagare, yngre par utan barn och småbarnsfamiljer – grupper med stora bolån eller som står inför att skaffa sin första bostad på en mycket högt värderad bostadsmarknad.

Under hösten var optimismen fortsatt hög även i ovan nämnda grupper, men i kvartal fyra ser vi att samma grupper fått en mer pessimistisk syn på ekonomiska situationen som de nya spelreglerna har skapat. Att optimismen kring egna ekonomin sjunker pekar på att hushållen inte bara förstått att förutsättningarna förändrats, utan nu även planerar för att göra verkliga förändringar i den egna ekonomin.

Om du vill läsa hela rapporten kan du ladda ner den här.

Maria Landeborn, sparekonom
Twitter: @marialandeborn


 




Hushållen prioriterar sparande



Skandias Plånboksindex för tredje kvartalet visar på ett trendbrott. Efter en lång tid av sjunkande sparvilja har hushållen nu tänkt om och prioriterar i högre grad sparande, framför allt handlar det om buffertsparande och amorteringar. En orsak till den ökade sparviljan är sannolikt det nya amorteringskravet och de effekter det får på privatekonomin för den som ska köpa en bostad. Det blir tydligt när man tittar på i vilka grupper sparviljan har ökar mest.

Två grupper där sparviljan ökar är storstadsbor och höginkomsttagare som ofta har stora bolån. En annan är yngre par utan barn som sannolikt står inför ett köp av en större bostad framöver och då behöver ha mer kapital. Slutligen handlar det om småbarnsfamiljer, en grupp med en ekonomi som redan är ansträngd på grund av högre utgifter, ofta kombinerat med lägre inkomst till följd av föräldraledighet, vab och deltidsarbete.

Samtidigt som amorteringskravet trätt i kraft och boprisrallyt saktat in, diskuteras ränteavdragets framtid frekvent i media. Även ett skuldkvotstak som främst skulle drabba förstagångsköpare är en populär tänkbar åtgärd för att kyla av bostadsmarknaden. Som lök på laxen tycks Riksbanken nu ha nått räntebotten och detsamma har boräntorna gjort.

Hushållens optimism minskar något men är fortfarande hög i ett historiskt perspektiv. Man ser positivt på framtiden och den egna ekonomin.

Om du vill läsa hela rapporten kan du ladda ner den här.

Maria Landeborn, sparekonom
Twitter: @marialandeborn

JPG image, 545 x 335



Svenska bankmarknaden|2016-09-20 15:00:27

Totalskyddad. Nämn en regering som tillåtit eller kommer tillåta fastighetspris fall!
Anmäl


Svenska bankmarknaden|2016-09-20 15:14:41

Med den globala befolkningstillväxten kan inte fastighetspriser sjunka. BNP tillväxt mäter aldrig livskvalité eller vilka varor och tjänster som ingår. Därav kan BNP aldrig sjunka. Inflationsberäkningarna utgår från en höginkomsttagares varu samt tjänstekorg ränteköp är en betydande del. Lågräntan är en skam för det politiska landskapet och gynnar den som tar störst risk eller i praktiken ej. Fastighetsköp är ingen risk i den nya ekonomiska landskapet, i synnerhet inte i Sverige. Ekonomi är ingen vetenskap utan styrs utifrån trender som politiker fastställer.
Anmäl



Hushållen ser positivt på den egna ekonomin



Skandias Plånboksindex för andra kvartalet visar att hushållen har en positiv syn på den egna ekonomin. Viljan att konsumera är hög och intresset för sparande ligger på rekordlåga nivåer. Under årets första kvartal steg optimismen till rekordnivåer. Vi har sett en hög tillväxt och sjunkande arbetslöshet, en börs som åtminstone tillfälligt stabiliserat sig och fortsatt låga räntor. Allt detta bidrar sannolikt till att optimismen är hög. Men samtidigt finns en hel del osäkerhet kring till exempel Brexit och hur det amerikanska presidentvalet kan komma att påverka världsekonomin. Vi har tidigare tydligt sett att hushållen snabbt börjar oroa sig för sin egen ekonomi vid negativa nyheter och stora förändringar i omvärlden. Just nu tycks de dock vara helt obekymrade av de orosmoln som faktiskt finns på himlen.
 
Kanske är det så att Riksbankens minusränta efter drygt ett år äntligen ger önskad effekt. Man brukar säga att det tar ungefär ett år att fullt ut se konsekvenserna av räntepolitiken och nu är det drygt ett år sedan vi fick minusränta. Och det är där hushållens fokus tycks ligga. Den svenska ekonomin är stark och räntorna är fortsatt låga, och man väljer därför att spendera framför att spara. Hela Sverige är dock inte med på konsumtionståget. Många yngre står inför sitt första kliv in på bostadsmarknaden där höga priser och skärpta amorteringsregler ökar behovet av ett eget sparande för att hitta någonstans att bo. Den gruppen är mer sparbenägen än övriga.
 
Nu vet jag att semestertiderna närmar sig och det är en lugn och skön period för många. Men jag tror att mångas blickar nu under resten av veckan kommer att vara riktade mot Storbritannien och den folkomröstning om huruvida man ska vara kvar i EU eller ej som sker på torsdag. Resultatet kommer att följas med spänning då konsekvenserna av ett eventuellt utträde skulle få konsekvenser som är svåra att förutse, som skrivit om tidigare här i bloggen.

Om du vill läsa hela rapporten kan du ladda ner den här.
Maria Landeborn, sparekonom
Twitter: @marialandeborn

 

 




Hushållen ser dystert på ekonomin



Skandias Plånboksindex för tredje kvartalet visar ett kraftigt tapp för hushållens optimism. Så här pessimistiska har hushållen inte varit på snart ett år. Den skakiga börsen och frågetecknen kring Kinas ekonomi och vilka effekter det får för Sverige och världen är tänkbara förklaringar till tvärvändningen i september.

I september ser vi ett av de största tapp vi sett sedan indexets start 2008 när det gäller hushållens syn på den egna ekonomin – nästan 11 procentenheter. Så sent som i augusti var tonläget ett helt annat, då var hushållen istället mer optimistiska än vanligt. Den svenska ekonomin var stark, börsen gick bra och Riksbanken hade trots det sänkt reporäntan igen vilket gav ännu lägre boräntor. Men i början av september var alltså optimismen som bortblåst.

Sverige är ett litet omvärldsberoende land och förklaringen till tappet ligger bland annat i det som händer utanför våra gränser. Tillväxten i Kina mattas av och det väntas få effekter för såväl svenska som europeiska bolag. Det har inte minst märkts på Stockholmsbörsen, som tappade drygt 10 procent på några dagar i slutet av augusti. En annan förklaring är den pågående flyktingkrisen, som nu tagit plats i vår vardag.

Även om minusräntan är goda nyheter för hushållen just nu, så höjs allt fler röster för att den på sikt kan driva fram en krasch på bostadsmarknaden. Dessutom väntas trösklarna in på marknaden bli högre i och med det kommande amorteringskravet. När enkäten genomfördes hade regeringens nya budget ännu inte lagts, men många av förslagen, som exempelvis höjd skatt och minskad avdragsrätt för RUT och ROT, var redan kända. Det kan också bidra till pessimismen kring den egna plånboken.

Det går inte att utesluta att detta bara är början på en bredare nedgång i optimismen vilket skulle kunna få stora konsekvenser. Drar hushållen hårt i handbromsen får det inverkan på efterfrågan i svensk ekonomi och därmed också på konjunkturen. Det kan sätta Riksbanken i en besvärlig sits. Reporäntan är redan -0,35 procent och frågan är hur man ska agera om tillväxten saktar in och inflationen faller igen. 

Förhoppningsvis går vi inte mot ett sådant scenario. Svensk ekonomi går bra och de låga boräntorna gör att många hushåll har mer pengar över att röra sig med idag än för några år sedan. Om den akuta oron för Kina lugnar ner sig och börsen fortsätter att stiga kan trenden mycket väl vända upp igen. 

Om du vill läsa hela rapporten kan du ladda ner den här.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Skandias plånboksindex, 2009-2015

Skandias Plånboksindex, som görs i samarbete med TNS Sifo, kombinerar hushållens optimism kring den egna ekonomin med sparviljan, det vill säga benägenheten att amortera, spara på banken, i fonder eller aktier.

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte




Rekordhög optimism hos svenska hushåll



Låga räntor har vi skrivit mycket om, och kommer så fortsätta. Det är en ny miljö både för beslutsfattare och hushåll – och för sparbolag som Skandia icke att förglömma! Vi har skrivit om hur man skall tänka framåt i tiden i ett läge med obefintlig avkastning på många sparkonton och låga avkastningsförväntningar även på mer riskfyllda tillgångar. Låt oss titta lite på situationen just nu, i mars 2015, och se hur negativa räntor och sjunkande lånekostnader påverkar hushållens beteende.

I Skandias kvartalsvis återkommande Plånboksindex kan vi läsa av det rådande stämningsläget hos svenska hushåll och se vilka prioriteringar de gör avseende sin privatekonomi. Vi ser i rapporten (pdf) att optimismen fortsätter att stiga under årets första kvartal. Sedan det rejäla bottennappet i oktober 2014 har trenden varit stigande och vi är nu uppe på rekordnivåer när det gäller hur ljust hushållen ser på framtiden. Inte överraskande är optimismen extra markant hos de hushåll som äger sitt boende – och där ränteutgifterna sjunkit rejält under den aktuella perioden.

Lite mer förvånande är kanske utvecklingen avseende sparviljan. Vi frågar ju inte bara om hur man ser på sin privatekonomiska utveckling det närmaste året, utan också vad man tänker prioritera i närtid: sparande eller konsumtion. Vi ser här att de låga räntorna inte alls tycks få hushållen att spendera mer. Det är snarare sparande som är i fokus. Och här ser vi en uppgång både för banksparande och investeringar på aktiemarknaden.

Sammantaget ger den rekordhöga optimismen och den ökade sparviljan en bild av de svenska hushållen som typiska investerare. De kännetecknas av en stark framtidstro kopplat med en relativt hög vilja att spara och investera för att framtiden skall bli ännu bättre. Se i diagrammet nedan den resa hushållen gjort från ”trösta”-läget sista kvartalet 2014 till dagens investerare.

Så vad är vår slutsats – är vi förvånade? Ja, lite. Framförallt anar vi att Riksbanken bör vara något besvikna. Att dra ned räntor till historiskt låga nivåer görs för att få konsumtionshjulen att snurra och inflationstakten att börja krypa uppåt. Detta samband är naturligtvis inte lagbundet, utan bygger på att hushållen faktiskt öppnar plånboken och börjar spendera pengar. När vi nu ser att så inte är fallet infinner sig frågan: vad gör Riksbanken nu? Är räntevapnet satt ur spel?

Jeanette Hauff, beteendeekonom Skandia
Twitter: @jeanettehauff

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs mer om kapitalförsäkring fond 


 



Brian|2015-03-18 17:29:29

Hur får ni ihop att när folk fortsätter att spara trots låga räntor så är de optimistiska? Jag får det till det motsatta, folk sparar för att de tror det blir knapert, eller till att spendera senare.
Anmäl


Jeanette Hauff|

Hej Brian

Vi inleder vår Plånboksundersökning med att fråga hur mycket pengar individer tror att de kommer ha över i plånboken om ett år - och svaren där ger oss en indikation om optimismen. Därutöver frågar vi vad man tänker göra med pengarna - konsumera eller spara. Det är såldedes två olika frågor som vi sätter ihop till en - vi sparar mer men antagligen inte för att "trygga" oss för dåliga tider i framtiden utan för att investera.

Anmäl



Plånboksindex visar ökad optimism



Det blir inte alltid som man tror. Ni minns dramatiken i oktober där vårt extrainsatta Plånboksindex visade på en rekordlåg pessimism? Svenskar dystra som aldrig förr – mycket beroende på effekter av valet och parlamentarisk oro (mätningarna gjordes ju under inledningen av oktober månad). Så var det dags att genomföra plånboksmätningarna igen nu i inledningen av december – och vi anande att budgetomröstningen och ett förestående extraval skulle späda på svenskarnas pessimism.

Ack så fel man kan ha ibland. Inte blev det något extraval – och inte avspeglade sig det stökiga politiska läget i en dystrare befolkning. Snarare såg vi motsatsen; att vissa grupper (i synnerhet den grupp vi definierar som medelinkomsttagare, dvs de som tjänar mellan knappa 21.000 och 50.000 i månaden) studsade upp rätt rejält när det gällde synen på innehållet i den egna plånboken ett år framåt i tiden.

Just skillnaden mellan de olika inkomstgrupperna gör det svårt att inte tolka decembersiffrorna som tecken på att det är det faktiska innehållet i budgeten som spelar roll – kanske större roll än vi trott. Jag kan tänka att det är en slags principiell skillnad på vad som får människor att reagera. Antingen styrs man av en underliggande känsla, en slags återspegling av ett stökigare politiskt landskap och mer återkommande politiska kaospunkter – eller så styrs man av kronor och ören i förslagen i budgeten för just den egna gruppen och den egna plånboken. Vi anade att den förra förklaringen sken igenom i oktober – men ser att vi nu i december tycks mer styrda av de reformer, eller uteblivna reformer som åtminstone i början av december tycktes prägla det kommande budgetåret.

Frågorna är om möjligt ännu fler nu, efter det inställda extravalet, men den principiella frågeställningen tycker jag är fortsatt intressant. Hur tänker du: påverkas du av de faktiska politiska förslag som läggs och deras effekt på din privatekonomi, eller styrs du mer av känslan av ett instabilt politiskt läge och den oro det medför?

Hela Plånboksindex hittar du här.

Jeanette Hauff, beteendeekonom Skandia

 

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK



Plånboksindex visar en störtdykning i optimism



Något har hänt – det ser vi i Plånboksindex, Skandias kvartalsvisa redogörelse för hushållens optimism och sparvilja. Vi har där siffror från början av 2009, från tiden strax efter dramatiken hösten 2008, från tiden då Sveriges BNP sjönk kraftigt på kvartalsbasis. Vårt optimismindex visade då riktigt låga siffror; likaså var det rejäla lågvattenmärken under skuldkrisens era under 2011. Aldrig förr har dock framtidstron varit så låg som nu. En bild säger, som vanligt, mer än tusen ord:

Vi gör vanligtvis våra mätningar under tre månader – denna gång lade vi dock till en månad. Vi ville helt enkelt försöka stämma av de eventuella förändringar avseende sparvilja och optimism som kunde tänkas ha uppkommit efter valet. Och visst hade det skett något! Hela nedgången av optimismen kom under vår oktobermätning – och det var en rejäl förändring.  

Osäkerhet ogillas, brukar man säga. Och osäkerheten om det parlamentariska läget tycks ha satt sina spår.

Vi brukar tala om att hushållens nivå på optimism ger en relief till sparviljan. Man kan spara med olika grundtoner, så att säga – ett optimistiskt sparande med tonvikt på investeringar och framtida goda avkastningsmöjligheter, och ett mer pessimistiskt sparande med tonvikt på trygghet. Just nu är vi så djupt inne i trygghetssökandet att det är svårt att se någon ljusglimt. Vi på Skandia känner igen det här mönstret från de fondflöden vi ser: stora inflöden i alla våra räntefonder den senaste tiden aviserar precis samma bild.

Ge mig era reaktioner – jag blev rätt förbluffad när vi såg magnituden på nedgångarna. Är du mer pessimistisk nu än 2009?

Jeanette Hauff, sparekonom



Anders|2014-10-20 13:52:18

Blir inte förvånad, då Skandia nekar sina kunder flytträtt på KAP-KL :-( Här är Skandia ensamma, och får ställa sig i skamvrån med dumstruten på !!
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Anders! Tack för din kommentar. Generellt så är Skandia positiva till flytträtt så länge den omfattar hela marknaden och till villkor som gör att de kunder som väljer att stanna kvar inte drabbas negativt.
Inom KAP-KL specifikt så erbjuder Skandia flytträtt på avtal tecknade efter 2006-01-01, något som inte alla bolag valde att göra under den upphandlingstiden.
I upphandlingen av valbara bolag som gjordes 2012 däremot, där ett av kraven var fri flytträtt, så var Skandia inte med och därmed har vi inte heller ändrat några avtalsvillkor på befintliga avtal. Därför ser det ut som det gör just nu för KAP-KL. /Mattias

Anmäl


Lars |2014-10-20 14:07:08

Kan naturligtvis endast tala för egen del, men helt klart att förskjutningen till 70-talet:s politik med minskad premiering för de som tar risk, Politikernas ökade mandat att ta beslut på medborgarnas bekostnad, ser inte jag som någon framgångsfaktor. Ser med ökad oro hur USA, i en allt snabbare takt utvecklar nya och framgångsrika företag, såsom Google, medan Europa, med undantag av ett fåtal nya företag, diskuterar politikens roll. Men som sagt, min personliga reflektion
Anmäl



Små inkomster - stor optimism



Ibland är det skillnaderna som gör skillnad, tänker jag. Vi på Skandia tar ju fram Plånboksindex varje kvartal – en undersökning om hur människor tror att deras plånbok kommer må ett år fram i tiden, och vad de vill spendera mer, alternativt dra in på. Vi började redan förra kvartalet att se en ökad optimism – hushållen såg överlag ljusare på framtiden än vad som varit fallet under rätt många kvartal bakåt i tiden.

Det intressanta med juni månads Plånboksindex är de skillnader mellan grupper vi ser. Först nu ser t ex hushåll med låga inkomster ljust på framtiden. För individer med inkomster under 20 800 kronor ökar optimismen rätt rejält. Historiskt ligger höginkomsttagare alltid över låginkomsttagare avseende optimism, men skillnaden mellan olika inkomstgrupper är nu mindre än någonsin.

I Plånboksindex får vi siffror men inte förklaringar. Jag funderar på om en sådan sak som skatteåterbäring kan ha någon inverkan på optimism bland individer med lägre inkomster. Vi såg i en undersökning tidigare under året att privatekonomisk oro är något som skiljer sig åt radikalt mellan individer. Ordning och reda var källa till oro för vissa, pension var oro för andra – och för en del av de vi frågade var oron för att inte kunna betala räkningar i slutet av månaden det man oroade sig mest för.

Här, kan man spekulera, kan även en mindre summa i skatteåterbäring spela en rätt stor roll för optimism och framtidstro.

Höginkomsttagare då, där optimismen backar – vad kan förklaringen till detta vara? Jag funderar i termer av att en oro för att negativa saker skall hända på boprisområdet eller ränteområdet kan spela roll. Kom ihåg att vi frågar om framtiden, vi försöker fånga människors antaganden om deras privatekonomiska situation ett år fram i tiden. Kanske innebär att det skrivs mycket om svenskars belåningsgrad att man känner sig oroad, trots att man inte sett något konkret i plånboken än.

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

 

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investera i och handla med aktier samt hur du följer  aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

                               

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och om våra svenska fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs tipsen om våra bästa fonder

 

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring




Konsumtion med lånade pengar?



Det var ju en rätt ljus bild Heidi målade i sin konjunkturrapport avseende de svenska hushållen. Stigande realinkomster, låga räntor och skattesänkningar pekar alla åt samma håll: det är de svenska hushållen som förväntas driva tillväxten när vi tittar framåt.

I Skandias senaste Plånboksindex för mars hittar vi också tecken på just det Heidi förutspår! Svenska hushåll blir allt mer optimistiska och sparviljan sjunker dramatiskt. Det tycks som om svenskarna nu är i färd med att dra på spenderbyxorna (läs hela plånboksindex).

Skandiad Plånboksindex kombinerar mätningar av hushållens optimism med en uppskattning av deras sparvilja för att kunna svara på frågan: varför sparar hushållen mindre, varför konsumerar hushållen mer?

Vi ser att optimismen bland svenska hushåll ökat sedan bottennoteringen vid årsskiftet 2013/2014 och att man nu ligger på ett historiskt snitt. Hushållen är med andra ord i ett historiskt perspektiv varken optimistiska eller pessimistiska avseende sin privatekonomi när de blickar ett år framåt i tiden.

Detta ”mellanläge” innebär att vi inte kan uttala oss om hushållens ökade konsumtion är ett ”trösta”-beteende, betingat av att allt ser uselt ut, eller ett njutningsorienterat beteende, för att allt istället ser så bra ut.

En potentiell baksida av hushållens konsumtionsfokus tar Dagens Industri upp i tisdagens tidning. Hushållens samlade ränteutgifter är på rekordhöga nivåer – trots ett lågt ränteläge. Kan det vara så att åtminstone en del av den ökade konsumtionen har tillkommit genom en ökad belåning? Värt att ha med sig i bakfickan kanske, när vi pratar om hushållens skifte från sparande till konsumtion idag.

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

 

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte




Ökad optimism – för vissa



Minns ni höstens plånbokssiffror där optimismen fullkomligen gick ned i källaren? Vi var rätt förväntansfulla när vi nu i december fick siffrorna för fjärde kvartalet. Skulle det fortsätta ned? Eller ser vi nu ljusare på framtiden?

Lite klokare har vi blivit. Bland hushållen som helhet har optimismen repat sig och är nu nästan uppe i nivå med genomsnittet för de sex år vi gjort mätningar. Tillsammans med en fortsatt hög sparvilja fortsätter vi att befinna oss i det vi kallar "Trygga"-läget, dvs en hög sparvilja kombinerat med ett behov av att bygga trygghet för en osäker framtid, men nu gränsande till ett mer investeringsinriktat sparande.

Till viss del kvarstår dock vår fundersamhet. Vi ser att skillnaden mellan storstadsbor och människor utanför Stockholm-Göteborg-Malmö ökar. Märkbart högre - och ökande - optimism i Storstadsregionerna kombinerat med en fortsatt pessimistisk syn gör klyftan större än på mycket länge. ”Stadsbor blir allt mer optimistiska” var också den rubrik DN valde när man i söndags kommenterade vår rapport. Jag funderar på om det låga ränteläget, och framförallt en tilltro till fortsatt låga räntor under 2014 spelar roll - vi vet från höstens undersökningar att en hög skuldsättning ofta är koncentrerad till storstadsområdena. 

Likaså ser vi att nivån på optimism bland pensionärer fortsätter nedåt. Även här ökar klyftan till den arbetande delen av befolkningen där vi kan uppmäta en ljusare syn på framtiden. Vi kan konstatera att de budgetförslag som omfattade pensionärerna definitivt inte höjde tilltron till mer pengar i plånboken om ett år för den gruppen.

Något att fundera på i början av det nya året? Är det ett mer tudelat samhälle vi ser avtryck av i vår plånboksmätning? Vad tror du?

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

 




Pensionärernas optimism sjunker



Ni minns Skandias Plånboksindex för september månad? Ett störtdyk för svenskarnas framtidstro vad gäller den egna ekonomin – och den lägsta noteringen för svenskars optimism som vi sett på två år. Jag flaggade för att det kunde vara intressant att se på hur olika väljargrupper reagerade efter regeringens budgetproposition som presenterades just efter våra siffror. Hur skulle människor reagera – med ökad tilltro till att de nog skulle ha mer i plånboken eller med fortsatt pessimism?

När vi sitter med facit i hand blev väl svaret att jo, många är mer optimistiska. Sammantaget är det inte samma bottennapp i oktobermätningen som i septembermätningen vad gäller optimism och framtidstro. Detta är dock inte hela sanningen. Vi ser att hos en grupp, de över 65, tycks pessimismen ha bitit sig fast. Pensionärerna är nere på optimismnivåer som ungefär motsvarar läget 2008-2009, det vill säga under de värsta krisåren.



Vad kan det bero på? Det finns ju en del kända faktorer som kommer att påverka just den här gruppen specifikt. Pensionssystemet är naturligen en sådan. Vi vet sedan tidigare att bromsen i pensionssystemet kommer att slå till 2014 (och prognostiserat även under 2015) och leda till sänkta pensioner. Till viss del kompenseras denna negativa effekt genom de skattesänkningar som annonserades i regeringens budget – men inte fullt ut. Nettoeffekten för pensionärer är således lätt negativ vad gäller pengar kvar i plånboken.

Den typen av mått vi har i vårt Plånboksindex baseras ofta lika mycket på förväntningar som på den faktiska situationen. Jag kan bara tolka den fortsatta pessimismen bland pensionärerna som att deras förväntningar avseende skatteförändringar och andra positiva effekter i budgeten var högre än de som faktiskt presenterades. Förväntningar är också värda att tas på allvar. De styr mycket av vårt beteende – vår riskvilja, vår syn på nyheter, vår tolkning av omvärlden. Och det tycks nu som om vi i Sverige har två typer av förväntningar om framtiden att handskas med. En lätt positiv och balanserad bland de yrkesverksamma, och en pessimistisk bland pensionärerna. 

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

 

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 




Pessimismen delar Sverige



Ni minns Plånboksindex, vår kvartalsvisa temperaturtagning på svenskars sparvilja och optimism? Genom att kombinera dessa båda värden får vi en mer nyanserad bild av varför människor sparar, och vilken funktion sparandet fyller. Vi pratar om ”investera-läget” vi befunnit oss i under hela 2013: en hög sparvilja kombinerat med en optimistisk syn på framtiden. Vi sparar för att det skall bli ännu bättre framöver, och ser mer möjligheter än hinder vad gäller framtida avkastning.

Så kom siffrorna för det tredje kvartalet (uppmätta i början av september). Ingen större förändring av sparviljan, den är fortsatt hög – men en fullständig kraschlandning avseende optimism-måttet! Under tiden vi mätt optimism (sedan början av 2008) har vi sett att ungefär 7 procent fler är optimister än pessimister. I förra mätningen var den siffran uppe på över 12 procent - riktigt högt historiskt sett. Och nu: störtdyk till 3,8 procent!



Klart det blir fokus på de allt mer pessimistiska svenskarna! Visst kan vi prata om en förflyttning från ”investera”-läge till ”trygga”-läge, men den brinnande frågan blir naturligtvis: hur kan vi förklara den låga optimismen?

Viss ledning hittar vi om vi börjar dela upp resultaten lite. Vi ser att ränteoron inte är särskilt påtaglig: vi hittar ingen egentlig skillnad mellan människor som själva äger sin bostad och de som bor i hyresrätt. Däremot har inkomst stor betydelse! Låginkomsttagare (mätt som de med mindre än 20.800 i månadslön) har under hela den period vi kan studera haft mest pessimistisk syn på framtiden. Det anmärkningsvärda nu är att optimismen för denna grupp dyker – medan optimismen för höginkomsttagare (med månadslöner över 50.000/månad) faktiskt går upp en smula! Fortsätter vi att gräva får vi också vidare vägledning: pensionärer är mer pessimistiska, så även studenter.

Jobben är centrala, någon annan slutsats kan vi inte dra av våra mätningar. Har man en osäker plats på arbetsmarknaden, eller har man (som studenterna) inte kommit in på allvar än är möjligheten till jobb helt överskuggande för huruvida man är pessimist eller optimist. Pensionärernas låga optimism kan bero på den sänkning av inkomstpensioner som förutskickats.

Vi gör, som jag var inne på tidigare, mätningar i början av varje månad. Den regeringsbudget som nu lades fram, med effekter på åtminstone ett par av de grupper vi nu ser reagera med allt mer ökande svartsyn – hur kommer den att tas emot? Vi räknar dagarna till nästa mätning och återkommer gärna i ämnet!     

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom




Plånboksindex visar ljusare framtidssyn



En ljus syn på livet och ett fast, men mjuknande grepp i plånboken skulle man kunna sammanfatta vårt andra Plånboxsindex för året.

Plånboksindex är vår temperaturmätare över svenska hushålls sparvilja och optimism som vi släpper fyra gånger om året. Liksom förra kvartalet ser vi att svenskar tycks befinna sig i det vi kallar "investera-läge", vilket betyder en stark optimism kombinerat med en hög sparvilja. Vi ser en viss tendens, både nu och i april, för en dragning mot ökad konsumtion, mot "njuta-läget”, men än är vi inte riktigt där.

Ni vet hur det är med data. Man tittar på siffrorna och sedan tittar man lite mer och så börjar man fundera. Ta det här med optimism till exempel. Aldrig förr har de 3000 vi frågar varje kvartal varit så optimistiska, inte under hela perioden sedan 2009! Vad vi visar är, enkelt beskrivet, skillnaden mellan optimisterna, (de som tror att de om ett år kommer att ha mer pengar i plånboken), och pessimisterna (de som tror att det kommer att bli sämre ekonomiskt). Tittar vi bakom nettosiffran ser vi att optimisterna stadigt utgjort minst 20 procent av de tillfrågade under alla mätningar - oavsett Greklandsoro eller Cypernkris. Mer intressant är det att titta på pessimisterna. Nu utgör de ungefär 13 procent av de tillfrågade - att jämföra med första halvåret 2009 då över 20 procent var pessimister. Pessimisterna har helt enkelt blivit betydligt färre, och vi kan bara spekulera i vad som ligger bakom den minskande siffran. Räntebanan är en sådan spekulation; Riksbankens senaste besked indikerar en fortsatt låg styrränta - något som ger effekt i svenskarnas plånböcker.

Lite tankeväckande är också utvecklingen när det gäller hushållens sparvilja. Jag noterar även här historiskt höga siffror - bra mycket högre än genomsnittet under den period vi gjort mätningarna. Dock ser vi ett trendbrott både första kvartalet 2013 och i den senaste mätningen. Vi går mot mer konsumtion - framförallt bland kvinnor. Kanske är det återigen det låga ränteläget som avspeglar sig med låg avkastning på sparkontot och ett, som det tycks, minskande intresse att amortera; kanske är det en bristande tilltro till aktiemarknaderna som gör att mer pengar läggs på resor, mat och kläder. 

    

Kolla in Skandias Plånboksindex själv och se vad du får för tankar!

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

 




Skandias Plånboksindex



Vi har pratat mycket sparande i bloggen. Varför man sparar och vikten av att själv ha koll på sitt sparande. Självklart följer vi statistik över hushållens sparande – och har t.ex. kunnat konstatera att vi sparar betydligt mer nu än för ett år sedan, men att sparviljan ser ut att ha mattats av något under årets första månader.

Där kunde vi ha slutat. Men – och här kommer det spännande – sparande är inte alltid sparande. Sparande kan ibland vara ett sätt att försöka få den där skrämmande framtiden att skrämmas lite mindre, ett sätt att skapa lite mer ekonomisk trygghet att falla tillbaka om allt skulle gå åt pipan. Sparande kan också vara ett sätt att, utifrån ett rätt gott utgångsläge, investera för att få det ännu bättre i framtiden. Det räcker alltså inte med att bara se på sparstatistiken – man måste lägga till en slags underton, någon slags signal om huruvida det är ett negativt ”måste” eller ett positivt ”men varför inte?” som driver sparandet.

Precis det här kan vi visa med rapporten Skandias Plånboksindex som vi nu introducerar i samarbete med TNS Sifo. Kvartalsvis kommer vi att kombinera hushållens uppmätta sparvilja med deras optimism – eller pessimism. Och just den kombinationen gör att vi kan säga lite mer om hushållens sparande just nu. Visst, optimismen är historiskt hög och visst, den har mattats av något på sistone. Men den underliggande känslan tycks under andra halvan av 2012 gått från ett Trygga-läge, där en oviss framtid skall göras lite mindre oviss, till ett Investera-läge, där vi tycks vara mer villiga att satsa för att vinna. En rätt avgörande skillnad både för oss experter som ska försöka hjälpa och guida – och för dig som ska tänka igenom precis hur du ska göra med dina egna pengar.



Ibland känner jag att undersökningar av den här typen ger upphov till fler frågor än svar. Varför ser vi t.ex. ingen effekt alls av Cypern-oron på vare sig optimism eller sparvilja? Varför har optimismen bland de över 65 gått från katastrofsiffror 2010 till nivåer som är någorlunda jämförbara med övriga åldersgrupper? Och vad är det egentligen som styr barnfamiljernas utveckling vad gäller optimism och framtidstro? De här frågorna är lite av poängen med Plånboksindex. Ekonomiskt beteende är inte så enkelt och endimensionellt att det bara är att avläsa i en tabell och sedan leverera ett stensäkert svar. Men – Plånboksindex hjälper oss att resonera på ett mer informerat och välgrundat sätt. Vi tror att vi får lite bättre koll på faktorer som faktiskt spelar riktigt stor roll för de svenska hushållen. Kolla in Skandias Plånboksindex och säg vad du tycker! Varför sparar du? Hur tror du att andra resonerar?

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

 



Christer|2013-04-29 16:23:44

Vad innebär fältet "trygga"? Är det det när man själv tjänar bra och har sparkapital men inte tror på börsen?
Anmäl


Jeanette Hauff|

Hej Christer! Trygga-läget innebär att man prioriterar sparandet för att klara framtida problem (man känner låg optimism för framtiden med andra ord), i motsats till Investera-läget där man har både hög optimism och hög sparvilja. //Jeanette

Anmäl



Mer Skandia hittar du på: