Höga värderingar - men bättre förutsättningar



I mars är det åtta år sedan aktiemarknaderna bottnade efter finanskrisen. De gångna åren har skapat hög avkastning för sparare. Med en ljusning i konjunkturen och vändning upp för vinsterna finns förutsättningar för stigande börser även 2017. Men höga värderingar, växande osäkerhet kring penningpolitiken och politiska risker är potentiella krokben för uppgången. 

 Läs mer i mars månads marknadsbrev (pdf) och se filmen:

Johan Lundqvist, ekonom, bloggar om makroekonomi och sparande




Marknaderna bortser från riskerna



Starten på det nya året har varit betydligt ljusare än inledningen på 2016. Börserna är på gott humör och konjunkturen vädrar morgonluft. Vi räknar med att de senaste årens trend med avtagande global tillväxt och låg inflation bryts i år. Samtidigt tillkommer politiska utmaningar som på olika sätt kan ändra spelplanen. Och det tycks som att marknaderna har prisat in en lite väl positiv framtidsbild och bortsett från riskerna.

Läs mer i januari månads marknadsbrev (pdf) och se filmen:

 

Johan Lundqvist, ekonom, bloggar om makroekonomi och sparande




Räkna med ett turbulent börsår 2017



Under de gångna åren har vi vant oss vid att det skakar till på världens börser med jämna mellanrum. Under senhösten i år har det dock varit förhållandevis lugnt. Faktum är att även sådant som vi trodde skulle utlösa nedgångar snarare har mötts med optimism. I kulisserna finns dock gott om utmaningar. Vi räknar därför med att oron åter gör sig påmind nästa år.

I årets sista marknadsbrev blickar vi in i 2017. Det ett år med politiska utmaningar och penningpolitisk osäkerhet som står för dörren. Osäkerhet har dock varit något av ett normaltillstånd för världsekonomin under åren efter finanskrisen. Och medan nya orosmoln tillkommer har samtidigt andra risker minskat eller försvunnit. Vi räknar med att de största fallgroparna undviks även nästa år och att konjunkturen stärks på marginalen. Men oron kommer finnas med under hela året och det är politiken som blir 2017 års tema.

Läs mer i december månads marknadsbrev (pdf) och se filmen:

 

Johan Lundqvist, ekonom, bloggar om makroekonomi och sparande



Högre vinster behövs för fortsatt uppgång



Efter den turbulenta inledningen på året har vi haft en kontinuerlig återhämtning på de globala aktiemarknaderna. Varken Brexit eller fortsatt trög konjunktur har lyckats stoppa börserna annat än tillfälligt, och i september nåddes nya årshögstanivåer. Blickar vi framåt, så fortsätter vi dock att räkna med en osäker höst. För uppgången i år går knappast att koppla till ljusare framtidsutsikter. Istället är det värderingarna som har stigit. Och den enda följden av höga värderingar är att om de inte följs av växande bolagsvinster, så framstår de efter hand som dyra. Därför kommer bolagens delårsrapporter för det tredje kvartalet, som trillar in under oktober, att hårdgranskas.

I månadens marknadsbrev granskar vi förutsättningarna för bolagsvinsterna. Prognoserna pekar på att globala företagsvinster är på väg att bottna ur mot slutet av året efter omkring två år med sjunkande vinster. Det borde dock helt eller till största del vara inprisad i nuvarande aktiekurser. Vi räknar därför med att det krävs positiva överraskningar för att vinsterna ska kunna driva aktiekurserna vidare. Blickar vi in i nästa år tror vi dessutom att prognoserna är för höga. Till exempel förväntas amerikanska bolagsvinster att växa med cirka 13 procent under 2017. Mer troligt är förmodligen en tillväxttakt i närheten av, säg, hälften av det. För mot bakgrund av fortsatt trög global tillväxt och dämpad inflation är det svårt för företagen att få till ökade försäljningsvolymer samtidigt som möjligheterna att höja priserna är små. 

Men även om vinsttillväxten blir trög, så är det positivt att de börjar växa igen efter de senaste årens nedgångar. För det innebär att bolagsvinsterna tar igen förlorad mark och gör att värderingsläget blir mindre ansträngt. Dessutom är förmodligen acceptansen för en möjlig amerikansk räntehöjning i december större om bolagsvinsterna växer än om de krymper. Men vi kommer behöva se tecken på att vändningen är på väg redan nu i höst för att prognoserna ska stå sig.

Läs hela oktober månads marknadsbrev (pdf) och hör Johan berätta mer om månadens marknadsbrev i filmklippet nedan. Medverkar i filmen gör även Cecilia Sköld, portföljförvaltare och fondanalytiker på Skandia.  


Johan Lundqvist, ekonom, bloggar om makroekonomi och sparande




Brexit gav skjuts till marknaderna



Det har varit en stark sommar för världens börser. De flesta aktiemarknader har passerat nivåerna från före Brexit och mer därtill. Inräknat utdelningar befinner sig flertalet börser på årshögsta nivåer. Det är dock inte det faktum att britterna ska lämna EU som har gett marknaderna glädjefnatt. Istället handlar det om förväntningar på, och resultatet av, att centralbanker möter Brexit-oron med utökade eller förlängda stimulanser, vilket har pressat ned obligationsräntor världen över ytterligare. Marknadsutvecklingen har även stöttats av den ekonomiska statistiken som har visat på en ljusning under sommaren. Det rör sig inte om drastiska förbättringar, men sammantaget gör det att vi ser förutsättningar för något högre tillväxt framöver. Och att ekonomisk förbättring sker samtidigt som räntorna sjunker får beskrivas som jackpott för marknaderna.

Framöver finns dock skäl att anta att riskaptiten utmanas. Värderingarna har stigit och stimulanser kan inte stötta marknaderna i all evighet. Även det faktum att amerikanska Fed går på tvärs med nära nog alla andra centralbanker och närmar sig en räntehöjning har potential att skapa oro längs vägen. 

I månadens marknadsbrev går vi igenom förutsättningarna för aktiemarknaderna och konjunkturen. Vi tittar även lite extra på den amerikanska börsen som är inne i den näst längsta uppgångsfasen någonsin. Vi konstaterar att värderingarna är höga, men att risken för recession och medföljande börsfall är begränsad. Och nyckeln till nya uppgångar är vinsttillväxten som måste ta fart.

Se mer i filmklippet nedan och läs hela september månads marknadsbrev (pdf)

Johan Lundqvist, ekonom, bloggar om makroekonomi och sparande
 




Detta styr börshumöret i sommar



Under den senaste veckan har Brexit orsakat tvära kast på börser och andra marknader. För svensk del noterade Stockholmsbörsen nytt årslägsta i början av veckan, men i skrivande stund har nästan halva nedgången tagits igen. Följderna av Brexit lär dock fortsätta att sätta prägel på börsutvecklingen under den närmaste tiden, men det är inte den enda frågan att hålla koll på i sommar. I månadens marknadsbrev går vi igenom agendan för den närmaste tiden och listar de tre frågor som har störst potential att påverka sommarbörsen.

Vi gör även en djupdykning på den svenska konjunkturen. De flesta kurvor pekar uppåt – tillväxten är hög, sysselsättningen växer och prognoserna pekar på hyggliga tider även framöver – men bakom de starka siffrorna finns även utmaningar som riskerar att försvaga ekonomin längre fram.

Dessutom har vi med ett placeringsförslag för dig som söker ett alternativ till traditionellt räntesparande i rådande lågräntemiljö.

Här hittar du juli månads Marknadsbrev.

Johan Lundqvist, ekonom, bloggar om makroekonomi och sparande




Bolagsvinster, Fed och Brexit



Efter den turbulenta inledningen på året har utvecklingen varit mer måttlig på senare månader. Många aktieindex befinner sig fortfarande i närheten av samma nivåer som i mitten av mars och då är även utdelningarna inräknade i kurserna. I början av året styrdes aktiemarknaderna till stor del av olika orosmoln. Svaghetstecken från Kina, fallande oljepris och osäkerhet kring tillståndet i den europeiska banksektorn skapade stor nervositet och följde dessutom på den första räntehöjningen i USA på nästan 10 år. I takt med att många av dessa orosmoln har skingrats börjar det bli dags att fokusera på bolagens vinster som knappast har rosat marknaderna under den senaste tiden. Och utsikterna är fortsatt  dämpade till följd av grumliga konjunkturutsikter. Men vissa ljusglimtar finns trots allt att ta fasta på.

I månadens marknadsbrev går vi igenom förutsättningarna för globala bolagsvinster. Vi konstaterar också att det börjar dra ihop sig till nästa räntehöjning i USA, men vi räknar ändå med att den amerikanska centralbanken fortsätter navigera försiktigt framöver. Dessutom kan du läsa om den stundande brittiska folkomröstningen om EU-medlemskap – hur ser riskerna ut och hur bör man som sparare förhålla sig till risken för ett Brexit? Slutligen presenterar vi nya uppdaterade fondmodellportföljer inför sommaren.

Månadens marknadsbrev hittar du här.

Johan Lundqvist, bloggar om makroekonomi och sparande



Karl|2016-05-29 11:20:02

I erat marknadsbrev bör det ju självklart stå hur era modellportföljer har utvecklats sedan senast. Varför har ni inte med det? Man ska inte behöva gå in någon annanstans för att se det.
Anmäl


Johan Lundqvist|2016-05-30

Hej Karl,

Jag håller helt med dig, och vi kommer att ha med avkastningsjämförelser för portföljerna framöver – både i absoluta och relativa termer samt över olika tidsperioder.
Anledningen till att den informationen inte har funnits med hittills är att vi startade upp portföljerna för mindre än ett år sedan, och vi tycker att portföljerna bör ha minst något års historik för att utvecklingen ska kunna jämföras på ett rimligt sätt.

/Johan

Anmäl



Gott om utmaningar börsåret 2016



Idag släpper vi årets sista marknadsbrev och konstaterar bland annat att:

Börsuppgången har (snart) pågått i fyra år. Värderingarna är högre än de varit historiskt, men räntorna är lägre och tillgången på pengar god. Det ser hyfsat gynnsamt ut för aktier även nästa år, men det blir allt viktigare att sprida riskerna i takt med att uppgången fortsätter. Vi ger dig spartipsen inför 2016.

2015 gick sedelpressarna varma och nollräntorna bestod. Om de brant fallande råvarupriserna nu närmar sig botten kan läget möjligen bli ett annat.

Riksbanken är inte längre den främsta blåslampan för bostadsmarknaden. Om vi sett slutet på aggressiva räntesänkningar innebär det också slutet på det stora boprisrallyt. Den stora knäckfrågan är vad som händer när reporäntan så småningom ska höjas istället.

Feds första räntehöjning på nio år markerar slutet på en unik tidsperiod. Nu är frågan hur man går vidare, och hur den dopade marknaden reagerar på högre räntor.

”Finansiella teknikbolag kommer få enorm genomslagskraft de kommande åren”. Det säger Roger Johanson och Jonas Nyquist, ansvariga för private equity på Skandia.

Här hittar du dagens rykande färska marknadsbrev!

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Sök bland våra fonder och se fondkurser

Läs mer om kapitalförsäkring fond

 

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring

Spara till barn

Läs om hur du sparar till barn

 




En spännande börshöst väntar



Idag publicerar vi nya Marknadsbrevet inför oktober. Här är några av höjdpunkterna:

I oktober börjar rapportsäsongen. Vad säger bolagen om tillväxten, efterfrågan och framtiden? I Sverige startar rapportsäsongen på allvar den 16 oktober när SKF släpper sin rapport.

Kö till börsnotering trots turbulens. Trots förnyad börsoro är det högtryck på marknaden – åtminstone när det gäller nyemissioner. Drygt 70 bolag står i kö för notering de närmsta tolv månaderna. Långt ifrån alla kommer att bli av.

Vi går mot högsäsong på börsen. Vi blickar tillbaka på börsuppgångar och krascher de senaste tre decennierna, och konstaterar att höst, vinter och vår historiskt varit högsäsong på börsen.

Feds räntebesked delar marknaden. Är inflation eller recession den största faran för ekonomin framöver? Åsikterna bland experterna går isär.

Euro och dollar. Så ser framtidsutsikterna ut för två av världens största valutor.

Nya bottennoteringar för räntan. Både bo- och sparräntor fortsätter sjunka enligt den senaste statistiken från SCB.

Här kan du läsa hela marknadsbrevet.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs mer om kapitalförsäkring fond




Minusränta och börsrekord



Sedan botten för sex år sedan har Stockholmsbörsen stigit 230 procent. En starkt bidragande orsak till uppgången är centralbankernas nollräntepolitik (och Riksbankens minusräntepolitik) samt köp av statsobligationer. Frågan är om uppgången är motiverad och om den kan fortsätta.

Efter den senaste tidens uppgång värderas den svenska börsen nu till 17,7 gånger nästa års förväntade vinster. Det är högre än snittet för både de senaste 10 och 20 åren, men samtidigt ser förutsättningarna annorlunda ut jämfört med tidigare. På grund av den låga räntan ger ränteplaceringar som sparkonton, korta och långa räntefonder knappt någon avkastning vilket gör att det finns dåligt med alternativ till aktier för den som vill göra mer än att bevara värdet på sina pengar.

Centralbankernas fortsatta massiva stimulanser, låg avkastning på ränteplaceringar och en konjunktur som trots allt ser ut att ljusna kan ändå ge fortsatt stöd åt aktier. Faktum kvarstår dock att förväntningarna på bolagen har ökat och för att uppgången ska fortsätta måste både konjunkturen och bolagsvinsterna fortsätta att förbättras. Det finns en överhängande risk för att besvikelser kan slå hårt mot börsen, åtminstone tillfälligt. Även om vi i grunden är optimistiska så kan resan under resten av året bli skakig.

Läs mer om detta i Marknadsbrevet för mars.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @MariaLandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK


Harald|2015-03-09 21:06:44

Den låga räntan bidrar väl till ökad aktivitet i företagen. Det blir ju lättare att få en investeringskalkyl att gå ihop.
Anmäl



2014 ett bra år för Skandias sparare



2014 börjar lida mot sitt slut och det är dags att summera året. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det har varit ett mycket bra år för genomsnittskunden som sparar i Skandia. I vår traditionella förvaltning – det som brukar kallas ”livportföljen” – har våra förvaltare skapat fantastiskt bra avkastning, vilket har bidragit till att återbäringsräntan på våra kunders sparande för närvarande uppgår till hela 12 procent. Det är särskilt roligt med tanke på att det bara var tre år sedan konkurrenternas produkter var nedläggningshotade. Mattias, vår pensionsekonom, kommer med en summering av det långsiktiga sparandet hos Skandia i nästa vecka, så jag tänkte ta tillfället i akt att istället reflektera kring fondåret 2014.

Starkt år för Skandias fondsparare
Jag kan konstatera att 2014 blev ett bra år även för Skandias fondsparare. Den genomsnittliga avkastningen summerar till 10 procent fram till skrivande stund. Det är i linje med ett svenskt börsindex och är en mycket bra siffra, särskilt med tanke på att en stor del av kapitalet är placerat i räntefonder som har gett lägre avkastning, men samtidigt sänkt risken i spararnas portföljer.

Tack vare god börsutveckling på de flesta håll, fortsatt sjunkande räntor och försvagning för svenska kronan har de allra flesta fondkategorier gett positiv avkastning under året. Men spridningen är stor. I skrivande stund har den bästa fonden (BlackRock India) stigit drygt 56 procent medan den sämsta (East Capital Ryssland) har sjunkit över 50 procent. 

Turbulent i Ryssland – sprid riskerna
Rysslandsfonder är i särskilt fokus just nu efter att de i princip har halverats i värde i år. Det påminner oss återigen om risken i dessa fonder och vikten av riskspridning, dvs. att inte placera alla pengar i samma fondkategori . I dagsläget ligger endast omkring 1 procent av våra sparares samlade fondkapital placerat i Rysslandsfonder. Men nästa år kan det vara en annan fondkategori som hamnar på jumboplats. En bra portfölj kännetecknas av att ett extremt utfall balanseras upp av ett annat. Därför påminner jag ännu en gång om att inte placera en för stor del av ditt innehav på en enskild marknad! 

Bättre avkastning och billigare fonder för våra kunder
De senaste åren har vi gjort stora förändringar i vårt utbud av utvalda fonder.  Ungefär varannan fond har bytts ut och ersatts med alternativ som vi bedömer har större potential att skapa hög avkastning. Och när vi nu utvärderar vad detta har fått för konsekvenser hittills, så ser vi att det redan har lett till bättre avkastning för dig som kund. Det bekräftas även i utvärderingar* mot konkurrenter där vi har bättre avkastning än snittet i år. Och arbetet med att pressa priserna för våra sparare genom att byta ut fonder som är för dyra, i kombination med vår satsning på ett komplett utbud av indexfonder, gör att de fonder vi erbjuder dig som kund inte bara är bättre – de är också betydligt billigare.

Inför nästa år har vi ytterligare ett antal spännande projekt på gång. Jag kan inte avslöja för mycket ännu, men så mycket kan jag säga att vi kommer kunna erbjuda ytterligare ett antal högintressanta placeringsalternativ och dessutom kommer vi att göra storsatsningar på vår kommunikation för att bättre kunna guida dig rätt i spardjungeln. 

Så sammanfattningsvis ser vi fram emot ett år med nya investeringsmöjligheter och ännu bättre dialog med dig som kund.

Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet Skandia

Ps. I vårt marknadsbrev som släpptes i veckan summerar vi 2014 – både utifrån ett konjunktur-, fond-, spar- och pensionsperspektiv.
Du hittar marknadsbrevet här.

*Söderberg och Partners ranking av fondförsäkringsplattformar Q3 2014.



Börsutveckling 1 januari – 9 december 2014 i svenska kronor

 

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och om våra svenska fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs tipsen om våra bästa fonder




Besvärligt läge för Riksbanken



För ungefär en månad sedan seglade det upp en ny risk på radarn – krisen i Ukraina. Hittills har det inte blivit några större spridningseffekter på omvärlden. Läget är naturligtvis fortfarande svårbedömt, men det ser ut som att den globala konjunkturen kan fortsätta återhämta sig om inte läget förvärras.

I Sverige tog BNP-tillväxten ett oväntat starkt skutt uppåt under fjärde kvartalet förra året. Det är mycket välkommet efter medioker tillväxt under årets tre tidigare kvartal. Även om överraskningen till viss del bestod av lagerökningar visar den underliggande trenden att svensk konjunktur är på väg att repa sig.

Samtidigt är inflationen besvärande låg. Det finns inte heller många faktorer som pekar på att inflationen skulle börja ta fart nämnvärt i närtid. Det låga inflationstrycket kommer därmed att väga tungt i ena vågskålen inför nästa penningpolitiska möte i april. Senaste tidens starkare tillväxtutfall och bättre konjunktur på gång talar dock för att Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad.

En ytterligare sänkning av reporäntan längre fram kan dock inte uteslutas – särskilt om de långsiktiga inflationsförväntningarna skulle börja dala.
För Riksbanken är det ett knivigt läge. De risker som Riksbanken tidigare lyft fram kring hushållens skuldsättning finns fortfarande kvar i oförminskad omfattning. Det har debatterats livligt den senaste tiden vem och med vilka verktyg dessa risker ska hanteras.

I realiteten har stegen framåt för att dämpa riskerna varit små. Förra veckan var jag med på ett seminarium som LO anordnade för att diskutera just penningpolitik och makrotillsyn samt ansvarsfördelningen mellan Riksbanken och Finansinspektionen. (Här kan du se seminariet i sin helhet). Det här är komplexa frågor och det finns inget givet facit.

Forskningsfronten arbetar febrilt med att ta fram svaren. Själv tycker jag att det blir mer och mer tydligt att det är politikerna som sitter på de skarpaste verktygen för att stävja en osund utveckling. Tänkbara politiska åtgärder handlar både om att öka byggandet men också att minska skatteincitamenten för belåning.

Att öka byggandet handlar dock om långa processer och att börja fasa ut ränteavdraget är förmodligen inget en politiker vinner val på. Riksbanken har efter sina senaste räntebeslut vädjat att flera politikområden behöver hjälpas åt i den här frågan. De lär behöva upprepa det budskapet när de träffas igen nästa vecka för ett nytt räntebeslut.

I vårt senaste marknadsbrev kan du läsa mer om det här och mycket annat. Du laddar ner marknadsbrevet i sin helhet här.

Hälsningar
Heidi Elmér, chefekonom
Ps. Jag finns även på Twitter @Heidi_Elmer

 

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte



Lars|2014-04-04 10:19:43

Vilka tecken ser vi på att inflationen är besvärande låg? Inom flera segment, såsom konsumentelektronik, har priserna minskat utan att hushållen har skjutit upp investeringarna. Är hushållen idag verkligen så rationella att vi väntar tills priserna minskat? Jag har full förståelse att det var en sanning på 30-talet då man investerade i t ex en soffa för livet, men i dag när vi byter ut möblemanget, bilen etc. vartefter vi tröttnar på dem, undrar jag om vi hushåll verkligen har tålamodet att vänta? Är vi så rädda för deflation att vi hushåll är beredda att "skatta" 2% av våra banktillgångar?
Anmäl


Heidi Elmér|

Hej Lars,
Inflationen har – oavsett vilka mått du tittar på – varit på en fallande trend och varit under Riksbankens inflationsmål på två procent en längre tid. Så för Riksbanken är det naturligtvis ”besvärande” att inflationsutvecklingen har avvikit från målet. Hushållens långsiktiga inflationsförväntningar ligger dock fortfarande på ungefär 2 procent. Det gör att vi inte behöver vara bekymrade för att hushåll ska hamna i en ond spiral där man skjuter upp sin konsumtion till imorgon pga att man förväntar sig att priserna ska vara lägre då. En sån deflationistisk trend vore allvarlig, men det är inget vi ser tecken på i Sverige i dag. Hälsningar Heidi

Anmäl



Stökiga börser trots ljusare tider



Så här i början av året har börshumöret inte varit muntert. Ett brett aktieindex har backat knappt fyra procent sedan årsskiftet. Precis som under förra året är det tillväxtmarknadsbörserna som tagit mest stryk. I huvudsak verkar det vara en ny våg av frossa som bottnar i oro för ökade kapitalutflöden från tillväxtmarknader när den amerikanska centralbanken Fed nu minskar på sina stimulanser. Det hela späs på av nervositet inför företagens rapportperiod som nu pågår för fullt. Det har lagt en blöt filt över riskaptiten.

Men hur orolig ska man vara? Jag tycker att man kan sätta den svala inledningen på året i relation till förra årets mycket starka börsuppgång. Det är snarare förvånande att utvecklingen varit så stabil en längre tid. Risker har ju inte saknats. Att det kommer rekyler är därmed inte så konstigt – och kanske rent av sunt.

Det kan också vara bra att påminna sig om att konjunktursignalerna fortsätter att präglas av optimism. Ledande indikatorer för OECD-länderna visade en kontinuerlig förbättring under hela 2013. Det brukar som regel ta ett par månader innan förbättringar i indikatorer slår igenom i faktisk aktivitet. Mot slutet av förra året kom också de första utfallen som visade att industriproduktionen för OECD-blocket har börjat växa igen. Den här cykliska återhämtningen väntas fortsätta under våren. Konjunktursignalerna skvallrar därmed om att vi går mot ljusare tider och att konjunkturen kommer ta bättre fart det kommande året.



I vårt senaste marknadsbrev tittar vi lite närmare på utsikterna för året och svarar på några av de vanligaste frågorna vi just nu möter. Vad kan vi vänta oss av 2014? Har amerikanska politiker bråkat klart? Vad gör centralbankerna framöver? Vilka utmaningar och möjligheter väntar tillväxtmarknaderna?

Här laddar du ner marknadsbrevet i sin helhet.

Hälsningar
Heidi Elmér, chefekonom

Ps. Jag finns även på Twitter @Heidi_Elmer

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investera i och handla med aktier samt hur du följer  aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

                                      

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och om våra svenska fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs tipsen om våra bästa fonder

 




Bråkiga politiker och euforiska marknader



Hösten har dominerats av politiska låsningar. I USA resulterade budgetbråket i kongressen till att delar av statsförvaltningen fick stängas ned under ett par veckor. I Tyskland har det varit nyval, men bildandet av ny regering har dragit ut på tiden. Trots att den politiska osäkerheten har varit betydande under hösten syns få spår av oro på de finansiella marknaderna.

Hur stor effekt budgetkrisen fått på den amerikanska ekonomin är inte heller helt klart. Statistikrapportering har försenats något till följd av stängda myndigheter. Framåtblickande indikatorer som inköpschefsindex har dock inte påverkats nämnvärt av debaclet utan de ligger fortfarande kvar på relativt höga nivåer. Även i euroområdet har det fortsatt komma tecken på att konjunkturen håller på att bottna ur och resa sig ur recessionen. Men det är en mycket långsam process. Mer stimulans behövs för att fortsätta knuffa ekonomin i rätt riktning. I vår senaste konjunkturrapport räknade vi med ytterligare sänkning från ECB – och igår gjorde ECB slag i saken och sänkte styrräntan till 0,25 procent. Sänkningen är dock mest av kosmetisk karaktär, då dagslåneräntorna redan är mycket nära noll. Men sänkningen visar ändå på goda intentioner och ger visst signalvärde. Förmodligen behöver detta följas upp med ytterligare extraordinära åtgärder längre fram i vinter.

Även den amerikanska centralbanken Fed fortsätter att hålla den penningpolitiska gasen hårt nedtryckt ytterligare ett tag. Den finanspolitiska osäkerheten har med största sannolikhet påverkat Fed, som fortsatt att köpa obligationer i oförminskad omfattning under hösten. Vi har tidigare räknat med att en nedtrappning av obligationsköpen skulle inledas innan årsskiftet, men nu är det troligt att Fed avvaktar till mars för att undvika att nedtrappningen sammafaller med förnyat budgetbråk.

Sammantaget fortsätter centralbankerna med den expansiva penningpolitiken och lyckas pressa gasen ytterligare ett snäpp. Likt en curlingförälder fortsätter centralbankerna att sopa undan eventuella hinder för den ekonomiska återhämtningen och de finansiella marknaderna tackar och tar emot. 2013 har varit ett mycket bra börsår – framför allt för aktiemarknaderna i USA, Japan och Europa. Börsuppgångarna bygger dock inte i första hand på höjda vinstprognoser för bolagen. Sannolikt har den mycket expansiva penningpolitiken bidragit till festen. I vårt senaste marknadsbrev kan du läsa mer om hur vi ser på konjunktur- och marknadsläget.

Hälsningar
Heidi Elmér, chefekonom

 

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investera i och handla med aktier samt hur du följer  aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

 




Gröna skott som växer sig starkare



Under sommaren har vi fått allt fler besked om att de gröna skotten som kunde anas i våras nu har vuxit sig starkare. Generellt sett återhämtar sig världskonjunkturen gradvis, men det är inte en homogen bild som tecknas upp utan snarare drivs tillväxten av olika starka motorer. Den amerikanska ekonomin har gått från klarhet till klarhet och i euroområdet visar tillväxten äntligen livstecken. Till viss del har dock dessa olika positiva konjunkturnyheter motverkats av att industribarometrar i flera utvecklingsländer – däribland Kina – saktat in.

Parallellt med ljusare konjunkturutsikter har det blivit allt tydligare att det börjar bli dags för den amerikanska centralbanken Fed att lägga åtminstone ena kryckan åt sidan och lätta på den penningpolitiska gasen. I klartext betyder det att Fed under hösten kommer att dra ned på sina inköp av obligationer. Det har lett till en relativt kraftig uppgång av obligationsräntor och börserna har reagerat med skräckblandad förtjusning.

Hur snabbt Fed skrider till verket blir en balansakt. Å ena sidan vill Fed nog undvika en alltför snabb uppgång av obligationsräntorna som kan hota den ekonomiska återhämtningen. Å andra sidan finns behovet att faktiskt avveckla de extraordinära åtgärderna för att återgå till ett mer normalt läge och undvika att finansiella bubblor byggs upp. Styrräntan kommer däremot att fortsätta ligga kvar runt noll tills arbetslösheten sjunkit ytterligare, vilket troligen tar ytterligare 1-1,5 år.

För Sveriges del betyder lite starkare omvärld i kombination med god inhemsk efterfrågan och kommande valfläsk i höstbudgeten att förutsättningarna för starkare tillväxt under hösten ser ljus ut. Arbetsmarknaden har också stärkts de senaste månaderna med kontinuerlig ökning av antalet sysselsatta och arbetslösheten verkar ha toppat och är på väg att vända ned. Samtidigt har sommarens KPI-data blivit något högre än Riksbanken räknat med, även om inflationen är fortsatt mycket dämpad. Sammantaget är det troligt att Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad även i september. En reporänta på 1 procent ser därmed ut att vara botten.

I vårt nya marknadsbrev kan du läsa mer om detta och vad du bör hålla ögonen på i höst.

Hälsningar
Heidi Elmér, chefekonom

 



ex-skeptiker|2013-08-21 11:06:46

Tack Heidi för din intressanta blogg + att du delar med dig av kurvor och statistik. Hur ska man tolka att Europa (och främst Sverige) ligger högst +++ när det gäller aktieutvecklingen? Rekommenderar du ökad försiktighet vid aktieköp?
Anmäl


Heidi Elmér|

Hej, tack för din fina feedback. Till din fråga om börsutvecklingen (under sommaren): Att Europabörserna gått starkare i juli och augusti beror sannolikt på bättre statistik i euroområdet som gett tillväxthopp. Det har lyft flera Europabörser som tidigare under året underpresterat. När man blickar framåt tycker jag man alltid ska förespråka försiktighet vid aktieköp. Eftersom börsutvecklingen hittills i år har varit mycket god är den förstås känslig för eventuella bakslag. Jag tror att vi får en fortsatt gradvis förstärkning av konjunkturen men risken för besvikelser och störningar är fortfarande stor. Att försöka tajma kortsiktiga svängningar är alltid mycket svårt. Hälsningar Heidi

Anmäl



Börsen kommer att stiga i år!



 ... åtminstone om man ska tro fem av Sveriges ledande förvaltare. Vi tyckte att det kunde vara passande att bjuda in några toppförvaltare och tanka av dem lite åsikter på allt som händer. Och det har vi gjort, och vi filmade det dessutom.

Här hittar du videon till Skandias börspanel där fem av Sveriges främsta förvaltare diskuterar omvärlden, börsen, Japan, olja, bostadspriser, räntan och annat intressant.  
 
Dessutom ger de sina bästa aktietips och tipsar också om vilka aktier man inte ska köpa. De är inte eniga om allt, men en sak har de gemensamt: 2011 kommer börsen att stiga.
 
Ta chansen att lära känna förvaltarna på Skandias fondplattform. Men ge oss gärna en kommentar på hur du tyckte paneldebatten var. Är filmen ett bra sätt att få den här typen av information på?
  
Och om du vill gräva ännu djupare inom börs och sparande kan du bläddra i vårt färska marknadsbrev!

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

 

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investera i och handla med aktier samt hur du följer  aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK



Peter|2011-04-08 20:35:17

Börsen kommer stiga. Låt oss hoppas på ett bra år.
Anmäl


kund|2011-04-10 20:45:27

Kanonbra initiativ!
Anmäl


Skandian|2011-04-12 16:28:30

Börsen varje år under ett givet dit och rum Oavsett om det råder nedkonjunktur. Kom med något nytt JIM
Anmäl



Stormigt på marknaderna



Ville bara tipsa om månadens marknadsbrev (som du alltid hittar här till höger). Vi har samlat intressanta artiklar där några av de vassaste ekonomihjärnorna skriver om aktuella händelser. Läs till exempel om konjunkturläget, oron i Mellanöstern, spännande fonder, djupdykning på USA-börsen och mycket mer. 

Marknadsbrevet för mars

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

 

Fonder              

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och om våra svenska fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs tipsen om våra bästa fonder

 




Mer Skandia hittar du på: