bolån - Skandiabanken

Två steg fram – ett och ett halvt tillbaka



Gårdagens statistik var knappast särskilt munter läsning för Riksbanken. Nedgången på bostadsmarknaden accelererade och inflationstakten (mätt som KPIF) mattades av till 1,8 procent från förra månadens 2,3.

Totalt sjönk priserna på bostäder 3 procent under oktober, enligt Valueguard, och störst var nedgångarna i Stockholm. Priserna är fortfarande ett par procent högre än under oktober förra året, men kurvan pekar brant nedåt, och jag skulle inte bli förvånad om vi får se sjunkande priser även på årsbasis framöver. Det skulle i så fall vara första gången sedan 2012. Men som min kollega Maria skrev igår, så fattas (tack och lov) de faktorer som verkligen skulle kunna utlösa dramatik – lågkonjunktur, stigande arbetslöshet och hög ränta. Så även om det säkerligen kan vara oroligt på bostadsmarknaden ett tag till, så har vi fortsatt svårt att se ett regelrätt prisras framför oss.

Naturligtvis påverkar gårdagens statistik Riksbanken. Senast det begav sig passade direktionen på att köpa tid genom att skjuta fram beslutet om huruvida obligationsköpen ska förlängas eller avvecklas till mötet den 20 december. På så sätt kan de väga in både gårdagens statistik och motsvarande siffror för november samt senaste och ytterligare ett ECB-besked innan de bestämmer sig. Min tes vid förra räntebeskedet var att om inflationen skulle visa styrka under återstående månader, så skulle Riksbanken våga avveckla obligationsköpprogramet efter årsskiftet eftersom ECB då ska halvera sitt.

Det har inte skett. Inflationstakten toppade i juli och har därefter mattats av. Den har dessutom varit lägre än förväntat de senaste två månaderna samtidigt som situationen på bostadsmarknaden alltså har förvärrats. Det är inte en miljö som Riksbanken vill ta ett steg tillbaka i.

Nästa sak att fundera på är vilka effekter en ihållande oro på bostadsmarknaden skulle få på tillväxten, via effekterna på bostadsinvesteringar och vår konsumtion. Dessa två faktorer har varit viktiga för den starka tillväxt som svensk ekonomi har presterat de gångna åren och har sannolikt bidragit till trenden uppåt för inflationen. Istället för att utveckla det resonemanget vidare nöjer jag mig med att hänvisa till grafen nedan. Återigen: Inte en miljö som Riksbanken vill ta ett steg tillbaka i. Nästa månads prisstatistik blir viktig, men jag är tveksam till att en hög siffra räcker. Riksbanken vill se att 1) avmattningen i inflationen bryts och att 2) bostadsmarknaden stabiliseras, och för det räcker knappast ett enskilt månadsutfall. Än en gång blir vi påminda om hur svårt det är för centralbankerna att ta sig ur lågränteträsket.

Fler aktuella inlägg från mig hittar du här.

Johan Lundqvist
Makroekonom
Twitter: @j_lundqvist1




Svensk ekonomi i högform (?)



Sällsynt hög tillväxt
Igår presenterade SCB siffror över den svenska BNP-tillväxten under årets första tre månader. Och även om tillväxten inte kommer upp i samma höga takt som under sista kvartalet i fjol, så är det alltjämt starka siffror vi bjuds på. Jämfört med samma period förra året växte svensk ekonomi med 4,3 procent. Det är högre än de flesta andra industriländer och klår dessutom flertalet tillväxtländer.

Och det är inte bara tillväxtsiffran som är stark. Arbetslösheten fortsätter att sjunka och den så kallade sysselsättningsgraden, som visar hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder som förvärvsarbetar, är uppe på samma nivåer som vi brukar nå i slutet av en stark högkonjunktur. Annorlunda uttryckt: man får leta ganska långt bak i tiden för att hitta perioder när så stor andel av Sveriges vuxna befolkning gick till jobbet på morgonen som vi ser nu.

Även om det finns problem och utmaningar som inte reflekteras av starka makroekonomiska siffror, så går det inte att komma ifrån att den svenska ekonomin går som tåget just nu. Och även om tempot skruvas ned något framöver, så pekar prognoserna på fortsatt stark svensk konjunktur under överskådlig tid.

Men det är trots allt något som inte stämmer med den här bilden. Och det handlar såklart om räntan. För i ett mer ”normalt” konjunkturförlopp är det i det här läget som räntan brukar vara som högst eftersom inflationen brukar vara på väg upp. Nu är räntan istället den lägsta någonsin. Den låga räntan är också en delförklaring till att tillväxt- och arbetsmarknadsstatistiken ser så pass stark ut. Det har aldrig varit så billigt att låna, men följden med en utdragen lånefest är att vi redan idag använder upp utrymme som annars skulle utgöra morgondagens konsumtion och investeringar, och därmed tillväxt. Det leder till att morgondagens tillväxtpotential ofrånkomligen blir mindre.

Det som göms i snö…
Men om vi blickar längre fram i tiden, så kommer även den här cykeln så småningom att övergå i lågkonjunktur. Och när väl det sker, riskerar obalanser som har byggts upp och förstärkts under gångna år att ställa till med problem som dessutom riskerar att bli väldigt kännbara. En sådan obalans, som också många svenskar kan relatera till direkt, är bostadsmarknaden. Ett boprisfall betraktas ibland som en risk som främst gäller för dem som äger sitt boende. Men boprisfall är en risk för hela ekonomin. Tittar vi närmare på de svenska tillväxtsiffrorna, så ser vi att det framför allt är hushållens konsumtion och bostadsbyggande som driver ökningen. Och över tid är sambandet mellan bostadspriser och konsumtion tydligt. Sjunkande bostadspriser skulle därmed få påtagliga effekter på hushållskonsumtionen. Detta är särskilt besvärande nu när exportsektorn har motvind och därmed inte kan kompensera för svag konsumtion.

Sist lågkonjunkturen slog till, i samband med finanskrisen, blev dock nedgången på bostadsmarknaden trots allt tämligen kortvarig – efter bara något år hade hela nedgången tagits igen. Men en viktig förklaring till den begränsade effekten på bostadsmarknaden den gången var att Riksbanken tog ned styrräntan från 4,75 procent till 0,25 på kort tid. Eftersom motsvarande möjlighet inte finns i dagsläget och priserna dessutom har stigit med ytterligare 50-60 procent sedan dess, riskerar fallet att bli betydligt större och/eller mer långvarigt nästa gång.

Det hänger på jobben och räntan
I närtid anser vi dock att risken för ett påtagligt prisfall på bostäder är ganska låg. Det är först om inflationen tar oväntad fart och Riksbanken tvingas till snabba räntehöjningar, eller om konjunkturen viker och driver upp arbetslösheten som risken börjar bli alarmerande. Men det är ganska uppenbart att den svenska ekonomin i nuläget ångar på i hög fart och att färden sker utan tillräckliga stötdämpare.   

Johan Lundqvist, ekonom, bloggar inom makroekonomi & sparande.  

 




Det gyllene tillfället



Riksbankens senaste besked innebar ytterligare en räntesänkning och prognoserna för höjningar skjuts på framtiden. När riksbankschef Stefan Ingves nyligen mötte riksdagens finansutskott i en utfrågning blev det tydligt att man heller inte kan utesluta ytterligare sänkningar. Han lyfte även frågan om ränteavdragen och menade att dagens räntenivåer ger ett gyllene tillfälle för de styrande att minska ränteavdraget i stora steg.

Argumentet med det låga ränteläget har redan använts av regeringen i andra sammanhang, nämligen när skatten vid årsskiftet höjdes med drygt 55 procent på sparande i populära sparformer som kapitalförsäkring och investeringssparkonto.  Det lär inte bli lika enkelt i frågan om ränteavdragen och risken är förstås att lånefesten fortsätter ett tag till.

Med det sagt så innebär det här ändå ett gyllene tillfälle för dig att se över din privatekonomi. Den låga räntan må bli långvarig men den kommer att stiga och det gäller att rusta sig för det i tid. För den som tänker långsiktigt – och orkar stå emot den värsta konsumtionshetsen – finns det en rad smarta saker att göra för att dra nytta av det unika ränteläget. Använd utrymmet, nu när räntorna är rekordlåga, till att spara och amortera. Ju mer du amorterar desto mindre sårbar är du för räntehöjningar och eventuella boprisfall. Förbered dig även på att krav på amorteringar kan komma att utgöra en betydande del av din boendekostnad när du flyttar framöver. För den som inte på allvar kommit igång med ett långsiktigt sparande så är det alltid rätt tillfälle att börja, kanske med syfte pension om man redan sparar till drömresan eller nästa boende.

Jag noterar avslutningsvis att två decennier av stigande bopriser ännu inte tycks ha slagit svenska folkets bostadsdrömmar i kras. Enligt en färsk undersökning som Dagens Industri tagit del av, vill nästan två av tre svenskar helst bo i villa eller radhus. Samtidigt har intresset för bostadsrätter ökat, inte minst i Stockholmsområdet. Att hyra sin bostad – och därmed betala tiotusentals kronor om året till sin hyresvärd – ses inte lika attraktivt. Drömmen om en egen täppa är som starkast i åldrarna 25 till 49 år, där hela 75 procent svarar att de föredrar att bo i eget hus. Och med dagens rekordlåga ränteläge anser sig många ha råd.

Men den historiskt låga räntan varar som sagt inte för evigt. Genom att tänka lite längre kan du på allvar förändra din framtida levnadsstandard. Hur utnyttjar du det gyllene läget?

Mattias Munter,  pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

 



Magnus|2016-02-26 10:27:00

Om/när ränteavdrag minskas eller tas bort, tror ni då att man fortfarande kommer att få kvitta kostnadsräntor mot inkomsträntor? Typ om jag har 60 tusen i ränta på bolån och 60 tusen i ränteinkomst från sparkonton på bank, kommer jag då få kvitta dessa mot varandra, som tidigare?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Magnus!

Tack för din fråga. Jag vågar mig inte på att spekulera kring vad ett avskaffat/minskat ränteavdrag skulle kunna leda till för ytterligare förändringar i skattelagstiftningen om några alls. Frågan är tillräckligt delikat för politikerna som den är.

Hälsningar, Mattias 

Anmäl


Per|2016-02-26 17:51:21

Alla pratar om att amortera nu... Är det inte klokare att investera dessa pengar i något som ger mer avkastning och realisera investeringen när räntorna stiger istället och då amortera i en stor klumpsumma? Då torde man väl hyvla av en större summa totalt sett? Förutsatt att investeringen inte utvecklas åt fel håll förstås.
Anmäl


Eric R|2016-02-26 21:41:34

Är pessimist. Med nuvarande inflöde av personer som kräver 100% attention från samhället för sin "försörjning" till oerhörda kostnader för statskassan (=våra skattemedel) lär det inte under närmaste tiden, säg 10, år bli några som helt lättnader för de som arbetar och betalar skatt dvs sådana som inte arbetar i statssubventionerade jobb. Vår styrande elit kommer att suga så mycket skatt de kan ur medborgarna..
Anmäl


Pål Börje|2016-02-27 03:21:43

Ränteutgifter för en enskild är en kostnad. Denna kostnad är en intäkt för långivaren och skall tas upp till beskattning. (Vi förutsätter svenska lån nu.) Om man nu tänker slopa avdragsrätt räntekostnaden för låntagaren, hur tänker man då gör man intäkten? Befria från skatt? Kommer man att skilja på fysisk resp. juridisk person. Hur blir det då för enskilda firmor? Eller har man glömt bort att det finns ca 200.000 småföretag. Kommer de att få göra avdrag för kreditkostnader eller? Vår grundlag säger - Likhet inför lagen. Man skiljer där inte mellan juridisk respektive fysisk person. Vanligen har man "balans" alltså avdrag skall i andra änden beskattas. Inget avdrag, då är det redan beskattat en gång och när "återbäring" sker är det utan skatt. Är väl medvetne om att kolorerade kvällspressen skribenter inte ens är insatt i skattepolitik. Men att bank som försäkringsbolag inte kan det, det är däremot lite mer skrämmande. Erkänner att jag satt och undrade vad "bloggvett" var för något. Jag bruka aldrig göra påhopp på någon, kritik däremot, men den är för det mesta av sådan art att den kan vara underlag till en diskussion. Med ett expanderat uttryck "konstruktiv kritik". Skriver ytterst sällan under pseudonym. Det har hänt, men det var för att skydda 3:e person. Om man visste vem jag var - det är bara jag som heter som jag gör - så kunde man lätt räkna ut vad jag menade och mot vilka. Ämnet i fråga var ytterst känsligt och jag hade fått information i förtroende och då skall den också förbli där. Men själva händelserna måste belysas så att gemene man kan få insikt i att allt inte är så lysande som det kan påskina. Om man/kvinna och HEN - SAOL säger att HEN är BRYNSTEN. Må tycka att det är "slipat". Rasistiskt? Egentligen så finns det inte, för vi alla är faktiskt släkt med varandra. På långt håll 400-200.000 år tror vetenskapen. Så varför hålla på och hacka på släkten?
Anmäl


Dr D.|2016-02-27 18:12:55

Tror inte det är ett aktivt val att köpa eget före att hyra med tanke på hur hyresmarknaden ser ut idag. Vill man bo någonstans så måste man ju köpa.
Anmäl



Mer att fundera på för Riksbanken



Styrkan i svensk BNP under tredje kvartalet tog prognosmakarna på sängen. Tillväxten var hela 3,9 procent i årstakt jämfört med förväntningarna på 3,4 procent. Den omedelbara effekten blev stigande räntor och att svenska kronan stärktes mot euron – något som inte ligger i Riksbankens intresse.

Situationen är ett dilemma för Riksbanken. Normalt sett brukar en stark ekonomi innebära högre inflation som möts av åtstramningar i form av högre styrränta. Så har det inte sett ut den här gången. Trots den extremt starka tillväxten ligger inflationen under Riksbankens mål på två procent, och att kronan stärks gör att det finns en risk att inflationen sjunker igen.

Eftersom Riksbanken helt och hållet fokuserar på inflationsmålet gör kronförstärkningen att Riksbanken behöver fortsätta stimulera ekonomin. Om man ska se det positivt innebär det här full pott för svensk ekonomi. Tillväxten är stark och den får ännu mer bränsle av Riksbankens minusränta och att man dessutom trycker pengar. Bingo för många hushåll, bolag och aktieägare.

En lite mer nyanserad bild får man om man tittar på andra bieffekter av att det är billigt att låna. Bostadspriserna har mer än fördubblats den senaste tioårsperioden och svenska folkets skuldsättning växer så det knakar. Ju längre perioden med låga räntor och kraftiga prisuppgångar på bostäder håller i sig, desto fler kommer att sitta med stora bostadslån den dag räntan börjar höjas igen. Vad som händer då kan man bara spekulera i, men det beror givetvis också på hur snabbt räntan höjs och hur hög den så småningom blir. Även om det inte behöver utlösa ett prisras blir det intressant att se hur snabbt högre räntor får effekt på konsumtionen nu jämfört med tidigare, när skuldsättningen var betydligt lägre.

Nästa datum att hålla koll på för Stefan Ingves och hans kollegor blir nu på torsdag, den 3 december. Då kommer den europeiska centralbanken, ECB, med ett nytt besked om räntan och om det blir utökade eller för längda obligationsköp. Skulle de europeiska stimulanserna utökas så stärks svenska kronan ännu mer, och då har Riksbanken en del att fundera på tills det är dags för nästa svenska räntebesked den 15 december.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån



Flytta bolån – kolla det här först

Taggar: ränta bolån Maria


Den vanligaste anledningen till att byta bank är att det finns pengar att tjäna, och oftast handlar det om att boräntan är lägre någon annanstans. Det är en utmärkt anledning att byta bank – men vad är viktigt att tänka på innan du flyttar bolånet?

Så går flytten till

Själva flytten är enkel. Du tar kontakt med den bank du vill flytta till och ansöker om flytt av bolån. Om din ansökan blir godkänd så sköter den nya banken sedan kontakten med din gamla bank och ordnar så att dina gamla lån blir lösta och dina nya läggs upp. Vill du även öppna ett lönekonto och flytta över dina autogiron kan du ansöka om det samtidigt.

Det finns några andra saker som är bra att ta reda på innan du flyttar lånet. Till att börja ska du kolla vilken bindningstid lånet har. Oavsett om det är bundet eller rörligt har du alltid rätt att lösa lånet, men om lånet är bundet kan det kosta pengar. Dessutom är det bra att kolla vad bankens tjänster kommer att kosta dig totalt, så att du inte bara stirrar dig blind på boräntan.

Rörlig boränta

Det vanligaste är att ha vad som brukar kallas för rörlig ränta på bolånet. Det betyder att räntan binds om var tredje månad, vilket är den kortaste bindningstid som går att välja. Ett rörligt bolån går alltid att flytta utan kostnad.

Bunden boränta

Har du bundit bolånet kan det kosta pengar att flytta det eftersom du då måste lösa det i förtid. Hur stor den kostnaden blir kan variera rejält. Till exempel beror det på om du band lånet före eller efter den 1 juli 2014, då nya regler trädde i kraft som gjorde det billigare att lösa ett lån i förtid. Vilken ränta du har på lånet spelar roll, liksom hur lång tid det är kvar på bindningstiden. Dessutom påverkas kostnaden av hur marknadsräntan utvecklats sedan lånet bands. Kostnaden du betalar kallas för ränteskillnadsersättning.

Ränteskillnadsersättning

Kostnaden du får betala för att lösa ett lån i förtid kallas för ränteskillnadsersättning. För att veta exakt hur stor den blir behöver du kontakta din bank, men det går att göra en bra uppskattning på Konsumenternas.se. Om kostnaden är hög kan det vara bättre att vänta tills bindningstiden löper ut innan du flyttar lånet.

Bind inte lånet längre än du tänker bo kvar

Eftersom det alltså kan kosta pengar att lösa ett lån i förtid bör du aldrig binda lånet längre än du planerar att bo kvar. Om du vill ha friheten att byta bank utan kostnad så är det också bättre att ha ett rörligt lån. Däremot finns det andra fördelar med att binda räntan. Du vet till exempel precis vad lånet kommer att kosta dig vilket gör att du kan planera din ekonomi och ditt sparande lättare. För den som har små marginaler i ekonomin kan det vara en fördel. Oftast blir det lite dyrare att binda lånet än att ha det rörligt.

Ny bank – vad får du mer på köpet?

När du byter bank är det viktigt att ha koll på hela paketet du får på köpet. Ofta får du en lägre ränta om du exempelvis flyttar ditt lönekonto och dina kort till den nya banken, och ännu mer sjunker räntan om du också börjar spara. Det behöver inte vara något fel i det – så länge inte avgifterna är för höga. Se till att du har koll på vad banken kräver för att du ska få den utlovade räntan, och kolla vad kostnaden för kort, fonder, aktier och andra tjänster blir över några års tid.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser




Räntebotten är inte nådd

Taggar: ränta bolån Maria


Idag kom Riksbankens räntebesked. Som väntat lät man reporäntan ligga stilla på -0,35 procent. Däremot sänktes räntebanan vilket betyder att Riksbanken räknar med att det kommer ytterligare en sänkning innan botten är nådd. Nästa år väntas reporäntan ligga på -0,4 procent i snitt, det vill säga lägre än idag. Den första höjningen flyttades också fram ett halvår i tiden till 2017.

Vi kan med andra ord räkna med låga räntor ännu längre än vi tidigare trott.

Även om räntan är oförändrad så fortsätter stimulanserna. Riksbanken utökar köpen av statsobligationer med 65 miljarder fram till nästa sommar. Anledningen är att tillväxten i världen är trögare än väntat vilket betyder att andra centralbanker kommer att fortsätta stimulera. Om inte Riksbanken gör samma sak riskerar värdet på svenska kronan att stiga, och det vill man absolut inte för då sjunker inflationen.

Boräntorna ligger stilla och bopriserna stiger

Eftersom Riksbanken inte rörde räntan kommer boräntorna att vara oförändrade. Men även om vi får en räntesänkning senare är det inte säkert att den kommer bolåntagarna till godo. När bankerna presenterade sina resultat för en vecka sedan så syntes det tydligt att minusräntan kostar pengar. Det betyder att bankerna är ovilliga att föra över nya ränktesänkningar till sina kunder.

Den låga räntan betyder att prisökningen på bostäder i värsta fall kan fortsätta ännu längre. Det ökar kravet på andra åtgärder för att bromsa uppgången. Om amorteringskravet dessutom skjuts fram i tiden är det olyckligt, men även om det kommer på plats så räcker det inte. Ett nedtrappat ränteavdrag skulle också behövas. Även flyttskatten behöver ses över. I takt med att bopriserna stiger sitter fler och fler med stora skatteskulder som utlöses den dag man säljer, och det gör att många drar sig för att flytta vilket inte heller är bra.

Binda räntan eller inte?

Den som funderar på att binda räntan behöver inte känna sig stressad. Stimulanserna fortsätter både globalt och i Sverige och de låga räntorna ser ut att vara här för att stanna ett tag. Av allt att döma kan vi räkna med korta boräntor ligger kvar på ungefär den här nivån i 1-2 år till. Även långa boräntor förblir låga, men kommer att börja stiga tidigare än den rörliga räntan.

Men den som skulle sova bättre om natten med ett bundet bolån kan mycket väl skrida till verket. De bundna räntorna är inte särskilt mycket högre än den rörliga vilket betyder att extrakostnaden för att binda är låg. Den främsta anledningen för någon att binda lånet är dock tryggheten, inte att det blir lönsamt.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån



Amorteringskravet stoppas - igen



Det första amorteringskravet som var tänkt att införas i augusti i somras föll något otippat eftersom kammarrätten i Jönköping ansåg att det inte hade stöd i lagen. Nu har det hänt igen. Samma kammarrätt anser att amorteringskravet måste vara förankrat i grundlagen och att det inte räcker att det är baserat på en politisk överenskommelse. Risken finns nu att kravet försenas en gång till. I nuvarande form var det tänkt att träda i kraft den 1 maj 2016 men nu kan det dröja längre, kanske ända till 2017.

Större chans till nedtrappat ränteavdrag?

Amorteringskravet är den åtgärd som politikerna i första hand har valt för att bromsa boprisutvecklingen och den växande skuldsättningen. Om kravet dröjer ytterligare 1-2 år är det möjligt att politikerna blir så illa tvungna att överväga andra sätt att påverka marknaden som de ännu inte velat diskutera.

En sådan åtgärd är en nedtrappning av ränteavdraget vilket också skulle få en bromsande effekt på bopriserna på sikt eftersom kostnaden för att låna ökar. Till skillnad från amorteringskravet, som bara drabbar hushåll som köper en ny bostad, så påverkar ett minskat ränteavdrag alla hushåll som har ett lån. Det får effekter på stora grupper av väljare och är orsaken till att politikerna inte velat röra ränteavdraget i första taget.

Små effekter på bopriserna

På lång sikt riskerar ett framflyttat amorteringskrav att göra att bopriserna kan stiga något mer än de annars skulle ha gjort. Men amorteringskravet är inte avgörande för prisutvecklingen. Många banker tillämpar redan egna amorteringskrav som liknar det regeringen vill införa. Dessutom är den största enskilda orsaken till att bostadspriserna har dubblats på tio år snarare Riksbankens räntesänkningar, som lett till att många bolåntagare nu har en räntekostnad på ynka 1 procent efter ränteavdrag.

Förra gången kravet skulle införas var det med kort varsel vilket fick många bostadsköpare att kasta sig in i budgivningar för att hinna skriva kontrakt innan kravet infördes. Det gjorde att priserna steg kraftigt under några månader i våras. Nu är det fortfarande ett halvår kvar tills kravet var tänkt att börja gälla och därför har inte marknaden hunnit stressa upp sig på samma sätt.

Inget är ristat i sten

Det är ännu inte helt säkert att amorteringskrav nummer två går i graven. Per Bolund säger i en kommentar att regeringen anser sig ha laglig grund för kravet, men att de självklart kommer att ta del av alla remissinstansers åsikter.

En sak är säker – förr eller senare får vi ett amorteringskrav. Frågan är bara hur länge det dröjer.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Boprisutveckling (Valueguards HOX-index) samt Riksbankens reporänta jan 2005-sep 2015.

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

 Läs mer om lånelöfte

 

 

 




Ännu mera bobubbla

Taggar: bolån Maria


Idag var jag med i programmet Nyhetsrummet på EFN TV och pratade om bostadspriserna som fortsätter mot nya höjder. Onsdagens statistik från Valueguard visar att priset på svenska bostäder har stigit med 16 procent de senaste tolv månaderna. Priset på bostadsrätter fortsätter att dra ifrån villapriserna, och i Stockholm och Göteborg är prisuppgången på bostadsrätter över 20 procent bara under det senaste året.

Det är rätt trevliga nyheter för den som redan äger sin drömbostad, men en mardröm för den som behöver skaffa en lägenhet för första gången. Särskilt tufft är det för unga i storstadsregionerna där hyresmarknaden fungerar dåligt, och där lägenhetspriserna är skyhöga jämfört med för 5-10 år sedan. De politiska åtgärder som vidtas, det vill säga amorteringskrav och bolånetak, räcker inte. Dessutom stänger det framför allt ute de som inte har en bostad, medan de som redan är inne på marknaden inte påverkas i någon större utsträckning. Vi diskuterar åtgärder som sänkt ränteavdrag, fastighetsskatt och flyttskatt.

Så hur långt kan det här prisrallyt gå, undrar man? Och vad händer om räntan blir betydligt högre om några år? Det, och hur man ska förhålla sig till att köpa en bostad idag reder jag och Josefine Uppling, analyschef på Mäklarsamfundet, ut i dagens program.

Här kan du se hela programmet.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte



Daniel|2015-10-18 13:39:32

Hej Maria. Vad skulle du vilja se för politiska åtgärder för att dels stabilisera priserna på bostadsmarknaden samt öka möjligheten för unga att få bostad? Vad har du för konkreta råd till våra politiker?
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Daniel!

Jag tycker att ränteavdraget bör ses över. Att subventionera lån när man höjer skatten på sparande (ISK och Kapitalförsäkring) sänder fel signaler. Räntan är så låg idag att det är ett perfekt tillfälle att påbörja en nedtrappning av ränteavdraget. Att ta bort 1-2 procent om året under en flerårsperiod skulle ge hushållen gott om tid att anpassa sig. Även flyttskatten (vinstskatten på bostaden) behöver ses över för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Slutligen måste hyresmarknaden ses över så att unga människor får möjlighet att hyra till en rimlig kostnad. Det kan inte vara meningen att alla ska vara tvungna att köpa en bostad.

Istället för att subventionera lån bör man uppmuntra långsiktigt sparande. Vårt grannland Norge har en modell som kallas ”boligspar” som skattesubventionerar bosparande för unga. Exakt hur något sådant skulle utformas i Sverige lämnar jag till våra politiker att bestämma, men jag anser att om vi ska subventionera något så ska det vara att spara, inte att låna.

Mvh
Maria

Anmäl



Vågar man köpa bostad nu?



Att försöka tajma en topp eller botten på en marknad är svårt, för att inte säga omöjligt. En bostad är dessutom något man måste ha och därmed är svaret på frågan JA. Behöver du köpa en bostad så kan du absolut göra det nu, förutsatt att du har råd.

Det viktiga är att du ser till att ta väl hand om din bostadsekonomi. Redan innan köpet kan du fundera igenom:

  - Hur mycket du kan tänka dig att betala
  - Hur mycket av din inkomst du är villig att lägga på bostaden varje månad

Boräntan är 1,5 procent - så kommer det inte alltid se ut

Idag betalar de flesta runt 1,5 procent i boränta vilket är historiskt lågt. Passa på att använda det utrymmet till att amortera och spara ihop till en buffert.

Det är inte så länge sedan räntan var betydligt högre. Senast 2011 kostade ett bolån ungefär 4,5 procent, vilket är tre gånger så mycket som idag. Undersök hur din ekonomi skulle klara åtminstone en sådan ränta redan innan du köper en bostad.

Mindre lån, högre trygghet

Ju mindre lån du har i förhållande till bostadens värde, desto större trygghet har du. Det innebär att ju större kontantinsats du har när du köper, desto bättre. Sedan gäller det att amortera. Vartefter lånet minskar i storlek så får du en större marginal om priserna skulle gå ner.

Ett mindre lån innebär också att du på sikt betalar mindre och mindre i ränta.

Vad gör jag om priserna går ner?

Och om du har möjlighet att bo kvar under tiden spelar det inte nödvändigtvis så stor roll om priset sjunker, så länge du kan betala räntan på lånet. Förr eller senare går priserna upp igen även om det kan ta tid.

Skulle du behöva sälja under tiden, så gäller det att ha amorterat och minskat lånet så att du inte blir sittande kvar med en skuld efter försäljningen.

Vad görs för att stoppa prisutvecklingen?

I maj nästa år träder ett nytt amorteringskrav i kraft, som ska få fler bostadsköpare att amortera mer. Även om amorteringarna redan har ökat de senaste åren, så är det bra att man tar fler steg mot att få ner skuldsättningen.

Ett annat förslag som lyfts av både IMF och Riksbanken är att låta inkomsten sätta ett tak för hur mycket man får låna. Exempelvis skulle det kunna formulerats så att hushållet inte får låna mer än 4-5 gånger årsinkomsten. Det skulle göra att det finns en gräns för hur mycket lånen kan skena iväg i förhållande till vad hushållen tjänar. Något sådant är inte aktuellt ännu från politiskt håll, men det kan säkert ligga i korten längre fram om utvecklingen fortsätter. Något annat som också diskuteras, men inte är aktuellt från politiskt håll, är en nedtrappning av ränteavdragen. Det skulle höja kostnaden för alla med bostadslån.

Det riktigt stora frågetecknet kring alla åtgärder och som ingen kan svara på med säkerhet, är såklart vilken effekt det får på bostadspriserna. Samtidigt som det förhindrar att bubblor byggs upp i framtiden, så riskerar det också att få effekter på bostadsmarknaden idag. 

Några fakta från Finansinspektionen om bolånemarknaden 2014

  - Genomsnittlig belåningsgrad för nya bolåntagare var 67 procent
  - 2014 amorterade 68 % av alla hushåll med nya lån
  - 2011 amorterade bara 42 procent av alla nya låntagare
  - I genomsnitt lägger hushållen 3,5 procent av inkomsten på amorteringar

Här kan du läsa hela rapporten från Finansinspektionen.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte



Jonathan|2015-10-12 19:44:47

Hej Maria! En liten tanke gällande "Vad gör jag om priserna går ner?". Det farliga här är väl om vi får ett scenario liknande 90-talet där bankerna tvingar personer att sälja? Köper man med 85 % belåning idag är ju risken påtaglig vid en större korrektion. Inte lätt att sitta tryggt i båten och hyra ut då...
Anmäl



Två sidor av amorteringsmyntet



Bopriserna har fördubblats sedan 2005 och skuldsättningen har aldrig varit högre. I juli uppgick hushållens lån till nästan 3 200 miljarder kronor varav 80 procent utgörs av bolån.

Riksbanken håller i blåslampan

Skuldsättningen oroar Riksbanken, som pekat ut den som en av de största riskerna för svensk ekonomi. Samtidigt har Riksbanken slutat ta hänsyn till skuldsättningen när man fattar räntebeslut, trots att räntan är den största orsaken till att priserna har kunnat stiga så mycket som de gjort. Ansvaret läggs istället över på ”riksdag, regering och andra myndigheter”.

Finansinspektionen försöker bevara stabilitet…

Finansinspektionen gjorde ett försök att bromsa utvecklingen på bostadsmarknaden i våras, när man beslutade att införa ett amorteringskrav. Till en början fick det dock rakt motsatt effekt. Kravet skulle införas den 1 augusti och det skapade en kraftig rusning på bostadsmarknaden där bostadsköpare kastade sig in i budgivningar för att slippa undan. Men kort innan kravet skulle införas stoppades det eftersom det saknade lagstöd.

… och regeringen har sista ordet

Nu är det alltså dags igen. Regeringen har tagit fram ett amorteringskrav som liknar Finansinspektionens, och som nu är ute på remiss. Det väntas träda i kraft den 1 maj 2016. Amorteringstrappan ser likadan ut som tidigare med en amortering på två procent om året ner till 70 procent av marknadsvärdet, därefter en procent om året tills belåningsgraden är max 50 procent. Därefter är amortering valfritt. Förslaget är mjukare formulerat eftersom det lämnar utrymme för undantag från reglerna om någon exempelvis blir sjuk eller arbetslös, och det undantar även nyproduktion.

Två sidor av amorteringsmyntet

Effekterna på bostadsmarknaden väntas inte bli lika dramatiska som i våras. Marknaden har längre tid på sig att förbereda sig den här gången, och klubbas förslaget igenom kommer sannolikt de flesta banker att börja anpassa sina amorteringsregler i god tid innan de nya reglerna träder i kraft.

Det positiva med kravet är att det uppmuntrar till en sundare amorteringskultur. Nedsidan är att det i kombination med flyttskatten skapar inlåsningseffekter. Hushåll med gamla bostadsvinster i bagaget får både betala en flyttskatt vid en eventuell försäljning, och de får en betydligt högre månadskostnad när de köper nytt. Visst – det kan tyckas vara ett lyxproblem, men det gör fortfarande att rörligheten minskar på marknaden vilket är motsatsen till vad Sverige behöver.

Även trösklarna in på bostadsmarknaden blir högre med det nya kravet. För den som är ung, i början av karriären och bor i en storstadsregion kan en amortering på två procent om året vara det som gör att man helt enkelt inte kan köpa en egen bostad. Där kan ännu mer flexibilitet och stöd behövas, exempelvis genom att se över hyresmarknaden och genom att uppmuntra bosparande, exempelvis genom skattesubvention.

Även ränteavdrag och flyttskatten behöver ses över

Utöver att införa ett amorteringskrav skulle även ränteavdraget och flyttskatten behöva ses över. Även från politiskt håll har röster börjat höjas för att det ska göras, nu senast inom centerpartiet. Förhoppningsvis kommer även de här frågorna upp på den politiska agendan de närmsta åren.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte



Warren E B|2015-09-11 14:47:03

När du nämner " uppmuntra bosparande, exempelvis genom skattesubvention" kan du vara lite mer specifik? Gärna några exempel och nivåer, menar du tex: Föräldrar sparar till sina barn och får därmed dra av motsvarande belopp innan skatten beräknas, eller att totala beloppet räknas av från betald skatt, eller att sparat belopps ränta inte beskattas/har lägre skattesats än 30% Eget sparande - skulle motsvarande som ovan gälla? Beloppsgränser? Max antal år? Endast räntesparande, eller även aktier? Motsvarande sparkonstruktion som tex ISK men med andra regler/specialregler enligt ovan? Om sparat belopp inte utnyttjas - fryser det inne då, alternativt övergår till staten till fullo eller blir det en extra hög beskattning för att jämställa med annat sparande under motsvarande tid? Många frågor, men du kanske kan utveckla dina tankar?
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Warren! Hur utformingen av en sådan subvention ska se ut är jag inte den som ska avgöra. Men det finns bra exempel i vår närhet att titta på. Jag tycker exempelvis att den norska modellen är intressant. Det kallas för ”Boligspar”och om du googlar på det så hittar du massor av information som jag tror svarar på alla dina frågor ovan. Mvh Maria

Anmäl


Nisse|2015-09-13 14:08:14

Två sidor av amorteringsmyntet beskrivs som en positiv sida vilket beskrivs på 1 rad och en negativ sida vilket beskrivs på 11 rader.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Nisse! Den stora fördelen är just att det skapar en sundare amorteringskultur, vilket behövs med tanke på prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden de senaste åren. Att fler amorterar är väldigt viktigt, och varför tror jag att vi alla kan förstå. Min poäng är att man också uppmärksammar att det får fler, stora som små, bieffekter som man också måste ta hänsyn till. Det är det jag vill lyfta fram. Mvh Maria

Anmäl



Ny överraskning från Riksbanken



Riksbanken har överraskat marknaden med otippade åtgärder flera gånger sedan årsskiftet, och idag var inget undantag. Man sänkte räntan med ytterligare 0,1 procentenheter till -0,35 procent, och köper ännu mer obligationer för att öka trycket i ekonomin.

Att man valde att sänka räntan beror på osäkerheten i omvärlden där Grekland nämns som ett exempel, en alltför stark svensk krona och att inflationen ännu är långt ifrån målet på 2 procent. Förutom att sänka räntan sänkte man också räntebanan och öppnade upp för ytterligare sänkningar längre fram. Först i slutet av 2017 väntas räntan stiga över 0,25 procent igen.

Bolån och boränta

Räntesänkningen kommer att fortsätta ge stöd åt de redan höga bostadspriserna. Boräntan med tre månaders bindningstid, som de allra flesta betalar, kommer sannolikt att sjunka något. Även räntor med längre bindningstid bör bli lägre. Men betyder det att det är dags att binda räntan? Det är tveksamt om det finns något att vinna på det ekonomiskt. För den som har köpt en bostad på senare tid och har stora lån finns däremot en annan vinst, nämligen trygghet. Att låsa en ränta i fem år på 1,5-2 procent betyder att det går att planera sin ekonomi och sitt sparande under flera år framöver. Man kan passa på att amortera och bygga en buffert för den dag räntan är högre och lånet dyrare. Även om det dröjer länge än, så kommer våra bolån någon dag att vara dubbelt eller tredubbelt så dyra som de är idag.

Kronan och semestern

Den svenska kronan är en av de saker Riksbanken håller ett vakande öga på. Räntesänkningen gör att den försvagas igen och när beskedet kom blev både euron och dollarn ungefär en tioöring dyrare. Det påverkar vår semester genom att vi får lite minder för vår reskassa ute i världen, och vårt sparande i utländska fonder som påverkas positivt av en svag krona.

Sparkontot och börsen

Ännu väntas inga minusräntor införas på våra bankkonton. Bankerna sväljer sannolikt den extra kostnaden på 0,1 procent, eller tar ut den genom andra avgifter alternativt en höjd marginal på bolån. Börsen påverkas positivt av låga räntor. Anledningen är helt enkelt att alternativen till börsen – till exempel räntesparande – blir oattraktiva i jämförelse vilket lockar mer pengar till aktier och ger stigande börskurser. Man ska inte glömma bort att räntesparande ändå fyller en viktig funktion – dels när det handlar om buffertsparande, och dels som en krockkudde när det händer något oväntat. Krisen i Grekland och börsraset de första dagarna är ett utmärkt exempel.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

PS. Här kan du se ett klipp från Almedalsen imorse där jag var med och diskuterade räntesänkningen

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån



Vilken boränta har du?

Taggar: ränta bolån Maria


Idag kom äntligen ett verktyg för alla som har ett bolån eller som ska skaffa ett då alla banker nu redovisar vilka boräntor deras kunder i genomsnitt betalade förra månaden. Det blir med andra ord enkelt att jämföra din boränta med andras boräntor.

Vägen till att göra det enklare att förstå och jämföra räntor har inte varit rak. Ett försök gjordes när bankerna skulle redovisa sina upplåningskostnader, men frågan är hur många bolåntagare som blev klokare av det. Inte särskilt många, gissar jag.

Snitträntorna kommer att träffa betydligt mer mitt i prick. Nu blir det tydligt vad bankens kunder faktiskt betalar för sina lån. De så kallade listräntorna, bankens officiella räntor som (nästan) ingen betalar, borde snart ha spelat ut sin roll. Vem bryr sig om vad bankens högsta ränta är när det går att se vilken ränta grannarna har fått på riktigt?

Alla som har en ”rörlig” ränta, det vill säga en ränta med tre månaders bindningstid, bör då och då ta en titt på hur hög den är. Gamla rabatter försvinner ofta efter 1-2 år, och det kan finnas mycket pengar att tjäna på att själv hålla koll. Tidigare har det varit svårt att veta vad man ska jämföra med – listräntorna är som sagt ingen bra måttstock. Nu blir det betydligt lättare, och jag hoppas att alla med bolån lägger ett par minuter av sin tid på att jämför sin boränta med bankernas snitträntor.

Vad påverkar din boränta?

Alla kan inte få den lägsta räntan, eller ens snitträntan. Anledningen är att banken inte bara tjänar pengar på ditt bolån, utan också på övrigt engagemang i form av sparande och vardagstjänster. Ju större del av din ekonomi du kan tänka dig att lägga hos banken, desto billigare blir normalt sett bolånet. Inte så konstigt egentligen – men viktigt att känna till. När du jämför räntor gäller det med andra ord att jämföra andra tjänster och kostnader också.

Utöver snitträntan ska bankerna nu även berätta vad som har påverkat deras kunders ränta. Även om det är intressant, så är frågan hur sanningsenligt det egentligen blir. Att personliga relationer kan påverka räntan hos de banker som inte har en transparent prissättningsmodell är ingen högoddsare, men så lär det knappast uttryckas i motiveringarna. Snarare kommer det att handla om vilken ekonomi kunden har och vilket övrigt engagemang som finns i banken. I en sådan formulering är det enkelt att bädda in eventuella rabatter som kommer från en personlig relation, eller att kunden helt enkelt gjort sin hemläxa och gått till olika banker och spelat ut erbjudanden mot varandra.

Även om det säkert kommer att krävas ännu mer för att få boräntorna helt transparenta, så är det här helt klart ett steg i rätt riktning och jag ser med spänning fram emot att kika igenom snitträntor och motiveringar som publiceras idag.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte



Peter|2015-06-06 17:32:26

Ingen bank är tydlig på denna punkt. Alltid obegripliga villkor och krav för att uppfylla krav för en viss % sats på bolånet. Skandia är inget undantag även om det förbättrats.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Peter!

Tack för din kommentar! Jag förstår din frustration över boräntorna, som ofta är omöjliga att förstå sig på. Visserligen är jag partisk, men jag måste få säga emot dig vad gäller Skandia. I vår prismodell ser du precis vad som påverkar din ränta, och det går att testa vilken ränta just du skulle få med hjälp av vår boräntesnurra. Kolla här: https://www.skandiabanken.se/lana/bolan/?intcmp=wb-ss:Manga_bolan_forandras_med_tiden:bol

Anmäl


Jonas|2015-06-10 16:09:01

I transparensens namn kanske Skandia då kan förklara varför man bestämt sig för att ha högst listräntan? Med Skandias modell blir den ju dessutom extra viktig eftersom den så direkt ingår i beräkningsmodellen.
Anmäl



700 är mer än 171

Taggar: bolån Jeanette


Unga låntagare som köper boende i Stockholm har skuldkvot som snittar på 700 - att jämföra med rikssnittet på 171.

Jag var igår på ett seminarium om financial literacy, dvs hur mycket människor kan om sparande och finansiella frågor. Med på seminariet var även Dilan Ölcer från Riksbanken, som visade otroligt intressanta data om bostadslån. Jag hade tänkt skriva en blogg om kunskap om sparande och vad låg kunskap kan leda till – men nu tar vi det här med bolån och skuldkvoter först!

Riksbanken har till att börja med ett helt otroligt datamaterial. Av utestående skulder på 3 000 miljarder har man fångat upp 80 procent - en betydande del således. Vad mycket av Dilans anförande handlade om var hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst, dvs skuldkvoten. Man kan naturligtvis ha synpunkter på skuldkvoten som mått – men jag tänkte idag bortse från det och bara titta på de faktiska resultaten och spridningen i dessa för att försöka förstå den risk som ligger i hushållens belåning.

Genomsnittet i Sverige, alla skulder utslaget på alla hushålls sammanlagda disponibla inkomst, ligger på 171 vilket är bra mycket större skulder än disponibel inkomst. 171 - kom ihåg den siffran. Tittar vi bara på skuldsatta hushåll och fokuserar på bostadslån stiger siffran till 315, alltså tre gånger så stora lån som disponibel inkomst. 315 - kom ihåg den siffran med*.

Det man är intresserad av ur ett stabilitetsperspektiv är kanske inte genomsnittet. Det intressanta vore ju om man fick en känsla för hur utsatta olika grupper är, dvs hur hög just deras skuldkvot är. Ta till exempel en ung låntagare (runt 25 år) i Stockholm. Vad tror ni denne låntagares skuldkvot ligger på? Ni kommer ihåg siffran 315. Dubbla den! Runt 700 är skuldkvoten för en ung låntagare som köper bostad i Stockholm. 700! Och glöm inte bort att detta är ett genomsnitt för gruppen unga låntagare i Stockholm – självklart finns det även spridning runt denna siffra.

Dessa typer av skillnader relativt riksgenomsnittet finns avseende många olika variabler. Bara det faktum att du är ung (under 28 år) drar upp din genomsnittliga skuldkvot till 500. Och låntagare i några av stockholmskommunerna (bland annat Vaxholm, Lidingö och Värmdö) ligger i genomsnitt på över 500 i skuldkvot. Det intressanta är just implikationerna av denna spridning. För även om det kan kännas avlägset just nu kommer en framtida räntehöjning naturligtvis att slå extra hårt mot dessa grupper.

Vi fick även se data som anknyter till det vi skrivit tidigare på bloggen om amorteringar och problematiken kring att införa ett amorteringskrav. Nästan 40 procent av samtliga låntagare betalar inte av på sina skulder – de amorterar inte alls. Av dessa ökar dryga 20 procent sina lån och tar alltså högre lån med samma säkerhet i botten. Det är således inte en liten förändring av beteende skulle till för att uppfylla de nu (temporärt?) undanröjda amorteringskraven.

Jag tänkte efter seminariet att det är fantastiskt vad mycket siffror kan säga och vad lite som ryms i ett genomsnitt. För visst är det en rätt betydande skillnad mellan 171 och 700?

PS. Återkommer om finansiell kunskap – det hänger lite ihop med bolånebeteende. Skall försöka få ihop trådarna i nästa blogg!

Jeanette Hauff, beteendeekonom Skandia
Twitter: @jeanettehauff

*Som ett exempel har en familj med lån på 2 miljoner och sammanlagt 40.000 i disponibel inkomst en skuldkvot på 417 procent.

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte




Inget amorteringskrav - för tillfället



Finansinspektion gick idag ut och meddelade att man drar tillbaka det hårt kritiserade amorteringskravet. Samtidigt är FI tydlig med att ett amorteringskrav fortfarande behövs, och sannolikt handlar det här bara om att kravet skjuts på framtiden.

Till att börja med vill jag säga att det är bra att amortera. Alla som har stora lån i förhållande till värdet på sin bostad och sin inkomst bör amortera, inte minst för sin egen skull. Problemet med FI:s krav som det var formulerat nu var att det var lika för alla. Det tog inte hänsyn till att man kan befinna sig i olika faser av livet där möjligheten och behovet av amortering kan se olika ut. För någon som bor i en storstad och ska amortera två procent om året skulle det också kunna innebära att beloppet blir så stort att det slår ut alla andra möjligheter till sparande, vilket jag tycker är fel. Det riskerar också att stänga ute ännu fler förstagångsköpare från marknaden.

Sannolikt har kravet bara skjutits på framtiden, men man kan ändå hoppas att det här mynnar ut i en rekommendation som tar mer hänsyn till att situationen kan se väldigt olika ut för olika personer och familjer.

Jag skulle också vilja att man tar till åtgärder som inte bara drabbar dem som ska köpa en bostad, utan också dem som redan har en. En sådan åtgärd är att se över hur man skulle kunna minska ränteavdraget. Tillfället är ypperligt nu med tanke på ränteläget.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte



Dan Björklund|2015-04-23 16:45:26

Att köpa sitt boende är överlägset den största investeringen de flesta vanliga människor gör. Som sådan så får den också oerhört stor genomslagskraft på ekonomin och är ett beslut som som påverkar den egna ekonomin under lång tid, kanske årtionden. Hur marknaden för bostäder utvecklas är i stora delar okänt. Även ränteläget är på ett par års sikt svårt att förutse. Desto viktigare är det även andra parametrar som ligger till grund för bostadsköpet är något sånär stabila. Jag skulle vilja att de som argumenterar för sänkta ränteavdrag visar hur man åstadkommer en minskning av ränteavdragen som inte är stötatande för alla de som gjort sitt livs affär med det som en viktig parameter för sitt beslut. Jag tänker då även på att unga som vill in på bostadsmarknaden har hjälp av ränteavdragen. Minskade ränteavdrag säger man men ingen säger hur mycket, eller hur snabbt. Vill man minska till 0%, i vilken takt vill man minska. Jag kan tänka mig svaret att det får vi utreda först, men i så fall borde man inte i förväg kunna ta ställning till att ränteavdragen verkligen ska minska. Maria Landeborn du har tagit ställning, hur tycker du att det ska gå till?
Anmäl


Egon|2015-04-27 23:32:29

Maria skrev i sin krönika: > Problemet med FI:s krav som det var formulerat nu var att det var lika för alla. Tvärt om tyckte jag att ett av problemen var att det *inte* var lika för alla. För mig vore det väldigt konstigt att inte behandla nya och gamla lån lika. > man kan befinna sig i olika faser av livet där möjligheten och > behovet av amortering kan se olika ut. Precis det tror jag att man tog hänsyn till: Kan man inte prioritera att betala av på sitt lån, bör man inte heller ta ett lån. En krass syn, men sett övergripande finner jag det helt vettigt. Jag skulle också vilja ha möjligheten att spara till lyx utöver boendet, men jag skulle vara väldigt vaksam med att göra det om det *gick ut över* boendet. Jag skulle säga att det "alltid" går att spara mer - frågan är bara vad man sparar till och vad man är beredd att göra avkall på. En parameter du glömmer bort är att det är banken som sätter räntan tillsammans med kunden. Om banken tycker att vissa personer (säg barnfamiljer, bankpersonal, förstagångsköpare eller vad det må vara) har alltför höga lånekostnader finns det väl inget hinder mot att banken sätter lägre ränta där? Men antagligen tittar banken tvärt om på saken och tycker att den som har svårt att amortera/spara i stället är riskfylld och därför belastas med högre ränta. Inte sant? > Jag skulle också vilja att man tar till åtgärder som inte bara drabbar dem > som ska köpa en bostad, utan också dem som redan har en. Just det, då kanske vi är överrens i alla fall. :-) Det ska vara mer kännbart att inte betala sina lån. Punkt. Sen varför staten (FI) ska behöva gå in med pekpinnar i en affär som ligger mellan person och bank, det kan man diskutera mera. Tar inte bankerna sitt ansvar? Borde det krävas en ekonomisk utbildning för att ta huslån?
Anmäl


Egon|2015-04-28 00:27:33

Dan skrev i sin kommentar: "Jag skulle vilja att de som argumenterar för sänkta ränteavdrag visar hur man åstadkommer en minskning av ränteavdragen som inte är stötatande för alla de som gjort sitt livs affär med det som en viktig parameter för sitt beslut. " Det stämmer nog som Dan säger att det alltid är ett stort risktagande att köpa en bostad. Det stämmer i högsta grad i storstad idag. Men när man kalkylerar på den risken måste man dels vara beredd på att man värderat risken fel, dels att även en låg risk kan slå in med fullt negativa konsekvenser. Såvitt jag vet har det aldrig utlysts garantier för att ränteavdraget är en permanent konstruktion. Alla som kalkylerat med det som en permanent rabatt har värderat risken fel. Gör man fel får man ta konsekvenserna. Det kanske låter stötande att lägga fram det så, men det är sant. Om det dessutom är omstörtande för den enskilda, så att personlig konkurs och förlustförsäljning av bostaden, då kan det vara början på en samhällskatastrof. Men felet var inte att staten drog in ett föråldrat bidrag, felet var mer troligen att det inte gjorts för länge sedan. "Även ränteläget är på ett par års sikt svårt att förutse. Desto viktigare är det även andra parametrar som ligger till grund för bostadsköpet är något sånär stabila. " Detta har jag svårt att förstå. Visst vore det skönt om alla parametrar var till allas fördel för alltid. Men det är utopi och del av problemet att folk är så bortskämda med goda tider. Fråga Grekland om hur det känns när man inte agerat i tid. Vilket föredrar du: Att räntan sätts till 6% imorgon men staten betalar en del av din kostnad med ränteavdrag; eller att räntan fortsätter att vara låg (snarare lägre) men ränteavdraget tas bort? Har du kalkylerat risken rätt är valet lätt. "unga som vill in på bostadsmarknaden har hjälp av ränteavdragen." Javisst, men om de/vi kalkylerar med denna hjälp för evigt är det inte en ärlig hjälp. Det vore bättre om alla (även de unga) kalkylerade med sanna siffror eller att man gav ett tydligt riktat stöd dit det behövdes som mest. Enligt mig är problemet att alltför många varit villiga att betala alltför mycket för en bostad. Hade alla bara kommit överrens om att det inte tjänar något till att blåsa upp en bubbla hade priserna varit betydligt lägre. Köparna hade vunnit på det, men säljaren, mäklaren och staten hade fått mindre, så det hade självklart inte varit enbart positivt för alla. "Minskade ränteavdrag säger man men ingen säger hur mycket, eller hur snabbt." Exakt hur det går till lägger jag mig inte i. Mest för att det är ganska tydligt att varken tjänstemän eller politiker har någon seriös ambition att ta ett tufft beslut och stå för det. Min inställning är att med låg ränta så bör ränteavdraget ge en begränsad skillnad idag. Det är alltså nu det är möjligt att ta bort (mer eller mindre hela avdraget på en gång). De som köpt alldeles nyss kommer då att inse att de kalkylerat lite optimistiskt och kontakta sin bank för att förhandla ner räntan ytterligare. Sådär, då hade de nått samma månadskostnad igen, men förstår att de kalkylerat fel och börjar amortera. Jag skulle föreslå att du i stället för att fråga som du gör frågar dig (eller en rådgivande bank) hur mycket du skulle klara att mista av ränteavdraget. Tag sedan lite mer än det och börja sätt in pengarna på ett konto varje månad (eller typ amortera om det går lång tid). Den dagen reglerna ändras på riktigt har du vant dig vid att se ränteavdraget som något obeständigt och förhoppningsvis lagt undan en del ifall ändringen blev tuffare än du befarat. "Jag kan tänka mig svaret att det får vi utreda först" Ja, det är väl aldrig så att en tjänsteman kliver in på kontoret och tänker "vad ska jag göra idag?" utan det är en hel process att ändra regler, förhoppningsvis välgrundad dessutom. Det är det som stör mig med att FI drog tillbaka sitt förslag - var man inte beredd på kritik? Hade man inte redan tänkt kring förslaget? Men att utreda löser inga problem. Och om åtgärderna inte är kännbara för (åtminstone) någon så kommer det inte heller att påverka skuldsättningen eller folkets ekonomiska tänk. I stället för att beklaga dig när någon lobbyist uttrycker sin schabloniserade lösning skulle du kunna fundera på varför banken har så stor skillnad mellan inlånings- och utlåningsränta. Och vad som händer med din "överlägset den största investering" om huspriset gått ner 10% när det är dags för dig att sälja. Staten kanske uppmuntrar dig att ta risk, men det är du som väljer och det är banken som blir fet på affären. Jag har (*ironi*) kalkylerat på att mina aktieinvesteringar ska stiga 10% per år (inflationsjusterat). Jag har också förutsatt att skatten på ISK ska vara försumbar. Jag har räknat med att oljan aldrig ska fall i pris och att just de börsintroduktioner jag är med på ska ge ofantliga klipp. När ISK-reglerna ändras så att jag måste skatta ytterligare några kronor av mina enorma vinster, då blir jag bestört. Men vad kommer jag att säga när börsen fallit ett par år och jag inte får göra avdrag för förlusterna (och tvärt om måste fortsätta betala schablonskatt)? Kommer jag att minnas de många goda åren då jag fått rabatt, eller bara beklaga de 2 svåra år då jag får betala igen det jag tidigare fått vältra mig i? Kommer jag att ångra att jag höll på med aktier i stället för att betala tillbaka mitt bostadslån? Och hur kunde det bli såhär, börsen lovade ju bättre avkastning om jag belånade huset.
Anmäl



Allt högre tröskel till en egen bostad



Den 1 augusti föreslås ett nytt amorteringskrav träda i kraft. Av allt att döma kommer det att göra tröskeln till en första egen bostad ännu högre.

Vi har låtit Sifo fråga drygt 1000 personer hur amorteringskravet påverkar deras framtida flyttplaner och svaren är nedslående – åtminstone om man önskar sig en bättre rörlighet på bostadsmarknaden och att fler ska ha möjlighet att äga sin bostad.

Undersökningen visar att var femte person som ska flytta det närmsta året kan tänka sig att snabba på för att slippa amorteringskravet. Det är inte så konstigt. Jag tror egentligen att många inte har något emot att spara pengar, men däremot vill man ha möjlighet att välja hur man ska spara. Med tanke på hur hårt kravet kan slå för dem med en belåningsgrad över 70 procent så är risken stor att det inte blir några pengar över till annat sparande än just amortering. Visst är det bra att få ner belåningsgraden, men att ha en buffert och ett långsiktigt sparande i aktier och fonder där avkastningen på sikt kan bli betydligt bättre är också viktigt.

14 procent tror istället att de blir boende kvar längre i sin nuvarande bostad på grund av kravet, vilket innebär att rörligheten på bostadsmarknaden försämras. Framför allt är det de som är högt belånade som tror att möjligheten att flytta begränsas.

En lika stor andel oroar sig för hur kravet kommer att slå den dag det är dags att flytta. Framförallt är det ekonomiskt svagare grupper som unga, de med låg inkomst och de som har mindre sparpengar som oroar sig. Men också boende i storstäderna och de som är högst belånade är överrepresenterade. Resultatet i sig är inte förvånande, men det bekräftar det jag och många med mig misstänkt – att kravet kommer att stänga ute de ekonomiskt svagare medan de som redan har mer kapital inte påverkas.

Hur tror du att kravet kommer att påverka dig om det blir verklighet?

Mer om undersökningen kan du läsa här:

http://news.cision.com/se/skandia/r/manga-vill-skynda-pa-sin-flytt-for-att-slippa-amorteringskravet,c9758014

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån


Anneli|2015-04-19 11:29:18

Alla försök att dämpa bostadsprisnivåerna är välkomna, för alla oss som förstår att det är sjukt att låna mer än man kommer att tjäna netto under resten av sitt liv, trots att det är negativ ränta just nu.
Anmäl


Ulrika|2015-04-20 15:42:18

Problemet blir att dessa åtgärder har nu haft motsatt effekt då de utförs bara på nya lånen och det medför till att bostadspriserna nu rusar iväg då folk i panik vill överbelåna sig nu för de kommer inte att kunna göra det om kraven införs. Och då betyder det att de som fortfarande i denna galenskap tänker förnuftigt och vill inte bidra till den galna överbelåningen, kommer inte kunna ge sig in i bostadsmarknaden överhuvudtaget. Även om man skulle ha en bra ekonomisk situation.
Anmäl



Amorteringskraven riskerar slå mot unga



Idag kom FI med ett färdigt förslag på hur de nya amorteringskraven ska se ut. Bakgrunden är den snabba prisuppgången på bostadsmarknaden och att man vill bromsa svenska folkets ökade skuldsättning.

Det mesta i förslaget var känt sedan tidigare, men FI gjorde ett par förtydliganden. Det ena är att bostaden inte får värderas om oftare än vart femte år i syfte att räkna om belåningsgraden. Det andra förtydligandet gäller utökade lån för exempelvis reparationer, som antingen ska amorteras ner tills den totala belåningsgraden är 50 procent, eller till dess att det nya lånet är helt återbetalt.

Förra veckan kom SCBs Småhusbarometer som visar att ett genomsnittligt småhus i Sverige nu kostar nära 2,6 miljoner kronor. I storstäderna är priset ännu högre. Genomsnittspriset för småhus i Stor-Stockholm är 4,8 miljoner, i Stor-Göteborg drygt 3,6 miljoner och i Stor-Malmö strax över 3 miljoner kronor.

Den som köper ett småhus för 2,6 miljoner kronor behöver idag lägga minst 15 procent i kontantinsats, vilket blir 390 000 kronor. Lånet blir då drygt 2,2 miljoner, och det ska amorteras ned med 2 procent om året tills belåningsgraden är 70 procent.

Det innebär att amorteringen uppgår till 44 200 kronor om året eller 3 683 kronor i månaden under 9 år. Därefter blir amorteringen drygt 1 800 kronor i månaden under 24 år. Då kommer lånet att vara mindre än 50 procent av bostadens värde. I exemplet utgår vi från det värde bostaden hade när den köptes och att ingen omvärdering görs under tiden.

I storstäderna blir beloppen högre. Den som köper ett småhus i Stockholm måste i genomsnitt lägga 720 000 kronor kontant och amortera nästan 82 000 kronor om året de första nio åren.

Innan finanskrisen gick det att låna till 100 procent av bostadens värde, och många hade amorteringsfria bostadslån. Att en sundare amorteringskultur behövs är det ingen tvekan om.

Nedsidan med kraven är att det riskerar att slå framför allt mot unga. Det är inte många unga vuxna som har ett antal hundra tusen kronor sparade till en kontantinsats, och alla kan inte ta hjälp av föräldrar eller släktingar. Om man dessutom ska ha råd att amortera ett antal tusen kronor varje månad behövs en högre lön än man kanske har i början av sin karriär.

I dag är det stort fokus på att skärpa reglerna för att låna pengar och att skapa en sund amorteringskultur. Men en sund sparkultur är också önskvärd och utgör grunden för att köpa ett hus eller en lägenhet. Därför bör man också titta på vilka möjligheter som finns att i framtiden subventionera sparande.

Hälsningar
Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twittrer: @MariaLandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte



Lars|2015-03-11 11:03:24

Har svårt att förstå varför samhället ska ha synpunkter på hur jag som medborgare sparar. Om jag t ex sparar i statsobligationer istället för att spara i boendet, m a o amorterar, tycker jag borde vara min och min kreditgivares ensak. Ett, i mitt tycke bättre sätt, för minskad risk för samhället är personligt soliditet-krav, lagkrav för långivare och låntagare. För att bromsa prisutvecklingen på bostäder, borde väl ökad kostnad vara ett bättre verktyg? D v s minska ränteavdraget successivt för att på sikt avskaffa helt. Tycker även att det är egendomligt att ett tjänstemanna-förslag kan få sådana konsekvenser för oss medborgare.
Anmäl


Patrik|2015-03-11 15:52:05

Det är väl ett perfekt tillfälle nu att se både minska ränteavdrag och skärpa amorteringskraven när räntan är så extremt låg och förmodligen kommer fortsätta vara det ett bra tag framöver. Sen kanske man får inse att man som ung utan besparingar eller möjlighet till ekonomisk hjälp från släktingar helt enkelt inte har råd att köpa en villa eller bostadsrätt i storstäderna för flera miljoner.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Patrik!

Att minska ränteavdragen är regelbundet uppe till diskussion men än så länge har det inte varit i närheten av att genomföras. Tittar man på vårt grannland Danmark så har man börjat trappa ner ränteavdraget gradvis och det ser ut att fungera bra, så det borde gå att göra här också. Jag tycker dock att det i så fall bör kompletteras med att man använder skatteintäkterna till att subventionera sparande på något sätt , så att fler får en bra chans att spara till en egen bostad.

Mvh
Maria

Anmäl


Anders|2015-03-11 22:15:17

Men hur blir det om man redan nu tecknat avtal och betalat handpenningen men tillträdes datum inte är förrän efter 1 augusti, kommer man hamna under detta regelverk eller undantas? Blir ju en stor effekt för de som köper nyproduktion.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Anders!

Om du redan skrivit på kontrakt för att köpa nyproduktion gäller inte de nya amorteringskraven. I FI:s förslag (7 § 2) står det att om man ingått kontraktet innan amorteringskravet träder i kraft den 1 augusti så omfattas inte lånet av de nya kraven.

Här kan du läsa mer på FI:s hemsida om just amorteringskraven.

Mvh
Maria

Anmäl


Sten|2015-03-13 07:36:48

Kom med nån nyhet istället
Anmäl


SH|2015-03-13 17:53:22

Har man inte råd med å amortera 2% har man lånat för mycket.
Anmäl


Fredrik Johansson|2015-03-15 13:52:03

Ständigt hör man detta "Det kan slå mot unga ...". Problemet idag är att pga subventioner kombinerat med låg ränta så tvingas unga ta ett lån som i vissa fall i varje fall närmar sig halva deras livsinkomst före skatt. Hade det inte varit trevligare om månadsavgiften varit högre och priset lägre? Varför alla dessa subventioner och avdrag?
Anmäl



Nyårslöfte: spara på bolånet?



Om du är en typisk bolånetagare kan du spara tusenlappar nästa år på att byta bank. Det tar bara ett par minuter att kolla ifall just du kan tjäna på det.

Skandia är fortfarande Sveriges enda bank som redovisar våra kunders verkliga, genomsnittliga bolåneränta. Man kan tycka att det är helt onödigt, eftersom just våra kunder inte behöver pruta utan enkelt kan få sin individuella rabatt redovisad på vår hemsida. Men – i väntan på att de andra bankerna också börjar avslöja sina verkliga räntor – blir det i alla fall möjligt att jämföra våra kunders villkor med genomsnittskunden i de andra bankerna.

Statistiska Centralbyrån publicerar varje månad (som vi berättat tidigare) genomsnittsräntan för alla svenska bolånetagare. Den senaste siffran är för oktober och då var snitträntan på tre månaders bindningstid 2,20 procent.

Samma månad redovisade vi att de som skaffade bolån hos Skandia i genomsnitt fick 0,49 procentenheters rabatt. I början av oktober gav det räntan 1,93 procent och i slutet av månaden var vi nere på 1,71 procent.

I kronor räknat, för en bolånetagare med två miljoner kronor i lån, blir det cirka 31 000 kronor per år hos de andra bankerna (efter ränteavdrag). I Skandia sjönk årskostnaden från 27 000 till 24 000 kronor samma månad. Jag skulle tro att de andra bankernas ränta precis som vår har sjunkit en bit, men att det är gott om tusenlappar kvar att spara.

Vi är inte billigast för alla. Jag vill vara tydlig med det. Men det fina med våra öppna rabatter är att det inte tar mer än någon minut för dig att kolla ifall just du tjänar på att byta bank.

1) Gå in på www.skandia.se/bolan, fyll i dina detaljer och se vilken ränta du skulle få.
2) Logga in hos din nuvarande bank och kolla vilken ränta du betalar idag.
3) Om vi är billigare, byt bank. Det är också ganska enkelt.

Behöver du ta nya tag inför 2015? Börja med bolånet! Jag vågar påstå att det här är ett nyårslöfte som är oerhört lätt att hålla, och som du kan bocka av redan nu direkt. Och de där tusenlapparna kan man göra mycket roligare saker för.

Gå också in och anmäl din ränta på Svenska Dagbladets räntekarta - det är ett sätt att visa vad de riktiga räntorna, inte listräntorna, ligger på.

Øyvind Thomassen, Skandias bankchef

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte




Kom in i matchen, 27-åringar!



Funderar på det där med amorteringskrav och hur det slår på hushållens ekonomi. Alltså, jag säger som jag sade i förra bloggen: det är positivt och antagligen nödvändigt att ”tvinga” hushållen att ta höjd för framtida prisfall på fastigheter eller andra oroshärdar som lurar runt hörnet. Men – som kommentarerna efter Finansinspektionens utspel tydligt visar – det finns många aspekter att hålla i luften samtidigt.

Vi kan väl börja med att skissa lite på hur balansräkningarna ser ut för olika typer av individer. 27-åringen har nästan hela sin balansräkning i humankapital – en typ av kapital som över tid kommer att möjliggöra en uppbyggnad av finansiellt kapital i form av framtida löner och framtida sparande. 57-åringen å andra sidan har förvisso en del humankapital kvar men har i de allra flesta fallen byggt upp ett finansiellt kapital i form av intjänad statlig inkomstpension, tjänstepensionsavsättningar och privat sparande.

Jag tänker på det där med sparande och amorteringar när balansräkningsskisserna är gjorda. Det mantra om ”inte alla ägg i samma korg” som vi sparivrare mässat i decennier är inte konsistent med effekterna för (åtminstone) 27-åringen. Att pytsa in en tre tusenlappar i amortering varje månad kommer med all sannolikhet tränga ut möjligheten att spara på annat sätt, t.ex i fonder eller aktier. Kvar sitter 27-åringen med en balansräkning där till humankapitalet adderas enbart fastighetsexponering. Jo, jag vet, 27-åringen är kraftigt exponerad mot fastighetsmarknaden även i dagsläget, med en högt belånad fastighethet, och ett rationellt alternativ skulle naturligtvis vara att inte låna så förbenat mycket med den framtida konsekvensen att behöva amortera 3000 i månaden utan... tja, utan vadå? Individer tenderar att vilja bo där de jobbar, och nu kommer vi in på bostadsbyggande som naturligtvis är en långsiktig lösning för åtminstone en del 27-åringar, men så börja bygg då!

Ok, alla 27-åringar. Det är faktiskt er möjlighet att träda in på bostadsmarknaden som debatteras nu. ”Jag är inte så insatt” funkar inte längre; släpp fjärrkontrollen och se till att få upp intresset en smula för sparande och finanspolitik är ett råd i största välmening.  

Jeanette Hauff, sparekonom Skandia

 

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte

 

Spara till barn

Läs om hur du sparar till barn




Använd räntekartan!

Taggar: bolån Öyvind


Idag skriver Svenska Dagbladet en artikel om sin bolånetjänst räntekartan, där de slår fast att Skandia har både det billigaste och mest öppna bolånet just nu. Självklart mycket trevlig läsning för oss – och för er kunder som redan har valt att flytta era bolån till oss.

Men något som slog oss när de ringde igår med de trevliga nyheterna var att vår ränta ju faktiskt är ännu lägre än den som Svenska Dagbladets kunder rapporterat in. Enligt Räntekartan får våra kunder i genomsnitt 1,88 procent, men vår aktuella genomsnittsränta är sedan slutet av oktober 1,71 procent för tremånadersränta. Alltså är det alldeles för få Skandia-kunder som faktiskt anmäler sin ränta till Räntekartan.

Svenska Dagbladet har med Räntekartan verkligen fått upp svenskarnas ögon för att bankernas listräntor är irrelevanta och att de allra flesta bör få en ränterabatt. Skandia är fortfarande ensam bank att redovisa våra kunders verkliga genomsnittsränta, så Räntekartan är i dagsläget det enda sättet att kunna jämföra bankerna med varandra på allvar – förutsatt att tillräckligt många faktiskt använder tjänsten. Det är anonymt och mycket enkelt – så om du har ditt bolån hos oss, gå in och anmäl din ränta!

Här hittar du Räntekartan.

Øyvind Thomassen, Skandias bankchef

 

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte

 



Anders|2014-11-22 20:53:12

Tyvärr stämmer det inte att Skandia är billigast , för oss som har lån under en miljon så är inte ni billigast, för får man inga rabatter för att man lånar för lite och väljer att ha sparande hos Avanza, så får man inga rabatter, då blir SEBs TCO-avtal billigare -förmånligare än Skandia erbjuder. Dessutom så "kidnappar" ni kunder som har KAP-KL hos er, då ni nekar oss flytträtt trots att valcentralen skriver att man har det. Jag vill flytta den så jag slipper er 90 kr årsavgift och %-avgift på VÄRDET som ni inte gör ett skvatt för att öka , utan placerar jag fonderna riktigt bra ska NI ha betalt för mitt arbete !! Hur logiskt är det ? Hur motiverar du det Øyvind Thomassen ?
Anmäl


Skandia|

Hej Anders!
Tyvärr kan vi inte vara billigast för precis alla kunder, även om vår genomsnittsränta för oktober på 1,71 procent (inkl. rabatt) för tre månaders bindningstid är riktigt bra. Du har helt rätt i att vi ger rabatt för större lån, däremot premierar vi inte kunder med högre risk – tvärtom är låg belåningsgrad också det en faktor som ger rabatt. Liksom att du har din vardagsekonomi och sparande hos oss och att du sparar varje månad.
Inom KAP-KL specifikt erbjuder Skandia flytträtt på avtal tecknade efter 2006-01-01, något som inte alla bolag valde att göra under den upphandlingstiden. I upphandlingen av valbara bolag som gjordes 2012 däremot, där ett av kraven var fri flytträtt, så var Skandia inte med och därmed har vi inte heller ändrat några avtalsvillkor på befintliga avtal. Därför ser det ut som det gör just nu för KAP-KL.
//Anna, bloggredaktör

Anmäl


Anders|2014-12-01 23:43:33

Jag har låg belåningsgrad, ca 50% men "för små lån" för att vara intressant för Skandia.... :-P Läser Øyvind Thomassen kommentarer ? Tycker han skulle svara själv på sina blogginlägg Eller postar bloggredaktören bara inskickad text ?
Anmäl


Anders|2014-12-01 23:45:23

Andra har infört flytträtt fast de inte är valbara om jag tolkar Valcentralens och andras info rätt. Det verkar som det bara är Skandia som "kidnappar " sina kunder .....
Anmäl


Skandia|

Hej igen Anders. Öyvind läser alla kommentarer, men ibland hoppar jag in och svarar för att ni fortare ska få svar på specifika frågor. Vad gäller flytträtten inom KAP-KL så känner jag inte till ifall det finns bolag som har förändrat sina villkor i efterhand så som du beskriver. /Anna, bloggredaktör

Anmäl



Hur påverkas du av nya amorteringskrav?



I förra veckan lämnade Finansinspektionen sin syn på amorteringskrav avseende hushållens bolån: vid belåningsgrad över 70 procent ska 2 procent av lånebeloppet amorteras ned per år för att minska till 1 procent vid belåningsgrad på mellan 50 och 70 procent. Vilka konsekvenser kan vi vänta oss av detta, och hur påverkar det din privatekonomi?

Låt oss börja med den senare frågan. Ta en familj med ett sammantaget lån på 2 miljoner kronor; en rätt vanlig situation för en storstadsfamilj med relativt nyköpt villa eller bostadsrätt. Anta nu först att familjen lånat maximalt till sitt husköp, det vill säga till 85 procent finansierar köpet via lån. 2 procent av lånebeloppet, det vill säga 40 000 om året föreslås nu amorteras ned till dess skuldsättningen kommit ned till 50 procent. För familjen innebär detta en amortering på över 3300 kronor per månad. Tar vi en familj med lägre belåning, säg 65 procent halveras amorteringskravet: 20 000 om året eller knappa 1700 blir amorteringen i detta fall.

Jag kan sympatisera med det resonemang Finansinspektionen har i sin motivering av kommande amorteringskrav; att högt belånade hushåll kan reagera kraftigt vid förändringar av t ex konjunkturläge i omvärlden eller ökad arbetslöshet. Man har helt enkelt mindre stresstålighet, för att uttrycka resonemanget lite annorlunda. Högt belånade hushåll ska, menar nu FI, tolkas som hushåll med belåningsgrader över 50 procent - även med denna belåningsgrad riskerar hushållen att reagera på ett sätt som på ett negativt sätt förstärker de krishärdar som vi vet dyker upp i vår omvärld med jämna mellanrum.

Riskerna då? Ja, ett illa utformat amorteringskrav kan missa målet, dvs inte alls göra hushållen mer stresståliga. Amortering innebär naturligtvis en större belastning på hushållens ekonomi, mindre buffertar och kanske mindre uthållighet vid räntehöjningar. Det senare är inte minst aktuellt; dagens räntenivåer är historiskt låga och om det i dagsläget finns gott om utrymme i huhshållsbudgeten för en ökad amortering är det inte alls säkert att detta gäller om räntekostnaderna ökat med en tre-fyra procentenheter.

Något annat jag funderar mycket över är hur FI:s kommande amorteringskrav slår över generationer. Enligt FI kommer de ökade amorteringskraven inte gälla för redan ingångna låneavtal. Det är således ungdomar, i början av sin boendekarriär, som kommer att påverkas mest. Jag tänker att vi ser denna tudelning av samhället på fler och fler områden: arbetslösa kontra yrkesarbetande, pensionärer med förmånsbestämda pensioner kontra framtidens pensionärer med premiebestämda pensioner och nu redan befintliga låntagare mot morgondagens lägenhetsköpare. Svårt med generationsrättvisa, tänker jag.

Jeanette Hauff, sparekonom

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte



Bettan|2014-11-18 20:16:51

Ja du har så rätt Jeanette! jag tror att den tudelning du beskriver kan upplevas orättvis av det uppväxande släktet; inte nog med att de med sin ev. lön (ifall de har lyckan att ha ett arbete) ska betala 40-talisternas pensioner, de har svårt att komma in på både arbets- och bostadsmarknaden. Alltför många tvingas leva på bidrag och detta blir till sist en norm som känns OK. Självklart har 40-talisterna rätt till sin "uppskjutna lön" dvs pensionen, men ändå..... Vi penschisar borde i alla fall inte klaga över att vi inte får några skattesubventioner i likhet med det arbetande släktet! Tror att något måste göras åt den höga reavinstskatt som ska betalas av dem som bor i stora lägenheter/dyra hus men inte kan flytta pga skatteeffekten. Något för nya finansministern Magdalena att fundera över kanske?
Anmäl


Stockholmare|2014-11-18 22:14:58

Hej! Jag har en undran, du skriver att en normal storstadsfamilj har lån på kanske 2 miljoner kr. Nu bor jag i Stockholm, men jag anser inte att situationen är unik här, utan kan jämföras med många andra städer i alla fall i södra Sverige. Här kostar merparten villor som är ute till försäljning just nu från fem miljoner kr och uppåt. Med all respekt för att vi i Sverige har varit dåliga på att amortera, men jag tror att snittlånen i just Stockholm är högre. Jag tror inte att normalhushållet i Stockholm lägger in 3 miljoner eller mer och sen lånar 2. Finns det siffror på detta? Eftersom det inte byggs fler bostäder, och det gör att priserna stiger, så är det svårt att hitta bostäder för under de summorna. Det vore kul att se ett (i alla fall för stockholm) mer realistiskt exempel och då se vilken månadskostnad vi talar om.
Anmäl


Steven Jörsäter|2014-11-18 23:38:44

Ja du har inte bara rätt. Förslaget är naturligtvis vansinnigt orimligt. Dessutom leder det till ännu större inlåsningar än flyttskatten redan gör vilket är mycket skadligt för hela samhället. För att få stopp på lånekarusellen krävs helt andra grepp. Tre förslag som verkar i den riktningen är följande : 1) Sänk priserna på mark genom att minska den kommunala kontrollen och byråkratin. Se till att exempelvis Stockholms kommun i samarbete med kranskommunerna kan frigöra 1 miljon attraktiva och sjönära tomter (Det måste vara ATTRaktivt, annars är det verkningslöst). 2) Se till att det ständigt stigande byggkostnadsindex sänks rejält (halveras) vilket åstadkoms genom bättre konkurrens i byggsektorn. Bort med regleringar och specialregler som fördyrar. Som det nu är så åker byggkostnaderna snålskjuts uppåt med bostadspriserna vilket är helt orimligt. 3) Gör Sverige utanför tunnelbaneområdet attraktivare. Ett av de effektivaste sätten är att stoppa förföljelsen av bilismen och kraftigt sänka bränsleskatterna. Så kan bostadspriserna sänkas och belåningsgraden minskas då folk har råd med större kontantinsatser om bostäderna blir billigare.
Anmäl


Peter|2014-11-19 05:57:00

Bostadsmarknaden behöver kylas ned och då särskilt i Stockholm. Att alla ska bo i Stockholm och att det ses som en rättighet är naturligtvis fel. Förvånad och lite skrämd att flera hushåll har lån på >3 mkr. Samtidigt har bankerna ett stort ansvar för att inte inbjuda till överbelåning.
Anmäl


Berit|2014-11-19 10:07:54

Fast oavsett vilken ålder man har är det ju ändå ingen mänsklig rättighet att ta lån och köpa bostad. Har man inte råd att betala av sina lån kanske man inte ska köpa bostad...
Anmäl


Jeanette Hauff|

Kul med så mycket liv på bloggen! Amorteringar och låneräntor är något som engarerar - med rätta, eftersom de utgör en stor del i hushållens utgifter. Till "Stockholmare": visst finns det många som har betydligt högre lån är två miljoner, men i vår lånestock ligger snittbeloppet på mellan 2 och 3 miljoner (och vi är rätt tunga i Stockholmsregionen). Men visst är det ett generellt dilemma du beskriver; att bostäder generellt i storstadsområdena är dyra, speciellt för någon som är i begrepp att just träda in på bostadsmarknaden.
/Jeanette

Anmäl


Rune|2014-11-28 12:51:16

"Ja, ett illa utformat amorteringskrav kan missa målet, dvs inte alls göra hushållen mer stresståliga." Hur tenker du nu? Forsøker du å si at et allerede inngått lån kan betraktes som misskött på något sätt om låntagaren pga högare ränta inte klarer amortere lånet i henhold til myndighetenes krav? Något sier mig att man inte kan si upp inngåtte avtal om en familj inte klarer amortera en gitt prosent pga förhöjad ränta. Jag tycker det er rimeligt att man sätter et krav til amortering. Om låntagaren i dagsläge inte klarar av et par prosent amortering, så finnes inget grunnlag för att kunna ta lån. Man måste kunne överleva en ränteförhöjning, og krav om amortisering per år säkrar jo nettopp detta. Sen er det så att om det blir enklare för fler att ta upp större lån, ja då stiger efterfrågan efter dyrare boliger. Det er jo nettopp dette som i stor grad gjør det möjligt med et högt prisnivå i Norge samt delar av Sverige! (och det er jo en utveckling bankene har oppmuntret til)
Anmäl


Jeanette Hauff|

Hej Rune. Jag tänkte i just denna mening i mer allmänna termer, dvs att hushållen generellt kommer att ha mindre marginaler i sin ekonomi om amorteringskraven skärps. Sedan håller jag med dig om att hushållen borde ha marginaler i sin hushållsekonomi - och därmed klara både amorteringar och räntehöjningar. Den intressanta frågan är väl om det verkligen är så. //Jeanette

Anmäl



5 saker att tänka på vad gäller bolån

Taggar: bolån Jeanette



Här kommer en tvåminutare med fem konkreta tips att tänka på vad gäller bolån. Snabbt och enkelt!




Här är checklistan:

  • Hur har bostadspriserna på din ort sett ut under en 20-årsperiod?
  • Räkna med ränta och amorteringar i din budget. Hur mycket du får i ränta hos Skandia kan du räkna på själv här.
  • Glöm inte heller att räkna med eventuella extrakostnader i din budget, som lagfart, pantbrev eller nödvändiga renoveringar.
  • Ska du ha rörlig eller fast ränta?
  • Se igenom ditt försäkringsskydd - kan du bo kvar om din partner går bort? Eller om du blir sjuk?


Jeanette Hauff, sparekonom

 

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

 Läs mer om lånelöfte




Boränta – på dina villkor



I veckan började Skandia att redovisa vad våra kunder får för rabatter på sina bolån. Vi är först ut, och förvånansvärt nog, ensamma om detta.
När vi gick ut med nyheten trodde jag att de andra bankerna skulle vara snabba att säga att de planerar att hänga på för jag vet att det verkligen finns starka önskemål om mer öppenhet och transparens.

Men de övriga bankerna har sagt att de inte har planer på att följa efter om inte Finansinspektionen kräver det, och att det ändå inte är relevant att redovisa snitt eftersom villkoren för bolån är individuella.

Jag förstår inte de argumenten. Kunderna vill att det ska bli enklare att jämföra villkoren för bolån och förstå vad som styr den ränta man får.

Att då svart på vitt kunna redovisa vad som styr rabatterna och dessutom ge kunderna möjlighet att jämföra med vad övriga kunder i genomsnitt får är ett sätt för oss att visa att vi tar våra kunder på allvar. Vår bransch mår bra av förändring och jag tycker att den i möjligaste mån ska drivas av oss själva. Att vi redovisar snitträntorna är vårt sätt att tillmötesgå kundernas önskemål.

Jag hoppas ju att du redan är kund i Skandia och då vet du nu vad alla andra som också är kunder hos oss får för rabatt på sina bolån. Men om du inte är kund hos oss och läser detta tycker jag att du dels ska fråga din bank varför de inte vill redovisa vad de ger sina kunder för rabatt och dels gå in och testa vad du skulle få för ränta hos oss. Kanske är den sämre än den du har idag, och då kan du enkelt se vad du behöver göra för att den ska bli bättre. Kanske är den bättre, och då kan du använda det för att pruta hos din nuvarande bank. Och är du som många bolånekunder väldigt trött på att behöva pruta är det bra att veta att hos oss är bolånen färdigprutade. För alltid.

Hälsningar
Öyvind Thomassen, Skandias bankchef

 

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

 Läs mer om lånelöfte



Daniel|2014-09-16 14:49:21

Ja om ni är först ut borde det ju inte vara förvånande att ni är ensamma om detta :). Skämt åsido, detta är ytterligare ett teckan på att Skandia är helt rätt val. Transparens och öppenhet är framtiden!!
Anmäl



Vad är Skandias genomsnittliga bolåneränta?

Taggar: bolån Jeanette


Från och med idag börjar Skandia publicera kundernas genomsnittliga bolåneräntor. Syftet är att ge kunderna en mer rättvisande bild av ränteläget än bankernas listor över ordinarie räntor. Hur såg då kundernas genomsnittsränta ut förra månaden egentligen?

Jo, Skandias ränterabatt var i genomsnitt -0,47 procentenheter för alla bostadslån med tre månaders bindningstid som betalades ut under augusti. Med dagens räntenivå ger det en bolåneränta på 1,94 procent.

Ibland, tänker jag, kan det vara värdefullt att höja blicken en smula och försöka se lite skog och inte bara träd. Att, som Skandia gör idag, börja publicera kundernas genomsnittsränta för bolån kanske inte är en kioskvältare. En snittränta på 1,94 procent och en genomsnittlig rabatt för alla våra kunder på 0,47 procentenheter – är det något att stoppa pressarna för?

Ja, ser man det i ett vidare perspektiv kanske det är just det. Man talar ofta om den finansielle konsumenten som i ett underläge – han kan ofta mindre än sin motpart, har ofta en vag insikt i vad han egentligen behöver och ses helt enkelt som rätt utsatt. Bra skäl till stärkt lagstiftning, tycker Finansinspektionen. Bra skäl att se över hur man kan stärka konsumentens position, tycker vi.

Jag ramlar i tankarna tillbaka till det där med förtroende. Det där kittet som gör att marknader funkar och att stabilitet, åtminstone nästan alltid, infinner sig. Vi har ju funderat rätt mycket på vad som bygger förtroende för finansiella aktörer, och istället för att bara spekulera har vi faktiskt kollat hur det verkligen står till.

Det är i detta större sammanhang våra nypublicerade genomsnittsräntor faller in så fint! Transparens är nämligen en av de viktigaste faktorerna för att våra kunder skall hysa förtroende för oss. Vi har pratat om det förr, speciellt i samband med att vi blev kundstyrda och höll vår första bolagsstämma. Vi skall vara lätta att fatta helt enkelt! På alla plan – även vad gäller bolåneräntor. 

Missa inte intervjun med vår bankchef Öyvind i dagens Svenska Dagbladet, där pratar han mer om tankarna bakom snitträntan.

Hälsningar
Jeanette Hauff

Räkneexempel på bolån: Ett bolån på 2 miljoner kr, som är bundet i 1 år med rak amortering på 40 år och har månadsvis betalning via autogiro och en oförändrad ränta på 1,73 % blir den första månadsbetalningen 7 050 kr, totalkostnaden är 2 693 442 kr och den effektiva räntan 1,74 %.

 

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte




No more dolda bolånevillkor



Det här med dolda villkor på bolånemarknaden, som gör att alla som vill få en riktigt låg ränta måste pruta – måste det verkligen vara så? Hos storbankerna idag vet du inte riktigt vad det är som gjorde att din ränta blev 0,10 procent högre än din grannes, och du måste omförhandla räntan varje gång det är dags att binda om den för att inte förlora din värdefulla ränterabatt som du kämpat till dig sedan tidigare.

Idag behöver man nästan ta ledigt från jobbet, ha möten med tre-fyra banker och dessutom ringa tillbaka till dem efter att man fått deras första erbjudanden för att de ska sänka räntan ännu mer (varför kunde man inte få det här nya, bättre erbjudandet redan första gången man sågs?).

Inte ett kundvänligt eller långsiktigt sätt att sköta sin affär, tycker jag!

Sedan tidigare har vi öppna bolånerabatter på Skandia, men nu gör vi dem betydligt mer individuella. Det gör det möjligt att få mycket billigare bolån – samtidigt som de fortfarande är helt öppna och överskådliga!

Vår ambition är att man ska kunna få fram sin individuella ränta på 45 sekunder på vår hemsida, och när man väl har fått lånet ska man kunna lita på att man får de rabatter man förtjänar. Vi har formulerat tre löften om våra bolån, saker som vi tycker borde vara självklarheter men som de svenska storbankerna inte tycks ställa upp på.

Det här är Skandias tre löften om bolånepriser

– Öppna priser och rabatter – inga dolda villkor. Du ska kunna läsa svart på vitt på bankens hemsida vilka räntor som gäller och vilka rabatter du kan få – redan innan du ansöker.
– Billiga bolån utan prutande. Du ska kunna sänka din ränta genom att vara en bra kund, men du ska inte behöva argumentera och pruta för att få rabatterna som du förtjänar. Och du ska kunna lita på att du får ett lika billigt bolån som grannen, om era förutsättningar är desamma.
– Rabatter utan bäst före-datum. Du ska kunna lita på att löftet du får från början fortsätter gälla. Du ska inte behöva riskera att lockas in i en bank med rabatter som försvinner efter ett år och aldrig kommer tillbaka, eller vara tvungen att själv komma ihåg att ringa banken för att be om att få behålla dina rabatter.

Du hittar Skandias öppna bolånepriser på www.skandia.se/bolan. Där kan du självklart se hur låg ränta just du kan få, och vad som krävs för att du ska kunna sänka den ännu mer.

Om du redan är bolånekund hos Skandia kommer du självklart kunna byta till de nya, individuella priserna. Du får ett meddelande om det när det börjar närma sig villkorsändringsdag för dina lån.

Vad tycker du? Borde alla banker redovisa sina rabatter öppet på hemsidan? Borde kunderna automatiskt få behålla rabatter de fortfarande kvalificerar för? Vill du hjälpa oss att skapa en öppnare bolånemarknad?

Øyvind Thomassen, Skandias bankchef

 

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån


Fredrik|2014-04-10 10:59:23

Detta låter riktigt bra. En stor anledning till att vara kvar i Skandiabanken och flytta mer affärer hit. Jag får återkomma med hur bra det funkar i praktiken när det är dags att sätta om mina lån :-)
Anmäl


Anders|2014-04-10 11:18:02

Låter riktigt bra och sunt tycker jag. Däremot har jag erfarenhet av hur det fungerar i praktiken. Redovisade principer hjälper inte långt när Era marginaler är betydligt högre (läs högre ränta för kunden) än en konkurrerande storbank.
Anmäl


Bosse|2014-04-10 13:20:48

Mycket bra!!
Anmäl


Bettan|2014-04-10 16:03:00

Hej Öyvind - roligt att du är tillbaka i bloggen! Första initiativet i nya kundägda banken var verkligen glädjande! Skandiabankens öppna redovisning kommer säkert att locka många nya kunder! Men varför tillgodoräknas inte månatligt sparande på SKANDIAKONTO? Och varför får hushåll med två (eller flera) personer en lägre ränta än ensamhushåll? Inte riktigt rättvist tycker jag...... Tacksam få ditt svar!
Anmäl


Skandia|

Hej Bettan! Roligt att du tycker att det är ett bra initiativ! Skandiakontot räknas inte med pga att det inte går att månadsspara dit från sitt lönekonto.

Anledningen till att man får en lägre ränta om man har en medlåntagare är helt enkelt för att man då totalt sett har ett större engagemang hos oss. Det innebär att vi kan ge en liten extra rabatt på bolånet! //Anna, bloggredaktör

Anmäl


Sofie|2014-04-10 17:46:41

Ett beslut i helt rätt riktning!!
Anmäl


Anders I|2014-04-10 19:36:16

Ni har inte konkurrenskraftiga räntor från början, och har för stora krav för att ge rabatt. Det verkar som era villkor är Stockholmsanpassade !! Om man har ett hus sedan länge, norr om dalälven, och inte så mycket lån, belåningsgrad på ca 50% under 500000 i lån, och singel med låg inkomst så man inte kan ha två vardagspaket ,ni DISKRIMINERAR singlar !, spara under 1000/mån eller placera 10000, så får man bara 0,21% i rabatt . 100 000 att placera ger bara 0,04% mer i rabatt. SKulle inte flytta 100 k för 0,04% rabatt. Enligt http://www.villaagarna.se/Paverka/Villaagarnas-opinionsbildning/Bolan/Rantekollen/Rantekollen---rakna-ut-din-ranta/ så är jag så säker kund att jag borde få bankens upplåningsränta ! Nu har jag TCO:s förmån hos SEB, upplåningskostnaden + 0,90% vilket är 2,18% sedan 18 mars. Har ingen orsak att flytta bolånet till Skandia !! Är även missnöjd med att ni tar ut 90 kr / år i avgift på min KAP-KL tjänstepension + 0,15% i avgift !! Jag får inget tillbaka från Skandia som motsvarar det värde ni tar ut i avgifter. Väldigt missnöjd pensionskund
Anmäl


Fredrik igen|2014-04-10 20:55:22

Jag måste säga att jag blir konfunderad på hur en del resonerar. Varför skulle en bank låna ut till sin upplåningsränta utan marginal? Det är väl rätt uppenbart att banken vill att man har så mycket affärer som möjligt hos dem. Flera lönekonton, mycket sparande osv. med låg risk. Det är väl inte diskriminering? Hur som helst bytte jag till Skandiabanken för att slippa förhandla. Nu får jag bättre ränta än innan. Det är bra.
Anmäl


Fredrik igen|2014-04-10 21:21:03

Jag måste säga att jag blir konfunderad på hur en del resonerar. Varför skulle en bank låna ut till sin upplåningsränta utan marginal? Det är väl rätt uppenbart att banken vill att man har så mycket affärer som möjligt hos dem. Flera lönekonton, mycket sparande osv. med låg risk. Det är väl inte diskriminering? Hur som helst bytte jag till Skandiabanken för att slippa förhandla. Nu får jag bättre ränta än innan. Det är bra.
Anmäl


Krister Jansson|2014-04-11 10:21:11

Bra initiativ med öppenhet och klartext. Mindre bra för oss trogna Skandia kunder som nyligen har låst våra lån på 5 år. Jag får titta igen om 5 år om Skandia är konkurrenskraftiga då, tills dess finns ingen anledning att öka mitt engagemang i Skandia.
Anmäl


kylig|2014-04-11 10:39:00

Läs http://blogg.avanza.se/hemberg/2014/04/11/alla-bolane-rabatter-inte-billiga/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=alla-bolane-rabatter-inte-billiga
Anmäl


till kylig|2014-04-11 12:34:23

Nej, men detta verkar iaf vara ett första steg för transparens i denna soppan...
Anmäl


Bettan|2014-04-11 20:20:46

Hej igen Öyvind (och Anna)! Om ni inte hunnit låsa er 100%-igt tycker jag ni ska tänka en gång till på villkoren: att diskriminera singlar känns inte trevligt; titta dessutom gärna på storleken av totala engagemanget resp. lånebeloppet i förhållande till marknadsvärdet!!! Jag kan inte heller förstå att regelbundet sparande i Skandiakonto inte ska räknas! MÅSTE man spara regelbundet i det konto som ger lägsta räntan..... Hoppas nu att ÖYVIND SJÄLV har möjlighet att svara denna gång! Jag har varit kund hos Skandia och -banken sedan starten.
Anmäl


Carl N|2014-04-11 21:35:26

Anders I; det är ju inte långivarens fel att du inte kvalificerar dig för bästa erbjudandet, det är ju din ekonomi och ditt engagemang som avgör, så låt mig berätta en hemlighet; din nuvarande långivare resonerar på samma sätt = du betalar redan klart mer än din granne! Så låt rätt vara rätt, bra jobbat Skandia, transparens rocks!
Anmäl


johan|2014-04-11 22:44:11

Jepp, äntligen rätt. Den tidigare "högre risk ger rabatt"-modellen var inte ok. Bra Skandia. Men nya app-banken blev rörig...
Anmäl


Anders I|2014-04-12 13:07:47

Carl N Min ekomnomi är så bra, att jag borde få lägre ränta än vad Skandia erbjuder, då jag har en belåning på ca 50% och noll risk för banken att jag inte skulle klara av lånen. Har sparande i en KF som är större än bolånen, men den går inte att flytta till Skandia utan att sälja av alla aktier. Men en KF i Skandia skulle bli mer oförmånlig för mig, så det är inte aktuellt. Så det är visst Skandias fel, då de diskriminerar singlar ! Förstår inte varför jag ska betala både höga bolåneräntor OCH dyrt sparande, när jag har lägre ränta hos en storbank och förmånligare sparande hos en nätmäklare. Den dag jag får flytträtt på min KAP-KL kommer jag att flytta den från Skandia som tar ut höga avgifter, som minskar min avkastning och pension !
Anmäl


Birgitta|2014-04-12 15:50:49

Riktigt bra!! Är kund sen länge och det känns som om detta var ett sätt att försöka vara en bank för mig på riktigt.
Anmäl


Bettan|2014-04-14 11:40:26

Endast två dagar låg den här bloggen öppen - är det rekord? Varför vill inte du Öyvind ge uttömmande svar på den här frågan som engagerat så många kunder??? NO MORE LÄGGA LOCKET PÅ önskar jag! (trots att den här kommentaren inte kommer att synas på hemsidan)
Anmäl


Øyvind Thomassen|

Hej Bettan,
 
Roligt att höra att du varit kund sedan starten! Och att du är så engagerad i ämnet. I rabatten för sparkapital räknas pengar som är insatta på Skandiakonto, liksom Allt-i Ett-konto, sparkonto, fasträntekonto, värdepappersdepå, IPS, ISK och privat pensions- eller kapitalförsäkring. I rabatten för månadssparande handlar det om stående månadsöverföringar från Allt i Ett-kontot. Det kan man ha till sparkonto, IPS, värdepapper, fonder eller ISK.
 
Många kunder har tyckt att det vore bra att få rabatt om man är fler än en som står för lånet och samtidigt flyttar in sin vardagsekonomi. All feedback på vad ni tycker ska ge rabatt tar vi tacksamt emot. Det vi aldrig kommer tumma på är löftet att fortsätta att öppet redovisa vad som ger rabatt.
 
Vi brukar ha två till tre inlägg per vecka på den här bloggen och förra veckan blev det tre inlägg. Kommentarsfunktionen är öppen för alla inlägg som ligger på förstasidan, så det går alldeles utmärkt att fortsätta kommentera på det här inlägget, vilket jag hoppas att ni fortsätter göra!
/ Øyvind

Anmäl



Hur ska man tänka i budgivningar?

Taggar: bolån Jeanette


Jag fick frågan om jag inte kunde skriva något om hur människor beter sig när de ska köpa och sälja hus. Ni vet, taktiken bakom budgivningen. Som vanligt finns det inget som är så användbart som en teori! Så vi börjar där – i beteendevetenskapens teorier om hur vi fattar beslut.

En väl undersökt tanke är att människor gärna ”förankrar” sina beslut i något – gärna en siffra. Alltså, om jag ber dig ta dina två sista siffror i ditt personnummer och sedan undrar vad du är beredd att betala för, säg, en blombukett kommer jag få ett högre värde från er med höga sista siffror än från er med låga.

Jag tänker att ett utgångsbud i en fastighetsförsäljning ju skulle kunna funka ungefär på samma sätt – som något att förankra sina funderingar i. Det här skulle ju då tala för ett högt utgångsbud – som får spekulanterna att fundera med detta som utgångspunkt.

Något som istället belyser faran med ett alltför högt utgångspris är det faktum att individer använder andra människors beteende som input i sitt eget beslutsfattande. Ett alltför högt pris kan ju tänkas leda till att väldigt få intressenter alls dyker upp på visningen – och att det helt enkelt inte finns några andra människor att studera.

Det följa-John-beteende man talar om som en av orsakerna till prisbubblor och övervärderade tillgångar bygger ju på att det finns många aktörer inblandade. En budgivning är ett konkret exempel på hur någon annans bud kan trigga dig att tro att ”ja, han lade ju över mig, så han måste ”veta” något om husets verkliga värde” – och så höjer du budet.

Så här sitter du som säljare av din bostad, med vetskap om att ett högt utgångsbud kan bli ett ankare för köparens funderingar och ett alltför högt pris kan göra visningen helt tom på besökare.

Vad du då också skall ha med i beräkningarna är att själva det faktum att det är du som äger huset nu gör att du värderar det högre än andra.

I försök har man gett hälften av en grupp individer en kaffemugg medan den andra hälften inte fick någon mugg alls. Ägargruppen visade sig kräva ett betydligt högre pris för att sälja muggen än icke-ägarna var villiga att betala för att få den. Ägandet i sig gjorde alltså att man åsatte muggen ett högre värde. Kanske kan det här vara något att ha med sig – att det du ser som nästintill ovärderligt, charmigt och speciellt ”bara” är en fastighet för någon annan.

En sista tanke är att ”kringarrangemangen” nog spelar roll. Jag tänker att vi ofta säger att förtroende är viktigt i finansbranschen, och jag har i min forskning visat på att förtroende är en förutsättning för risktagande.

Är det saker som inte känns rätt i fastighetsaffären, är det signaler som inte pekar på att allt står rätt till med köparen eller säljaren (eller mäklaren för den delen) tror jag att det kan påverka budgivning – det vill säga risktagande – oerhört negativt. Det sista människor vill är att bli lurade – speciellt inte i det som för många är den största enskilda transaktionen i livet. 

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

 

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte



Mojje|2014-03-20 15:02:54

Hej Jag skulle vilja läsa rapporten om folkbokföringsnummer och budets storlek. Var hittar jag den? Hälsningar
Anmäl


Jeanette Hauff|

Hej Mojje! Studien är gjord av en forskare som heter Dan Ariely, och finns beskriven i hans bok Predictably irrational. //Jeanette

Anmäl


Nils|2014-03-26 12:42:55

Om banken säger att man kan låna 8 ggr årsinkomsten är det väl bara att buda? Framförallt eftersom båda mäklare och banken ju säger att det är en säker investering att köpa hus eller lägenhet. Eller?
Anmäl


Emil|2014-03-26 14:02:44

Hej, en annan intressant fråga är hur banken tänker i budgivningen; lånar man alltid ut så mycket som någon får låna med utgångspunkt i årsinkomst oavsett vad värdet på bostaden, som ju utgör bankens säkerhet, är? Vore jag borgenär skulle jag vinlägga mig om att säkerheten för lånet faktiskt har ett värde i paritet med lånets storlek, vilket kanske inte är fallet ifall psykologi fått styra budgivningen. Att jämföra med priset på en "referenslägenhet" är ju vanskligt eftersom detta tenderar att justeras upp varje gång ett högre pris betalas, men däremot inte ned ifall ett lägre pris betalas.
Anmäl


Jeanette Hauff|

Intressanta inlägg, Nils och Emil. Ni tar båda upp bankens roll i budgivningen. Som jag ser det utgör bankens regelverk ramarna för säljarens och köparens bud. I ramarna finns det inte utrymme för så mycket psykologi; där är det snarare bedömningar av objekt och låntagare precis som ni är inne på. Banker har ju också regelverket kring belåningsgrad att förhålla sig till, som säger att vi inte får låna ut mer än maximalt 85 % av bostadens värde. En varningsflagg för ditt resonemang dock, Nils: du är i slutändan den som står risken i din fastighetsinvestering! //Jeanette

Anmäl


Mäklar-allergiker|2014-03-26 16:40:10

Bra Jeanette att du skrev att man ska vara noga vid val av mäklare - detta kan inte nog understrykas! Vet du var man hittar info om ex.vis VARNADE MÄKLARE eller mäklare som varit indragna i tvister? Är uppgifter hos Fastighetsmäklarnämnden offentliga borde man ju kunna få hjälp där, men jag tvivlar. Vissa fastighetsmäklar-firmor (t ex H&H) har dessutom mäklare som inte är anställda av ett stort företag utan som jobbar i eget franchising-koncept. Desto viktigare att undersöka vad som händer om du hamnar i en tvist med en sådan mäklare! Att tro att en mäklare ska hjälpa BÅDE säljare och köpare kan man glömma - det är bara SÄLJarvodet som är intressant för mäklaren! Om du Jeanette vill ge oss läsare mer info om detta kanske du kan ta reda på HUR MAN UNDERSÖKER MÄKLARES heder och bakgrund samt ev. PRICKNINGAR! Ett hus- eller lägenhetsköp är ju i allmänhet den största och viktigaste affär man någonsin gör!
Anmäl



När ska man amortera?



Vi har cirklat kring amortering och amorteringskrav i bloggen i några inlägg under hösten. Hur hänger skuldsättningen ihop, och vad styr fastighetspriserna?

Men vad var det som fick Bankföreningen att fastna för 75 procent av marknadsvärde som en rimlig ambitionsnivå för amorteringar, och vad ligger bakom Martin Anderssons (och andras) utspel om behov av amorteringar ned till 60 procent eller lägre?

En stor del av svaret ligger i den risk en belånad fastighet innebär för dig som ägare. Minns de 40-procentiga prisnedgångarna vi talat om tidigare här på bloggen – för den som av en eller annan anledning måste sälja när priserna är på botten är det näst intill en katastrof. En amortering ned till 60 procent av fastighetens marknadsvärde innebär då att du har marginal för en 40-procentig nedgång av fastighetspriset på just din villa, en amortering ned till 75 procent innebär att du har marginal för en sättning på 25 procent.

Det vi på Skandia säger i dagsläget är att vi vill se en amorteringsplan för varje nytt lån, med sikte på att lånet skall vara helt nedamorterat om 40 år. Sedan vet vi att mycket kan hända under resans gång – 40 år är en lång tid. Men att avsikten skall vara att på sikt betala av skulden – det är helt klart.

Dags att summera lite!

Allra först: bufferten. För alla individer, oavsett ålder, gäller att ha en bra likviditetsbuffert för att klara av vardagspåfrestningar i ekonomin. Tumma inte på den när du funderar på husköp – det kan bli riktigt surt i efterhand.

För dig som är riktigt ung och skall låna vill jag, mer personligen, ge rådet att titta ett par decennier tillbaka. Du ikläder dig en stor risk när du köper din första fastighet – kolla in graferna över fastighetspriserna i början på 1990-talet och fundera en sekund på vad som händer med din ekonomi om det skulle upprepas.

För dig som är mellan 30 och 55, kanske i färd med att flytta till småhus, är väl den 40-åriga amorteringsplanen det du skall fundera över. Vi på Skandia ger dig möjlighet att under en inledande femårsperiod få lånet amorteringsfritt – väl medvetna om att halvtidsjobb och småbarnsår kan vara påfrestande för privatekonomin.

Slutligen du som är över 55 och funderar på att låna – sätt dig in i din situation som pensionär och fundera över vilken belåningsgrad du då klarar av. Du har då ofta begränsade möjligheter att parera förändringar i form av prisfall – du kan t.ex. inte gå upp i arbetstid eller på annat sätt anpassa dig. På samma sätt som du i ditt övriga sparande går ned i risknivå bör du sänka risknivån i ditt fastighetsägande – företrädesvis genom att amortera. Och har du bestämt dig för att gå i pension vid 65 är det ingen vidare bra idé att vänta med de där amorteringarna alltför länge.

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

 

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån



Ulf|2014-01-16 22:58:28

Hur enkelt är det att amortera hos Skandia. Jag amorterar inget på bolån hos Skandia idag och har hälften bundet och hälften rörligt (3mån). Vad har jag för möjlighet att börjar amortera på dessa, säg 2000kr i månaden?
Anmäl


Skandia|

Hej Ulf! När det gäller 3-månadersräntan kan du göra extraamorteringar eller ändra din avtalade amortering när som helst. Det går även bra att ändra amorteringen på den bundna delen - men beroende på ränteläge och tid som är kvar på bindningstiden kan det uppstå en s k ränteskillnadsersättning om du vill göra ändringen mitt i bindningstiden. Du kan alltid ändra amorteringen på bundna bindningstider utan ränteskillnadsersättning i samband med att bindningstiden löper ut. Kontakta kundservice, så hjälper de dig vidare! //Anna, bloggredaktör

Anmäl


MA|2014-01-18 16:56:12

Vad menar du med att ändra den avtalade amorteringen? Kan jag välja att betala av hela lånet tidigare än 30 år som är lägst idag? säg att jag vill amortera på 20 år? Om jag förstår detta rätt så går det inte att välja mindre än 30 år. Men däremot går det ändå genom att bestämma en högre amortering som skulle motsvara det summa delat på 20 år? Har jag rätt?
Anmäl


Skandia|

Hej MA! Ett bolån tecknas vid start på minst 30 år. Vi försöker självklart anpassa oss efter kundens önskemål så mycket vi bara kan och finns det en önskan om en snabbare/högre amortering så gör vi en justering av amorteringsplanen enligt den individuella överenskommelsen. //Anna, bloggredaktör

Anmäl


En gång skurkar...|2014-01-20 09:08:41

...alltid skurkar. Bra att i dagens DN, SvD och Di få en påminnelse om varför man inte ska välja Skandalia...
Anmäl


Bosse|2014-01-20 11:38:09

"En gång alltid skurkar" - jovisst är det kanske så, men dessa personer har ju inte ett dugg att göra med Skandia av idag. Dessutom kan ju du, om du är kund i Skandia, framledes påverka vem som skall leda Skandia!
Anmäl


En gång skurkar...|2014-01-20 12:27:58

@Bosse Kan du vara snäll och berätta för mig på vilket sätt jag kan påverka? Jag vet att Skandia Liv (Skandiabankens huvudägare) är ett ömsesidigt livförsäkringsaktiebolag. Dvs "ägs gemensamt av alla försäkringstagare" F ö ett av de sista som drivs enligt den formeln. Det låter bra men är i praktiken betydelselöst för försäkringstagarna. Det är tjänstemännen som styr Skandia utan att störas av försäkringstagarna. Så har det alltid varit i Skandia och så kommer det nog alltid vara. Skillnaden nu mot tidigare (läs före Pettersson, Spång etc) är på den tiden fanns något som hette yrkesstolthet och skam i kroppen. Det gör det inte längre. Nu för tiden ser tjänstemännen endast till sitt eget bästa för stunden. Det resulterar i dyra, komplicerade försäkringsprodukter som det krävs överbetalda försäkringssäljare för att prångla ut. Det resulterar dessutom i försämrade villkor för alla bankkunder och försämring i servicen. Att ett ömsesidigt drivet försäkringsbolag skulle vara det bästa för individen menar jag är fullständigt humbug. Hur många har varit på årsstämman? Hur många har ens vetat om att det är årsstämma? Trots, eller just pga, att Skandia har 1 miljon försäkringstagare så kommer ingen på stämman. Vanligtvis så är Skandiasalen (som rymmer 150 pers) tom när det vankas stämma. De brukar klara sig med ett mindre konferensrum. Det torde säga det mesta om vilket inflytande du kan räkna med som försäkringstagare. Ömsesidigheten är en god idé och pappersprodukt som tyvärr inte funkar i verkligheten. Och där det inte finns någon stark ägare växer det alltid fram ett tjänstemanna välde där kunden sätts i väntrum. Det finns tom ett gammalt hederligt Skandia ordspråk - "Kunden i väntrum - Skandia i Centrum". En gång skurkar... alltid skurkar!
Anmäl


Lasse|2014-01-20 13:35:39

Jag trodde att kommentarsfältet var avsett för att kommentera det aktuella blogginlägget, man så verkar inte vara fallet. Om du "En gång skurkar..." är så missnöjd med Skandia så behöver du inte rösta. Enklast för dig är väl att "rösta med fötterna" genom lämna Skandia och Skandiabanken och anlita det försäkringsbolag och den bank du tycker är bäst! Min kommentar till blogginlägget, det jag egentligen tänkte skriva om, är att jag saknar ett mycket grundläggande motiv för att amortera. Motivet är framtida behov av underhåll av fastigheten. För att skapa ett låneutrymme i fastigheten när huset behöver underhåll bör man amortera minst i omfattning efter framtida underhållsbehov. Det är en dålig affär, utom för banken, att spara samtidigt som man lånar.
Anmäl


Lasse|2014-01-20 13:48:06

Jag trodde att kommentarsfältet var avsett för att kommentera det aktuella blogginlägget, man så verkar inte vara fallet. Om du "En gång skurkar..." är så missnöjd med Skandia så behöver du inte rösta. Enklast för dig är väl att "rösta med fötterna" genom lämna Skandia och Skandiabanken och anlita det försäkringsbolag och den bank du tycker är bäst! Min kommentar till blogginlägget, det jag egentligen tänkte skriva om, är att jag saknar ett mycket grundläggande motiv för att amortera. Motivet är framtida behov av underhåll av fastigheten. För att skapa ett låneutrymme i fastigheten när huset behöver underhåll bör man amortera minst i omfattning efter framtida underhållsbehov. Det är en dålig affär, utom för banken, att spara samtidigt som man lånar.
Anmäl


En gång skurkar...|2014-01-20 14:03:24

@Lasse Tanken, i alla fall borde den vara, är att bjuda på kunskap, insikt och bjuda in till dialog kring aktualiteter. I det här fallet är Skandia skandalen mycket aktuell. Dessutom, som jag pekade på i mitt första inlägg, har Skandia nu slutgiltigt dödat Skandiabanken som varumärke. Det har vi iofs redan märkt av genom de konstanta försämringarna. Men nu är det, som tidigare konstaterat, spiken i kistan. Det som då blir intressant är att Skandia just nu gömmer sig bakom ömsesidigheten. Skandia borde blogga om det istället för skolan nu och då. Dessutom är det inte så lätt att lämna Skandia då man i praktiken är inlåst i deras pensionslösningar utan någon kostnadsmässigt rimlig möjlighet till exit!
Anmäl


Skandia|

Hej ”En gång skurkar”. Jag tror att du kan ha fått lite fakta om bakfoten. Skandias livbolag har visserligen drivits enligt ömsesidiga principer, alltså att allt överskott går till kunderna, i många år. Men trots det har kunderna inte haft mer inflytande över verksamheten än i vanliga aktiebolag, eftersom bolaget varit just ett aktiebolag som ingått i en större koncern. Just det var en anledning till att vi köpte loss Skandia från Old Mutual för två år sedan, för att bli kundstyrda på riktigt. Men den första stämman som kundstyrt bolag har vi inte haft än, den hålls den 12 juni i år, så några glest besökta sådana kan du inte ha upplevt. Självklart kommer inte alla kunder vara intresserade av att engagera sig som ägare, det är vi medvetna om, men vi tror och hoppas att vi kommer locka tillräckligt många och vi har hittills blivit positivt överraskade över antalet nomineringar.

Angående Skandiabanken så grundade vi den för ungefär 20 år sedan, så den har alltid varit en del av Skandia. Men fler och fler av våra kunder har både försäkringar och bankprodukter och då är det enklast att vi kallar oss Skandia, kort och gott. Om det är några specifika produkter som du tycker är för komplicerade eller i någon specifik situation som du fått dålig service får du gärna berätta mer, så att vi kan lära oss av det och försöka utveckla oss! //Anna, bloggredaktör

Anmäl


Halloj!|2014-01-20 15:17:58

Ursäkta att jag kapar tråden. Men nu kanske vi ska lugna oss lite. Skandia och Skandiabanken har faktiskt funnits FÖRE Old Mutual köpte koncernen.... Sist jag kollade så fyller Skandia Liv 160 år den andra juni 2015. SkandiaBankens officiella startdatum är den 1 oktober 1994 (även om det faktiskt tvistas lite om det är den 3:e). Att kunder har varit på stämma i Skandia Liv är är inte bara sannolik. Det är högst troligt. Så att hävda att någon inte har varit på en stämma för försäkringstagare är väl lite på gränsen. Speciellt med tanke på att medelåldern på Skandia Livs kunder är 57 år... Sedan är det sant att SkandiaBanken alltid har varit ett helägt dotterbolag till Skandia Försäkrings AB. INTE TILL Skandia Liv försäkrings AB. Det är en milsvid skillnad! Moderbolaget Skandia Försäkrings AB är den som har/har haft uppdraget att driva verksamheten å försäkringstagarnas vägnar. Det är så man kunnat tjäna pengar, dumpa koncernkostnader på försäkringstagarna etc. Förhoppningsvis är den tiden över.
Anmäl


Skandia|

Hej Halloj! Absolut har både Skandias livbolag och bank funnits innan Old Mutual köpte Skandia. Men då var livbolaget ("Skandia Liv") ett dotterbolag i den börsnoterade Skandia-koncernen, och det var det som jag syftade på. Till Skandia-koncernens bolagsstämma bjöds naturligen aktieägarna i det börsnoterade Skandia, inte försäkringstagarna i ett dotterbolag.

Även banken var, precis som du skriver, ett dotterbolag till Försäkringsaktiebolaget Skandia och det är den även idag. Skillnaden är att det bolaget idag är ett dotterbolag i en kundstyrd koncern istället för en del av Old Mutual respektive moderbolag i en koncern noterad på Stockholmsbörsen.

Sammanfattningsvis: vi är nog helt överens om att det är en helt ny tid för Skandia. Inga direktörer, inga rörliga löner till ledningen, och den yttersta makten hos kunderna. //Anna, bloggredaktör

Anmäl


Fredrik|2014-01-21 11:41:40

Att lånet skall vara avbetalt på 40år kan ni ju drömma om blir mörkrädd när jag läser detta! Hejdå jag byter bank nu!
Anmäl


Tufs|2014-01-21 21:24:43

@Fredrik: Om du tycker att 40 år är för lång tid kan du alltid amortera i en snabbare takt, men om du inte kan amortera på 40 år har du aldeles för stort lån då du i prinsip er en hyresgäst med et gigantisk lån.
Anmäl


Pension nu!|2014-01-23 06:33:30

Bankföreningens mål är att ta bort bankens risk tills dess att lånaren går i pension. Det är otillräckligt. Skandias mål, amortera på 40 år är halvvägs bra. Det samhällsekonomiskt riktiga och privatekonomiskt förnuftiga vore ett amorteringsmål som amorterat hela skulden när låntagarna pensioneras. Det skulle dra bottenpluggen ur bostadsmarknaden i Stockholm så det vågar inte politikerna.
Anmäl



Husbubbla – har vi hört det förut?



Idag delas Nobelprisen ut under pompa och ståt. Årets tre Nobelpristagare i ekonomi är Eugene Fama, Robert Shiller och Lars Peter Hansen och de har forskat inom finansiell ekonomi och hur tillgångspriser som aktier och fastigheter rör sig. Efter fem år med finanskris är det här ett väl debatterat och högaktuellt ämnesområde. Är prisrörelser på de finansiella marknaderna rationella eller irrationella? Årets pristagare har delade meningar. Famas stora bidrag är teorin om effektiva marknader som utgör en hörnsten inom finansteori. Den går i stora drag ut på att all information som finns tillgänglig också avspeglas i tillgångspriserna på ett korrekt sätt. Shiller har däremot gjort sig en karriär på att kritisera just denna teori och har blivit känd för sin förmåga att förutse bubblor som IT-bubblan i slutet av 90-talet och husprisbubblan i USA som utlöste finanskrisen 2008. Nu i dagarna har han också i flera intervjuer uttalat sig om att det finns en bubbla på den svenska bostadsmarknaden.

Vad utmärker egentligen en bubbla? Och hur oroliga ska vi vara för en bostadskrasch här i Sverige? Den första frågan är knepigare att svara på än vad man kan tro. Det har visat sig svårt att förutse en bubbla. Och även om man lyckas förutse en bubbla är det svårt för beslutsfattare att agera förebyggande så att de negativa konsekvenserna minimeras. Det visar inte minst erfarenheterna från USA.

I ljuset av de senaste årens kriser är det rätt intressant att gå tillbaka tio år i tiden och läsa hur den amerikanska centralbanken Fed då såg på ekonomin och dess risker. Redan då fanns tecken på att hushållens skuldsättning hade ökat kraftigt en längre tid i förhållande till deras inkomster. Huspriserna hade följaktligen också stigit en hel del. Denna risk uppmärksammades och kommenterades flitigt av bland annat dåvarande Fed-chefen Alan Greenspan. Det ledde också till en stor debatt om det verkligen existerade en bubbla eller inte och om det var Feds uppgift att försöka förhindra en bubbla.

Det fanns gott om argument som menade att situationen inte var så alarmerande. Och när huspriserna väl började svikta så pratades det om en mjuklandning och att spridningseffekterna skulle bli rätt begränsade. Den aggregerade analysen visade nämligen att hushållens tillgångar var betydligt större än dess skulder. Dessutom visade mikrostudier att det var de hushåll med högst inkomster som hade de högsta lånen och de var därmed bäst rustade att möta högre räntor och lägre huspriser. De största prisökningarna var dessutom koncentrerade till områden där det var hög inflyttning och relativt lågt nybyggande som i Kalifornien och Florida.

Känns de här resonemangen igen? Det är inte konstigt i så fall. För även i Sverige förs just nu liknande resonemang och argumentation. För ett par veckor sedan kom en utredning om svenska hushålls skuldsättning och bostadsmarknaden som lyfte fram liknande argument. Men Sverige är väl ändå inte USA, menar kanske vän av ordning. Det är riktigt. Det fanns en del osunda tecken på den amerikanska bostadsmarknaden som vi inte ser på samma sätt i Sverige – som spekulativ bostadshandel och oansvarig utlåning till icke-kreditvärdiga hushåll. Men betyder det att vi kan avskriva risken för en bubbla här?

IMF kom nyligen med en översyn av globala huspriser. Det är framför allt Kanada, Nya Zeeland och Norge som pekas ut som marknader med övervärderade huspriser. Men även Sverige finns med på listan. Det har också gjorts flera andra studier som pekar på att huspriserna i Sverige kan vara övervärderade med ca 15-30 procent (se IMF, EU-kommissionen och Finanspolitiska rådet). Ingen studie pekar dock på en omedelbar risk för kraftiga prisfall. Men även om det inte verkar vara risk för snabb punktering av den svenska husmarknaden, så finns det skäl att vara vaksam. De senaste åren har många länder bittert fått äta upp påståendet att ”här är det annorlunda”.

Heidi Elmér, chefekonom

Ps. Jag finns också på Twitter: @Heidi_Elmer

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

 Läs mer om lånelöfte



Haz|2013-12-12 07:31:00

En liten detalj bara. Det finns inget Nobel-pris i ekonomi. I övrigt en trovärdig analys.
Anmäl


ka|2013-12-12 12:18:08

"Economic Science" (ekonomisk vetenskap) är väl ekonomi, Nationalekonomisk vetenskap eller förenklat Ekonomi?
Anmäl


Bosse|2013-12-12 13:07:43

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, i dagligt tal ofta kallat "Nobelpriset i ekonomi" eller Ekonomipriset, är ett pris som instiftades av Sveriges Riksbank 1968 i samband med bankens 300-årsjubileum.
Anmäl


Lars|2013-12-12 16:09:39

Om krisinsikt tycks finnas innanför era väggar känns det ännu märkligare med eran mängdrabatt på bolån...? Har du visat detta inlägg för eran VD?
Anmäl


Karl|2013-12-13 14:39:22

Hej, Jag har två frågor. 1: Hur ser ni på den svidande kritik som era kunder levererar i den senaste SKI undersökningen? 2: Vad är er kommentar till Patricia Hedelius bredsalva i sin senaste blogg på SvD Näringsliv?
Anmäl


Skandia|

Hej Karl!

1: SKI mäter kundnöjdhet inom flera olika områden där vi är verksamma. Vad gäller kundnöjdhet i banker visade årets resultat att Skandia var den enda bank som fick ökat förtroende från kunder i år jämfört med förra året. Totalt fick vi näst högst förtroende av alla, vilket såklart är väldigt roligt. I början av veckan släpptes fler siffror där Skandia fick en tredje plats vad gäller kundnöjdhet inom "Sparande i värdepapper" och "Bolån privatkunder". Inom "Livförsäkring privatmarknad" fick vi däremot en marginell förändring till det sämre i år – det tycker vi är tråkigt och ska se till att ändra på.

2: Det är väldigt bra att journalister granskar hur vi sköter vårt jobb åt kunderna som äger oss. Det sa vi också till Patricia efter att vi läst artikeln och bjöd in henne att träffa vår koncernchef för att få möjlighet att sätta sig in i det och få en möjlighet att fråga ut honom. Men hennes blogginlägg bygger på ett missförstånd. När Skandia Liv köpte Skandia av Old Mutual var det framförallt två bolag som vi betalade för: ett fondförsäkringsbolag, som i sin tur äger en bank. Då värderade vi banken till enbart eget kapital, eftersom den hade svag lönsamhet. Vår strategi har från första början varit att vi måste växa banken dubbelt så stor för att den ska få skalfördelar nog att bli lönsam och det är det vi jobbar med just nu. Trots det har vi faktiskt inte behövt göra något kapitaltillskott från livbolaget sedan förvärvet, utan tvärtom fått utdelningar från fondförsäkringsbolaget på 1,9 miljarder kronor. Kapitaltillskottet som vi berättade om för några veckor sedan gick från fondförsäkringsbolaget till banken, alltså från ett dotterbolag till ett annat.
//Anna, bloggredaktör

Anmäl


Peter|2013-12-13 16:24:23

Att klippa ut citat och anteckningar från nobelpristagare och IMF rapporter utan att dra några egna slutsatser från Skandia är relativt ointressant. Jag är kund i Skandia och vill gärna lyssna på er syn på kommande bo prisutveckling.
Anmäl


Martin|2013-12-14 15:29:04

Måste också stämma in på Peter och Lars ovan. Varför gör ni storsatsning på bolån nu när vi, enligt en Nobel pristagare i ekonomi, troligtvis ligger på toppen nu? Lite orolig som kund kan man bli...
Anmäl


Heidi Elmér|

Hej Lars, Peter och Martin,
Att göra en prognos på hur huspriserna kommer att utvecklas framöver är alltid behäftad med stor osäkerhet. Det finns flera oberoende analyser som pekar på att huspriserna kan vara övervärderade - men det betyder inte att vi står inför en omedelbar bostadskrasch. Jag tycker att det är viktigt att vara medveten om och vaksam på vilka risker som finns i vår ekonomiska omvärld, både för låntagare och långivare. Det stämmer att Skandias bank har som ambition att växa och bolånemarknaden är en viktig del av det, men som bank är det oerhört viktigt att också bedriva ansvarsfull utlåning. //Heidi

Anmäl


Håkan|2013-12-17 19:25:18

Som diskussionerna okritiskt förs av media, banker, andra låneinstitut, Riksbanken och FI så framstår hela den svenska bostadsmarknaden som ett övervärderat luftslott och genomförda såväl som tänkta åtgärder är avsedda att slå brett och djupt. Hur skulle det vara om åtgärderna mot en potentiell bostadsbubbla riktades mot de geografiska områden där marknaden verkligen är överhettad, dvs. storstadsområden med tyngdpunkt på Stockholm?
Anmäl



Räntebesked och bolån



Efter Riksbankens räntebesked i onsdags chattade jag med DN:s läsare om privatekonomiska frågor som uppkommit. Många frågor rör sig, helt naturligt, om valet mellan rörlig och bunden ränta. Ett viktigt beslut för dig som låntagare! Vi satt och pratade ett gäng kollegor efter beskedet i onsdags – vissa av dem (nästan) lika gamla som jag själv och med 90-talets räntenivåer i bakhuvudet. ”Ett tag hade jag en ränta på 24 procent”, sade någon. ”Jag hade en kompis som band på 12 procent i 10 år”, sade en annan. Så visst spelar det roll!

Heidi har ju gjort grovarbetet för en analys av valet mellan bunden och rörlig ränta. Den förnämliga blogg hon presenterade i början av året (”Jag har bundit min ränta”) håller i all väsentlighet fortfarande: både de rörliga och de bundna bolåneräntorna ligger – ungefär – kvar på samma nivåer som när bloggen skrevs. Vad som inträffade i onsdags var att Stefan Ingves förlängde den tidsperiod då Riksbanken själv prognostiserar en kortränta på dagens nivåer: dagens låga korträntenivåer förväntas nu ligga kvar till och med slutet på 2014. Beslutet att binda räntan kanske därmed inte framstår som lika bråttom.

Den viktiga makroanalysen är då avbockad – men är frågan om bunden relativt rörlig ränta därmed utagerad? Nej, menar jag. Det finns inte ett generellt ”rätt” svar, det är inte (som några chattare föreslog) alltid bäst att ligga med rörliga räntor på sina bolån. Jämns med makroanalysen måste du som låntagare ta hänsyn till de faktorer som inte är generella, som inte rör räntor, framtidsutsikter och statistik utan som rör dig och din privatekonomiska situation. Hur länge tänker du bo kvar i ditt hus eller lägenhet? Hur ser marginalerna i ekonomin ut – klarar den av höjda räntenivåer? Och till sist (kanske lite överkurs): har du någon annan syn på ränteutvecklingen än Riksbanken? Verkar deras scenario rimligt, eller ser du t.ex. framför dig att skuldkris i Europa och andra faktorer kommer att hålla nere de svenska korträntorna under en bra mycket längre period?

Räntebeslutet är, precis som med all rådgivning, beroende både av makrofaktorer och av individuella faktorer. Det är det som gör det så svårt – och så spännande. Och det är därför vi på Skandia alltid pratar om vikten av att kunna anpassa bolåneränta och tjänstepensionsportfölj till just dina förutsättningar, och vikten av att inte stoppa in alla i en ”bunden-ränta-på-fem-år”-mall.

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom     

 

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

 Läs mer om lånelöfte




Rörlig eller bunden ränta på bolån?



Det finns tre frågor som du bör ställa dig när du väljer mellan bunden och rörlig boränta. Vilken ränta tror jag blir billigast? Hur länge tänker jag bo kvar? Har jag marginaler nog att ta risken att räntorna går upp?
 
Jag tänkte i det här inlägget gå in på den sista frågan, den om marginalerna, och de andra frågorna tänkte jag återkomma till under de kommande veckorna.
 
För dig som låntagare handlar det om att göra din egen utgiftskalkyl för, säg, de närmaste tio åren. Vissa poster i kalkylen är givna av marknaden och banken: det bundna alternativet har ju sin räntesats fastställd och för det rörliga alternativet har du till exempel Riksbankens ränteprognos att utgå ifrån. Vissa saker vet bara du, som vilka marginaler du har i din privatekonomi - marginaler du kan komma att behöva för att klara av räntehöjningar i det fall du väljer rörlig ränta.

En sådan utgiftskalkyl behöver inte alls vara krånglig och komplicerad. Kolla vad som händer om bolåneräntan förändras och du har lånat, säg mellan 1 och 3 miljoner. En ökning av bolåneräntan med en procentenhet ger således en ökad månadskostnad på närmare 600 kronor om du lånat en miljon (inräknat ränteavdrag på 30 procent). 



Man kunde ju önska att utgiftskalkyler som tabellen ovan var hyfsat vanliga bland låntagare med rörlig ränta. Och faktiskt - så tycks det vara! En intressant studie om bland annat hur människor använder sig av räntekalkyler kom från Finansinspektionen redan 2011.

Titta på grafen nedan. För olika andelar rörlig ränta (från mindre än en tredjedel i den vänstra stapeln till mer än två tredjedelar i den högra) visas hur många procent av låntagarna som faktiskt räknat på vad en högre ränta skulle kunna innebära för privatekonomin.

Individer med högre andel rörlig ränta är klart mer benägna att räkna på ekonomiska effekter av räntehöjningar än de som har mest bundna räntor: 79 procent mot 53 procent. Det här är värt för dig som låntagare att ta med dig: det är viktigt att du gör privatekonomikalkylen - än viktigare om du väljer rörlig ränta.
 
Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

PS. Kan du inte hålla dig till nästa bolåneinlägg kan du kolla in Heidis uträkning på att binda bolån från februari. 
 

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

 Läs mer om lånelöfte



SH|2013-04-11 20:10:34

Ta mycket mindre lån och börja amortera ordentlig.
Anmäl



Jag har bundit min ränta



Jag får då och då frågan om när det är dags att binda räntan. När man ska välja mellan fast och rörlig ränta är det ju förstås fler saker än bara räntenivån som man bör väga in i sitt beslut. Föredrar du att veta exakt vilken räntekostnad du har varje månad? Eller vill du kunna vara flexibel om du skulle behöva sälja din bostad och därmed betala tillbaka lånet i förtid? Sådant bör vägas in. Historiskt har det lönat sig att ha en rörlig ränta över konjunkturcykeln. Men ibland uppstår tillfällen då det framstår som förmånligt att binda sina lån. Jag tycker att vi har ett sådant läge nu.

Imorgon lämnar Riksbanken besked om reporäntan men om du funderar på att binda dina bolån har utfallet inte så stor betydelse. En sänkning av reporäntan kan förvisso göra att de rörliga bolåneräntorna sjunker något, men det får troligen ingen nämnvärd effekt på de långa boräntorna som sedan årsskiftet dragits upp av stigande marknadsräntor. Ett genomsnitt av bankernas så kallade listpriser visar att 5-åriga bolåneräntor idag är knappa 3,5 procent. På Skandiabankens hemsida kan man läsa att en 5-årig bolåneränta är 3,34 procent. Det är historiskt låga nivåer (se graf). Men det viktiga är att inte bara kolla i backspegeln utan vad vi ser när vi tittar ut genom framrutan. Då kan vi konstatera att reporäntan i dag är mycket låg och förmodligen kommer att fortsätta vara låg resten av året. Därefter är det rimligt att räkna med gradvis stigande reporänta igen.

Jag roade mig med att göra lite enkla kalkyler för att jämföra bolånekostnader med olika scenarier för utvecklingen av reporäntan. För enkelhetens skull har jag antagit att dagens skillnad mellan reporäntan och en genomsnittlig rörlig ränta är konstant. (Det kan man ju ha synpunkter på, men dagens så kallade bruttomarginal är i linje med de senaste tre årens genomsnitt så helt orimligt är det inte.)

I mitt första scenario utgår jag från Riksbankens reporäntebana från december som sträcker sig 3 år fram i tiden och sedan antar jag att reporäntan fortsätter stiga till 4 procent på fem års sikt, vilket är ungefär vad Riksbanken brukar anse vara en långsiktigt normal nivå. Med en sådan ränteutveckling visar mina beräkningar att man sparar ungefär 10 000 kr per år på ett lån på 1 miljon kronor om man binder idag jämfört med att välja en rörlig ränta under hela perioden. Om jag istället lägger in en betydligt lägre räntebana som är i linje med marknadsaktörernas förväntningar (enligt Prosperas enkäter) som räknar med att reporäntan först sänks till 0,75 procent och sedan höjs betydligt långsammare än Riksbankens bana och bara når upp till 2,6 procent om fem år, så visar min kalkyl att man ändå sparar knappt 4 000 kronor per år om man binder i dag.

Om man har en väldigt dyster syn på konjunkturen och därmed tror att reporäntan fortsätter att sänkas ner mot noll och fortsätter vara mycket låg och når upp till 2 procent först om 5 år så är det mer förmånligt att ligga kvar med rörlig ränta. Men för min del har jag svårt att se att man gör en dålig affär om man binder sina lån idag och det gjorde att jag själv slog slag i saken nyligen och band större delen av mina egna lån.

Hälsningar
Heidi Elmér, chefekonom

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

 Läs mer om lånelöfte



Ben|2013-02-12 14:32:39

Det tror jag inte att du har gjort. Skaffat bunden ränta på större delan av dina egna lån alltså. Om du inte har väldigt stora lån förståss. För som anställd i banksektorn har du, liksom alla andra anställda, betydligt förmånligare rörlig ränta via din arbetsgivare. Så jag är skeptisk.
Anmäl


Jim|2013-02-14 09:39:52

HAr ni fel på aktiehandeln idag???
Anmäl


Jan|2013-02-15 09:46:27

Intressant graf; visar på ett tydligt sätt hur räntegapet mellan reproräntan och bankernas ränta ökat från 1 till 2 procent.
Anmäl


lustigt|2013-02-19 23:01:04

nu brukar ju personallånen iSkandia var till rörlig(3 mån) bindningstid. men du kanske har ngt specialvillkor...
Anmäl


Anders|2013-02-21 19:34:33

Var lite försiktiga med att binda lån. Jag gjorde det på mitt bolån som var ca trehundratusen, men när jag sålde 2 år innan löptiden gått ut fick jag betala en slags "ränteskillnadsavgift" på nästan tiotusen. Så dels förlorade jag på att den rörliga räntan var lägre, dels åkte jag på en straffavgift.
Anmäl


lagotto romagnola|2013-02-22 23:03:41

Räntorna kommmer inte höjas förrän i nästa högkonjunktur dvs ca 2020 - har allt rörligt (2 mån) 2,36% - men låtsas att jag har 7% och lägger mellanskillnaden på att amortera....
Anmäl


Bettan|2013-02-27 14:33:01

Förlåt Heidi, men jag tror att det var ett misstag när du gjorde slag i saken och band större delen av dina bolån. Jag gjorde precis som du för några år sedan; band en del av mina lån till en 5-årsränta, som jag då tyckte var väldigt låg. De senaste åren har räntorna sänkts som bekant och nu står jag där med mitt 5-årslån, som kostar en hel del att "köpa loss" precis som Anders skriver. Vad jag gärna skulle VILJA HA DIN FÖRKLARING PÅ är hur man ska bära sig åt för att få ta del av den låga rörliga räntan. De muntliga förklaringar jag har fått när jag ringer är att räntan ändras väldigt ofta. Därför blir det så att per den sista tycks räntan ALDRIG vara så låg som ni annonserar. Hur kommer detta sig? Vad är det för mening med de papper ni skickar ut där det står att man ska "binda räntan" - den rörliga räntan kan man ju aldrig själv pricka in om jag förstått det rätt. ??? Min rörliga ränta har ALDRIG legat under 3%. Konstigt när man ser vilka nivåer ni påstår er ha. Själv tror jag på en fortsatt nedgång hela 2013 och 2014. Önskar att jag behålllit min rörliga ränta på hela lånet ...... Tacksam för ditt svar betr. rörliga räntan Heidi!
Anmäl


Bettan|2013-02-28 16:21:34

Hej igen Heidi! Du avslutade innan jag fick något svar! Hoppas du inte avslutade den här länken för att det kom en konkret fråga - jag vill gärna ha svar och tror att fler kan vara intresserade av att veta HUR man ska bära sig åt för att pricka in 3-månadersräntan så att man får den låga ränta som ni säger er ha. Jag har alltså ALDRIG kommit under 3,0% och ändå har jag 0.20 rabatt pga lånets storlek.....
Anmäl


Mr.Market|2013-03-04 12:37:58

Anders: Det är ju givetvis en räntekompensation om du löser lånen innan bindningstiden är slut. Menar du att du inte visst det? Så är det hos alla banker..
Anmäl


Bettan|2013-03-05 22:41:03

Ja, räntekompensationen är också den enda anledning varför jag inte löser mitt lån i Skandiabanken och flyttar till en annan bank. Men VARFÖR kan man inte ens få den "rörliga" ränta på 2,67 som utlovas??? Något svar från Heidi på min fråga här ovan tycks inte vara att förvänta sig heller...... hon har lagt locket på. Varför det??? Men fortfarande fungerar kundservicen hos Kundtjänst - i dagsläget Skandiabankens största tillgång. De alltid så vänliga och tålmodiga personer som jobbar där kanske inte ens kan räkna med bonus som "höjdarna" hmhmmmm.
Anmäl



Vad styr din bolåneränta?



Riksbanken har sänkt reporäntan två gånger i år med sammanlagt 0,5 procentenheter. Samtidigt kan man konstatera att bolåneräntor, enligt bankernas genomsnittliga listpriser, faktiskt har fallit betydligt mer än reporäntan. De rörliga (3 mån) bolåneräntorna har gått ned med ungefär 1,1 procentenheter medan bolåneräntor med 5 års räntebindningstid har fallit drygt 0,8 procentenheter. Om man gör samma övning för 2011 är förhållandena dock annorlunda. Då steg de rörliga bolåneräntorna betydligt mer än reporäntan höjdes. Bolåneräntor med längre räntebindningstider föll däremot under 2011.

Hur hänger allt detta ihop? 

För hushållen brukar en sänkt reporänta normalt också betyda lägre bolåneräntor, men relationen är inte alltid ett till ett. Förutom reporäntan har även andra marknadsräntor – framför allt interbankräntor – stor betydelse för hur bolåneräntor utvecklas. De senaste åren har den finansiella turbulensen lett till ökade riskpremier och det har bidragit till att sambandet mellan reporäntan och bolåneräntan inte varit lika stabil som det var före den finansiella krisens utbrott.

Under 2011 var dessa riskpremier mycket höga till följd av oro för utvecklingen kring skuldkrisen i euroområdet. Det senaste året har dock den europeiska centralbanken ECB gripit in och stimulerat ekonomin genom så kallade extraordinära åtgärder i form av lån till banker och köp av statsobligationer. Genom att på detta sätt smörja det europeiska banksystemet med stora mängder likviditet har ECB bidragit till att pressa ner marknadsräntor i euroområdet. Detta är något som även spillt över på den svenska räntemarknaden, som i hög grad samvarierar med den globala utvecklingen. I synnerhet har den svenska 3-månaders interbankräntan (dvs. STIBOR-räntan som är den ränta som bankerna tar ut när de lånar eller placerar pengar hos varandra utan säkerheter)  fallit rejält under året och den är en viktig referensränta  med stor påverkan på bankers utlåningsräntor. Så svenska hushåll kan i huvudsak tacka ECB:s ultralätta penningpolitik för lägre bolåneräntor.

Vad kan man säga om utvecklingen framöver?

Som jag skrivit tidigare, så sänker Riksbanken troligen reporäntan ytterligare innan årsskiftet. Det innebär sannolikt även att rörliga bolåneräntor kan sjunka lite till. Med fortsatt svag tillväxt i vår omvärld kommer lågräntemiljön bestå ytterligare ett tag, vilket talar för fortsatt låga bolåneräntor även på lite längre sikt. Men det finns risker. Om eurokrisen skulle eskalera ytterligare och det åter uppstår förväntningar om att ett eller flera länder kan lämna eurosamarbetet kan riskpremierna stiga kraftigt igen. Då kan vi få en situation liknande förra året då interbankräntor och därmed bolåneräntor stiger trots fortsatt låga styrräntor. Om konjunkturen skulle överraska och bli starkare än väntat nästa år kommer marknadsräntorna att normaliseras och stiga från dagens historiskt låga nivåer, vilket också skulle leda till stigande bolåneräntor. Sett ur dessa olika riskscenarier är dagens bolåneräntor med långa räntebindningstider troligen nära bottennivåer oavsett om man en optimist eller pessimist på konjunktur- och marknadsutvecklingen.

Hälsningar
Heidi Elmér, chefekonom




Mer Skandia hittar du på: