Sparande och geopolitiska risker



Almedalsveckan är i full gång och som vanligt slår antalet seminarier rekord – över 4000 stycken finns att välja på under åtta intensiva dagar. Även i Skandias trädgård är hålls ett antal seminarier och debatter under veckan, men det finns också möjlighet att testa sin hälsa i hälsokollen eller få koll på pensionen i pensionskollen. På onsdag morgon går också Almedalsloppet på 4,2 kilometer av stapeln för tredje gången.

På måndag morgon hölls ett välbesökt seminarium hos Max Matthiessen som handlade om hur man hanterar geopolitiska risker. Med var bland annat Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, och Fredrik Reinfeldt, före detta statsminister. Det konstaterades att de geopolitiska riskerna i världen är många idag, och att de är svåra att förhålla sig till eftersom de inte går att räkna på. För svensk del är den största risken någon form av global chock som resulterar i lågkonjunktur och att människor förlorar jobben. Det skulle kunna få förödande konsekvenser på svensk bostadsmarknad och på människors – och Sveriges – ekonomi. Eftersom centralbankernas stimulanser i såväl Sverige som stora delar av världen redan är uppskruvade till nära max skulle de ha svårt att agera med kraft. Då ställs istället högre krav på politiker och stater, men också på företagen och näringslivet enligt Annika Winsth. Bolagen måste själva ha en plan för hur de ska agera om det blir lågkonjunktur eller om en finansiell chock till exempel skulle göra att likviditeten stryps.

Som svenska sparare påverkas vi i extremt hög grad av vad som händer i världen eftersom Sverige är en liten öppen ekonomi. Det bästa man kan göra att vara långsiktig och att vara medveten om att det finns risker i världen som är svåra att förhålla sig till, men som i högsta grad påverkar våra liv och våra pengar. Vad gäller sparandet gäller det därför att ha en långsiktig strategi och hålla fast vid den över tid.

När det gäller sparande är det stora temat PPM i år, till följd av turerna kring Falcon Funds och Allra. Ska PPM-systemet avvecklas eller utvecklas, det är frågan. En sak som både fondbranschen och politikerna tycks vara överrens om är att kontrollen av fondbolag och produkter inom PPM måste öka. Exakt hur regelverket ska se ut finns det däremot olika åsikter om. De VD:ar för fondbolag som var på plats under en debatt arrangerad av Spiltan fonder och Skagen Fonder ansåg att de regler som kräver att minst hälften av kapitalet i en fond ska finnas utanför PPM-systemet och kravet på tre års historik är för tuffa och kommer att få negativa konsekvenser för konkurrensen. Solveig Zander, Centerpartiets ledamot i Pensionsgruppen, ansåg att det är priset man får betala för ordning och reda i pensionssystemet. I morgon fortsätter diskussionen, då i Skandias trädgård kl. 12.45. Med är bland andra Skandias VD Frans Lindelöw.
Nytt räntebesked från Riksbanken kl. 9:30

I morgon tisdag kommer också Riksbanken med ett nytt räntebesked. Vid senaste räntemötet valde man att utöka obligationsköpen med ytterligare 15 miljarder och flytta fram tidpunkten för den första räntehöjningen. Räntebanan avspeglade att sannolikheten fortfarande var högre för en räntesänkning än en räntehöjning. De stora obligationsköpen innebär att Riksbanken nu har köpt runt 40 procent av alla svenska statsobligationer. Marknaden tycks överrens om att obligationsköpen bör upphöra när det pågående programmet löper ut vid årsskiftet. Med tanke på att stimulanserna nu ser ut att ha toppat i världen och att en försiktig nedtrappning ligger i korten, bör Riksbanken överväga att gå samma väg istället för att ösa på med mer stimulanser i en ekonomi som redan är stark. Om inte annat för att bygga upp ammunition inför nästa lågkonjunktur.

Räntebeskedet kommer kl. 9.30 och vi bevakar det från Almedalen via blogg och sociala medier.

Maria Landeborn
Sparekonom
Twitter: @marialandeborn




Sommaren är kort (men medellivslängden ökar)



Fler och fler blir allt äldre och särskilt i Sverige har man även hälsan med sig högre upp i åldrarna. Medellivslängden i det här landet ökar med ungefär ett år vart sjunde år, eller knappt nio minuter per timme. Endast sju svenskar upplevde 1800-talets alla år medan motsvarande siffra för 1900-talet är hela 895 personer. Det här innebär naturligtvis utmaningar för pensionssystem som ska betala ut pengar hela livet, men i grunden är det förstås fantastiska nyheter.

Spädbarnsdödligheten i det här landet är i princip utraderad samtidigt som överlevnaden för hjärtsjukdomar, stroke och cancer ökar tack vare medicinska framsteg.  Det är de främsta förklaringarna till den ökade medellivslängden. Sverige har Europas, om inte världens, friskaste pensionärer. 70 är det nya 50. En 70-åring idag har enligt forskare samma hälsa som en 50-åring hade på 70-talet – så dramatiskt har hälsoutvecklingen varit.

Tunga jobb, sexdagarsveckor och begränsade semestervillkor tog ut sin rätt för de som föddes i början på 1900-talet. Dagens pensionärer har fler friska år att se fram emot och har det också bättre ställt än den tidigare generationen. Idag har många råd att resa och göra saker som snarare påminner om hur man levde som ung, före jobb och familjeliv.

Det ställer samtidigt krav på att man har en jämnare nivå på pensionen under fler år så planeringen av pensionspusslet när det är dags blir ett mycket viktigt moment. Särskilt med tanke på hur många valmöjligheter och hur mycket flexibilitet som finns när det gäller pensionsuttag idag. En alltför kortsiktig planering kan innebära att allting utöver den allmänna pensionen från det orange kuvertet har tagits ut på fem års tid.

Men det är viktigt att komma ihåg att det är just medellivslängden som ökar, inte maxåldern. Det har i princip funnits gamla människor i alla tider. 113 år är rekordet i Sverige och även om vi inte sett någon 120-åring ännu så finns en 122-åring bekräftad i Frankrike. Jeanne Calment föddes 1875 och det finns en underbar anekdot om henne apropå svårigheten att förutse återstående livslängd.

Hennes 47-årige advokat ville nämligen köpa hennes lägenhet och föreslog ett avtal där han kunde ta över lägenheten efter hennes död. Året var 1965 och Jeanne, då 90 år gammal och utan arvingar kvar i livet, accepterade förslaget som innebar att advokaten skulle betala henne 2 500 francs per månad (ca 3 400 kr) till dess att hon avled.

Advokaten hann själv gå bort vid 77 års ålder och hans änka fick fortsätta med betalningarna under resten av Jeannes liv. Totalt betalades motsvarande 1,3 miljoner kronor för lägenhet, vilket motsvarade mer än det dubbla marknadsvärdet. Jeanne refererade ofta till att hon såg det som en tävling att se hur gammal hon kunde bli med tanke på avtalets utformning.

Är det så enkelt att motivation slår medellivslängd? Kanske är det något att fundera på i hängmattan i sommar, vad som skulle kunna motivera dig till att bli världens äldsta människa.

Nu tar jag semester och vill med detta önska alla läsare en härlig sommar!

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter




Råd från en 104-åring



Nya möjligheter möter dagens och framtidens pensionärer. Fråga Dagny Carlsson, 104 år. Hon är ett levande bevis på vikten av pensionsplanering.


Medellivslängden ökar och media rapporterar ofta om ett havererande pensionssystem, på väg att rämna av trycket från alla dessa äldre och friska människor. Detta målas lätt ut som något negativt.
 
Men egentligen är det fantastiska nyheter.

Vi har nästan raderat ut spädbarnsdödligheten i det här landet samtidigt som överlevnaden för hjärtsjukdomar, stroke och cancer ökar tack vare medicinska framsteg. Det är de främsta förklaringarna till den ökade medellivslängden.

Som följd har Sverige Europas, om inte världens, friskaste pensionärer. Färska studier visar att en 70-åring idag har samma hälsa som en 50-åring hade på 1970-talet. 70 är alltså det nya 50. Så dramatisk har utvecklingen varit.

I vissa fall går det längre än så. Världens äldsta bloggare Dagny Carlsson gick i pension innan jag föddes. Och faktum är att hon i dag verkar mer aktiv än någonsin. I fallet Dagny Carlsson är 104 närmast det nya 64.

Jag besökte nyligen Dagny i hennes hemtrevliga lägenhet i Stockholm. Vi har träffats ett antal gånger de senaste åren, bland annat under Almedalsveckan i Visby ifjol.

Mycket har hänt i hennes liv sedan dess och efter SVT:s dokumentärserie ”Det är inte så dumt att bli gammal”, samt det omtalade framträdandet i tittarsuccén ”Skavlan”, har Dagny gått och blivit folkkär. Hon berättar under vårt samtal att folk ofta pekar på henne på stan och vill stanna och ta selfies.

Hon utstrålar livsglädje och berättar att hon mår jättebra - enligt henne själv ”ungefär likadant som för några år sedan”.

Dagny Carlsson må vara unik, men faktum är att dagens allt piggare pensionärer har det betydligt bättre ställt än förr och många har i dag råd att resa och göra saker som snarare påminner om hur man lever som ung, före jobb och familjeliv. Det innebär samtidigt att behovet av en jämnare pension under en längre tid har ökat.

Ett vanligt misstag många gör är att titta på hur gamla deras släktingar från tidigare generationer blev och planera sin pension utifrån det. Men när förutsättningarna för ett långt och aktivt liv förbättras är risken stor att pensionssparare plockar ut sina pengar för tidigt.
Många frågar sig ”hur mycket pengar kan jag få ut?” snarare än ”hur mycket behöver jag för att kunna göra det jag vill?”. Det leder lätt till att man lockas av korta utbetalningstider för att får ut en högre summa varje månad.
 
Sedan går fem-tio år och kvar finns bara den allmänna pensionen och den är inte mycket att leva livet för.

Dagny Carlsson verkar nästan be om ursäkt för att hon belastar pensionssystemet. Dagny beskriver det gamla pensionssystemet hon omfattas av som ”rena Ebberöds bank” och vill inte ha det tillbaka. Anledningen till att hon har extra bra koll på hur pensionen fungerar beror på att hon i slutet av sitt yrkesliv arbetade på Försäkringskassan och beviljade folkpension, barnpension osv.

Hennes råd till ungdomar i dag är att så snabbt som möjligt sätta sig in i pensionssystemet, så att de ”inte står på bar backe när de blir gamla”. Rådet alla blivande och nuvarande pensionärer är att passa på att leva livet och ha det bra när de inte behöver jobba för den ersättning de får.

När sannolikheten och förutsättningarna för ett långt och aktivt liv ökar i den takt som vi nu ser så blir det allt viktigare att börja spara i tid och sen planera pensionsuttagen därefter.

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter




Så funkar pensionsutbetalning efter rekordåret



Förra året var som jag tidigare skrivit om ett rekordår för våra kunder som valt traditionell försäkring. Hela 42 miljarder fördelades till kundernas försäkringar och det är mer än någonsin tidigare. Nu är årsbeskeden för de flesta kunderna klara och du kan se hur mycket det blev i kronor och ören för just dig. Är du pensionär och får utbetalningar från Skandia innebär det också att utbetalningsbeloppen bestäms för det kommande året. En vanlig fråga som ofta kommer är vilken effekt avkastningen får på utbetalningsbeloppet och ett år som 2015 när försäkringskapitalet vuxit särskilt mycket blir frågorna fler. Hur räknar vi egentligen?

Garanterade försäkringsbelopp
Alla kunder med traditionell försäkring har ett garanterat försäkringsbelopp som är en miniminivå på utbetalningarna. Det kan bli mer men aldrig mindre än vad du blivit lovad. Den här delen har egentligen ingenting med hur mycket överskott som fördelats under året utan kan närmast ses som fristående. De garanterade beloppen gäller oavsett den faktiska utvecklingen på ditt försäkringskapital.

Total utbetalning inkl. återbäring
Återbäringsräntan fördelar kontinuerligt avkastning till försäkringskapitalet som sedan ligger till grund för utbetalningsbeloppen. Utbetalningsbeloppen bestäms alltså för ett år i taget, för de flesta i samband med årsskiftet men det är försäkringens huvudförfallodag som styr så variationer förekommer.

När utbetalningsbeloppen ska bestämmas så används försäkringskapitalet som bas och det ska sen fördelas på antalet kvarvarande månader av utbetalning. Om vi bortser från de livsvariga pensionerna för att förenkla exemplet så kan vi anta en 10-årig utbetalningstid. Vid första utbetalningen ska då försäkringskapitalet fördelas på 120 månader. Enklast vore då att bara dela kapitalet i 120 lika stora delar och starta utbetalningen, men så gör vi inte. Eftersom det är troligt att pengarna fortsätter växa även under utbetalningstiden (du får samma återbäringsränta före som efter utbetalningstillfället) så ger vi ett ”förskott” på avkastning i form av en prognosränta. Den är för närvarande maximalt 2,5 procent före skatt och avgifter. Då räknar vi med den avkastningen för resten av tiden och ju längre återstående tid, desto större blir effekten. Det innebär samtidigt att en del av den faktiska återbäringsräntan redan ligger i utbetalningsbeloppen på förhand och därför kan man uppleva att utbetalningarna rör sig långsammare än försäkringskapitalet – men det är samtidigt en del av poängen med att använda prognosränta.

Prognosräntan är alltså ett försiktigt antagande om vad återbäringsräntan kommer att vara den närmsta tiden men som samtidigt lämnar utrymme för höjningar av utbetalningarna. Den främsta anledningen till att vi använder prognosränta är att vi inte vill skjuta de största utbetalningarna till sent i livet. Det skulle nämligen bli effekten med en prognosränta på noll. Vi vet också att de flesta kunder uppskattar en jämnare utbetalning av pension som ju kan likställas med lön.

Om den här beräkningen av någon anledning ger ett lägre utbetalningsbelopp än vad som är garanterat så är det den garanterade nivån som gäller.

Förenklad illustration:

När vi nu förra året fördelade mer överskott än någonsin i historien så har alltså försäkringskapitalen vuxit kraftigt men hur stort genomslag det får på utbetalningar varierar beroende på hur länge pengarna ska räcka och på de enskilda försäkringarnas historik.

Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

PS. Logga in och läs ditt årsbesked för att se hur just ditt sparande utvecklats under året

 

Läs mer om kapitalförsäkring och pension

 

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring

 

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



åke byström|2016-03-05 11:11:56

jag har inte fått något utbetalningsbesked för 2016
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Åke!

Har du en försäkring med huvudförfallodag vid årsskiftet så kan det vara så att du inte hunnit få beskedet ännu, men de allra flesta ska kunna se sitt besked nu när de loggar in. Det finns även försäkringar som räknas om vid andra tidpunkter under året så har du exempelvis förfallodag i juni så kommer utbetalningsbeskedet inför det tillfället. Glöm inte heller att årbeskeden från i år är digitala - du kan läsa mer här: https://www.skandiabanken.se/spara/information/arsbesked-2015/

Hälsningar, Mattias

Anmäl


Oscar|2016-03-07 14:19:39

Fantastiskt vad en prognosränta kan göra för utbetalningen! Något som borde finnas på alla pensionssparanden!
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Oscar!

Tack för din kommentar. Prognosränta kan verkligen påverka utbetalningens storlek i hög grad. Skandia använder prognosränta även för fondförsäkring och då är den också valbar för dig som kund inom ett visst intervall.

Hälsningar, Mattias

Anmäl


Kaj|2016-03-08 11:27:27

Hej Mattias, påbörjade utbetalning av pension 1/9 2015 Innebär det att jag inte får årsbesked förrän efter 1/9 2016 ? Finns nämligen inte (har dock kommit för övr. förs. som ännu inte är under utbet.) under årsbesked.Är ju väldigt fundersam på hur det utvecklats med den nu större tilldelningen för trad. förs. och hur jag skall planera uttagen framöver !
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Kaj!

Tack för din fråga. Det är huvudförfallodagen på försäkringen som styr och det är inte alltid den sammanfaller med det första utbetalningstillfället. Kontakta kundtjänst på 0771-55 55 00 om du är osäker på vad som gäller för dig.

Hälsningar, Mattias

Anmäl



Slopad avdragsrätt inget skäl att sluta spara

Taggar: pension Mattias


Siffror i lördagens DN visar att omkring 400 000 privatpersoner gjort inbetalningar till privat pensionssparande som är större än avdragsrätten. Trots att riksdagen redan 2015 begränsade avdragsrätten till 1 800 kronor för helåret, har personerna det rör sig om betalat in 4 053 kronor i snitt till en privat pensionsförsäkring eller IPS under 2015, enligt Skatteverkets beräkningar.

Allt över 1 800 kronor för 2015 kommer därmed att dubbelbeskattas och från och med 1 januari 2016 har riksdagen, som jag skrivit om vid upprepade tillfällen både här på bloggen och på Twitter, beslutat att ta bort avdragsrätten helt för privat pensionssparande.

Jag tror att det är betydligt färre än 400 000 som fortfarande betalar in till sitt privata pensionssparande idag, men om du är en av de som inte redan agerat är det alltså dags att avsluta ditt gamla pensionssparande. Att det inte längre går att göra avdrag för privat pensionssparande är dock inget skäl att sluta spara till pensionen. Det som är positivt är att avdragsrätten inte längre skickar signalen om hur mycket man behöver spara – många behöver spara mer än så på egen hand för att nå sina pensionsmål.

Här är alternativen som jag skrivit om tidigare:

1. Kapitalförsäkring
Kapitalförsäkring är det alternativ som jag menar har bäst möjlighet att matcha villkoren som du har i din pensionsförsäkring, exempelvis ett större inslag av skydd för familjen om något skulle hända dig innan du blir pensionär eller om du vill ha utbetalningar så länge du lever. Här finns också flest valmöjligheter för hur pengarna ska förvaltas; aktier, fonder, obligationer som du väljer själv eller med hjälp av en rådgivare alternativt traditionell förvaltning med någon form av garanti där försäkringsbolaget bestämmer hur pengarna ska placeras. Försäkringskapitalet beskattas årligen med en avkastningsskatt som är kopplad till det allmänna ränteläget. Skatten dras oavsett om försäkringskapitalet har ökat eller minskat, men den påverkas alltså inte direkt av att du exempelvis byter fonder.

Läs mer om Kapitalförsäkring Traditionell, Kapitalförsäkring Fond eller Kapitalförsäkring Depå.

2. Investeringssparkonto (ISK)
Den yngsta sparformen som vi har och den som flest förväntas välja som alternativt sparande. Här kan du välja aktier, fonder eller obligationer och värdet på kontot beskattas årligen på liknande sätt som för kapitalförsäkringen. Att exempelvis byta fonder inom investeringssparkontot utlöser inte heller här någon skatt. ISK är en enkel sparform utan försäkringsinslag. Har du behov av extra skydd för familjen innan sparandet blivit så stort bör du teckna en livförsäkring också.

Läs mer om Investeringssparkonto (ISK).

3. Direktägda aktier/fonder
Du kan också välja att spara direkt i aktier eller fonder. Ett tips är då att förvara det som är tänkt att vara pension i framtiden på en särskild värdepappersdepå. Annars är det lätt att det blandas ihop med annat målsparande till bil, båt eller nästa boende. Sparanden som bör ha olika hög risk med tanke på hur lång tid det är kvar tills pengarna ska användas. Skattemässigt så händer inget förrän du säljer eller byter någon del av tillgångarna. Det kan vara en fördel för den som tänker sig att köpa och behålla samma investering hela vägen fram till pensionen, men om du ska vara någorlunda aktiv så kan det vara bättre att välja ett investeringssparkonto eller kapitalförsäkring.

Läs mer om Skandias Värdepappersdepå.

4. Löneväxling
Löneväxling innebär att du byter en del av din lön mot en extra avsättning till tjänstepensionen. Det behövs en överenskommelse med din arbetsgivare och lösningen kräver i regel en hög inkomst (från ca 40 000 kr per månad) för att vara lämpligt. Anledningen till det är att den allmänna pensionen och andra förmåner kan påverkas negativt. Se till att du får hjälp med att förstå hur det påverkar just dig om du funderar på att löneväxla.

5. Amortering
Amortering lyfts ibland fram som ett pensionssparande och här gäller det att hålla tungan rätt i mun. Att ersätta det privata pensionssparandet helt med amorteringar på sin bostad är inte någon bra idé. Det är svårt att förutspå att man kan låna på bostaden eller sälja den för något billigare boende när det är dags för pensionen. Amortering för att få lägre boendekostnader som pensionär är en annan femma, där finns den stora poängen. En obelånad bostad är en trygghet men inget man kan köpa kaffe och kakor för.

Det var dina alternativ i stora drag, men se först till att du inte pensionssparar till din pensionsförsäkring eller IPS.

Kom ihåg att ingen av de alternativa sparformerna syns idag på Minpension.se så pensionsprognoserna kommer därför att stämma lite sämre framöver.

Hur pensionssparar du idag med de nya förutsättningarna? Kommentera gärna!

Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



Brian|2016-02-29 19:05:16

Skandia måste väl veta hur många av deras kunder som betalar in "fel"?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Brian!

Tack för din fråga. Jo, jag tror att alla bolag har koll på hur mycket som betalas in till pensionssparande. Men man får inte ensidigt avsluta ett avtal med kunden utan kunden själv måste godkänna ändringar. Det går heller inte att se om kunden är enskild näringsidkare eller saknar pensionsrätt i sin anställning och därmed fortfarande har avdragsrätt så exakt vilka som betalar in ”fel” vet vi inte utan att ha frågat. I många fall finns också försäkringsmoment och annat som kunden förlorar och kan behöva ersätta med andra lösningar. Därför är informationen så oerhört viktig att den når fram och att kunden i sin tur agerar på den. Via brev, telefonsamtal, nyhetsbrev och andra tillgängliga kanaler fortsätter vi därför att tjata om det här ett tag till. De mest svårfångade bör om inte annat reagera när deklarationen kommer och det blir tydligt om man beviljats avdrag eller inte.

Hälsningar, Mattias

Anmäl



Orange är det nya svarta

Taggar: pension Mattias


Nu är det orange kuvertet från Pensionsmyndigheten på väg ut till alla oss som inte redan är pensionärer. Totalt skickas 7,2 miljoner färgglada kuvert ut i år så orange är verkligen modefärgen nummer ett i brevlådan. Det viktigaste att påminna om i samband med brevet är att det inte ger hela bilden av din pension utan endast den allmänna pensionen. Fortfarande tror omkring 1,2 miljoner mottagare av kuvertet att även den så viktiga tjänstepensionen är inkluderad, men så är alltså inte fallet. För att få en överblick över hela pensionen så kan du istället logga in på Minpension.se. Via din inloggning på Skandia så kan du komma direkt dit för att se din sammanställning.

I det orange kuvertet så visas alltså årets utveckling och din prognos för den allmänna pensionen. Den påverkar du själv genom att jobba så många år och så många timmar som möjligt. Upp till en lön på knappt 40 000 kr per månad så påverkas det orange kuvertet positivt. En lön utöver det gör ingen skillnad för den allmänna pensionen och då blir tjänstepensionen och eget sparande ännu viktigare än det redan är för din framtida pension.

Den största delen, inkomstpensionen, kan du inte påverka på annat sätt än att arbeta men för premiepensionen så ansvarar du själv för hur pensionspengarna ska placeras för att växa på bästa sätt. Gör du inte själv något val så placeras pengarna i det statliga fondalternativet AP7 Såfa och det behöver inte vara fel. Men det man ska vara medveten om är att det kommer att svänga rejält om fonden då den har hög risk med upp till 150 procent exponering mot aktiemarknaden. Med andra ord så stiger fonden med 15 procent om aktiemarknaden gått upp med 10 procent och på motsvarande sätt så faller fonden mer om börsen skulle vända nedåt. Det innebär att den kommer att variera mycket i värde enskilda år men idén är att över en lång tidsperiod så ska risken betala sig i form av högre avkastning. Om du vill ha något att jämföra din egen utveckling med så var den genomsnittliga avkastningen för premiepensionsspararen 6,4 procent förra året medan AP7 Såfa steg med 6,6 procent.

Känner du att du har koll på de här delarna och att det fungerar lika bra att ta del av informationen direkt på webben, så rekommenderar jag att du avbeställer papperskuvertet till nästa år. Av alla miljontals brev som går ut är det bara 48 000 personer som hittills avbeställt kuvertet - de skulle kunna vara långt fler.

Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

Bildkälla: Pensionsmyndigheten (Magnus Glans)

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension




Nu är det väl revolution på gång?



Du kanske har läst eller hört något om att årsskiftet underlättat återköp av privata pensionsförsäkringar upp till ett visst belopp. På sina håll i media har man framställt detta som något av en revolution. Av det förstår jag ingenting. Det här är verkligen inte någon stor fråga. Men eftersom jag hört en del missuppfattningar i frågan så kommer här ett ovanligt tekniskt inlägg för att förklara vad det är som faktiskt förändrats.

För det första får en pensionsförsäkring i grunden inte återköpas alls, det regleras både i lag och i villkor. Detta har inte förändrats alls. Dispens från det förbudet kan medges av Skatteverket om individen sitter i en svår ekonomisk knipa eller om det finns andra synnerliga skäl.

Det har funnits ytterligare två undantag fint formulerade av Skatteverket.

I korthet betyder det att ett återköp utan Skatteverkets medgivande alltså varit möjligt för en mycket liten försäkring eller en något större (max 44 300 kr för 2016) som det inte betalats in något till under de senaste tio åren.

Förenklat regelverk

Den nya regeln är betydligt enklare och innebär helt enkelt att Skatteverket inte behöver ge sitt medgivande vid återköp av pensionsförsäkringar med ett tekniskt återköpsvärde (oftast samma sak som försäkringskapitalet) på högst ett prisbasbelopp eller 44 300 kr för 2016. Försäkringsbolaget måste dock alltid godkänna återköpet.

Rätten till återköp har varken med gamla eller nya regler varit ovillkorlig utan det kan finnas försäkringstekniska anledningar till att återköp inte är möjligt. Med det menas att om en grupp av andra kunder (på försäkringsspråk kallat ”kollektiv”) skulle drabbas negativt så ska inte återköp tillåtas. Exempel på en sådan omständighet är om försäkringen saknar återbetalningsskydd.

Det tidigare regelverket var också utformat i en tid då flytträtt överhuvudtaget inte fanns och möjligheten att ta med sig sitt sparade pensionskapital om man exempelvis blev kund någon annanstans var omöjligt. Idag utökas flytträtten för varje dag som går.

Att regelverket har förenklats är helt logiskt med tanke på att avdragsrätten för privat pensionssparande slopats. De flesta sparare kan därmed inte sätta in mer pengar till sitt pensionssparande. Har man då börjat spara nyligen så blir det enklare att börja om med ett nytt sparande i annan form.

Huvudmålgruppen för det här skulle jag säga är just de som nyligen börjat pensionsspara privat och med slopad avdragsrätt vill ändra sig och börja om med en annan sparform. Om man beviljas ett återköp så ska inkomstskatt också betalas på det utbetalda beloppet precis som om det vore din lön.

Förenklade regelverk som är lättare att förstå är naturligtvis positivt för alla. Men någon revolution är det inte frågan om i det här fallet.

Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

Läs mer om pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



SH|2016-01-30 21:54:29

Mycket mera intressant var om vi kan flytta våra tjänstepensioner till en låg/ingen fast avgift. Problemet med små pensionsförsäkringar er höga avgifter i kronor som äter upp kapitalet då avgiften er extremt hög sätt som procentandel.
Anmäl


Patrik Delin|2016-02-03 13:39:02

Hej! Skickade ett brev till Er för ca 2 veckor sedan, där jag där jag önskar återköp på en försäkring hos Er, samma procedur gjorde jag med länsförsäkringar samtidigt, inga problem, pengarna på kontot efter 1 vecka.... Fråga: Bedömer ni varje återköp individuellt eller har ni fastställt vilkna försäkringar ni godkänner återköp på? MVH Patrik
Anmäl



Rekordlåg skatt på pensionssparande



Ingen har väl missat att avdragsrätten för privat pensionssparande för de flesta är ett minne blott. Men det gäller inte sparkapitalet som ska förvaltas och växa fram till pensionen. Det kommer fortfarande att ligga kvar inom ramen för en pensionsförsäkring eller ett individuellt pensionssparande (IPS).

Värdet på det sparandet beskattas årligen enligt en schablon som är kopplad till det allmänna ränteläget. Den så kallade avkastningsskatten används även för att varje år beskatta värdet på de populäraste alternativen till privat pensionssparande, nämligen kapitalförsäkring och investeringssparkonto (ISK).

Medan skatten på de senare alternativen har höjts genom ett regeringsbeslut från årsskiftet så är beskattningen av pensionsförsäkringen orörd och sjunker istället till rekordlåga nivåer. Skatten på pensionssparande är i dagsläget bara omkring en femtedel av skatten på kapitalförsäkring och ISK.

Om vi antar att du har ett sparat kapital på 100 000 kronor så skulle avkastningsskatten för en kapitalförsäkring/ISK uppgå till 420 kronor. Motsvarande pensionskapital skulle istället beskattas med blygsamma 87 kronor.

Den låga avkastningsskatten gäller även för tjänstepensionskapital och således även för den som väljer att löneväxla, det vill säga avstå lön, för att stärka sin framtida pension.

Slutligen kan det vara värt att komma ihåg att schablonskatten i grunden har en koppling till förväntan om avkastning och med tanke på den pågående turbulensen på finansmarknaderna är det nog klokt att dra ned avkastningsförväntningarna den närmaste tiden.

Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

Läs mer

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 




Goda nyheter i årets orange kuvert

Taggar: pension Mattias


I veckan rullar den första omgången årsbesked för den allmänna pensionen, det orange kuvertet, ut. Först i kön står alla 2,3 miljoner pensionärer och det är goda nyheter i årets kuvert. Allt utom garantipensionen höjs, men en skattesänkning innebär ändå att i princip alla får en höjd pension efter skatt.

Inkomst- och tilläggspensionen höjs med 4,2 procent vilket motsvarar i genomsnitt cirka 430 kronor per månad enligt Pensionsmyndigheten. Höjningen är främst en följd av ökad sysselsättning i Sverige. Pensionssystemet är nämligen ett fristående system som helt ska finansieras med inbetalda avgifter och när sysselsättningen ökar så ökar också inbetalningarna till systemet.

Det är naturligtvis positivt att det märks för pensionärerna att sysselsättningen och därmed också inbetalningarna till pensionssystemet ökat. Men vi ska samtidigt komma ihåg att pensionerna minskade med den så kallade ”bromsen” 2010, 2011 och 2014 som följd av sämre utveckling. Från nästa år kommer systemet med bromsen att göras om så att den blir mindre känslig för kortsiktiga svängningar i konjunkturen. På lång sikt är det nog klokt att se till att variationerna i pensionsutbetalningarna blir mindre, vilket jag skrev om förra året. Men att man väntar till 2017 med att införa det gör faktiskt att höjningen av pensionerna blev större i år än vad den annars skulle blivit.

Glöm inte heller att beskedet bara visar den allmänna pensionen och fler än nio av tio pensionärer har också utbetalningar från en tjänstepension. Besked om den kommer i andra mer eller mindre färgglada kuvert.

Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

PS. När det gäller premiepensionen, som för dagens pensionärer är en liten del av pensionen, så höjs den för fondförsäkring med 5,5 procent i genomsnitt och för traditionell försäkring med 7,5 procent för alla.

 

Läs mer om våra erbjudanden

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension

 




Rekordår för långsiktigt sparande



När ett nytt år närmar sig med stormsteg är det dags att sammanfatta lite av vad som hänt för pension och sparande i min vardag under 2015. Det innefattar avskaffad avdragsrätt för privat pensionssparande, slopad förvaltningsavgift på fonden Idéer för livet och ett historiskt miljardregn för kunder med traditionell förvaltning.

När vi summerar året för sparare med traditionell förvaltning i Skandia så kommer inte mindre än 42 miljarder att ha fördelats ut till de kunderna under året. Det är mer än vad som någonsin fördelats under ett enskilt år. Merparten av det fördelas i form av ordinarie återbäringsränta som under året toppat på 12 procent och för närvarande uppgår till 5 procent före skatt och avgifter. Men den inkluderar även en extra fördelning på 18 miljarder som en engångsåtgärd och det första gången i Skandias 160-åriga historia som det händer. Den stora överskottsfördelningen är ett resultat av de senaste årens framgångsrika kapitalförvaltning; placeringsportföljen hade vid den senaste kvartalsrapporten avkastat 7,3 procent i genomsnitt de senaste fem åren.

För kunder med fondförsäkring så prisades avdelningen för förvaltaranalys nyligen som landets bästa för andra året i rad. Deras uppgift är bland annat att se till att fonderna du har att välja på inom fondförsäkring är så bra som möjligt. Med det utbud som finns av tusentals fonder på marknaden kan det vara skönt att någon gör en rejäl gallring åt dig och regelbundet utvärderar vilka förvaltare som har bra förutsättningar att leverera fin avkastning till en rimlig kostnad.

Under senhösten fattades det väntade beslutet att slopa avdragsrätten för privat pensionssparande. Det betyder att du riskerar dubbel beskattning på pengarna om du fortsätter spara, först när avdraget inte beviljas och sen när pensionsutbetalningen beskattas i framtiden. De flesta har redan justerat sitt sparande men om du är en av dem som ännu inte agerat så är det verkligen hög tid att byta sparform. Pengarna som finns i pensionsförsäkringen redan påverkas inte av några nya regler.  Undantagen från det här är egenföretagare med enskild firma och de som saknar pensionsrätt i sin anställning, typ tjänstepension. De grupperna har fortsatt avdragsrätt som tidigare.

På tal om kostnader så firade fonden Idéer för livet sin 20-årsdag med att slopa förvaltningsavgiften. Fonden delar ut upp till 2 procent av sitt värde årligen till lokala ideella projekt och har genom åren bidragit med över 70 miljoner kronor till 3 700 olika projekt via stiftelsen Idéer för livet.

Det var ett axplock av höjdpunkter under året som gått och jag vill med detta önska en God Jul och ett Gott Nytt år för sparande och pension 2016!

Hälsningar

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 

Läs mer om våra erbjudanen

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring  

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension


 



Kjell Flodin|2015-12-18 12:17:20

Hej! Ni har skrivit om 18 miljarders utdelning i flera månader nu men jag har inte sett skymten av någon extra utdelning.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Kjell!

Tack för din kommentar. Den extra fördelningen av överskott sker i form av höjda försäkringskapital under hela december månad. Det är alltså inte någon utbetalning som sker utan värdet förändras på samma sätt som med den ordinarie återbäringsräntan. Observera att detta inte alls berör dig om du sparar i fonder. Läs mer på https://www.skandiabanken.se/Extrafordelning/Extrafordelning

Hälsningar, Mattias

Anmäl


Bosse|2015-12-18 13:26:19

Vill också önska dig Mattias en riktigt God Helg med tack för dina alltid intressanta och klargörande krönikor under året!
Anmäl


Mattias Munter|

Tack Bosse! Det värmer verkligen att höra. Hälsningar, Mattias

Anmäl


Aina Simonsson|2015-12-18 16:36:17

Hej Mattias! Läst om överskottet för år 2015. Hur påverkars det när man har sin tjänstepension hos Skandia? Hälsningar Aina
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Aina!

Tack för din fråga. Det görs ingen skillnad på om det är tjänstepension eller privat sparande. All traditionell försäkring får del av överskottet och detaljerna för just dig ser du i nästa årsbesked.

Hälsningar, Mattias

Anmäl


Aina Simonsson|2015-12-23 15:02:04

Tack Mattias för rakt och bra svar. Vill passa på att önska en GOD JUL! Hälsningar Aina
Anmäl



37 miljarder till PPM-spararna

Taggar: pension spara Maria


Nu är det dags igen. Årets PPM-pengar ska betalas ut och i år är det nära 37 miljarder kronor som ska placeras i de fonder vi har valt. Det är stora belopp som kan påverka hur vissa aktier och börsen går i början av december. Effekten är dock inte glasklar och det finns undersökningar som visar att den snarare inträffar veckan före pengarna betalas ut. I genomsnitt får vi runt 6 700 kronor per person i år, och maximal avsättning är knappt 10 700 kronor.

PPM – en liten del av den totala pensionen

Varje år sätts totalt 18,5 procent av lönen av till den allmänna pensionen. Av dem går 2,5 procent till PPM, som med andra ord utgör en liten del av den totala pensionen. Utöver den allmänna pensionen har de flesta också en tjänstepension från sin arbetsgivare.

Många har även ett privat pensionssparande. Om du har det så är det bra att ha koll på att avdragsrätten försvinner nu vid årsskiftet. Mer om det kan du läsa här i Mattias blogg

Så placerar PPM-pengarna

Om du själv har valt PPM-fonder så kommer de nya pengarna automatiskt att placeras efter din fördelning. Om du inte har gjort något val hamnar pengarna i AP7 Såfa, även kallad ”PPM-soffan”.

Vad är AP7 Såfa?

AP7 Såfa är en global aktiefond. Den har en väldigt låg avgift och 100 procent av pengarna placeras i aktier fram till det år du fyller 56. Om du valt andra fonder men vill ha AP7 Såfa istället så går det bra att välja den precis som vilken annan fond som helst i systemet.

AP7 Såfa har något som kallas för hävstång. Det gör att fonden rör sig mer än en vanlig globalfond. Hävstången är 1,5 vilket betyder att när en vanlig globalfond rör sig 10 procent, så rör sig AP7 Såfa 15 procent. Det är bra när börsen stiger men gör att fonden faller snabbare när det går ner. Om man på lång sikt ändå tror att börsen kommer att stiga så är hävstången en fördel. Här kan du läsa mer om AP7 Såfa.

Välj fonder senast torsdag 10 december

Vill du byta fonder eller ändra fondfördelningen? Då har du fortfarande lite tid på dig, men det börjar bli bråttom. Senast imorgon, torsdagen den 10 december, måste du gå in och göra ändringarna för att det ska slå igenom när pengarna kommer nästa vecka.

Borde man välja fonder?

Nej, det är inte alls nödvändigt. AP7 Såfa är ett utmärkt val för långsiktigt pensionssparande. Det enda man ska undvika om det fortfarande är 10-20-30 år kvar till pensionen är att placera pengarna i räntefonder eftersom de då har en extremt liten chans att växa. Meningen med PPM-pengarna är att det ska gå att ta högre risk genom att placera i aktiefonder, och på så sätt få en lite högre pension.

Här får du full koll

Du kan enkelt få koll på din totala pension via sajten www.minpension.se. Där ser du både den statliga pensionen, tjänstepensionen och ditt privata pensionssparande. Du kan även göra en prognos över hur hög din pension blir i framtiden beroende på hur mycket den växer och hur länge du jobbar.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension



200 miljoner till morgondagens bolag



Har du valt traditionell förvaltning i Skandia för din tjänstepension eller en del av ditt privata sparande så innebär det främst två saker:

  • Du behöver inte själv göra några val för hur pengarna ska placeras, det sköter Skandia åt dig
  • Dina inbetalningar ger alltid en garanterad minsta nivå på utbetalningen i framtiden


En bekväm sparform med garantier för dig helt enkelt. Men traditionell förvaltning är egentligen ett mycket missvisande namn när man tittar på hur kapitalförvaltningen fungerar i praktiken. Den är allt annat än traditionell med unika möjligheter till långsiktiga investeringar i annat än bara börshandlade aktier och räntor. Skandia har sedan många år ökat sitt fokus på mer alternativa investeringar som bland annat onoterade bolag och infrastruktur.

Ett rykande färskt exempel är att Skandia nu köper in sig direkt i Klarna, ett onoterat och internationellt snabbväxande svenskt bolag som man sedan tidigare äger del i via utländska investeringsfonder. Men den här gången är det alltså en direktinvestering på 200 miljoner kronor. På det här sättet är ditt pensionskapital i allra högsta grad med och bygger morgondagens bolag i Sverige.

Hälsningar

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

PS. Så här är pengarna placerade för tillfället och som du ser utgör onoterade bolag ca 10 procent av portföljen som omfattar ca 376 miljarder kronor.

 

Läs mer om kapitalförsäkring



23 års lugnande besked



Igår var jag på FI Forum hos Finansinspektionen där de traditionella livbolagens förutsättningar i ett läge med långvarigt låga räntor diskuterades. En särskild rapport har tagits fram, bland annat med anledning av att en analys av hela den europeiska marknaden närmast framställde de svenska bolagen som bland de sämsta i klassen och i trubbel inom en tioårsperiod. Det här är en mycket viktig fråga och det kändes skönt att Finansinspektionen också kunde lugna alla sparare med sin rapport. Inte minst för att det handlar om den största sparformen vi har i Sverige, traditionell försäkring. En sparform som idag till största del används för det mest centrala pensionssparandet - tjänstepensionen.

Presentationen handlade i huvudsak om hur livbolagens åtaganden, oftast i form av garanterade utbetalningar vid ett givet tillfälle i framtiden (exempelvis vid pensionering eller vid dödsfall) påverkas av ett läge med långvariga låga räntor. De historiskt låga marknadsräntorna kombinerat med löften som ska uppfyllas långt fram i tiden innebär en ökad press på bolagen. Men frågan är alltså hur väl man klarar att hantera den här pressen. Slutsatsen är att svenska bolag klarar sina garanterade utbetalningar de kommande 23 åren enbart med sina investeringar i räntebärande tillgångar - utan någon avkastning alls under den tiden. Till det kommer att bolagen har stora tillgångar i annat än räntor. I Skandias fall är merparten, ca 60 procent, av placeringsportföljen investerat i andra tillgångsslag.

Jag har tidigare skrivit en del på bloggen om traditionell försäkring och ser just sparformens förmåga att anpassa sig över tid till olika marknadsförutsättningar som en viktig framgångsfaktor. Från tid till annan kan den behöva förändras eller utvecklas på något sätt, precis som vi på Skandia har gjort genom historien för att anpassa oss efter olika omvärldsförutsättningar. Det kan handla om garantinivåer eller hur kapitalförvaltningen anpassar placeringarna för att maximera avkastningen. Vardagsmat för oss som arbetar nära detta dagligen men ack så viktigt.

Finansinspektionens rapport visar alltså att svenska livbolag i allmänhet har god solvens, vilket är branschbenämningen på förmågan att uppfylla sina framtida åtaganden. En god solvens är också avgörande för att kunna skapa bra avkastning till spararna på längre sikt. Blir solvensen för svag tvingas bolagen att minska risken i sina placeringar och då minskar också potentialen för avkastning. Myndigheten konstaterar att branschen kan och förstår riskerna med detta (allt annat vore anmärkningsvärt) och i stort anpassat bland annat sina garantinivåer till situationen. Man har även noterat att andelen alternativa investeringar ökar och förväntas fortsätta öka framöver. När den förväntade avkastningen är låg på räntebärande tillgångar den närmaste tiden, och aktier inte är ett alternativ för alla pengar, så har sparformen en unik möjlighet att hitta andra investeringsmöjligheter.

Det är också något som Skandia arbetat med en längre tid, att sprida riskerna utöver det de vanliga tillgångsslagen räntor och aktier. I Skandias traditionella livportfölj finns förutom dessa också direktägda fastigheter, investeringar i onoterade bolag (Private Equity) och infrastruktur, råvaror och andra alternativa tillgångar. Det är just för att kunna skapa avkastning samtidigt som vi ska kunna uppfylla våra garanterade åtaganden. Vi brukar kalla den för en allvädersportfölj eftersom riskerna är spridda på så många olika tillgångsslag.

Traditionell försäkring är en bekväm sparform där du som kund överlåter det mesta till bolaget du är kund hos, och nu kan du som kund alltså känna dig trygg med att svenska bolag står starka inför framtiden!

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

Läs mer om våra erbjudanen

Läs mer om kapitalförsäkring traditionell



Ska jag börja pensionsspara redan som student?



Storleken på din framtida pension kommer främst att avgöras av hur många år du arbetat och om du har haft tjänstepension eller inte. Men på toppen av det så handlar det om hur mycket du sparat privat för att leva livet som pensionär. Och då får jag ofta frågan, när ska jag börja spara till pensionen?

Det är klart att ju tidigare man kan börja, desto bättre. Lite förenklat kan man säga att beloppet du sparar till pensionen behöver vara dubbelt så stort om du börjar som 45-åring jämfört med om du börjar som 25-åring. När jag pratar med dagens pensionärer så brukar jag fråga vad deras främsta råd är till dagens unga. Svaret blir oftast varianter på samma tema: pensionsspara mer själva! Men det handlar ju förstås också om när i livet man har störst möjlighet att spara.

Sparande ska inte behöva upplevas som en ansträngning som tränger ut allt det roliga i vardagen. Att spara till något större i framtiden ska vara roligt i sig. Sparutrymmet kommer däremot att variera genom olika stadier i livet. Som student är utrymmet vanligtvis mindre och då är det naturligt att just pensionssparandet inte står i fokus. Något regelbundet sparande bör man ändå försöka ha; i första hand för att säkra en buffert för oförutsedda utgifter som ett extra tandläkarbesök och sen med syfte boende efter studierna eller kanske en drömresa för att fira sin examen istället.

Sparar gör man idag för att konsumera imorgon, glöm inte det. De sparmål som ligger riktigt långt fram i tiden, som exempelvis pensionen, kan gott vänta tills studierna är klara och man börjar jobba.

Då gäller det först och främst att se till att arbetsgivaren erbjuder tjänstepension, för utan den så blir pensionen i framtiden inget att leva på. När det är fixat kan du se över sparutrymmet och se hur mycket som kan öronmärkas till när du ska leva livet som pensionär, senior, åldersrik eller vad det nu kommer att heta i framtiden.

Hälsningar,

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

PS. Här hittar du en bra startplats, om du funderar på hur du ska göra för att komma igång. DS.

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension


Peter|2015-11-17 09:47:43

Håller helt med. Och se till att större lån är avbetalda när man närma sig pensionen.Man bör ha betalt av sin bostad då. Låga utgifter efter 65 är viktigt !
Anmäl


Fredrik|2015-11-17 20:44:17

Visst, det är viktigt att börja spara tidigt... Men jag tycker inte du har ett bra exempel, du behöver inte bara spara dubbelt så mycket om du väntar att börja spara till du fyller 45 år, du behöver spara mer än fyra gånger så mkt!! Räkneexempel nedan, med en antagen årlig avkastning på 6 %. Sparar du drygt 500 kr/mån, från 25 års ålder, så har du sparat ihop ca 1 000 000 kr till din 65 års dag. Börjar du istället att spara vid 45 års ålder, så behöver du spara ca 2200 kr/mån för att hinna att få ihop 1 000 000 kr till din 65 års dag. Det finns ju definitivt ingen garanti för den antagna avkastningen på 6 %, men pratar vi sparande på så lång sikt, så måste vi ta hänsyn till antagen avkastning. Desto tidigare du kommer igång med sparandet, desto mer nytta kommer du ha av den fantastiska "ränta-på-ränta-effekten". I ovan exempel, som jag tror kommer ligga närmare verkligheten än ditt exempel, så behöver alltså du spara mer än fyra gånger så mkt varje månad, inte bara dubbelt så mkt som du säger. I mitt exempel med sparande i 40 år (25 till 65 års ålder), så har du i praktiken bara själv sparat ca 250 000 kr (520*12*40), men värdet vid 65 års dagen är 1 000 000!!! Tack vara den fantastiska ränta-på-ränta! Så börja i tid!!! =) Ps. I övrigt har jag samsyn med Peter, låga utgifter efter 65 är viktigt!
Anmäl



Historiskt miljardregn över Skandiakunder lagom till julen



Jag har tidigare skrivit om traditionell försäkring här på bloggen, senast i september då jag nämnde att en extra fördelning planerades under året, där spararna ska få dela på 18 miljarder kronor utöver den ordinarie återbäringsräntan. Nu har detaljerna för detta presenterats. Det är faktiskt första gången i Skandias 160 år långa historia som det händer.

Traditionell försäkring är en bekväm sparform där du alltid är garanterad en viss nivå på utbetalningen vid en bestämd tidpunkt. Du behöver inte själv fatta några beslut om hur pengarna ska placeras. Skandia sköter förvaltningen och placerar i aktier, räntor, fastigheter och alternativa investeringar. Då Skandia är kundägt (ett så kallat ömsesidigt bolag) så ska allt överskott dessutom tillbaka till kunderna.

Överskottet fördelas preliminärt till försäkringarna med hjälp av återbäringsräntan. Återbäringsräntan jämnar ut fördelningen av överskottet över tid. Svängningarna på de finansiella marknaderna blir på detta sätt mindre kännbara för dig som kund. Kapitalförvaltningen har de senaste åren varit mycket framgångsrik, vilket dels har gjort att vi har kunnat hålla en riktigt hög återbäringsränta och dels har lett till den här engångsåtgärden.

De som får del av detta är sparkunder med traditionella försäkringar från 1 september 2014 eller tidigare. Under december månad så kommer dessa kunder att få del av lika mycket överskott som normalt fördelas på ett helt år, motsvarande omkring 6 procent på kapitalet som berörs. Totalt handlar det om cirka 18 miljarder kronor.

Värt att ha med sig när man pratar om detta är att det faktiskt är miljardregn över kunderna varje år. Till och med september månad hade kundernas försäkringskapital i år växt med nästan 21 miljarder kronor, bara genom den ordinarie återbäringsräntan.

Slutligen kan jag meddela att avkastningen till och med tredje kvartalet var 3,3 procent – och i skrivande stund faktiskt stigit rejält, ända till 5,8 procent. Det är mycket tack vare alternativa investeringar som exempelvis fastigheter som börsturbulensen under kvartalet inte har påverkat avkastningen ännu mer negativt. En justering av återbäringsräntan till 5 procent* görs från och med den 1 november. Den gemensamma ”ladan” med överskott är alltså inte tom utan det finns en buffert där och återbäringsräntan kan hållas på en bra nivå tills vidare.

Fördelningen kommer som sagt att göras under december månad så det är en fin julklapp du som trogen kund har att se fram emot. Men det är i ditt årsbesked som den syns – klicka dig gärna in här och lägg till dina kontaktuppgifter, så påminner vi dig när ditt årsbesked finns redo att läsa, så att du inte riskerar missa det.

Hälsningar

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

*) Återbäringsräntan redovisas alltid före skatt och avgifter men efter kostnaden för kapitalförvaltningen som för närvarande uppgår till ca 0,06 procent.

 

Läs mer om kapitalförsäkring


Tobbe|2015-10-30 19:35:37

hej! är det det kapital som finns inne idag som avgör storleken på utbetalningen?
Anmäl


"Tobbe2"|2015-10-30 21:09:48

Relevant och intressant fråga som Tobbe ställer... Hoppas du/ni tar er tid och förklarar vilket kapital som är underlag för kommande extra återbäring?
Anmäl


Robert|2015-10-30 21:44:38

@Tobbe Man får förutsätta att det är på det totala innestående kapitalet. Något annat vore inte rimligt. "kommer dessa kunder att få del av lika mycket överskott som normalt fördelas på ett helt år, motsvarande omkring 6 procent på kapitalet som berörs."
Anmäl


Johan|2015-10-31 09:26:01

"På kapitalet som berörs", kapitalet per 151201? Dvs då den extra återbäringen börjar delas ut? Känns ju inte rättvist mot kollektivet, eftersom det då finns kunder med gamla försäkringar som kan sätta in extra premier idag och sedan få 6 % extra återbäring på nyinsatta pengar. Alltså, "på kapitalet som berörs", så måste det handla om värdet på försäkringen ett visst datum, frågan är vilket datum??? Detta måste Skandia ge ett tydligt besked om. Eller vad tycker ni andra?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej! Tack för era kommentarer. Som tidigare konstaterat – en mycket relevant fråga som ni tar upp. Extrafördelningen sker på kapitalet som finns i försäkringen under december månad, förutsatt att det omfattas av extrafördelningen. Däremot kommer inte extrapremier som de Johan beskriver att räknas med. Extrafördelningen kommer när december är över att motsvara omkring 6 procent på de försäkringskapital som berörs. Hälsningar, Mattias

Anmäl



Hur stor pensionsskuld har du?



Åtta miljarder mindre. Så mycket har kommunernas pensionsskulder minskat på ett år och det är faktiskt ett trendbrott. Men fortfarande så är du, och alla andra invånare, i genomsnitt ”skyldiga” drygt 25 000 kronor för pensioner som din kommun måste betala ut till anställda och före detta anställda. Och beroende på var du bor så kan den siffran vara mycket lägre, eller nästan dubbelt så hög.
Genomsnittsskulden på drygt 25 000 kronor innebär alltså, lite förenklat, att en familj med två barn är ”skyldig” sin kommun motsvarande 100 000 kronor. Lägger man dessutom till landstingens skulder så är summan dubbelt så stor.

Jag har skrivit om det här ämnet tidigare, och idag publicerade Skandia sin årliga uppdatering av hur stor skulden är i varje enskild, svensk kommun. Lägst skuld per invånare har Sjöbo med drygt 400 kronor, medan Pajalas cirka 43 500 kronor per invånare är högst.

En stor del av skillnaderna beror på att kommunerna har byggt upp skulderna under lång tid, ofta under perioder när befolkningen har varit mycket större än idag. Om en skuld från när kommunen hade 10 000 invånare ska betalas av dagens 5 000 invånare blir det såklart mycket dyrare per person, än om skulden hade betalats redan då.

Kolla gärna direkt i rapporten hur läget är i just din kommun.

Genom att synliggöra detta, år efter år, så vill vi att fler kommuner ska börja planera för framtidens pensionsutbetalningar. Alternativet är att fortsätta stoppa huvudet i sanden och istället höja skatterna i framtiden. Jag hoppas naturligtvis att kommunerna tänker längre än så och börjar amortera av skulden i tid.

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension


Nyfiken kund|2015-10-23 15:03:42

Hej Mattias! Ställer kanske min fråga på fel ställe, men jag gör en chansning... =) Du skrev alt sa, för 2-3 veckor sedan, att ni (Skandia) under vecka 43 skulle kommunicera ytterligare detaljer kring livbolagets kommande allokering (fördela 18 miljarder med extra återbäringsränta i december för dom "gamla kunderna"). Nu är det fredag v 43 och jag har som "gammal kund" fortfarande inte sett eller hittat någon information om detaljerna kring allokeringen. Tacksam för besked, om när ni presenterar detaljerna/villkoren på kommande allokering, hur mkt rent procentuellt, vilka kunder, vilka regler osv. Trevlig helg! //En nyfiken "gammal kund"
Anmäl



Bostaden som pension



Frågan om våra bostäder är glödhet, särskilt i storstäderna. Vi lånar som aldrig förr och amorteringskrav ska införas, belåningsgrader nagelfaras och man kan verkligen fundera över hur det här kommer att påverka det långsiktiga sparandet framöver.

Jag höll en föreläsning häromdagen om pensionssparande och pensionstrender. Där pratade jag bland annat om alternativa sparformer nu när avdragsrätten för privat pensionssparande är på väg bort. Då kom frågan om bostaden som ett pensionssparande upp. Jag har skrivit om den frågan tidigare och i min värld så får amortering på bostaden inte ersätta ett långsiktigt sparande rakt av. Därför ställer jag alltid motfrågan ”på vilket sätt ser du det som ett pensionssparande”? Om svaret går ut på att pensionsnivån kommer att vara lägre än vad månadsinkomsten var när jag arbetade och att man därför vill se till att skapa marginaler för detta genom låga boendekostnader, då köper jag resonemanget. Men då måste du samtidigt se till att spara för att kunna få en rimlig pensionsnivå som gör att du kan leva och göra de saker du vill som pensionär.

Ser man istället bostaden som en tillgång att leva av som pensionär blir bilden mer komplicerad. Det kommer kräva en försäljning eller en ny belåning av bostaden för att kunna betala resor och leva av värdet. Att på förhand veta att man ens kommer beviljas lån som pensionär går inte, att räkna med att man tröttnat på den fina trädgården eller kan tänka sig att bo mindre och billigare är heller inte lätt. Att sälja huset och hitta en hyresbostad kan också visa sig svårt den dagen.

Nej, att pensionsspara som relativt ung är förenat med tillräckligt mycket osäkerhet som det är. Lägg inte till ytterligare en osäkerhetsfaktor genom att sätta allt hopp till bostaden som en tillgång att leva livet för. Och då har vi inte ens pratat om att det inte alls är givet att värdet på fastigheter stiger i all oändlighet och i den takt vi vant oss vid.

Frågan om amortering på sin bostad bör vara en naturlig del av privatekonomin, men om man ser det som ett sparande som man ska leva av som pensionär är risken att man blir besviken när det samtidigt är försent att ångra sig. Som alltid är ett bra råd att sprida sina risker och göra lite av varje. Det kan låta tråkigt men blir garanterat roligare i längden.

Hur ser du själv på boendet som sparform? Kommentera gärna!

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension


Peter|2015-10-09 19:39:00

2015 är bostaden den säkraste pensionsformen förutsatt att inte allt kraschar. Tyvärr hade väl många med mig önskat att arbete hade premierats bättre. Nu är läget detta och bör väl fungera inför en kommande pension.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Peter!

Tack för din kommentar. På vilket sätt ser du bostaden som din framtida pension? En väg till låga boendekostnader som pensionär eller något att köpa fikabröd för?
Någonstans måste man bo även som pensionär, och jag tror att det är klokt att se sin bostad som konsumtion i första hand.

Hälsningar, Mattias

Anmäl


Vera|2015-10-12 09:03:19

Jag tänker att mitt hus är en korg att fördela sparandet i, om vi nu bestämmer att man får kalla amortering för sparande. Säg att jag har 6000kr per mån att förfoga över, då kanske jag amorterar 4000kr och sparar 2000kr på annat sätt. Precis det du skriver är vad jag brukar försöka påminna vänner om också, att visst är det bra att amortera men hur exakt tänker du att du ska kunna nyttja det senare? Tack för ett bra blogginlägg!
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Vera!

Tack för din kommentar, hoppas dina vänner också funderar över frågan. Det är viktigt att se bostadstillgången på rätt sätt – och det i god tid.

Hälsningar, Mattias

Anmäl



Europa och pensionerna

Taggar: pension Mattias


I söndags firades tjänstepensionens dag i Sverige. Likt kanelbullen så ska naturligtvis även tjänstepensionen ha en egen dag. Det är ändå den viktigaste förmånen en arbetsgivare kan ge dig utöver lönen. Möjligen gick firandet dig helt förbi, men ännu mer sannolikt har du missat vad som är på väg att hända med regleringen av pensionsbranschen. Vi riskerar nu att få ett pensionssystem där pensionssparare på grund av regelverksskillnader står olika rustade för framtidens prövningar, trots att riskerna i grund och botten är desamma.

Knäckfrågan är om en tjänstepensionsförsäkring skiljer sig från en privat tecknad pensionsförsäkring. Det finns nämligen regelverk som ska se till att pensionsbolagen har tillräckligt stora buffertar för att klara av pensionsutbetalningarna. Den lagstiftning och det EU-direktiv som syftar till att stärka dessa buffertar ska snart införas, men då ser det ut som att tjänstepensionsförsäkringar kommer att undantas från de nya reglerna. I mina ögon är det samma risker med en pensionsförsäkring, oavsett den är privat tecknad eller via en arbetsgivare.

Tillsammans med Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet och fullmäktigeledamot i Skandia, har jag skrivit en debattartikel i frågan som du kan läsa här:
http://www.svd.se/sverige-riskerar-historiskt-pensionsmisstag/om/debatt

Hälsningar

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension



Börsoro och miljardregn

Taggar: pension Mattias


Är du en av alla miljontals sparare som har traditionell försäkring i någon form? Då har du nog knappt känt av något av den senaste tidens börsoro ännu. För Skandias kunder har effekten på deras sparande hittills begränsats till att återbäringsräntan, som är verktyget som fördelar avkastningen till din försäkring, sänkts från 8 procent till en årstakt på 6 procent* från den 1 september. Dessutom kan kunderna se fram emot en extra fördelning av överskott på ca 18 miljarder senare under året.

En jämnare utveckling på sparandet

Att återbäringsräntan kan vara så hög trots börsoron beror på hur man fördelar avkastningen. Den ska jämnas ut över tid. Syftet med att använda återbäringsräntan är att ge en jämnare utveckling på sparandet och i förlängningen även pensionsutbetalningarna. De kortsiktiga svängningarna på världens finansmarknader blir på så sätt mindre kännbara för dig som kund. Jag brukar likna metoden vid en gemensam lada som man fyller på i goda tider för att kunna leva av i sämre tider. Hur mycket som finns i ladan avgör hur hög återbäringsräntan kan vara för stunden.

De senaste åren har vår kapitalförvaltning lyckats oerhört väl med att leverera avkastning, vilket har lett till att ladan blivit sprängfylld. Förra året höjdes återbäringsräntan till som högst 12 procent och genomsnittet för året blev hela 8,3 procent - i kronor räknat 22 miljarder fördelat till kundernas försäkringar. Men ladan fortsatte trots den höga räntan att fyllas på och det innebär alltså att en extra fördelning på 18 miljarder ska göras. Detta utöver vad som fördelas den vanliga vägen via återbäringsränta.

Som långsiktig förvaltningsform är traditionell försäkring basen för väldigt många som sparar till sin pension. Pengarna är placerade på världens finansmarknader och naturligtvis inte helt skyddade från turbulens, men genom att fördela avkastningen på ett klokt sätt kan svängningarna jämnas ut. Något som passar särskilt bra för pensionsutbetalningar. För vem vill ha en inkomst som varierar upp och ned helt i takt med de nyckfulla finansmarknaderna?

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

PS. Är du nyfiken på hur du kan spara med garanti? På den här sidan hittar du allt du behöver för att komma igång. Hur mycket som finns i ladan, den kollektiva konsolideringsgraden, uppdateras månadsvis tillsammans med avkastning och andra nyckeltal. Här kan du även se hur pengarna är placerade.

*) Återbäringsräntan redovisas alltid före skatt och avgifter men efter kostnaden för kapitalförvaltningen som för närvarande uppgår till ca 0,06 procent.

 

Läs mer om våra erbjudanen

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring



Löneväxling ur företagets perspektiv

Taggar: pension Mattias


Är du företagare med anställda eller kanske ansvarig för pensionsfrågor på din arbetsplats?

Avdragsrätten för privat pensionssparande är på väg att försvinna helt och många letar efter nya sätt att spara för sin pensionsframtid. Och du som arbetsgivare kan hjälpa dina anställda till en bättre pension på flera sätt.

I grunden handlar det naturligtvis om att se till att alla anställda omfattas av en tjänstepension överhuvudtaget. Den allmänna pensionen som presenteras i det orange kuvertet kommer inte att räcka till. Så som det svenska pensionssystemet är utformat har tjänstepensionen fått en central roll och är i princip nödvändig för bra pension i framtiden.


Bilden ovan visar den så kallade pensionspyramiden.

Tjänstepensionen hanterar samtidigt inte bara frågan om livet efter jobbet som pensionär utan även många frågor som rör trygghet här och nu. Exempelvis vid en långtidssjukskrivning eller hur familjen kan tryggas om den anställde avlider. Det är alltså långt mycket mer än bara ett sparande. En bra arbetsgivare har en policy för tjänstepensionsfrågan, kommunicerar den till sina anställda och använder den i rekryteringssammanhang.

När det privata pensionssparandet med avdragsrätt nu försvinner så finns ytterligare en pensionsförmån som den anställde kan erbjudas, nämligen löneväxling. För en del kan den bästa lösningen vara att stärka sin tjänstepension på just det sättet.

Löneväxling innebär att den anställde ges möjlighet att byta lön eller bonus mot en större inbetalning till tjänstepensionen. För arbetsgivaren innebär det oftast inte någon extra kostnad. Det är dessutom så att skillnaden i arbetsgivaravgift mellan att betala ut lön och betala till en tjänstepension innebär att den anställde kan få upp till 6 % extra inbetalning. 2 000 kr i lön kan alltså innebära 2 120 kr till tjänstepensionen istället, kostnadsneutralt för arbetsgivaren.

Tyvärr är det inte så enkelt att det passar alla anställda. Genom att sänka sin inkomst så kan andra delar påverkas negativt, såsom avsättningar till allmän pension samt sjuk- och föräldrapenning. Generellt är det inte att rekommendera till en anställd som efter löneväxling tjänar under 39 000 kronor. Det är många faktorer att hålla reda på, men med bra råd om hur det påverkar varje anställd så kan det vara det bästa pensionssparandet.

Här kan du läsa mer om löneväxling och hur det går till.

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån



Digital pensionsinformation

Taggar: pension Mattias


Läste om en undersökning bland ungdomar och studenter där resultatet visar att man efterfrågar enklare och mer lättillgänglig pensionsinformation. Jag förstår dem. Det är inte lätt att tolka all information och en särskild utmaning är förstås att informationen kommer från flera olika håll.

Minpension.se är idag det bästa stället för sammanställd pensionsinformation presenterad på ett enkelt sätt. Därför kan du också direkt komma in på din pensionssida när du är inloggad hos oss på Skandia.

Ett annat önskemål som kom fram i undersökningen var en app med pensionsinformation. Tyvärr fungerar inte Minpension optimalt via en smart telefon ännu upplever jag. Och i Skandias mobil-app så kan du idag byta fonder eller handla aktier i ditt pensionssparande, men du ser inte något från din allmänna pension eller från andra bolag. Någon annan bra app har jag inte sett ännu men med den väl samlade informationen som Minpension har tillgång till så tror jag att det är den vägen en bra tjänst för mobilen kan komma fram.

Slutligen behandlade undersökningen pensionsinformation via arbetsgivaren och det är en fråga som jag tagit upp flera gånger i olika sammanhang. Hur kan arbetsgivaren bli bättre på att kommunicera den viktigaste förmånen man erbjuder efter lönen? I princip alla som jobbar kan säga på kronan hur stor lönen är varje månad men knappast något kan säga hur mycket som betalas in till tjänstepensionen varje månad. Där tycker jag att arbetsgivaren ska informera mycket tydligare, gärna på lönebeskeden.

Hur ser du själv på pensionsinformation? Vem ser du helst att den kommer ifrån och är en app den bästa formen? Kommentera gärna!

Pensionshälsningar

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

Läs mer om våra erbjudanen 

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension



Ditt nya pensionssparande!

Taggar: pension Mattias


Har du satt av mer än 1 800 kr till ett privat pensionssparande under 2015? Då är det hög tid att sluta med det. Du riskerar nämligen att få betala inkomstskatt två gånger för samma pengar.

Under senare delen av sommaren har det skrivits en hel del i tidningarna om att många inte anpassat sitt pensionssparande till de nya avdragsreglerna. Så sent som idag kunde vi läsa om det i en artikel i Svenska Dagbladet. Information har det alltså inte varit brist på vare sig från media eller från branschen det senaste året, men som så ofta leder inte information direkt till handling.

Reglerna som gäller för i år innebär att du kan göra avdrag för maximalt 1 800 kr till ett privat pensionssparande. Nästa år försvinner avdraget sannolikt helt och hållet. Undantag finns för egenföretagare och de som saknar pensionsrätt i sin anställning (tjänstepension).

Nu höjs röster från Skatteverket och en del politiker som vill att du ska få möjlighet att få tillbaka det du betalat för mycket till ditt pensionssparande. Det låter ju enkelt, men som så ofta så ser man sparandet som en påse pengar och inget mer. Oftast handlar det om försäkringar som inte bara är fråga om sparande utan även innehåller skydd för familjen. Det kommer inte att bli en enkel övning för banker och försäkringsbolag att lösa den frågan i så fall. Dessutom finns privata sjukförsäkringar (som betalas ut vid långvarig sjukdom) som också har avdragsrätt. Hur ska man kunna betala tillbaka pengar från dessa trygghetsförsäkringar?

Räkna inte kallt med att Skatteverket och regeringen ska komma och rädda dagen – ändra sparandet idag!

Här är alternativen som jag skrivit om tidigare:

1. Kapitalförsäkring

Kapitalförsäkring är det alternativ som jag menar har bäst möjlighet att matcha villkoren som du har i din pensionsförsäkring, exempelvis ett större inslag av skydd för familjen om något skulle hända dig innan du blir pensionär eller om du vill ha utbetalningar så länge du lever. Här finns också flest valmöjligheter för hur pengarna ska förvaltas; aktier, fonder, obligationer som du väljer själv eller med hjälp av en rådgivare alternativt traditionell förvaltning med någon form av garanti där försäkringsbolaget bestämmer hur pengarna ska placeras. Försäkringskapitalet beskattas årligen med en avkastningsskatt som är kopplad till det allmänna ränteläget. Skatten dras oavsett om försäkringskapitalet har ökat eller minskat, men den påverkas alltså inte direkt av att du exempelvis byter fonder.

Läs mer om Kapitalförsäkring TraditionellKapitalförsäkring Fond eller Kapitalförsäkring Depå.

2. Investeringssparkonto (ISK)

Den yngsta sparformen som vi har och den som flest förväntas välja som alternativt sparande. Här kan du välja aktier, fonder eller obligationer och värdet på kontot beskattas årligen på liknande sätt som för kapitalförsäkringen. Att exempelvis byta fonder inom investeringssparkontot utlöser inte heller här någon skatt. ISK är en enkel sparform utan försäkringsinslag. Har du behov av extra skydd för familjen innan sparandet blivit så stort bör du teckna en livförsäkring också.

Läs mer om Investeringssparkonto (ISK).

3. Direktägda aktier/fonder

Du kan också välja att spara direkt i aktier eller fonder. Ett tips är då att förvara det som är tänkt att vara pension i framtiden på en särskild värdepappersdepå. Annars är det lätt att det blandas ihop med annat målsparande till bil, båt eller nästa boende. Sparanden som bör ha olika hög risk med tanke på hur lång tid det är kvar tills pengarna ska användas. Skattemässigt så händer inget förrän du säljer eller byter någon del av tillgångarna. Det kan vara en fördel för den som tänker sig att köpa och behålla samma investering hela vägen fram till pensionen, men om du ska vara någorlunda aktiv så kan det vara bättre att välja ett investeringssparkonto eller kapitalförsäkring.

Läs mer om Skandias Värdepappersdepå.

4. Löneväxling

Löneväxling innebär att du byter en del av din lön mot en extra avsättning till tjänstepensionen. Det behövs en överenskommelse med din arbetsgivare och lösningen kräver i regel en hög inkomst (från ca 40 000 kr per månad) för att vara lämpligt. Anledningen till det är att den allmänna pensionen och andra förmåner kan påverkas negativt. Se till att du får hjälp med att förstå hur det påverkar just dig om du funderar på att löneväxla.

5. Amortering

Amortering lyfts ibland fram som ett pensionssparande och här gäller det att hålla tungan rätt i mun. Att ersätta det privata pensionssparandet helt med amorteringar på sin bostad är inte någon bra idé. Det är svårt att förutspå att man kan låna på bostaden eller sälja den för något billigare boende när det är dags för pensionen. Amortering för att få lägre boendekostnader som pensionär är en annan femma, där finns den stora poängen. En obelånad bostad är en trygghet men inget man kan köpa kaffe och kakor för.

Utöver dessa kan man även se andra, mer alternativa investeringar som pensionssparanden. En skogsfastighet, ett fritidshus, en veteranbil eller en vacker tavla kan också öka i värde på lång sikt. Men det vill ju förstås till att man kan tänka sig att sälja dessa när det är dags för pension också.

Det var dina alternativ i stora drag, men se först till att du inte pensionssparar till din pensionsförsäkring eller IPS.

Kom ihåg att ingen av de alternativa sparformerna syns idag på Minpension.se så pensionsprognoserna kommer därför att stämma lite sämre framöver.

Hur pensionssparar du idag? Kommentera gärna!

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension


Niklas|2015-08-17 14:47:35

Fördelen med att forsätta pensionsspara trots att avdragsrätten har tagits bort är dels att pengarna låses in samt att om man i livet hamnar i knipa och ex behöver socialbidrag så räknas dessa inte som en tillgång. Sedan ett önskesenario ifrån oss konsumenter är att ett nytt sparande skapas liknande PPM systemet med höga rabatter och att pengarna låses in till pensionen.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Niklas!

Tack för din kommentar. Inget skäl gör det värt att betala inkomstskatt två gånger på samma pengar tycker jag. Däremot kan det finnas en poäng med ett bundet sparande till pensionen som du är inne på. Jag har skrivit om det tidigare och vi hade under ett par år sparformen kapitalpension, där inbetalningarna inte var avdragsgilla men där uttagen var begränsade på samma sätt som pensionssparandet. Det vore det bästa av två världar och jag tror samtidigt att avsaknaden av ett självklart alternativ bidrar till att många inte ändrat sitt sparande.

Hälsningar, Mattias

Anmäl


Sofie|2015-08-18 21:44:22

Hej. jag som vill slippa allt vad gäller värdepapper i deklarationen, har jag hört att kapitalförsäkring är bäst för där går inget via deklarationen utan skatten tas direkt från försäkringsvärdet. Medan för en ISK så kommer den via deklarationen och vägs in med mina övriga "engagemang", dvs något jag måste betala utanför depån för andra pengar. stämmer detta?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Sofie!

Ja, det är olika regler som styr. För en kapitalförsäkring så ansvarar försäkringsbolaget för att avkastningsskatt betalas. När det gäller investeringssparkontot så gör inte banken några preliminära skatteavdrag utan lämnar en kontrolluppgift till Skatteverket om schablonintäktens storlek. I din deklaration tas den upp som ”vanlig” kapitalinkomst från vilken du kan göra ränteavdrag etc. Om det går att kvitta intäkten mot exempelvis en ränteutgift så sker det automatiskt i deklarationen.

Hälsningar, Mattias

Anmäl



Pensionsekonomens sommarhälsning

Taggar: pension Mattias


Nu är det semestertider för många av oss och i morgonsofforna pratar man mer om vädret än om händelser i omvärlden (möjligen med undantag av Greklands-krisen).

Den sista stora aktiviteten för min del innan semestern var Almedalsveckan i Visby. I vanlig ordning var pensionsfrågorna heta och jag hade behövt klona mig själv för att kunna lyssna på alla seminarier i ämnet. Själv deltog jag bland annat i en panel som diskuterade om arbetsgivaren ska ta ett större ansvar för pensionsinformation än vad man gör idag.

Jag framhöll särskilt att jag tycker att arbetsgivaren bör informera om hur mycket som betalas in till tjänstepensionen varje månad. De flesta kan beskriva sin månadslön på kronan men ytterst få har en aning om hur mycket som sätts av till tjänstepensionen. En bättre medvetenhet om hur mycket som sätts av är en del av att öka engagemanget menar jag.

Almedalen handlar mycket om möten mellan politik och näringsliv, men även om ideella organisationer. Till Skandias stiftelse Idéer för livet kom tidigare i år en ansökan om stöd från föreningen Tilia för att de skulle kunna synas i Almedalen. Ansökan beviljades och det resulterade i att föreningen fick möjlighet att lyfta sina viktiga frågor inför ett fullsatt seminarietält i Skandias trädgård.


Som ambassadör för Idéer för Livet passade jag på att lämna över en symbolisk check och inleda föreningens seminarium.

Slutligen fick vi även fint besök i vår trädgård av ”bloggkollegan” Dagny, 103 år ung. Hon var där för att hjälpa till att lyfta frågor rörande tekniska verktyg och tjänster för effektivare vård i hemmet.

Jag vill med detta önska er alla bloggläsare en härlig sommar!

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 

Läs mer om våra erbjudanen 

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension



Att pensionsspara är att hantera osäkerhet

Taggar: pension Mattias


Pension är egentligen inte särskilt svårt. I grunden handlar det om att kunna arbeta så många år som möjligt, se till att arbetsgivaren betalar tjänstepension och slutligen komplettera med ett eget långsiktigt sparande med syfte pension. Så långt är det relativt enkelt. Men djävulen ligger som bekant i detaljerna. Och på pensionsområdet är de många, samtidigt som de rymmer många osäkerhetsfaktorer.

Exempel på frågor som rör pensionen och sparandet till densamma

  • När går jag i pension?
  • Hur länge kommer jag att leva?
  • Är jag frisk fram till pensionen?
  • Hur mycket kommer jag att tjäna fram till pensionen?
  • Hur ser min familjesituation ut?
  • Hur mycket kapital behöver jag för att kunna leva som jag vill?
  • Hur ska det förvaltas?
  • Vem ska förvalta mitt kapital och till vilken kostnad?
  • Vilken risk är jag beredd att ta?
  • Hur stor blir avkastningen på mitt kapital?


Syftet med det här inlägget är inte att stjäla mod från någon, tvärtom. Snarare vill jag, genom att lyfta fram de frågor som du faktiskt måste ta hänsyn till, hjälpa till att lägga fokus på rätt saker vid rätt tillfälle.

Vetskapen om att mycket kan förändras ställer samtidigt kravet på en regelbunden översyn, kalla det besiktning, av alla dessa frågor. Vid varje enskild livshändelse så kan någon del av pensionen påverkas på ett sätt så att du behöver förnya dina val.

Pension är enkelt, men var beredd på att hantera en del osäkerhet på vägen! Och regelbunden besiktning gör resan säkrare för alla inblandade…

Hälsningar

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension



Pensionsbromsen jämnar ut svängarna

Taggar: pension Mattias


Det allmänna pensionssystemet består av två huvudsakliga delar när det kommer till din framtida pension; inkomstpension och premiepension. Systemet för inkomstpension grundar sig till största del på en fördelning direkt från de som arbetar idag till dagens pensionärer.

För att få en följsamhet mellan hur det går för den arbetande delen av Sverige och den pensionerade delen så finns ”balanseringen” - en gas och en broms i systemet. Den grundar sig på principen att systemet inte kan betala ut mer än vad som kommer in eftersom det skulle innebära att man ”lånar” från kommande generationer. De senaste fem åren har balanseringen slagit till flera gånger vilket inneburit tvära kast i pensionsnivåerna, något som ökat både osäkerheten och kritiken mot systemet. Pensionsgruppen skrev nyligen om behovet av att införa en mjukare broms på debattsidan i Dagens Nyheter.

När jag läser den så kan jag inte låta bli att dra parallellen till hur det fungerar för Skandias kunder med traditionell försäkring. Modellen som används för att fördela avkastningen där innebär att den jämnas ut med hjälp av en återbäringsränta. I goda tider fyller man på en gemensam lada med överskott som man tar av i sämre tider. På så sätt så justeras inte utbetalningar eller sparkapitalet omedelbart som följd av kortsiktiga variationer på de finansiella marknaderna. Där tillståndet för Sveriges ekonomi avgör balanseringen så avgör istället utvecklingen på de bredare finansiella marknaderna i huvudsak utfallet för sparkunderna i Skandias traditionella försäkring.

Men effekten man är ute efter med en mjukare broms är faktiskt densamma som vi vill uppnå i en traditionell försäkring. Kanske har man sneglat på vår modell, för den är väldigt uppskattad av våra kunder. Tillsammans med en prognosränta, som innebär ett förskott på framtida avkastning, så blir utbetalningarna med större sannolikhet jämna och stigande i takt med inflationen utan att för den skull skjuta onödigt stora utbetalningar till sent i livet.

För det är väl med pensionen som med lönen: man förväntar sig inte att den ska variera alltför mycket från ett år till ett annat – framför allt inte nedåt. Premiepensionen kommer dock att variera med utvecklingen av fonderna som du valt, där finns ingen utjämning. Prognosränta, eller förskottsränta som den ibland kallas, används visserligen. Men i takt med att premiepensionen tar större plats för framtidens pensionärer kommer variationer uppåt som nedåt att förekomma. Och med tjänstepensioner där individen själv ska ansvara för förvaltningen, på en marknad där fondförsäkring ökar och där traditionell försäkring utan utjämning via återbäringsränta blir allt vanligare, lär vi tyvärr få vänja oss med än större variationer i pensionsutbetalningen från ett år till ett annat ändå.

Om vi tycker att en mjukare pensionsbroms behövs för att skapa en tryggare pensionsutbetalning vad gäller inkomstpensionen behöver vi också diskutera hur resten av pensionen ska förvaltas och betalas ut för att uppnå en liknande trygghet.

Hälsningar

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension


Nettan|2015-06-06 11:27:42

Högre pension blir det i varje fall inte
Anmäl



Du har väl slutat pensionsspara?



Dags att sluta pensionsspara och istället börja spara till pensionen. Här är tips på alternativ för långsiktigt sparande.

Det privata pensionssparande med avdragsrätt har redan kraftigt begränsats, från maximalt 12 000 per år till1 800 kr från och med i år. Om du inte redan anpassat ditt sparande till de nya reglerna är det hög tid att göra det. Nu kommer nämligen nästa steg: ett förslag om att helt slopa avdragsrätten från 2016 – och det utan övergångsregler.

Avdragsrätten har fungerat som en uppmuntran att pensionsspara privat och innebär att man skjuter upp inkomstbeskattningen fram till dess att pengarna betalas ut som pension. När den nu försvinner ställs det högre krav på dig själv att hålla reda på vad som är pensionssparande och vad som är sparande till nästa boende, drömbilen, drömresan eller något annat. Alternativa sparformer har jag skrivit om tidigare och det inlägget kan du läsa här.

Inför det att förslaget om slopande blev klart har det diskuterats om det ska finnas några övergångsregler. Skatteverket har på det temat föreslagit att underlätta för bolagen att betala tillbaka inbetalningar till de kunder som sparat för mycket. Trots att man till och med föreslagit en lagtext som skulle göra det möjligt så ställde sig regeringen helt kallsinnig till detta. Man tycker att med alla skriverier i media så har det varit känt en längre tid att avdraget ska slopas att det helt enkelt inte behövs.

Så återigen: har du inte ändrat ditt pensionssparande ännu så är det hög tid att agera nu. Passa samtidigt på fundera ordentligt på hur mycket du kan, vill och behöver spara till livet efter lönen.

Det är dags att sluta pensionsspara, men börja spara till pensionen!

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension


SBQ|2015-05-19 10:12:57

Undrar hur man bör tänka om man har en försäkring som betalar en del av premien pga arbetsoförmåga. Om man slutar med sitt pensionssparande upphör ju även den förmånen. Är det ändå värt att sluta spara?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej SBQ! Tack för din fråga. Om det är försäkringsbolaget som betalar hela premien är valet enkelt, då behöver du inte göra någonting. Men om du fortfarande betalar en del av premien själv tycker jag du ska ta kontakt med ditt försäkringsbolag för ett råd. På Skandia betalar vi hela premien för de flesta privata pensionsförsäkringar som egentligen endast har rätt till partiell premiebefrielse (som i ditt fall), men jag vet inte hur andra bolag resonerar. Hälsningar, Mattias

Anmäl



Osäker men flitig pensionssparare

Taggar: pension Mattias


Vi svenskar är osäkra men flitiga pensionssparare - än så länge. Du som inte redan är pensionär, har du funderat på hur mycket du skulle vilja ha i pension i förhållande till din lön? Och i så fall, hur sparar du för att nå det målet?

Jag läste nyligen en stor undersökning som förvaltarjätten BlackRock hade genomfört. Där frågade man personer i åldern 25-74 år från 20 länder om deras syn på investeringar och sparande. Förutom att undersökningen visar att svenskarna glädjande nog är Europas mest positiva till sin privatekonomiska framtid, så finns ett avsnitt om pensionssparande som jag läste med särskilt intresse.

Där framgår att svensken verkligen prioriterar en ekonomiskt tryggad pension och fler än genomsnittet i Europa, två av tre av de tillfrågade pensionssparar regelbundet.

Stor skillnad mellan behov och förväntningar
Vidare så verkar det finnas en stor skillnad mellan vad man säger sig behöva i pension och vad den förväntas bli. Enligt OECD så kan en medelinkomsttagare i Sverige efter ett helt yrkesliv förvänta sig upp till 58 procent av sin arbetsinkomst från allmän pension och tjänstepension kombinerat. Men enligt undersökningen svarar de tillfrågade svenskarna att man snarare behöver 76 procent av sin arbetsinkomst som pension. Skillnaden däremellan måste alltså fyllas upp med ett privat sparande.

Då är det ju positivt att vi är duktiga på att pensionsspara i det här landet, men hur kommer det se ut efter den slopade avdragsrätten? Den viktigaste uppmuntran till långsiktigt sparande som vi haft försvinner troligen helt nästa år och ansvaret för att skilja ut pensionssparandet från övrigt sparande läggs helt över på dig som individ. Jag ser en stor risk att det långsiktiga sparandet minskar och då blir förutsättningarna för att pensionen blir så stor som behövs också sämre.

Minpension.se kan du göra en prognos för hur du själv ligger till på resan mot pensionen.


Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

PS. Här kan du läsa den svenska sammanfattningen av BlackRock Investor Puls.

 

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension

 

 




Planera för en lång och aktiv pension

Taggar: pension Mattias


Årets Seniorbarometer visar på ändrade attityder hos äldre och att förberedelserna ofta är dåliga när pensioneringen blir ett faktum och man ska leva av pensionskapitalet.

Tidigare år har vi i Seniorbarometern sett att fler uppgett att de vill hjälpa barn och barnbarn än i årets undersökning. Hälften så många anger det som skäl i årets mätning. Det indikerar en attitydförändring där barnen får klara sig mer själva. När jag samtidigt läser i Dagens Nyheter att föräldrarna dragit ned på sparandet till barnen kan man undra om vi blivit lite mer individualister eller om det bara är tillfälligt.

Vad gäller förberedelser är det glädjande att allt fler hittar till Minpension.se för att få koll på alla delar av pensionen. Men tyvärr tycks det inte leda till att fler funderar så noga över hur mycket pengar man faktiskt behöver eller vilket pensionssparande som är smartast att ta ut i vilken ordning. En del pensionssparanden kan vara avtalade att betalas ut under fem års tid, andra tio och en del så länge du lever. Det här valdes redan när pensionssparandet först startade. Oavsett vad du valde då så är det troligt att ditt behov inte riktigt stämmer med det när det är dags för utbetalning.

Det finns stora möjligheter att planera idag men risken är samtidigt att man blir kortsiktig och tar ut för mycket för tidigt. Många underskattar hur länge man faktiskt kommer att kunna leva ett friskt och aktivt liv. En bra grund av utbetalningar som räcker livet ut rekommenderas varmt.

Vi vet ju aldrig säkert hur gamla vi blir men hur länge vill du leva livet?

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

PS. På länken nedan hittar du matnyttiga tips inför utbetalning av pensionen:
https://www.skandia.se/hem/Pension/Paverka-pensionen/Sa-fungerar-det/Utbetalningsguide/

 

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension

 

 



RJ|2015-04-08 18:03:03

Hej Mattias, angående Minpension.se: När jag loggar in på Minpension kan jag se min IPS-depå som jag har hos er. Jag ser depåvärde och samtliga enskilda innehav. Men, IPS-depån tas inte med i pensionsprognoserna. Jag får beskedet "Försäkringen hanteras inte pga. tekniska begräsningar i prognosberäkningen.". Vet du om problemet ligger hos er på Skandia, eller hos Minpension? Jobbas det på en lösning, eller får jag bara leva med problemet?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej RJ!

Tack för din fråga. Sannolikt är det hos Minpension som svaret finns. Jag vet att det finns vissa scenarion i prognosen där det felmeddelandet kommer, och det gäller då inte bara för IPS. Jag rekommenderar att du tar kontakt med kundtjänst hos Minpension.se så kan de titta på just din sammanställning.

Hälsningar, Mattias

Anmäl


Brian|2015-04-08 19:24:46

Det som jag tycker är absurt är att man ska betala för att någon ska få pengarna om man gårt bort i förtid. Det är ju trots allt pengar som man sätter in på en sort konto. Tänk om alla sparkonton och depåer var likadana, att banken fick pengar om man gick bort i förtid, och man betalade en avgift för att arvingarna skulle få det. Vet inte varför det ska vara så med pension.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Brian!

Tack för din kommentar. Försäkring och pensioner är inte som annat sparande på konton eller liknande. Det måste alltid finnas någon form av risk. Antingen tar du den själv och får betalt för det, eller så låter du någon annan stå för risken att skjuta till pengar om något händer dig. Då får du istället själv betala för den risken. Faktum är att om du inte har något efterlevandeskydd på dina pensioner så får du ”betalt” för risken att pengarna tillfaller någon du inte känner (ett försäkringskollektiv) om du går bort i förtid.

Ta fram ditt senaste orange kuvert så ser du en rad där det står ”arvsvinster” - det är din kompensation för risken du tagit under året. I unga år är kompensationen blygsam, men risken för dödsfall är också liten. I det orange kuvertet är det inte valbart, men det är det för privat försäkringssparande eller tjänstepensioner. Om du väljer ett enkelt återbetalningsskydd som innebär att hela ditt uppsamlade försäkringskapital betalas ut till din familj om du avlider så tas ingen särskild kostnad ut för detta. Det är bara om du har ett familjeskydd som innebär att utbetalningarna till familjen väntas bli större än ditt sparkapital räcker till som det tas ut en kostnad.

Inser att det här blir komplicerat att beskriva på några få rader, men jag hoppas att det blev något klarare. Kanske dags att blogga om försäkringsteknik snart.

Hälsningar, Mattias

Anmäl



Valfrihetens pris



På flera håll i västvärlden handlas statsobligationer till negativa räntor. Riksbanken har genom sitt senaste drag gjort negativa räntor till verklighet även i Sverige. Men vad betyder det egentligen för ditt pensionssparande? I huvudsak är det tre faktorer som påverkar storleken på din pension: antal arbetade år, hur mycket som betalats in och avkastningen på pensionskapitalet.

Vad negativa räntor och långvarigt lågränteläge får för konsekvenser totalt sett i ekonomin är det egentligen ingen som vet då vi aldrig ställts inför detta faktum tidigare. Nollränta och lånefest i all ära men det är i varje fall ingen bra miljö för långsiktigt sparande. Särskilt inte som avkastningen på ditt pensionssparande är viktigare än någonsin för hur stor din pension ska bli i slutändan. I tidigare pensionssystem har staten eller arbetsgivaren hanterat en större del eller tagit hela risken för hur stor pensionen ska vara. Främst i form av trygga tjänstepensioner som en given procent av din lön beroende på antal arbetade år.

Det är andra tider nu. Med fondkarusellen i premiepensionen
och framför allt de kollektivavtalade tjänstepensionerna som ger pengar till den anställde idag och ett stort ”lycka till” med att förvalta dessa efter eget huvud. Pensionen kommer alltså att bli så bra som dina egna val och kapitalmarknaden tillåter. Den och all annan valfrihet i samhället lyfts ofta fram i positiva ordalag med alla möjligheter i första rummet. Men nu är det hög tid att faktiskt prata om riskerna också. Och den risken ligger främst i låga framtida pensioner.

Risk och avkastning hänger ihop, det är en sanning som fortsatt gäller. Med låg risk och trygga investeringsalternativ blir avkastningen lägre men mer förutsägbar och omvänt ger högre risk större avkastningspotential men till större variationer. Men dagens låga eller negativa marknadsräntor påverkar även de förväntningar vi kan ha på avkastning på mer riskfyllda tillgångar som exempelvis
aktier.

Grunden i det resonemanget är just att högre risk ska betala sig genom högre avkastning över tid. Hur mycket extra avkastning man som investerare då kräver för att ta den högre risken är starkt kopplat till vad riskfria eller placeringar med låg risk kan ge. Om de låga marknadsräntorna blir långvariga så kommer det alltså att ge lägre förväntad avkastning på allt sparande, även om räntesänkningar i det korta perspektivet kan ge en skjuts åt risktillgångar. Det troliga scenariot är då att alla som kommer att gå i pension 15-20 år från nu kan räkna med väsentligt lägre pensioner än tidigare generation.

Då återstår två av de faktorer som påverkar storleken på din framtida pension, hur mycket du sparar och hur länge du väljer att jobba. Spara mer eller jobba längre – vilket väljer du helst för din pensionsframtid?

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension


Peter Johansson|2015-03-10 14:10:15

Ni borde titta över hur ni publicerar era blogginlägg för när man läser dem i bla Feedly försvinner all styckeindelning mm som gör det mycket svårläst. Som nedan ser detta inlägg ut. På flera håll i västvärlden handlas statsobligationer till negativa räntor. Riksbanken har genom sitt senaste drag gjort negativa räntor till verklighet även i Sverige. Men vad betyder det egentligen för ditt pensionssparande? I huvudsak är det tre faktorer som påverkar storleken på din pension: antal arbetade år, hur mycket som betalats in och avkastningen på pensionskapitalet. Vad negativa räntor och långvarigt lågränteläge får för konsekvenser totalt sett i ekonomin är det egentligen ingen som vet då vi aldrig ställts inför detta faktum tidigare. Nollränta och lånefest i all ära men det är i varje fall ingen bra miljö för långsiktigt sparande. Särskilt inte som avkastningen på ditt pensionssparande är viktigare än någonsin för hur stor din pension ska bli i slutändan. I tidigare pensionssystem har staten eller arbetsgivaren hanterat en större del eller tagit hela risken för hur stor pensionen ska vara. Främst i form av trygga tjänstepensioner som en given procent av din lön beroende på antal arbetade år. Det är andra tider nu. Med fondkarusellen i premiepensionen och framför allt de kollektivavtalade tjänstepensionerna som ger pengar till den anställde idag och ett stort ”lycka till” med att förvalta dessa efter eget huvud. Pensionen kommer alltså att bli så bra som dina egna val och kapitalmarknaden tillåter. Den och all annan valfrihet i samhället lyfts ofta fram i positiva ordalag med alla möjligheter i första rummet. Men nu är det hög tid att faktiskt prata om riskerna också. Och den risken ligger främst i låga framtida pensioner. Risk och avkastning hänger ihop, det är en sanning som fortsatt gäller. Med låg risk och trygga investeringsalternativ blir avkastningen lägre men mer förutsägbar och omvänt ger högre risk större avkastningspotential men till större variationer. Men dagens låga eller negativa marknadsräntor påverkar även de förväntningar vi kan ha på avkastning på mer riskfyllda tillgångar som exempelvis aktier. Grunden i det resonemanget är just att högre risk ska betala sig genom högre avkastning över tid. Hur mycket extra avkastning man som investerare då kräver för att ta den högre risken är starkt kopplat till vad riskfria eller placeringar med låg risk kan ge. Om de låga marknadsräntorna blir långvariga så kommer det alltså att ge lägre förväntad avkastning på allt sparande, även om räntesänkningar i det korta perspektivet kan ge en skjuts åt risktillgångar. Det troliga scenariot är då att alla som kommer att gå i pension 15-20 år från nu kan räkna med väsentligt lägre pensioner än tidigare generation. Då återstår två av de faktorer som påverkar storleken på din framtida pension, hur mycket du sparar och hur länge du väljer att jobba. Spara mer eller jobba längre – vilket väljer du helst för din pensionsframtid? Hälsningar Mattias Munter, pensionsekonom Skandia Twitter: @mattiasmunter
Anmäl


Peter Johansson|2015-03-10 14:11:12

Även era kommentarer på denna sida verkar följa samma formateringkoncept, borde vara enkelt att fixa.
Anmäl



Minusränta och livbolag



Traditionell förvaltning är kanske inte den sparform man läser om dagligen i tidningarna men det är alltjämt landets största och då främst när det gäller pensionssparande, bara hos oss på Skandia förvaltar vi över 360 miljarder totalt i sparformen. Men Dagens Nyheter skrev i förra veckan om Finansinspektionens önskemål om att livbolagen ska utreda effekten av minusränta och jag tänkte därför ge lite inblick i hur det ser ut för Skandia.

Anledningen till Finansinspektionens oro är att sparformen innehåller garantier, oftast i form av garanterade utbetalningar vid ett givet tillfälle i framtiden (exempelvis vid pensionering eller vid dödsfall). Och har man lovat något så ska man såklart hålla det, det är rimligt. Löftet innebär alltså att bolaget i första hand måste placera pengar på ett sådant sätt att löftet med stor sannolikhet kan uppfyllas.

Sättet att följa hur sannolikt det är att bolagen kan betala ut det man har lovat uttrycks ofta i så kallad solvensgrad. Den visar bolagets totala tillgångar i förhållande till marknadsvärdet av de ”skulder” bolaget har till sina kunder i form av garanterade utbetalningar. Oavsett om utbetalningarna ska ske imorgon, om tio eller om 20 år så ska solvensen visa bolagets styrka för ögonblicket.

Den ögonblicksbilden påverkas då i stor utsträckning av det allmänna ränteläget. Lägre räntor gör att prognosen för hur mycket kapital som behövs för att kunna betala ut vad man lovat blir högre och solvensen riskerar att sjunka. Det finns alltså regelverk för hur skulderna ska beräknas och där kommer Finansinspektionen in i bilden. Regelverken inom EU blir alltmer harmoniserade men det är Finansinspektionen som utövar tillsyn över bolagen i Sverige.

Blir solvensen för svag så tvingas bolagen att minska risken i sina placeringar och då minskar också potentialen för avkastning på längre sikt. En god solvens är alltså den viktigaste förutsättningen för att ett livbolag ska lyckas leverera god avkastning till kunderna.

Hur står sig Skandia idag då? Mycket bra skulle jag säga. Vår solvensgrad är 160 procent, vilket något förenklat innebär att för varje utlovad 100-lapp så har vi 60 kr över. Den senaste tidens räntenedgång är ett exempel på en situation som Skandia klarar att hantera utan större påverkan på kort sikt. Tvärtom har vi levererat rekordbra avkastning i ett tufft klimat. Historiskt sett har avkastningen på den traditionellt förvaltade portföljen över tid med god marginal överstigit vad kunderna blivit lovade.

Men det är klart att om de låga räntorna blir bestående så kan det påverka möjligheten till en lika bra avkastning framöver. I ett sådant läge kan produkten behöva förändras eller utvecklas på något sätt, precis som vi gjort tidigare för att anpassa oss efter olika omvärldsförutsättningar. Det är, som Charles Darwin konstaterade en gång i tiden, inte den starkaste som överlever utan den som bäst klarar att anpassa sig till sin miljö.

Men sådana förändringar görs inte förhastat eller över natten utan det är viktigt att agera långsiktigt. Sparformen har trots allt klarat av två världskrig, minst en depression och diverse finanskriser sen Darwin avslutade sina dagar i slutet på 1800-talet.

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte 

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring


Staffan Blom|2015-03-03 19:37:42

Lysande arrikel!
Anmäl


Bosse|2015-03-04 09:56:52

Yesss!
Anmäl



Avbeställ det orange kuvertet

Taggar: pension Mattias


Nu är det den tiden på året igen när jag brukar skriva att du kan slänga det orange kuvertet som dimper ned i brevlådan. Detta eftersom den bara visar en del av din framtida lön och dessutom den del som till och med minskat i betydelse för helheten. Men i år har jag ett bättre tips.

För att du ska få koll på hela din pension behöver du dels veta vad din arbetsgivare (förhoppningsvis) betalar in till din tjänstepension och dels det du sparat privat. Med hänsyn till miljön och brevbärarna kan du nu istället avbeställa brevet. Logga in hos Pensionsmyndigheten och be att de inte skickar brevet i pappersform längre. Istället kan du läsa det direkt när du är inloggad på Pensionsmyndighetens webbplats – något du kan göra redan idag.

Vill du se en sammanställning av alla dina pensioner är det bästa att istället gå in på Minpension.se. Det är ett föredömligt samarbete mellan staten och pensionsbranschens privata aktörer som hela tiden utvecklas och blir vassare. Idag finns nästan allt redovisat och pensionsportalen nominerades nyligen till Sveriges bästa webbplats 2014 i kategorin information och service.

Hur ska du då använda Minpension.se på bästa sätt?

För dig som har mer än tio år kvar till pension:

  • Titta inte för mycket på prognosen, alltför mycket hinner hända innan det är dags för pension för att siffrorna ska tas på för stort allvar.
  • Se istället till de delar där du själv har ansvar för hur pengarna placeras.
  • Se till att göra ett aktivt val och anpassa risken i placeringarna till din situation och dina önskemål.
  • Besikta placeringarna regelbundet.

 
För dig som har mindre än tio år kvar till pension:

  • Se över risken i placeringarna, när det närmar sig kan det vara idé att sänka risken.
  • Fundera på hur mycket du behöver för att kunna leva som du vill som pensionär.
  • Gör en prognos för att se hur du ligger till.
  • Se till att få rådgivning inför utbetalning, det finns många val att göra innan utbetalningen startar. När utbetalningarna väl startat är det svårare att ändra sig.

 
Logga in och lycka till!

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension

 

 



Olof|2015-03-02 07:17:12

Motiveringen till tipset känns en aning märklig. Vi ska beställa av kuvertet med hänsyn till brevbärarna. Jag trodde att brevbärarnas arbetsplatser var beroende av att det finns brev att bära ut. Lika väl skulle vi väl kunna låta bli att läsa denna blogg av hänsyn till Mattias Munter så att han slipper skriva den, eller?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Olof! Tack för din kommentar. Miljöaspekten jag lyfter fram är möjligen bättre ur ett hänsynsperspektiv, även om det naturligtvis också riskerar att gå ut över pappersindustrier där många arbetar. Jag är ingen expert på brevbärarnas arbetssituation men att breven generellt i samhället blir färre att dela ut har nog redan märkts av. Företaget Kivra som satsat på den utvecklingen slöt just avtal som innebär att det mesta av myndighetspost (från Skatteverket, Arbetsförmedlingen m.fl.) även kan komma elektroniskt. Att dela ut post som inte tillför tillräckligt stor nytta för mottagaren låter inte hållbart i längden. Med samma logik kommer bloggen naturligtvis läggas ned om vi inte lyckas tillföra något värde till läsarna. Hoppas du vill fortsätta läsa! Hälsningar, Mattias

Anmäl



Förtida uttag av pension bra för fåtalet

Taggar: pension Mattias


Läsare av Dagens Nyheter kan idag läsa om en varning för den nya ”pensionstrenden” där personer uppmuntras att ta ut sin allmänna pension (det orange kuvertet) medan man fortfarande arbetar. Jag skulle nog inte kalla detta en trend, utan snarare är det en konsekvens av att möjligheten till uttag från 61 års ålder faktiskt finns. Finns det valfrihet och flexibilitet så kommer den också att användas.

Argumenten som lyfts fram för att ta inkomstpensionen tidigare är oftast att pengarna inte är skyddade till efterlevande, de kan alltså bara betalas ut till dig själv, samt att detta är ett sätt att dessutom göra de första åren av pensionering lite mer guldkantade. Baksidan är bland annat att skatten kan bli högre samtidigt som a-kassan och bostadstillägg påverkas negativt.

Eftersom den allmänna pensionen ska räcka så länge du lever så innebär förtida uttag samtidigt att utbetalningarna blir lägre, med ungefär sex procent för varje år. Att ta ut pensionen vid 61 istället för 65 års ålder betyder alltså omkring 24 % lägre allmän pension - så länge du lever. Men tanken är alltså att samtidigt placera pengarna under tiden fram till pension och därefter komplettera pensionsutbetalningarna med det sparandet under en period. Pengarna som placeras måste därför växa rejält på kort tid för att det ska bli en god affär under någon längre tid av pensionering. Även med låg avkastning så kan man nog under de första tio åren leva pensionärslivet med lite guldkant tack vare upplägget men knappast så länge som 15 år.  

Den som är förmögen nog att inte vara beroende av inkomstpensionen för sin försörjning resten av livet riskerar såklart mycket lite genom att ta ut den tidigare. I annat fall så ska man vara väldigt säker på att man inte kommer att bli särskilt gammal för att nappa på idén.

Det är inte alltid lätt att tänka långsiktigt och ha realistiska förväntningar på hur gammal man faktiskt kan komma att bli och hur länge man kommer att vara aktiv. Min slutsats är att förtida uttag bara är en bra idé för fåtalet så det är klokt att tänka igenom saken riktigt noggrant innan man börjar spekulera med sin egen livslängd som insats.

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
@mattiasmunter på Twitter


 

Läs mer om våra erbjudanen

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension



Tre alternativ till pensionssparande



Vid årsskiftet är det föreslaget* att avdragsrätten begränsas för privat pensionssparande från 1000 till 150 kronor per månad och med tanke på att det finns två miljoner sparare i landet som sparar avdragsgillt för sin framtida pension så är det många som behöver hitta ett alternativ till detta nu vid årsskiftet.

Här är tre alternativ:

1. Kapitalförsäkring
Det alternativ som jag menar har bäst möjlighet att matcha villkoren som du har i din pensionsförsäkring, exempelvis ett större inslag av skydd för familjen om något skulle hända dig innan du blir pensionär eller om du vill ha utbetalningar så länge du lever. Här finns också flest valmöjligheter för hur pengarna ska förvaltas; aktier, fonder, obligationer som du väljer själv eller med hjälp av en rådgivare eller traditionell förvaltning med någon form av garanti där försäkringsbolaget bestämmer hur pengarna ska placeras. Försäkringskapitalet beskattas årligen med en avkastningsskatt som är kopplad till det allmänna ränteläget. Skatten dras oavsett om försäkringskapitalet har ökat eller minskat, men den påverkas alltså inte av om du exempelvis säljer en fond för att köpa en annan.

Läs mer om kapitalförsäkringar.

2. Investeringssparkonto
Den yngsta sparformen som vi har och den som flest förväntas välja som alternativt sparande. Här kan du välja aktier, fonder eller obligationer och värdet på kontot beskattas årligen på liknande sätt som för kapitalförsäkringen. Att exempelvis byta fonder inom investeringssparkontot utlöser inte heller här någon skatt. ISK är en enkel sparform utan försäkringsinslag. Har du behov av extra skydd för familjen innan sparandet blivit så stort bör du teckna en livförsäkring också.

Läs mer om investeringssparkonto.

3. Direktägda aktier/fonder
Du kan också välja att spara direkt i aktier eller fonder. Ett tips är då att förvara det som är tänkt att vara pension i framtiden på en särskild värdepappersdepå. Annars är det lätt att det blandas ihop med annat målsparande till bil, båt eller nästa boende. Sparanden som bör ha olika hög risk med tanke på hur lång tid det är kvar tills pengarna ska användas. Skattemässigt så händer inget förrän du säljer eller byter någon del av tillgångarna. Det kan vara en fördel för den som tänker sig att köpa och behålla samma investering hela vägen fram till pensionen men om du ska vara någorlunda aktiv så kan det vara bättre att välja ett investeringssparkonto eller kapitalförsäkring.

Läs mer om Skandias värdepappersdepå.

Kom ihåg att ingen av dessa sparformer syns idag på Minpension.se så pensionsprognoserna kommer därför att stämma lite sämre framöver.

Utöver detta kan man även se andra, mer alternativa investeringar som pensionssparanden. En skogsfastighet, ett fritidshus, en veteranbil eller en vacker tavla kan också öka i värde på lång sikt. Men det vill ju förstås till att man kan tänka sig att sälja dessa när det är dags för pension också.

Vilket sparande passar dig bäst? Kommentera gärna!

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

*) Förslaget är inte beslutat än men inga invändningar i frågan har hörts från något politiskt håll.


 

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investera i och handla med aktier samt hur du följer  aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

                               

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och om våra svenska fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs tipsen om våra bästa fonder

 

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



Anders I|2014-08-21 23:43:14

Alternativ 3 med en vanlig depå 7 VP-konto är inget bra alternativ ! Man får ju betala 30% skatt på alla utdelningar och vinster, ska man spara till pension ska man göra det i ISK för man äger ju aktierna direkt där också !! 30% skatt på utdelningarna ger sämre "ränta på ränta effekt " om man bara kan återinvestera 70% av utdelningen Tycker att ni ska avråda från vanlig depå.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Anders!
Tack för din kommentar. Som jag skriver så passar de andra alternativen ofta bättre för den aktive spararen. ISK är ditt val, särskilt som du gillar att äga aktier och behålla rätten att gå på bolagsstämma, men att generellt avråda från direktsparande vill jag dock inte göra. En passiv ”köp och behåll”-strategi skulle kunna ge mer pengar totalt sett om man inte schablonbeskattar värdet varje år. Den ränta på ränta-effekten är lika viktig att ta hänsyn till. Över tid bör man räkna med att omkring en procent av värdet avgår i skatt varje år på en ISK/kapitalförsäkring. //Mattias

Anmäl


Stefan|2014-08-22 10:35:41

Kapitalförsäkringar har ofta en avgift för "skalet", det s.k. försäkringsmomentet. Om det är en traditionell lösning går det kanske att förstå. Men en fondförsäkring är okomplicerad och avgiften är ofta oskäligt hög. Bättre med ISK!
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Stefan,
Tack för din kommentar. Avgifter för kapitalförsäkring och ISK behöver inte skilja sig om de ger motsvarande värde och service. Hur prissättningen ser ut på de olika sparformerna i framtiden är svårt att spekulera i. //Mattias

Anmäl


Mårten|2014-08-22 17:51:36

Tycker du att samtliga dessa tre alternativ är bättre än fortsatt sparande i en IPS, 1000 kr per månad, nu när avdragsrätten begränsas och sedermera förmodligen försvinner helt?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Mårten! Tack för din fråga och svaret är ja. Att fortsätta spara i IPS eller pensionsförsäkring är inte ett bra alternativ när avdragsrätten tas bort. Detta eftersom du då sätter in skattade pengar i en sparform som kommer att inkomstbeskattas på nytt vid utbetalning i framtiden. //Mattias

Anmäl


Mats E|2014-08-27 13:56:05

Som jag har förstått så går det inte att kliva ur t.ex SkandiaLink för att börja pensionsspara på annat sätt, är det så?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Mats E! Om du menar att flytta själva pensionskapitalet så kan det inte göras till annat än till en annan pensionsförsäkring. Detta för pensionspengarna är "oskattade" och ska inkomstbeskattas i framtiden. Du kan alltså inte byta skatteklass på sparandet utan bara styra om framtida sparande. Undantaget är om pensionsförsäkringen är mycket liten. //Mattias

Anmäl


Erika|2014-08-27 13:57:36

Hej! Min bank sa att man trodde att många skulle använda pengarna till att amortera ännu mera på sitt bostadslån. Detta är ju också en form av sparande, eftersom man faktiskt ökar sin förmögenhet. Vad tror du om det?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Erika! Att spara i sitt boende kan vara en del av planen för "livet efter jobbet" men då i huvudsak för att försäkra sig om låga boendekostnader. Pensionen kommer för många vara betydligt lägre än den sista lönen så boendekostnaderna blir genast större i relation till pensionens storlek. Att se värdet som en tillgång man kan köpa mjölk för kan vara vanskligt då det är svårt att veta idag om man kan tänka sig att sälja och köpa billigare boende eller få lån på det befintliga. Så att amortera som ett fullgott alternativ till ett långsiktigt sparande rekommenderar jag inte, du behöver både och. //Mattias

Anmäl


Thomas|2014-08-27 15:15:15

Håller med dig Erika. Jag har mer eller mindre tröttnat på alla "effektförluster" i banksystemet. När jag någon gång tittat närmare på olika typer av långsiktigt sparande jag provat så är det skrämmande mycket som försvinner i systemet i form av avgifter, vinster till andra än mig, oskicklig förvaltning etc. Jag har kommit fram till att det bästa jag kan göra är att minska min skuldbörda så mycket jag kan. Som jag ser det kommer min realekonomi i framtiden må bäst av det. Det borde finnas med som ett fjärde alternativ. Men det är ju inget bra för banken....
Anmäl


Micke|2014-08-27 15:19:15

Så att sänka det privata pensionssparande från 1000 till 200 kronor per månad och sedan lägga dessa 800 kronor på eventuell amortering istället skulle väl kunna va ett bra alternativ?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Micke! Jag vet för lite om din totala ekonomi och övrigt sparande för att säga om det passar just dig bäst. Det är viktigt att ha båda delarna men vad som är rätt balans är individuellt. //Mattias

Anmäl


Mikael|2014-08-27 15:26:32

Hej! I mitt pensionsparande har jag valt att försäkra min premie om jag skulle drabbas av långvarig sjukdom. Finns samma möjlighet i ISK eller kapitalförsäkring? Sänks mitt pensionsparande automatiskt till 200 kr/mån om förslaget går igenom?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Mikael! Du tar upp ett av problemen med förslaget, nämligen att pensionssparande ofta har fler och större inslag av försäkring. Till kapitalförsäkring kan du oftast skydda det regelbundna sparandet mot långvarig sjukdom som du gjort idag, det kallas premiebefrielseförsäkring. Idag finns ingen aktör vad jag vet som erbjuder det för ISK. Räkna inte med att ditt pensionssparande sänks automatiskt. Det beror bland annat på att en del fortsatt kan ha utökad avdragsrätt och försäkringsbolagen kan inte veta vem. //Mattias

Anmäl


Ola|2014-08-27 15:45:29

Är inte skatteväxling det bästa alternativet? I alla fall om man tjänar över 10ppb per år?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Ola! Du har rätt, för en höginkomsttagare kan en förstärkning av tjänstepensionen genom att avstå lön (löneväxling kallas det) vara det bästa. Men det är upp till arbetsgivaren att tillåta det. Det finns även fallgropar som är viktiga att se upp för, som till exempel konsekvensen för din sjukförsäkring. Jag rekommenderar att man pratar med en rådgivare om man funderar på detta. //Mattias

Anmäl


LS|2014-08-27 21:59:35

Jag har utan framgång försökt få svar från bl.a. Finansdepartementet och Regeringen på något som inte nämns här, nämligen hur man ska hantera bef. sparande i t.ex. en IPS-depå. När skatteavdraget försvinner blir sparformen ointressant och eftersom det inte går att flytta kapitalet någon annanstans blir det en inlåsningseffekt. Man måste alltså bevaka och administrera en gammal depå (som man tvingas ha kvar) parallellt med den nya sparform som man fortsätter att avsätta kapital i. Någon som vill kommentera detta dilemma?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej LS! Eftersom en del av villkoret för pensionsförsäkringen är att du skjutit upp inkomstbeskattningen till pensionen så är grundtipset att det avtalet också ska hållas. Avdragsrätten har justerats ett antal gånger i historien men utan att påverka övriga villkor. En ändring skulle i så fall innebära att skatta av kapitalet på något sätt och framöver betala högre avkastningsskatt såsom kapitalförsäkring. Små pensionsförsäkringar kan dock undantas redan idag och återköpas. Jag förstår dilemmat med att hålla reda på en depå till men det är sannolikt att det kommer att bestå. //Mattias

Anmäl


Andreas|2014-08-27 22:46:02

Ganska naturligt att det inte finns med, men amortering ger förvisso dålig ränta i dagsläget, men är garanterad inkomst resten av livet (under förutsättning att man inte byter boendeform). "Ingen inkomst är så säker och stabil som den från minskade utgifter"
Anmäl


Vet ej|2014-08-29 15:51:53

Jag tillhör dem som blev stoppad från att "spara avdragsgilt" av skälet att man skattar 3 gånger för de avdragsgilla pengarna. 1. Du sätter in pengar som du har skattat för en gång, eftersom det är skattad lön som du sätter in i systemet. 2. Du betalar en massa avgifter i förvaltning. 3 du skattar en gång till för pengarna när du tar ut pengarna som pension. Till på köpet har pensionärer högre skatt en löntagare. slutsatsen är att du går back på att pensionsspara avdragsgilt om du inte tjänar över gränsen för att betala statlig skatt.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Vet ej! Några spontana kommentarer till ditt resonemang: 1. Eftersom du beviljats avdrag för det du pensionssparat så har du inte betalat inkomstskatt på de pengarna utan skjutit upp detta till framtida uttag. Så länge du håller dig inom beloppsgränserna så blir det alltså ingen dubbel inkomstbeskattning. 2. Avgifter är viktiga att ta hänsyn till, oavsett sparform. Det skiljer dock inte särskilt för pensionsförsäkring. Tvärtom är exempelvis avkastningsskatten (som årligen belastar kapitalet och därför kan liknas vid en avgift) den lägsta möjliga. 3. Inkomstskatten skiljer sig på så sätt att jobbskatteavdraget idag gynnar arbetsinkomster framför pensionsutbetalningar. Om den skillnaden kommer att bestå i framtiden är svårt att bedöma. Men idag gynnas man mer sannolikt om man pensionssparar från en lön som innebär statlig skatt. Hälsningar, Mattias

Anmäl


LS|2014-08-29 18:47:30

Frågan är vem som är intresserad av pensionsspara max 200 kr/mån?
Anmäl



Pension som försäkring

Taggar: pension Mattias


I veckan har det varit mycket fokus på den stundande förändringen av avdragsrätten. I tidningar och tv har det förklarats, pratats skatter och rekommenderats alternativ till höger och vänster. Det har varit uppmaningar att ”kontakta din bank” (trots att de flesta av Sveriges drygt två miljoner pensionssparare sparar i ett försäkringsbolag) och från andra håll närmast uppmaningar att inte svara när någon ringer och vill hjälpa dig ändra ditt pensionssparande för att du riskerar att få ett dåligt råd. Har du inte hängt med? Oroa dig inte, du tillhör den stora majoriteten.

Vi på Skandia gjorde nyligen en undersökning hos svenska folket som visade att även om man känner till förslaget om att begränsa avdragsrätten så tänker de allra flesta ändå inte ändra sitt sparande. I samma undersökning svarar hen att man är väldigt osäker på vilket sparalternativ man skulle välja om man ändrade. Det måste vara den bästa indikatorn på att folk behöver hjälp med sitt långsiktiga sparande. Och varje ändring av spelreglerna är ett ypperligt tillfälle att ta tag i det som annars är så lätt att skjuta framför sig. Nu måste du ändra något om du sparar med avdragsrätt. Se det som en möjlighet.

Jag tror samtidigt att osäkerheten kan komma av att det inte finns ett givet alternativ till pensionsförsäkringen. Jag har tidigare skrivit om huvudalternativen som finns men om man tittar på vad tidningarna skriver mest om så begränsar sig diskussionen till ett fokus på sparandet och på avgifter för spardelen. Viktiga delar, absolut, men de allra flesta sparar idag i en pensionsförsäkring och det är just den senare halvan av ordet som håller på att gå förlorad. Historiskt sett har pensionssparandet alltid innehållit ett försäkringsmoment som exempelvis gett stor trygghet till familjen om man skulle avlida innan pensionsåldern och innan sparandet hunnit växa sig stort. Många valde också att försäkra sitt privata sparande i det fall man blev sjuk och inte hade råd att spara själv. Med en sån försäkring kopplat till sitt sparande så går försäkringsbolaget in och betalar sparpremien för dig så länge du är sjuk.

När det gäller tjänstepensionen så är försäkringsdelarna fortfarande ett självklart inslag men i och med att avdragrätten för privatsparande till pension begränsats i flera steg och det är inom just pensionssparande som försäkringskopplingen varit starkast så har det nästa försvunnit. Betyder det att behovet av trygghet minskat jämfört med tidigare? Jag tror inte det. Vet du exempelvis själv vad som händer med ditt sparande om du skulle bli sjuk eller avlida?

Pension innebär komplexa frågor som gör att man måste hantera en hel del osäkerhet och fatta beslut om saker som för många ligger långt fram i tiden. Men egentligen räcker det gott med att fatta bra beslut här och nu. Hur mycket kan jag spara idag för att få det bättre imorgon och vilken trygghet behöver jag och min närmsta familj längs vägen är en bra början. Sen är det enda vi kan vara säkra på att förutsättningarna kommer att förändras flera gånger längs vägen – nu närmast när avdragsrätten ser ut att begränsas och sedan försvinna helt.

Så håll ögon och öron öppna, läs breven som kommer från bolaget där du är kund och svara i telefonen. Det kan vara viktigt…

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension



Stefan|2014-11-14 12:37:00

Hej! Varför stryper ni inte autogirot för era kunder (så att du inte missar att avdragsmöjligheterna försvinner)? De som vill göra en extra instättning om 1800 kr nästa år kan väl göra en engångsinsättning via Plusgiro/Bankgiro? Stefan
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Stefan! Tack för din fråga. Det vore naturligtvis det enklaste men tyvärr kan vi inte göra så. Det beror dels på att vi inte vet vilka av våra kunder som fortsatt kommer att ha avdragsrätt (enskilda näringsidkare och de som saknar pensionsrätt i anställning), och dels beror det på att när det gäller pensionsförsäkring så har vi avtalat med kunden om ett visst sparande under en viss tid och får inte ensidigt ändra detta avtal. Det gäller för övrigt alla typer av försäkringar. Komplicerat? Jag vet, men viktigt för oss att ta hänsyn till. Hälsningar, Mattias

Anmäl



Succé eller fiasko – hur blir tjänstepensionen?



Tillhör du de som tänker att det där med pension, det löser sig nog ändå? Det är så lång tid kvar att jag inte orkar ta tag i det där nu. Tänk om! Sannolikt har du mer eget ansvar än någonsin för hur stor pensionen ska bli.

Pensionen brukar ofta beskrivas som en tredelad pyramid med allmän pension som bas, därefter kommer tjänstepension och på toppen privat pensionssparande. Den allmänna pensionens betydelse för helheten har minskat i samband med att den gjorts om och det privata pensionssparandet sjunger på sista versen i och med det troliga slopandet av avdragsrätten. Oavsett vad det alternativa pensionssparandet blir så är risken stor att det egna långsiktiga sparandet bland svenskarna minskar i och med ändringen. Dessa båda förändringar gör att tjänstepensionen blir den absolut viktigaste delen av pyramiden, den som kommer att göra störst skillnad för hur hög din inkomst kommer att vara den dagen du slutar arbeta. 

Men tjänstepensionen är inte heller vad den har varit; stora förändringar på den marknaden har gjort storleken på den delen av pensionen mer osäker. Tidigare var huvuddelen av tjänstepensionen ofta en given procent av din sista lön. Med justering för hur många år du arbetat så visste du in princip hur stor andel av din sista lön som tjänstepensionen täckte upp. Ett väldigt tryggt system för dig som anställd men svåröverskådligt vad gäller kostnader för arbetsgivaren.

Idag är tjänstepensionen för de flesta istället en given procent av din lön idag som betalas in varje månad och som du får ansvar för att placera och förvalta själv. Pengar in i påsen idag och ett stort ”lycka till” att göra den så stor som möjligt kan man säga. Du behöver ta ställning till om du vill att pengarna ska placeras i fonder som du själv väljer, eller i traditionell förvaltning där försäkringsbolaget väljer investeringar och sparandet omfattas av garantier i någon form. Dessutom behöver du själv tänka till vilket skydd du behöver för din närmaste familj om livet skulle ta slut innan pensionen.

Är du då en sparare som är aktiv eller bekväm? Ansvaret för utfallet vilar alltid på dina egna axlar så se till att du alltid gör ett aktivt och informerat val. Och kom ihåg att du behöver se över de valen med jämna mellanrum, särskilt när du byter jobb eller får ändrade familjeförhållanden.

När du har gjort de valen, då först kan du glömma pensionsångesten och ägna dig åt allt annat som du tycker är roligt här och nu. För då kan du känna dig trygg i att du är på god kurs mot framtiden med den viktigaste delen av pyramiden - tjänstepensionen!

Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension



aa|2014-09-27 10:51:19

Och ett aktivt medvetet val kan också vara tjänstepensionens och premiepensionens förval. Finansiellt rationellt för de flesta dessutom! Det är sällan det finns behov av någon specialfond för ens sparande som ska ligga i 40-50 år.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej aa! Tack för din kommentar. Visst kan det vara ett aktivt val att inte välja. Men glöm inte att det finns fler saker att fundera på än det strikt finansiella, de flesta förval har exempelvis inget efterlevandeskydd så har man en familj som man vill trygga så krävs ett aktivt val även om man är nöjd med kapitalförvaltningen i förvalet. Specialfond vet jag inte riktigt vad du menar med i det här fallet, men det finns exempel på valbara alternativ som delvis investerar i onoterade bolag, infrastruktur och direktägda fastigheter och det skulle kunna vara intressant för många i ett långsiktigt sparande. Hälsningar Mattias

Anmäl


Anders|2014-09-27 21:57:43

Hej! När kommer jag att kunna köpa aktier på usa börserna? Det är 2014 nu känns som att ni som internetbank verkligen borde ligga i framkant och erbjuda detta!?
Anmäl


Skandia|

Hej Anders!
Du kan redan idag handla med amerikanska aktier via telefon under våra öppettider. Vi ser hela tiden över vårt erbjudande och har just nu som målsättning att först och främst erbjuda elektronisk handel på de nordiska marknaderna. Men om det finns en stor efterfrågan så kommer vi självklart även se över möjligheten att koppla på andra marknader. //Anna, bloggredaktör

Anmäl


ss|2014-09-28 15:43:58

sökmotoroptimering Interesting to see ... thank you it's well done:)
Anmäl


Magnus|2014-10-01 09:40:19

Självklart är det stor efterfrågan på att handla elektroniskt på börserna utanför norden. Även att kunna belåna sin isk. Varför går det inte att ha belåning i den idag utan endast i vanlig depå?
Anmäl



Två saker att fråga din chef om pension

Taggar: pension Mattias


Tjänstepensionens betydelse har blivit allt viktigare - men det är inte alltid så lätt att veta vad man ska ha koll på. I videon här nedanför ger jag två tips som du kan ta tag i med en gång.

Några andra konkreta frågor att ha i bakhuvudet när du pratar med din chef kan vara: Hur mycket sätts av till min pension? Hur stor del av det har jag möjlighet att placera själv? Hur fungerar sjukförsäkringen? Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag skulle dö idag - vem får pengar och hur mycket?

För att få ännu mer koll kan jag verkligen rekommendera att logga in på minpension.se där du får en helhetsbild av din pension. Är du kund hos Skandia når du Min pension-sidorna när du loggat in på banken, utan en extra inloggning. Så enkelt är det!

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 




Återbäringsräntan höjs till tolv procent



Trogna läsare av bloggen minns kanske mitt inlägg från dagarna efter en kall midsommarhelg där jag pratade om att våra kunder med traditionellt förvaltade sparförsäkringar fick höjd ränta på sitt sparande, då till 8 procent. Vädret skulle bli bättre och några riktigt heta sommarmånader senare kan vi konstatera att även vår kapitalförvaltning gått för högtryck den senaste tiden. Det leder till att återbäringsräntan kan höjas på nytt, denna gång till hela 12 procent* från den 1 september.

Traditionell förvaltning är Sveriges äldsta och största sparform och vi på Skandia förvaltar drygt 340 miljarder av kundernas pengar på det sättet. Det är en kollektiv sparform där kunderna delar på kostnader och allt överskott gemensamt. Skandia är ett ömsesidigt bolag vilket innebär att det inte finns några aktieägare som får utdelning innan kunderna får sitt.

Pengarna placerar vi i traditionella tillgångsslag som aktier, räntor och fastigheter men även i alternativa investeringar som infrastruktur, onoterade bolag och råvaror. Vi brukar kalla den för en allvädersportfölj eftersom riskerna är spridda på så många olika tillgångsslag. Den goda riskspridningen har betalat sig väl under första halvåret och särskilt våra investeringar i onoterade bolag toppar listan med en avkastning på 12,2 procent.

Avkastningen fördelas dock inte direkt till våra kunders försäkringar utan den jämnas ut med hjälp av återbäringsräntan. Den gemensamma bufferten som bestämmer hur hög räntan ska vara är nu så stor att räntan kan höjas rejält. Just nu växer alltså pengarna med en årstakt på 12 procent!

Hälsningar,
Mattias Munter, pensionsekonom

*) Återbäringsräntan redovisas före skatt och avgifter men efter kostnad för kapitalförvaltningen

 

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring

 

 

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension



Erik|2014-08-27 13:39:54

Fantastiska siffror! Hatten av!
Anmäl


Hans hamacher|2014-08-27 13:56:54

Jättebra, men... min pensionsförsäkring är under utbetalning. Jag är närmare 70 år och vill självklart att min månatliga pension skall följa denna uppgång. Dock har Skandia introducerat en spärr för ökning av utbetalningar på fn 3,5 % . Detta innebär att mitt pensionskapital, trots utbetalningar, växer . Låter väl bra vid första anblicken, men jag är inte odödlig . Vore trist att dö som miljonär! Kommer Skandia att ändra denna spärr?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Hans! Tack för din kommentar.
Visst låter det bra att bara leva på räntan och inte behöva ta från kapitalet, och så ser det ut för väldigt många kunder nu. Alla försäkringar med ordinarie återbäringsränta får samma ränta, oavsett de är under utbetalning eller inte. Det finns ingen "spärr" för ökningar som du beskriver utan ditt försäkringskapital räknas om en gång per år och ska delas upp över kvarvarande tid av utbetalningar. Vi använder dock en prognosränta, ibland kallad förskottsränta, som nyligen ändrades till att vara som högst 3 %. Jag gissar att det är den du syftar på. Syftet med den är i huvudsak att se till att utbetalningarna inte blir som störst sent i livet. Lite förenklat kan man säga att om återbäringsräntan varit högre än så under året så höjs utbetalningsbeloppet. Jag vet inte hur lång utbetalningstid du valt men jag hoppas du får leva gott på ditt sparande och den avkastning vi kan ge under många år framöver. //Mattias

Anmäl


Christer|2014-08-27 14:30:26

Hoppas Hamacher får ett positivt svar från Skandia
Anmäl


B Berndtsson|2014-08-27 17:45:31

Höj räntan på sparkontna i stället. Just nu är det ju skit och ingenting för en vanlig sparare.
Anmäl


Björn Suneson|2014-08-27 19:06:03

Bra jobbat, ni är bäst i klassen just nu!
Anmäl


BILL|2014-08-27 21:13:02

Gläder mig mycket att å-räntan höjts till 12%!! Stort tack!
Anmäl


Håkan|2014-08-27 22:18:20

Hej, jag måste tillstå att 12 procent är fantastiskt. Jag bara hoppas att ni inte uppnått detta bara på grund av sjunkande räntor. Då kommer det bli väldigt tråkigt när räntan vänder uppåt. Dessutom undrar jag vad ni har för grund när ni sätter räntan. Först 8 procent och sedan 12 procent några månader senare? Höjde ni för lite förra gången? Vänligen /Håkan
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Håkan!
I delårsrapporten kan du läsa om hur respektive tillgångsslag utvecklats. Hittills i år är det onoterade och noterade aktier som haft högst avkastning. Återbäringsräntan bestäms enligt en policy (konsolideringspolicy) som i korthet går ut på att vi ska jämna ut avkastningen över tid med hänsyn tagen till förväntad framtida avkastning. I policyn finns både en "gas" och en "broms" som kan användas när avkastningen under en period avviker mycket från den förväntade. När avkastningen överstiger våra förväntningar så stiger den gemensamma bufferten (konsolideringen) så snabbt att vi tillfälligt behöver korta ned tiden för utjämning. Därför kan det upplevas som ett stort hopp från det att räntan justerades till 8 % i juli månad. //Mattias

Anmäl


Hans hamacher|2014-08-28 08:37:33

Hej Mattias, Tack för svar. Mycket riktigt, det är prognosräntan som jag åsyftar, Jag har livsvarig utbetalning men kommer troligtvis inte leva så många år till. Vill därför nyttja mitt pensionskapital så mycket som möjligt medans jag lever. Kanske inte en orimlig önskan. För tre år sedan minskade ni utbetalningarna från mina (och andras)pensionsförsäkringar. I kombination med prognosräntespärren innebär det att jag idag får mindre utbetalning per månad än för tre år sen. Det är ju tryggt att ni förvaltar mina pengar bra, men det blir lite "funny money ", jag kommer inte att kunna nyttja dem . Just nu växer mitt kapital hos er med 15.000 kr per månad , trots utbetalning. Upprepar alltså min fråga; Kommer ni att ändra er prognosränta? Med vänlig hälsning Hans
Anmäl


Mattias Munter|

Hej igen Hans hamacher! Prognosräntan ses över regelbundet men så länge återbäringsräntan är högre än prognosräntan så kommer utbetalningsbeloppen ändå i princip att stiga vid varje omräkning. Fortfarande med hänsyn till kvarvarande utbetalningstid förstås. En höjd prognosränta skulle alltså inte påverka ditt utbetalningsbelopp i dagsläget. Kontakta en av våra rådgivare för att se vad du har för möjligheter att ändra utbetalningstiden för din försäkring. //Mattias

Anmäl


Leena|2014-08-28 11:36:03

Fint! Jag undrar vad det är för avgifter som ska dras ifrån.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Leena! Tack för din fråga. Den administrativa förvaltningsavgiften för din försäkring, eventuella riskkostnader samt avkastningsskatt är beroende av om det är en pensions- eller kapitalförsäkring. //Mattias

Anmäl


L-O|2014-08-28 11:56:44

Jag utnyttjar en linkförsäkring inom pensionssparande. Påverkas även den av 12% återbäring? MVH L-O
Anmäl


Mattias Munter|

Hej L-O! Du har en fondförsäkring och den tilldelas inte återbäringsränta utan utvecklas som de fonder du valt. //Mattias

Anmäl


Hans hamacher|2014-08-28 21:43:44

Hej igen Mattias. Har redan varit i kontakt med rådgivare. De ser problemet men hänvisar bara till Skandias nya ( och för mig obegripliga policy) om prognosränta. Jag får ta och försöka ordna ett möte med någon ansvarig på Skandia som jag kan diskutera med. Har du något namn? Med vänlig hälsning Hans
Anmäl


László Józsa|2014-09-01 09:10:46

Hej Hans Hamacher ! Jag sitter i samma båt , 74 år , livslång utbetalning. Kämpa på , jag följer Dig och stöder Dig helhjärtat ! Det där med prognosränta tycker jag inte om , risk att vi luras , för övrigt är Skandia ett bra bolag . Hälsningar till Dig och Skandia !
Anmäl


László Józsa|2014-09-01 09:19:46

Hej Mattias ! Slopa prognosräntan och gå tillbaka till det gamla systemet som var glasklart. Synd om ett annars så bra bolag .... Hälsningar László Józsa
Anmäl


Mattias Munter|

Hej László! Tack för dina kommentarer och kul att du gillar Skandia som bolag. Jag kan inte kommentera enskilda försäkringar här men prognosränta har använts i alla tider. Däremot har det inte varit så känt. Idag finns jämförelser mellan bolag att ta del av hos bland annat Konsumenternas Försäkringsbyrå. Prognosränta kallas ibland förskottsränta och används för att inte utbetalningarna ska bli som störst sent i livet. Idén om prognosränta bygger på antagandet om att försäkringskapitalet fortsätter växa även under utbetalning, vilket är helt logiskt. Nivån på räntan måste dock vara rimlig i förhållande till förväntad framtida avkastning då risken annars är att den enskilda kundens försäkringskapital inte räcker till alla utbetalningar och andra kunder får skjuta till pengar - och det vore inte rättvist. Hälsningar, Mattias

Anmäl


Hans hamacher|2014-09-01 16:07:00

Hej Mattias- Det nya är väl att prognosräntan nu är så låg. Tvärtemot vad du påstår så innebär dagens situation att utbetalningarna blir som störst sent i livet (dvs om man lever då, annars går ju pengarna till Skandia). Känns tyvärr som att denna prognosränta inte gynnar individen utan bolaget Skandia, (Vilket kanske var meningen?) Med vänlig hälsning Hans
Anmäl


Mattias Munter|

Hej igen Hans hamacher! Vi verkar prata lite om varandra och det är kanske inte konstigt med tanke på forumet. Vi håller oss generella här och då måste jag ändock stå på mig utifrån tidigare beskrivning av prognosränta: om man använder en prognosränta som är större än noll så blir den första utbetalningen större än den skulle blivit annars. Alltså får utbetalningen en profil som blir jämnare och inte skjuter de största utbetalningarna till slutet. Är nivån på räntan rimlig? Det måste vara upp till oss att bedöma för att inte enskilda kunder ska gynnas framför övriga kunder. Vi har bestämt att antagandet om framtida avkastning ska vara försiktigt och lämna utrymme för att kunna höja utbetalningarna i takt med inflationen, något många kunder också har saknat och efterfrågat. En snabb jämförelse med våra kollegor i branschen visar att du inte hittar något bolag med högre prognosränta än Skandia; om det betyder att de inte förväntar sig mer avkastning eller ytterligare vill begränsa risken att en del kunder får ut mer än vad deras försäkringskapital räcker till kan jag inte svara på. Läs jämförelsen på http://bankforsakring.konsumenternas.se/pension/privat-pension-/privat-pensionsforsakring/jamfor-avgifter . Eftersom bloggen handlade om återbäringsräntan blir det här mitt sista svar på frågor om prognosräntan för den här gången. Du är välkommen att kontakta vår kundtjänst eller din rådgivare för frågor som rör just din försäkring. Hälsningar, Mattias

Anmäl


László Józsa|2014-09-01 16:33:10

Hej Mattias ! Du skriver att "Prognosränta kallas ibland förskottsränta och används för att inte utbetalningarna ska bli som störst sent i livet." Varför minskade utbetalningarna för senaste år med 150 SEK/månad , gick det så dåligt för annars så duktiga SKANDIA ? Har Du något uttömmande svar ? Jag vill förstå det här med förskottsränta ! Ha en bra dag! László.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej László Józsa! Om du var en av de kunder som fick sin utbetalning sänkt i samband med justeringen av prognosräntan har du fått information om detta i brevlådan. En sådan justering påverkar dock aldrig ditt försäkringskapital eller garanterade belopp negativt. Det är bara en fråga om hur stora portioner vi kan dela upp ditt kapital i för att vara säker på att just ditt försäkringskapital räcker till alla utbetalningar som det handlar om. Att inte använda en prognosränta större än noll skulle helt eliminera den risken, men vi tycker att det finns en större kundnytta i att ge ett förskott på avkastningen. Du kan läsa mina tidigare svar om tekniken här bland svaren samt på länken: www.skandia.se/hem/Information/Utbetalningar/ Eftersom bloggen handlade om återbäringsräntan blir det här mitt sista svar för den här gången på frågor om prognosräntan. Hälsningar, Mattias

Anmäl


Christer|2014-09-01 22:43:40

Hej Mattias, Jag har livslång utbetalning på min försäkring och är 71 år. Nu undrar jag vid vilken ålder skandia räknar med att livet upphör. Då kontot ska vara noll? Kan det vara så att Skandia medvetet med låg prognosräntan försöker bygga upp kapitalet så att en avsevärd del återstår vid livets slut enl schablonen jag frågat efter? Har man då ingen återbetalning i försäkringen hamnar pengarna hos Skandiakollektivet annars hos mina arvingar. Vad jag förstår är guldkanten på pensionärslivet, som era försäljare pratade om när försäkringen tecknades, ganska tunn men arvingarna/kollektivet göds med nuvarande ränta. Hamacher, Laszlo och jag vill ha ett svar på det vi frågar om, inte bara att räntan är tre % punkt slut. Öppenhet vinner i längden över dimridåer. Till slut Gratulerar till en bra förvaltning av våra pengar! Det ska bli bra att få sätta sprätt på dem innan det är för sent.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Christer! Tack för din kommentar. Tyvärr går det inte att svara på din fråga om livslängdsantagande då det beror på hur just din försäkring är utformad och jag kan heller inte ge individuella svar här. Prognosräntan hänger inte ihop med livslängd på det sättet att vi skulle anpassa dessa till varandra. De är båda två viktiga antaganden om framtiden som ska vara rimliga på sina egna meriter. Vi är ett ömsesidigt bolag som ägs av dig, mig och alla andra kunder och vi jobbar hårt och noggrant för att ha så rimliga och välgrundade antaganden som bara är möjligt. Nu har vi pratat mycket om antaganden om framtiden men jag vet inte vad som bättre skapar förutsättningar för ”guldkant” än att återbäringsräntan just nu är 12 % före skatt och avgifter. Detaljer om prognosränta kan du läsa i andra svar här och på länken: www.skandia.se/hem/Information/Utbetalningar/ Eftersom bloggen handlade om återbäringsräntan blir det här mitt sista svar för den här gången på frågor om prognosräntan. Hälsningar, Mattias

Anmäl


till Christer|2014-09-02 17:50:57

Borde du inte valt kort utbetalningstid om du är så orolig?
Anmäl


Leif Enström|2014-09-05 18:08:41

Jag har alltid sagt att Skandia är överlägsna när det gäller pensions- och kapitalpensions-återbäring.
Anmäl


Torsten Johansson |2014-09-07 16:47:36

Jag har flera konton hos Skandia men jag skulle vilja slå samman några konton för att få bättre ränta med bundna pengar. Tacksam för kommentar.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Torsten Johansson! Tack för din fråga. Det finns flera alternativ för den som inte behöver omedelbar tillgång till pengarna. Slå en signal till kundtjänst på 0771-55 55 00 så kan du få ett individuellt råd för vad som passar just dig bäst. Hälsningar, Mattias

Anmäl


Johan H|2014-09-08 10:47:52

@Mattias Det blir både lite tokigt och konstigt när du inte verkar förstå att det är kunderna som styr vad som diskuteras/frågas i kommentarsfältet på bloggen. Om kunderna då är aningen OT, vilket går att diskutera om de verkligen är, då är det väl bra om du svarar på frågorna och för en dialog med dem. Det är ju liksom det som är meningen med bloggen. När det gäller prognosräntan så är det tydligen en viktig fråga som engagerar många av Skandias bästa och mest trogna kunder. Och då kan jag tycka att det är Skandias ansvar och skyldighet att svara på frågan även om den kommer flera gånger och även om du tycker det blir tjatigt. Allt annat ger ett dåligt intryck och en fadd smak i munnen.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Johan H! Tack för dina synpunkter. Ett av syftena med bloggen är att lyfta fram och förklara hur olika ekonomiska frågor hänger ihop och fungerar. Alla frågor är såklart hjärtligt välkomna, men ibland när vi hamnar på en individuell nivå så får vi tyvärr inte svara för detaljerat eftersom det kan ses som rådgivning, och med rådgivning följer en rad lagar och regler som vi behöver förhålla oss till. I det specifika fallet rörde vi oss mot detaljerade individuella frågor om enskilda försäkringar och det får vi helt enkelt inte svara på i ett sånt forum. Kunden får naturligtvis ställa vilka frågor hen vill men vi kan inte ge alla svar, även om jag försöker göra mitt yttersta för att förklara och bemöta alla frågor jag får. Vad gäller prognosränta som ämne så återkommer jag med ett blogginlägg som dyker djupare i detta. //Mattias

Anmäl



En Bergman per månad till pensionen



Så ligger den då på regeringens bord, lagrådsremissen som föreslår att avdragsrätten för privat pensionssparande begränsas från dagens 12 000 kronor per år till maximalt 2 400 kronor eller en Ingmar Bergman-prydd sedel per månad.

Det betyder att omkring 1,8 miljoner svenska pensionssparare som idag sparar mer än 200 kronor per månad måste ändra sitt sparande vid kommande årsskifte och att det privata pensionssparandet tynar bort ytterligare. Det troliga är att det slopas helt till 2016. På kort sikt och medellång sikt innebär detta en besparing för staten men på lång sikt är effekten mer begränsad för att inte säga negativ.

En intressant notering från remissens konsekvensanalys är att man inte anser att detta inte kommer att medföra några särskilda administrativa kostnader för de bolag med kunder som berörs. Hand upp den som håller med. Regeringen har räknat med att bolagen ska skicka ut en engångsinformation och att det kommer att räcka.

Tro mig, det kommer krävas mer än så för att få nästan två miljoner svenskar att agera. Många har dessutom försäkringslösningar som kommer att behöva rådgivning för att inte riskera att försäkringsskyddet försämras. Förhoppningsvis kommer inte alltför många betala in för mycket och skatta två gånger på pengarna.

Betyder det här då att det räcker att spara en 200-lapp per månad till pensionen? Nej, du kommer att behöva ett större sparande än så som syftar till livet efter jobbet. Det är bara att det kommer att ske inom ramen för andra, troligen mindre bundna men skattemässigt dyrare, alternativ.

Jag har skrivit en del om möjliga alternativ tidigare här på bloggen men om dessa nämns inget i utredningen. Den frågan skjuts till hösten åtminstone - fortsättning följer alltså.

I oktober 2015 lanseras den nya 200-lappen. (Källa: Riksbanken)

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 




Checklista för pensionspusslet



Skandia gör varje år en Seniorbarometer som tar pulsen på människor vad gäller pensionsfrågor. Årets version visar bland annat att var tredje svensk som står inför pension tror att det är försent att påverka pensionen. Det är fel.

I själva verket finns det många val att göra innan man börjar ta ut pensionen. Du kan till exempel ändra väsentliga saker som utbetalningstider, trygghet för familjen samt hur pengarna ska placeras.

Enligt Seniorbarometern tror nästan åtta av tio tillfrågade att man ska placera pensionskapitalet med så låg risk som möjligt. Samtidigt har var tredje planerat att få utbetalningar av sin huvudsakliga pension så länge man lever. Pengarna ska alltså räcka länge, och plötsligt har tiden som pengarna kan ges möjlighet att växa blivit lång. Att då sänka risken för mycket och för tidigt ökar risken för att pensionsutbetalningen inte ökar nämnvärt. 

Här är en liten checklista på hur du kan påverka pensionen när du närmar dig pensionering:

1. Skaffa dig en överblick. Gå in på www.minpension.se och få koll på hur många bitar just ditt pensionspussel har.

2. Ställ dig frågan: hur mycket pension behöver jag för att kunna göra det jag vill? Vanligt är att fråga sig hur mycket man kan få ut, vilket ökar risken att man tar ut för mycket på för kort tid - något vi sett i Seniorbarometern är en vanlig situation.

3. Planera för ett långt och aktivt liv. Utifrån ditt önskemål, se hur länge du kan få pengarna att räcka. Kan du leva som du önskar när du gått i pension, och hur länge? Lägg en bas i utbetalningar som varar så länge du lever. Det är omöjligt att förutse hur ens ålderdom kommer att se ut. Som läsare av bloggen känner du igen Dagny, som enbart med sin 102-åriga uppenbarelse slår ett slag för pensioner som betalas ut så länge du lever. Det ger en enorm trygghet.

4. Se över ditt behov av efterlevandeskydd. Är din närmsta familj beroende av att få del av din pension om du går bort? Det kan röra sig om stora summor för efterlevande om man försäkrar sitt pensionskapital till förmån för familjen. Om de inte har behovet kan du istället välja bort skyddet och istället maximera din egen pension. Hur mycket extra det blir kan skilja mellan olika försäkringar men det vanliga är omkring 10-15 procent; därför är det viktigt med ett aktivt beslut!

5. Välj hur pengarna ska förvaltas och vem som ska göra jobbet. Vill du sköta placeringarna själv eller ta hjälp av någon annan? Innan utbetalningen startar kan du ofta byta förvaltningsform om du vill. Ska pengarna räcka länge kan det vara klokt att placera en del av pengarna med högre risk. Ju längre horisont sparandet har, desto högre risk kan du ta. Den genomsnittliga pensionsutbetalningen kan höjas med 70 procent genom att anpassa risken om pensionskapitalet ska räcka hela livet.

Räcker inte ditt pensionskapital till för att leva som du vill? Fundera då på om du har andra tillgångar som du kan tänka dig att leva av? Belåna bostaden, sälja fonder/aktier eller liknande.

Låter det alltför krångligt? Lugn, det finns hjälp att få. Våra rådgivare lägger gärna pensionspussel, via telefon eller personliga möten. Och missa inte Skandiakontot för dig som får utbetalningar från försäkringar hos Skandia.

Viktigast är att planera och spara för ett långt och aktivt liv, det är bättre än alternativet.

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom
Följ mig på Twitter: @mattiasmunter

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



Fredrik|2014-05-13 09:24:04

Haha låsa in pengarna i en pensionsförsäkring sen blir man ett dödsbo innan man sett en krona, nene bättre att leva upp pengarna medans man andas livet är skört.
Anmäl



Förtroende och att våga ta risk



Jag läste för ett antal år sedan en studie som handlade om risktagande. Resultaten visade att välutbildade föräldrar ofta fick barn som tog högre risker. Märkligt, tänkte jag, vad kan det bero på?

Tiden gick och jag fick liksom inte den där studien ur skallen; ni vet hur det kan vara ibland. Jag började fundera på om de där högutbildade föräldrarna kunde ses som ett slags skyddsnät; något som plockar upp de risktagande barnen när de hamnar i trubbel. Jag funderade vidare: tänk om man skulle kunna se ett lands socialförsäkringssystem och pensionssystem som ett slags skyddsnät, och tänk om ett högt förtroende för dessa system leder till en befolkning som tar högre finansiella risker.

Efter många års ältande och akademiskt funderande kan jag berätta att ja, det gör det! I förra veckan disputerade jag nämligen med min avhandling "Trust and risk-taking".

Visst är det intressant med förtroende! Det visade sig att hela 80 procent av dem jag frågade hade ett lågt förtroende för det svenska pensionssystemet. Man trodde inte att kommande regeringar skulle prioritera pensionärer i speciellt hög utsträckning, och man såg inte det nuvarande svenska pensionssystemet som väl genomtänkt.

Speciellt anmärkningsvärt tyckte jag var det faktum att unga visade sig ha betydligt lägre tilltro till det svenska pensionssystemet än äldre. Vad betyder det? Hur ser åttiotalister på vårt svenska pensionssystem och hur säkra alternativt skeptiska är de till sin framtida inkomstpension?

Något annat som slog mig är att trots att förtroendet är lågt är förväntningarna högt ställda. Flertalet jag frågade förväntade sig en pension från staten i nivåer kring 60-70 procent av slutlön. Är det en besvikelsebomb vi har framför oss? Högt ställda förväntningar kombinerat med en låg tilltro till pensionssystemet – vad säger det om motivationen att spara själv till sin pension?

Att konsumera finansiella tjänster, att ta större ansvar för vår egen pension är inte något som traditionellt funnits med i svenska pensionssystem. Jag kan bli lite oroad av det jag ser i min avhandling: att många är ointresserade, att många anser sig ha dålig kunskap och, som sagt, det stora flertalet har lågt förtroende för själva miljön i vilken de gör åtminstone en del av sina pensionsval: det svenska pensionssystemet.

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension


 




Fick du tillbaka på skatten?



Har du skatteåterbäring på väg in? Så trevligt! Kanske läge att fundera över vad du skall göra med pengarna?

Vi kan väl börja med att se på det här med ”oväntat pengaregn” utifrån ett psykologiskt perspektiv. Pengar är nämligen inte alltid pengar. Tiotusen i löpande inkomst behandlas av oss individer på ett sätt; kanske används till att betala löpande utgifter, och sparas om möjligt till viss del. Tiotusen i skatteåterbäring kommer antagligen att behandlas på ett helt annat sätt: konsumeras till högre del, och landa i ett sparalternativ med betydligt högre risk än det vanliga sparandet.

Det här handlar om mentala konton. Vi har som individer helt enkelt en benägenhet att dela upp vår ekonomi. Ibland blir det helt ologiskt: en studie tog som exempel en familj som sparade till en sommarstuga och fick 10 procents ränta (studien gjord på 80-talet, ljuva tid…), men som också hade behov av en bil och lånade till denna till 15 procents ränta.

Ibland kan det handla om vad som gör oss lyckligast: Richard Thaler, som skrivit mycket om mentala konton talar i studien ovan om Mr S. som ser en tröja i affären men som tycker den är för dyr och avstår från köp. Ett par veckor senare får han den i present av sin fru. De har gemensamma bankkonton. Budskapet är tydligt: i kontot ”presenter” är det helt ok med dyrare köp – men inte i vardagsekonomin.

Vad ger då det här dig som nu sitter med en slant i skatteåterbäring? Kanske, tänker jag, kan själva insikten om att du med stor sannolikhet kommer att ”separera” skattepengarna från din vanliga vardagsekonomi funka som en väckarklocka? Kanske är det så att de ska in i det månatliga inkomstflödet, kanske behövs de för att du alls skall få budgeten att gå runt utan att låna? Det är ju, skulle man kunna argumentera, pengar du varje månad betalat ”för mycket” som nu dyker upp i efterhand i en klump – och egentligen hör de ju hemma i varje enskild månad.

Bygg en buffert
Känner du att du har en vardagsekonomi som fungerar och börjar närma dig sparandefunderingar är det prioriteringar som gäller. Buffertsparande kommer först – det skall bara finnas där. Vi har sagt det förr och vi säger det igen: du behöver en buffert för oförutsedda utgifter och du behöver sätta ditt sparande till bufferten på en rimlig nivå så att du grejar det varje månad. Har du inte bockat av det är det kanske det du skall använda din skatteåterbäring till? Trist, tycker du? Nja, sova gott om natten och fixa kylskåpet som packar ihop utan att sucka dig fördärvad – det låter väl inte så dumt?

Spara till pensionen
Nästa post på prioriteringslistan är lite svårare. Det handlar om pensionssparande och hur du funderar kring tiden när du slutat jobba. Kan kännas långt i framtiden – jag vet. Kanske kan vetskapen om att en slant (om än så liten) idag kan vara ett välbehövligt tillskott i din ekonomi som pensionär få dig att sätta dina skattepengar i ett långsiktigt sparande? Är du 45 år idag kommer dina 10 000 i skatteåterbäring att kunna ha vuxit till över 25 000 den dag du slutar jobba. Om det alls behövs, om du har så du klarar dig eller om du egentligen skulle behöva spara mycket mer – det vet bara du! Gå in på minpension.se samma dag du får dina skattepengar (annars blir det aldrig av!) och kolla hur din framtida ekonomi ser ut.

Vad är du för typ av sparare?
Såg det ut att behövas ett tillskott i den framtida ekonomin kan det vara värt att fundera över hur dessa pengar skall sparas. Trassla inte in dig i olika produkter och pensionslösningar på det här stadiet – fundera istället över vad du är för en typ av sparare. Gillar du att själv vara inne och peta i portföljen? Eller vill du helst bli av med bekymret att fundera över var pengarna skall placeras? 

Ta sedan en sista funderare på hur du ser på det där med risk. Kan du leva med att någon dina fonder går ned 10 procent på en dag – då ser du antagligen risk som en möjlighet och kan välja fonder som varierar mer i värde. Tycker du istället att det är viktigt att veta att när du går i pension, då kommer det att finnas precis så här mycket pengar i portföljen – då skall du placera mer försiktigt.   

För dig som fick glädjebesked från minpension.se och som inte känner att det långsiktiga sparandet behöver ett extra tillskott – grattis! Kanske läge att spara mer kortsiktigt, kanske också mer med högre risk nu när du har koll på din framtida pensionsinkomst? Jag ser ofta att intresset för sparande är rätt lågt, och vi vet också att ett sätt att öka intresset, eller engagemanget är att knyta det ofta rätt osynliga sparandet till något konkret och spännande.

Kanske skall du använda din ”extrapengar” till en depå där du kan stoppa in smalare fonder på marknader eller i branscher du tycker ser lovande ut eller investera i enskilda bolag du tror på. Jag är säker på att du kommer att följa denna – säkert betydligt mer riskfyllda – del av ditt sparande mer noggrant än resten och öka ditt sparintresse rejält på köpet! 

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



Olle Gustavsson|2014-04-25 09:49:56

Hej! Det är ju rent skamlösa råd man ger med en årlig avkastning på mindre än 5% i förslaget kring att spara 10.000 kr till pension. Av en yrkesverksamhet förväntar man sig mer med en normal årlig avkastning på cirka 20% (knappt 40x tillväxt på 20 år) och minimum 10% (drygt 6x vinst (60.000 kr) på samma tid. Är det under 10% är det fråga om skrupulöst bondfångeri.
Anmäl


Hultman|2014-04-25 10:47:34

Snacka om att jämföra äpplen med päron!!!
Anmäl


BgD|2014-04-27 11:57:13

Återbäring? Återbetalning är det ju, av "snodda" pengar. Kanske läge att se till att mindre skatt dras. Blogga om hur och om den lönsamheten! Sparekonom?
Anmäl


Andreas|2014-04-27 22:18:56

@Olle Gustavsson Via div. verktyg så letar jag minst en gång i månaden efter stabila bolag som ger bra avkastning och 20% finns inte på kartan nu för tiden. T.ex. H&M har en direkt avkastning på 3.5% och har inte höjt utdelningen sedan 2010, dock har aktien ökat 30% i värde sedan 2010. Jag är högst medveten om att man förväntar sig att kunna ta ut 20% vinst ur små privata bolag men i nya bolag tar man en risk och många går inte runt dom första åren och kräver väldigt mycket arbete. Skall man köpa riskfria bolag på börsen får man betala mycket mer än för Lasses bilmek.
Anmäl



Pension vs finansiell kunskap



Jag har intresserat tagit del av den debatt som blomstrat i anslutning till Mattias blogg om pensionsförsäkringens eventuella död. Jag slås av hur snabbt diskussionen blir detaljerad, och funderar på hur många som tappar tråden redan i ett tidigt skede.

Kunskap om finansiella frågor och sparande har varit på tapeten i forskarkretsar i ett decennium nu, både i Sverige och utomlands. Jag tänker ofta när jag läser amerikanska studier att vi väl måste ligga bättre till i Sverige; med ett spritt fondsparande och med lång vana (via åttiotalets allemansfonder) av att fatta finansiella beslut. Men så kommer det en svensk studie (som Almenberg och Widmarks undersökning om räknefärdighet från 2011) som visar att även många svenskar har svårt med enkla beräkningar.

Det kan handla om enkla frågor om ren räknefärdighet (som till exempel: ”Fem personer vinner på ett lotteri och skall dela på vinsten. Om vinsten de skall dela på är 2 miljoner, hur mycket får var och en?” där över 30 procent gav fel eller inget svar) eller mer specifika frågor om finansiell förmåga (som till exempel ”Obligationer är värdepapper som löper med fast ränta under viss tid. Om räntan går ned, vad händer med obligationspriserna?” där hela 55 procent av de tillfrågade hade fel och över 20 procent inte avgav något svar). 

Må vara hur det vill med svenskars nivå på finansiell kunskap relativt andra länders – vad som är tydligt är att spridningen är stor. Många är initierade, engagerade och fixar utan problem att axla ansvaret för sin framtida inkomst. Andra gör det inte. Jag kan inte skaka av mig känslan att vi som debatterar på bloggen inte tillhör denna senare grupp.

Många individer är långt ifrån en optimering. Många har inte en aning om hur man skall skapa trygghet och en tillräcklig inkomst den dag man slutar jobba. Många kommer inte ens dit, till pensionen, i sina tankar och sin planering.

Ett dystert sätt att se på den svenska situationen är att vi har en del av befolkningen som inte har tillräckliga kunskaper, vi har ett problem – pensionssparande – som ligger långt fram i tiden och därför ignoreras till förmån för beslut som märks redan idag, och vi har en historia av att ha ett pensionssystem vi kan luta oss emot, som ”tar hand om oss” och ger oss 60% av slutlönen den dag vi går i pension. Tre faktorer som alla ger en rätt dyster prognos för livet efter pensioneringen för alltför många människor. 

Ibland, tänker jag, kommer vissa lösningar att ses om alltför enkla för den initierade individen. För andra är de guld värda.

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension



Karl|2014-04-03 10:22:22

Du skrev "Andra gör det inte. Jag kan inte skaka av mig känslan att vi som debatterar på bloggen inte tillhör denna senare grupp." Det är självklart att det är de som är intresserade som läser bloggar som denna. Om du/ni vill den ointresserade massan så får ni köra de gamla vanliga kanalerna - reklam, främst tv (många, många repetitioner) och "undersökningar" som citeras flitigt och gärna av "journalister". Upprepa samma (förenklade) budskap i några år, och så har du antagligen "nått" några hundratusen personer efter idogt hamrande. Så fortsätt att skriv initierade artiklar här på bloggen för oss som är verkligt intresserade och som tillför oss kunder något. Gärna utan att det främst gynnar din arbetsgivare Skandiabanken i första rummet.
Anmäl



Är pensionsförsäkringen död?



Du hörde kanske finansminister Anders Borgs utspel om att sänka bidragsdelen för studenter och samtidigt öka lånedelen? Ett uttalande han sedan fick dra tillbaka.

I samma utspel ville finansminister Borg slopa avdragsrätten för privat pensionssparande som idag normalt är maximalt 12 000 kronor per år. Huvudanledningarna var att avdraget påverkar människor olika beroende på inkomst, och att gynnande av pensionssparande inte rimmar med målet att folk ska jobba längre.

Enkelt uttryckt så måste pensionerna bli sämre för att folk ska jobba längre. Människor går inte i pension för att de vill utan för att de kan, verkar regeringen tro.

Vad ersätter avdragsrätten?
Finansministerns förslag på alternativt sparande är bankprodukten investeringssparkonto (ISK). Det är en bra sparform i sig men om syftet är pension så skiljer sig ISK väsentligt från pensionsförsäkring. Här är några exempel:

- Engångsutbetalningar. Tänk på att pension ska fungera som en månadslön, inte en klumpsumma.

- Dubbelt så hög avkastningsskatt, men däremot tillgång till pengarna innan 55 års ålder.

- Saknar möjlighet att försäkra den framtida pensionsutbetalningen så att den tillfaller din familj om något händer dig.

- Kan inte försäkra dig så att sparandet fortsätter även om du blir långtidssjukskriven.

- Syns inte på Minpension.se vilket gör att prognoserna blir svårtolkade.

- Saknar möjlighet till livsvarigar utbetalningar, vilket i praktiken innebär att du behöver spara mer för att få samma pension så länge du lever.

En kapitalförsäkring kan hantera det mesta av ovanstående men fortfarande till dubbelt så hög avkastningsskatt som en pensionsförsäkring.

Problem med avdraget
Avdraget har slagit olika beroende på vilken inkomst du har, det är sant. Det innebär bland annat att höginkomsttagare får den största effekten av sparandet. Att slopa avdraget kan vara motiverat av den anledningen, men det är knappast en besparing för staten. Pengarna beskattas i framtiden så det handlar bara om en förskjutning av skatteintäkten i tid.

Jag tycker att ett bättre alternativ borde presenteras för att uppmuntra långsiktigt sparande till pension. I övriga Europa går man åt motsatt håll jämfört med Sverige, och förstärker möjligheten för individen att pensionsspara eftersom man ser vikten av detta för att komplettera de allmänna systemen.

Läs också min blogg-kollega Jeanettes inlägg om att just talet 12 000 kan vara missvisande.

Den gyllene medelvägen
Den givna ersättaren till pensionsförsäkringen om förslaget blir verklighet har redan funnits men stoppades 2007. Det var en hybrid mellan kapitalförsäkring och pensionsförsäkring med samma låga avkastningsskatt och begränsade uttagsregler som för pensionssparande men utan avdragsrätt och med inkomstskattefria utbetalningar.

Den kallades kapitalpension och var en oerhört populär produkt, särskilt då den var förmögenhetsskattefri (minns du den skatten?) till skillnad från övrigt sparande. Med den sparformen kan man lösa försäkringsbekymret, gynna långsiktighet för den som vill ha det och minska risken att människor levt upp sina besparingar innan pensionen. Dags att återuppliva kapitalpensionen med andra ord!

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom
Följ mig på Twitter @mattiasmunter

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



SH|2014-03-25 19:23:32

Jag är osäker om jag kommer att använda kapitalpension då avkastningsskatten er hög med tanke på lång bindningstid och jag sätter in redan skattade pengar. Då er det bättre med en kapitalpension utan avkastningsskatt men då begränsad hur mycket man kan sätta in varje år.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej SH! Tack för din kommentar. Jag tror faktiskt att den låga avkastningsskatten som gäller för pensionsförsäkring och gällde för kapitalpension är fördelaktig nog för att sätta en begränsning för insättningarna ändå. Att man helt skulle slippa betala någon form av skatt på avkastningen är nog väl optimistiskt. Kapitalpensionen hade samma uttagsregler som för pensionsförsäkring, dvs. utbetalning tidigast från 55 års ålder. //Mattias

Anmäl


SH|2014-03-25 22:37:23

Konstigt nog tycker Alliansen att spendera pengar i nuet med RUT och ROT avdrag er mera aktvärdig än långsiktigt sparande till egen pension.
Anmäl


PB|2014-03-26 09:18:26

12 000 är faktiskt FEM siffror, dock ETT TAL
Anmäl


Mattias Munter|

Hej PB! Det är så sant - tack för din uppmärksamma blick. Nu är det ändrat. //Mattias

Anmäl


JW|2014-03-26 13:12:17

När du skriver: "Saknar möjlighet att försäkra den framtida pensionsutbetalningen så att den tillfaller din familj om något händer dig" kan det tolkas som att någon lägger beslag på kapitalet om du dör (Staten?). Utgår ifrån att det är fel och att arvingarna får tillgodogöra sig tillgångarna även om det inte sker i form av pensionsutbetalningar..
Anmäl


Mattias Munter|

Hej JW! Tack för din kommentar. Staten, eller någon annan, lägger inte beslag på din ISK om du dör, utan värdet på den betalas ut till dina arvingar. Det jag menar är att det bara är just värdet som betalas ut. En pensionsförsäkring kan exempelvis från dagen du sparar din första 100-lapp garantera att din familj får utbetalt så mycket som du själv skulle sparat ihop till vid pensionsdagen om du hade levt. Det ger en större trygghet för familjen och kan vara avgörande för den omställning i livet det innebär att förlora någon närstående. Pension kan vara lika mycket försäkring som sparande, idag pratas mest om det senare. //Mattias

Anmäl


Bruno Salomonsson|2014-03-26 13:42:41

" Engångsutbetalningar. Tänk på att pension ska fungera som en månadslön, inte en klumpsumma." Ah men, Mattias Munter! Nu underskattar du allt de som sparar för sin framtid! Att spara i ett investeringssparkonto (ISK) är idag vida överlägset att spara i en pensionsförsäkring! Även om du har pengarna i en klumpsumma på ditt ISK så måste du kunna planera dina uttag! Och det kan de flesta människor! Och dessutom, det bästa av allt! = Det är ingen som skär emellan på dina pengar, du får behålla alla pengar själv på ett ISK! Till skillnad mot pensionsförsäkringen som belastas med avgifter varje år! Mitt råd till er alla = Spara i ISK! Det ger mest till dig själv!
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Bruno! Tack för din kommentar och ditt engagemang för sparande. Det fina med valfrihet är att det ska finnas alternativ. Den som behöver försäkringsmoment kopplat till sparandet bör få välja det. Den som exempelvis vill ha garantier och möjlighet till exponering mot exempelvis onoterade aktier, infrastrukturinvesteringar och direktägda fastigheter bör få välja det. ISK hanterar tyvärr bara likvida tillgångsslag idag. Att staten uppmuntrar långsiktigt sparande med syfte pension på något sätt (exempelvis via lägre avkastningsskatt) borde också de flesta hålla med om är en god idé. ISK finns redan, har dubbelt så hög avkastningsskatt jämfört med pensionssparande, och vad totalkostnaden blir för sparandet över styrs i övrigt av dina egna förvaltningsval. Det kan bli både billigare och dyrare än försäkringssparande. 

Anmäl


qw|2014-03-26 13:46:15

Förstår ej varför höginkomsttagare skulle gynnas i nuvarande system. På mitt pensionssparande har jag 30%igt avdrag men kommer att få betala 55% i skatt då jag tar ut det (pga hög tjänstepension). Sålunda sann progressionsbeskattning.
Anmäl


qw|2014-03-26 13:47:03

Förstår ej varför höginkomsttagare skulle gynnas i nuvarande system. På mitt pensionssparande har jag 30%igt avdrag men kommer att få betala 55% i skatt då jag tar ut det (pga hög tjänstepension). Sålunda sann progressionsbeskattning.
Anmäl


Re Bruno|2014-03-26 14:51:05

Kloka ord. Helt enig.
Anmäl


Re qw|2014-03-26 15:02:09

Du ska vara höginkomsttagare idag, inte när du blir pensionär, för att dra fördel av avdraget. Vid utbetalning ska du helst ligga under brytpunkten för statlig skatt. Din situation är den absolut sämsta för avdragsgillt sparande. Att få avdrag på 30% idag för att sedan betala 55 % skatt när du tar ut pengarna är en riktigt dålig affär. Du ska definitivt spara i ett ISK, inte i en pensionsförsäkring.
Anmäl


Claes|2014-03-26 19:26:07

Mattias! Du far vårdslöst fram med sanningen om skillnaden mellan ISK och Pensionsförsäkringar. Du skriver tex. om ISK: - Engångsutbetalningar. Tänk på att pension ska fungera som en månadslön, inte en klumpsumma. Mitt svar: Det går naturligtvis att ta ut ISK som månadslön. - Saknar möjlighet att försäkra den framtida pensionsutbetalningen så att den tillfaller din familj om något händer dig. Mitt svar: ISK är till skillnad mot Pensionsförsäkringar arvsberättigad. Så den tillfaller automatiskt familjen. Jag tycker att det är patetiskt när en "Pensionsekonom" som du försöker försvara en gammaldags pensionslösning, som Pensionsförsäkringarna är, för att de drar in enorma vinster till ditt eget Försäkringsbolag. Det krävs att man är objektiv och värnar om spararnas intressen om man kallar sig Pensionsekonom. Låt pensionsspararna behålla valfriheten med ISK och kombinera möjligen med ISP med full investeringsfrihet. Claes
Anmäl


Orvar|2014-03-26 19:33:48

Finansministern flaggade redan då de drog ned avdragsnivån till 12 000:- att det skulle ske ytterligare begränsningar. Och det sker nu - antagligen om de har majoritet i riksdagen för sitt förslag. Precis som vid förra gången handlar det om skatter som staten inte vill gå miste om, dvs ge skattekredit nu och återfå den senare. Med EU flaggades det för rätten att flytta till vilket land som helst som pensionär och att få alla inkomster beskattade i det landet. Sverige med fortfarande höga skatter och pensionärer som flyttar till länder och betalar lägre skatt, men det viktigaste: ingen skatt till Sverige! Det går ju inte.....
Anmäl


Bruno Salomonsson|2014-03-26 22:36:22

" Engångsutbetalningar. Tänk på att pension ska fungera som en månadslön, inte en klumpsumma." Ah men, Mattias Munter! Nu underskattar du allt de som sparar för sin framtid! Att spara i ett investeringssparkonto (ISK) är idag vida överlägset att spara i en pensionsförsäkring! Även om du har pengarna i en klumpsumma på ditt ISK så måste du kunna planera dina uttag! Och det kan de flesta människor! Och dessutom, det bästa av allt! = Det är ingen som skär emellan på dina pengar, du får behålla alla pengar själv på ett ISK! Till skillnad mot pensionsförsäkringen som belastas med avgifter varje år! Mitt råd till er alla = Spara i ISK! Det ger mest till dig själv!
Anmäl


Läs Claes kommentar ovan! Den är mycket bra!|2014-03-26 22:54:47

Ja, Claes! Ditt inlägg äger riktighet till hundra procent! Bra skrivet! Vi kunder tappar fullständigt förtroendet för Skandia när de har sådana anställda som Mattias Munter som verkligen far vårdslöst fram med sanningen om skillnaden mellan ISK och pensionsförsäkringar! Detta måste vi sprida vidare på Facebook och andra sociala medier! Alla som håller med hjälps åt med detta!
Anmäl


Din räddning heter Aktiespararna! |2014-03-26 23:19:48

Vill du spara för framtiden och behålla så mycket som möjligt av av värdeökningen till dig själv? Då ska du gå med i Aktiespararna, för där får du lära dig hur du sparar i väl sammansatta aktieportföljer till så låga kostnader som möjligt, utan dyra avbränningar till försäkringsbolag eller andra liknande aktörer som pracka på dig sina dyra produkter! Alltså! Välkommen till oss i Aktiespararna!
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Claes et al. Tack för era kommentarer och ert engagemang för sparande. Det kan lätt bli förvirrat när man blandar frågor om trygghet och sparande! Min ambition var att belysa vad som faktiskt händer för en kund som måste sluta spara i en viss form (IPS/pensionsförsäkring) och föreslås en annan produkt med andra egenskaper. Jag ger inga råd om hur man ska agera eftersom alla är olika med skilda behov och förutsättningar. Det fina med valfrihet är att det ska finnas alternativ och för vissa sparmål är ISK en perfekt lösning, för andra en skogsfastighet och ytterligare andra är det kanske en kapitalförsäkring. Poängen är att kunden ska kunna fatta ett välinformerat och medvetet beslut och det vill jag som pensionsekonom bidra till. Det är alltid en fara att vara för kategorisk och övertygad om att det bara finns en väg - framtiden har en tendens att överraska även den mest övertygade. Jag ber att få återkomma med en uppföljning på bloggen om försäkring i kombination med sparande. Idag pratas mest det om det senare. //Mattias Munter

Anmäl



12 000 är bara en siffra



Jag skrev en blogg om betydelsen av förankringsvärden när det gäller försäljningspriser på hus – dvs att ett högt utgångspris kan få spekulanter att fundera kring just de höga prisnivåerna när det gäller det egna budet. Men visst finns de här – ibland helt irrelevanta – förankringspunkterna även på pensionsområdet.

Jag tänker naturligtvis på siffran 12 000. Den årliga avdragsrätten vad gäller privat pensionssparande som regeringen nu föreslår skall slopas. Först och främst – jag instämmer i kritiken mot förslaget (framförd av bland annat Skandias Mattias Munter). Det är en viktig signal regeringen skickar – att privat pensionssparande skall prioriteras ned.

Men tänk efter – betyder det något för dig som sparare? Att regeringen sätter en siffra på 12 000 per år – betyder det att du skall spara 12 000 per år privat?  Betyder det att du kan sluta fundera, sluta kolla upp vad du kommer att tjäna som pensionär – och bara pytsa in 12 000 per år?

Kolla runt dig – se hur olika dina kollegor, grannar eller vänner har det ekonomiskt och jämför med din egen ekonomiska situation. Är det rimligt att ni alla kan följa samma enkla regel? 12 000 om året – så är det klart?

12 000 är en förankringspunkt. Den har inget att göra med hur mycket du borde spara varje år. Den har inget att göra med den summa pengar som behövs för att du skall kunna leva på det sätt du vill som pensionär. Det är det bara du som vet.
Inte Anders Borg.

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



Fredrik|2014-03-26 19:20:42

Det är klart att det är bra att pensionsspara, men som det är nu känns det som att banker och andra som erbjuder pensionssparande vill sälja det för att dom vet att spararnas pengar är mer eller mindre inlåsta i 20-30 år framöver. Så har banken en gång fångat in nån i pensionssparande så kommer dom ha många år på sej att tjäna pengar på spararna. Dessutom brukar bankerna ganska urskiljningslöst säga att man ska pensionsspara, oavsett ålder och inkomst, trots att den som är ung nog behöver pengarna till annat, och att den som inte har relativt hög lön inte tjänar på det skattemässigt. Jag har till och med sett "rådgivare" som tycker att det skulle vara en fördel för spararna att pengarna är inlåsta så att man inte använder dom till konsumtion istället... Jag föredrar investeringssparkontot - då kan jag spara så mycket jag vill, och ta ut pengarna när jag vill och hur jag vill, om jag skulle behöva det. Det specifika pensionssparandet är för mej ett "lyxsparande" som jag avstår från just nu.
Anmäl


Jeanette Hauff|

Hej Fredrik! Jag håller med om att i många faser i livet är det svårt att få till ett sparande. Så är det, och att blint propagera för att pensionssparande alltid är eftersträvansvärt känns inte genomtänkt. Samtidigt är det svårt att frigöra sig från tanken att om alla individer hade full tillgång till allt sitt pensionssparande skulle det inte bli så många kronor över när man slutade jobba. För kom ihåg att du har bundna medel i form av inkomstpension och tjänstepension som kanske är en förutsättning för att du skall kunna tänka friare med ditt privata sparande. //Jeanette

Anmäl


Lennart Nilsson|2014-03-27 14:41:22

Att försämra och på sikt ta bort avdragsrätten för P-försäkringar är ett mycket dåligt förslag. Istället borde de alltfler som är anställda hos arbetsgivare utan tjänstepensionsskyldighet få göra avdrag i samma nivå som de med näringsinkomst. P-försäkringar ger också möjlighet att skydda sin familj extra vid dödsfall och vid sjukdomsfall, vilket skulle motivera att snarare höja än sänka den avdragsgilla premien.
Anmäl



Den närsynte investeraren



Jag får ibland frågan om jag kan skriva en lista med mina "fem bästa spartips”. Ofta gör jag det – och tänker att det här kan ju kanske hjälpa någon att spara på ett bättre sätt, eller motivera någon att få till det där med en sparbuffert.

Men allt som oftast tänker jag att sparande handlar mindre om att exakt veta hur man bör bete sig i olika sparsituationer, och mer om psykologi. Det handlar om saker som självkontroll, lågt intresse – och närsynthet. Det är mycket, mycket lättare att skjuta besvärliga beslut (som till exempel att starta ett månadssparande) på framtiden än att ta itu med dem idag.

Många har skrivit mycket och klokt om det här med närsynta investerare. Att säga sig föredra det normativt rätta (till exempel frukt), men när stunden är inne falla för frestelsen (och ta choklad istället) är bara ett sammanhang där närsynthet visat sig vara vanligt. Ett annat är månadssparande, där ett kontrakt om att starta ett dylikt den dag löneökningen infinner sig visade sig vara väldigt mycket mer populärt än att starta ett sparande redan idag.

Jag kan tänka att förutom ren självkontroll kan den här finansiella närsyntheten handla om hur mycket man lever efter devisen ”det löser sig nog ändå”. Ibland kan jag tänka att vi lever i en tid där allt mer ansvar för till exempel pension landar hos individen.

Är det här något vi är vana vid? Antagligen inte. Ser vi bakåt i tiden har mer av ansvaret – både i termer av storlek på pension och avseende det faktum att vi tidigare inte kunnat välja så mycket själv – fallit på staten.

I min forskning ser jag också att äldre människor har en lite annan syn på vad pensionssystemet skall leverera: de förväntar sig mer än yngre generationer att pensionen skall ha en inkomstbevarande funktion. Mindre ansvar för oss själva, och mer hos staten – precis som vi varit vana vid.

Vad upplever ni? Är vi närsynta i vårt agerande? Och beror det i sådana fall på att vi tror att det fixar sig ändå?

Vill du läsa mer om den närsynte investeraren, och få en beskrivning av frukt kontra choklad-experimentet och lönökningskontraktet kan du läsa min krönika i vårt senaste marknadsbrev.

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

 

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 




Minpension.se och ditt pensionssparande

Taggar: pension Mattias


Efter mitt senaste blogginlägg så har reaktionerna och frågorna duggat tätt. En del tyckte rubriken var slarvigt formulerad och jag hoppas att inte alla tog den bokstavligt och slängde kuvertet oöppnat utan att läsa mitt inlägg först. Många av er har också ställt frågor om Minpension.se som jag ofta hänvisar till. Därför tänkte jag passa på att förklara lite hur allt kring pensionsinformationen där hänger ihop.

Minpension.se drivs av Svensk Försäkring som i sin tur är försäkringsföretagens egen branschorganisation. Tjänsten är ett samarbete mellan Svensk Försäkring och Pensionsmyndigheten vilka garanterar att dina uppgifter hanteras på ett säkert sätt. Så länge du inte lever med skyddad identitet kan du använda tjänsten och hämta uppgifter om din pension. Undantaget är om du redan tagit ut allmän pension från Pensionsmyndigheten, då kan du inte längre göra prognoser men du kan fortfarande se din tjänste- och privata pension så länge de inte är under utbetalning. Utveckling av webbplatsen pågår löpande och redan till kommande årsskifte blir den allmänna pensionen först ut att redovisas under utbetalning.

Målsättningen är att allting ska finnas tillgängligt på webbplatsen men där finns ett fåtal kollektivavtalade tjänstepensioner som ännu inte redovisas. I dagsläget redovisas inte heller individuellt pensionssparande (IPS) som är ett privat pensionssparande i bank utan försäkringsmoment. Där är i princip alla parter överens om att lämna ut informationen men ingen har börjat leverera ännu. Vi på Skandia jobbar hårt med att bli först med detta! Tills dess går det att lägga in ditt IPS-sparande manuellt.

Det är lätt att man fokuserar på vad som inte finns inom ramen för tjänsten men jag vill påstå att den ändå bidrar enormt till att öka medvetenheten kring den egna pensionens alla delar och det är viktigt. Vi ska komma ihåg att det för bara några få år sen var närmast omöjligt att själv på ett enkelt sätt skaffa sig en överblick över pensionen.

Skulle det vara så att du provat tjänsten men inte kommer använda den mer så kan du avregistrera dig från tjänsten och då raderas all information.
Hur man ska se på informationen som tjänsten ger och hur den kan hjälpa dig att fatta välgrundade beslut vill jag återkomma till i kommande blogginlägg.

Hälsningar,
Mattias Munter, pensionsekonom

Ps. Du hittar mig också på Twitter @MattiasMunter

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension





Släng det orange kuvertet



Ett av årets mest betungande jobb för brevbärarna är igång: det orange kuvertet som varje år ger dig en påminnelse om att det finns ett liv efter jobbet. I brevet får du en indikation över hur den ekonomiska verkligheten kommer att se ut, åtminstone till en del.

I år blir prognosen för första gången sämre för nästan alla. Det beror inte på att man nu ser ovädersmoln på pensionshimlen utan istället på att hela pensionsbranschen kommit överens om en standard för hur man ska räkna.

Det orange kuvertets prognoser har alltså varit för optimistiska tidigare. Dessutom har det smugit sig in ett fel för alla födda 1950 och senare som gör prognosen ytterligare några kronor sämre.

Nyheter i årets upplaga av det orange kuvertet:



- Ny prognosstandard för beräkning av pensionens storlek.

- Möjlighet att avstå brevet och istället läsa det i digital form via inloggning på Pensionsmyndighetens webbplats.

- Pinkod för inloggning på Pensionsmyndigheten.se.

Ett bättre alternativ: Minpension.se


Problemet är att det orange kuvertet enbart visar den allmänna pensionen och att den viktigaste delen utöver den, tjänstepensionen, saknas. Därför tycker jag att du kan strunta i att öppna det orange kuvertet och istället gå direkt till Minpension.se och få helhetsbilden av din framtida lön.

Har du långt kvar till pensionen?


Använd Minpension.se men titta inte för mycket på beloppen som prognosen säger att du ska få i framtiden. Det är för mycket som kan hända på vägen för att göra prognosen säker. Använd istället sammanställningen som ett sätt att få grepp på alla delar av pensionen. Fokusera på de delar du själv kan påverkar med aktiva val, särskilt fondförsäkringar där du själv är helt ansvarig för utfallet.

Börjar du närma dig pensionen redan?


Ju närmare du kommer pensionsdagen, desto mer vågar du lita på prognoserna. Och där ger Minpension.se en riktigt bra överblick över ditt nuläge vad gäller din pension, men här visas exempelvis inget om vad som händer med pengarna om du dör. Och de val du en gång gjorde för utbetalningslängd och trygghet för familjen passar troligen sämre jämfört med det behov du har idag. Här tycker jag du ska fundera på att ta hjälp av en rådgivare för att lägga pensionspusslet; det är sannerligen inte enkelt alla gånger.

Tänk på att spara och planera för ett långt och aktivt liv!

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom (du hittar mig också på Twitter @MattiasMunter

PS. Här hittar du två nyttiga pensionslänkar:
Så läser du det orange kuvertet (Pensionsmyndigheten)
Se alla delar av din pension på Minpension.se

 

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



Daniel|2014-02-24 13:34:08

Hej Mattias. Vad tycker du och Skandia om att avdragsmöjligheten för pensionssparande tas bort eller sänks till några hundralappar från tidigare 1000kr?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Daniel, tack för din kommentar. Vi ska analysera förslaget noggrant så jag ber att få återkomma med detaljer - håll utkik på bloggen framöver! /Mattias

Anmäl


PPM.NU|2014-02-24 17:38:27

När du är inloggad på ppm.nu kan du avbeställa det oranga kuvertet! Så får du det till din mail istället. Gör det idag och sprid detta så sparar vi miljön tillsammans!
Anmäl


Kirsten|2014-02-26 12:01:14

Hej Mattias. Jag tycker det är underligt att Du hänvisar till minpension.se för att få en överblick av hela min pension. Skandia administrerar min tjänstepension och ni börjar först lämna uppgifter till minpension.se under vecka 23!!!!!
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Kirsten, tack för din kommentar. Minpension.se är det stället där du idag enklast får bäst överblick. Skandia jobbar stenhårt för att få in precis allt på Minpension.se men det är inte alltid vi styr helt över informationen även om den finns i våra system. Vi är bra nära att leverera allt redan idag och ditt avtal är ett sånt exempel där vi snart är i mål. Närmast driver vi på arbetet för att få in IPS som idag inte redovisas. /Mattias

Anmäl


Björn|2014-02-26 12:03:38

Stackars alla brevbärare ,idag får de flesta varken frisk luft eller kondition.
Anmäl


Ulf|2014-02-26 13:46:13

minpension har inte fungerat på flera år för den som är landstingsanställd.
Anmäl


Sonja|2014-02-26 16:34:18

Vilken tur att du rekommenderar minpension bara för de som ska få sin pension. Den fungerar nämligen inte för oss som redan tar ut pension eftersom i beräkningen ingår inte försäkring som "har påbörjad utbetalning" ....
Anmäl


Erik|2014-02-27 09:52:32

Vad har ni gjort med er app till mobilen? Varning uppgradera inte! Synd att en bra app blev till en lekstuga för era webdesigners. Helt klart ett argument för att byta bank.
Anmäl


Ante|2014-02-27 11:04:21

Vem står bakom "Minpension.se"? Är det ingen mer än jag som inte vill registrera sina uppgifter och låta någon få tillgång till dem helt okritiskt? Vem garanterar min säkerhet?
Anmäl


Gunilla|2014-02-28 17:05:32

Jag anmälde mig på minpension för att få överblick. När jag sedan kom till min kontakt på Skandia kunde hon inte ändra mina uppdrag för det blockerades av att jag givit minpension en rättighet som brötSkandias rättighet så då fick jag avbryta minpensin för att hon skulle göra ändringar konstigt! Så jag har inte kunnat få koll
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Gunilla! Tack för din kommentar. Det låter onekligen konstigt. Jag misstänker att du använt någon annan tjänst än just Minpension. Det förekommer nämligen liknande tjänster som är kommersiella. Minpension.se tar inte över några av dina "rättigheter". //Mattias

Anmäl



Den bortglömda avkastningen



En miljon svenskar har nu sett filmatiseringen av boken Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson. Så gamla kommer de flesta av oss inte att bli, men antalet som får leva uti hundrade år blir fler för varje år som går. Det gör att avkastningen på ditt pensionskapital efter pensioneringen får allt större betydelse. Vi har räknat på hur mycket det faktiskt kan betyda för den som vill planera för ett långt och aktivt liv.

En ekonomisk plan för ett långt liv bygger på att arbeta heltid så många år som möjligt, vitt och med tjänstepension, och ha ett långsiktigt sparande. Men det som händer före pensioneringen är bara den första delen i ens pensionssparande. Det finns en rad val som påverkar vad som händer när man väl börjat plocka ut pensionen, särskilt när pensionsåren börjar närma sig 35 till antalet.

Ett av de många valen man kan göra är hur ens pensionskapital ska förvaltas efter pensioneringen. Det valet handlar framförallt om risknivå, där investeringar med högre risk generellt brukar ge större avkastning än de med låg risk över långa perioder. Frågan är alltså: vill man minimera risken att månadsutbetalningarna ska variera uppåt och nedåt, men i gengäld bara kunna räkna med att de växer långsamt; eller vill man öka chansen att de växer snabbt, men också öka risken att de tvärtom blir mindre?

Våra beräkningar visar att varje procentenhet högre avkastning på pensionskapitalet höjer de genomsnittliga månadsutbetalningarna med drygt 20 procent.  För pensionssparare som lever till sin hundraårsdag kan sex istället för två procents avkastning från 65-årsdagen innebära 7 900 istället för 3 400 kronor i månaden i genomsnitt, för ett kapital på en miljon kronor vid pensioneringen.
Den som av olika skäl vill ha låg placeringsrisk under pensionen behöver generellt sett inte göra något aktivt val alls. Många, men inte alla, pensionsbolag omfördelar nämligen automatiskt kapitalet så att risken sänks ju äldre pensionsspararen blir. Det är rimligt, eftersom pensionssparande är ett sparande som man i slutänden ska använda för att kunna betala räkningarna varje månad.

Tyvärr innebär detta, som våra beräkningar visar, en väldigt stor alternativ kostnad i form av utebliven avkastning för alla de som tvärtom har marginaler i sin ekonomi, planerar att ta ut sitt pensionssparande under resten av sitt liv och kanske till och med hoppas att en dag få fira sin hundrade födelsedag. De spararna kan öka sannolikheten för en avsevärt högre pension genom att – helst i samråd med en certifierad rådgivare – göra ett aktivt val och öka sin risk.
Valet av vilken risk man vill ha på sitt pensionssparande under tiden man lever av det är alltså ett val med stor betydelse. Vad passar dig bäst?

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom

PS. Rapporten i sin helhet hittar du här.

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



SH|2014-02-07 18:23:05

Et enkelt sätt att få en garanterad högre avkastning er å byte ut dyra fonder med billiga indexfonder, och betalar man även en kapitalavgift på sitt pensionssparande så pass på att flytta innehavet till exempelvis Nordnett eller Avanza.
Anmäl


Mattias Munter|

Tack för din kommentar SH, jag tog hjälp av vår avdelning för investeringserbjudandet för att svara. Skandia erbjuder både indexfonder och aktivt förvaltade fonder i syfte att ge kunderna ett komplett utbud att välja bland. Men glöm inte att fondsparande bara är en av flera möjliga långsiktiga förvaltningsformer. Vill man fokusera på den lägsta möjliga kostnaden för kapitalförvaltning är det faktiskt livbolagen som med sina stordriftsfördelar kan pressa priset på kapitalförvaltningen mest. //Mattias

Anmäl


Kalle|2014-02-08 18:56:42

Ge oss en gratis T-depå dvs. "internet variant" så behövs inte längre Nordnet eller Avanza. Varför ni inte erbjuder detta redan utan bara en "rådgiven" variant för 0.95% är för mig helt ofattbart. 0,95% för ett försäkringsskal är inte skäligt.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Kalle! Tack för förslaget. I dagsläget erbjuder vi inga företagslösningar via internet. Avgiften för tjänstepensionsförsäkring varierar och för depåalternativet du nämner är den högsta avgiften 0,95%. //Mattias

Anmäl


Smart sparare|2014-02-13 02:48:46

Själv har jag alla mina besparingar på Skandias "allt i ett konto" och det har jag alltid haft. Att få 0,05% avkastning på insatta pengar är inte att förakta. Tycker 250 sek. i avkastning på min sparade halva mille är riktigt bra om det inte vore för den höga skatten på ränteinkomsten. Nu måste jag sluta för min vårdare kommer och säger att det är dags att äta nu.
Anmäl



Ökad optimism – för vissa



Minns ni höstens plånbokssiffror där optimismen fullkomligen gick ned i källaren? Vi var rätt förväntansfulla när vi nu i december fick siffrorna för fjärde kvartalet. Skulle det fortsätta ned? Eller ser vi nu ljusare på framtiden?

Lite klokare har vi blivit. Bland hushållen som helhet har optimismen repat sig och är nu nästan uppe i nivå med genomsnittet för de sex år vi gjort mätningar. Tillsammans med en fortsatt hög sparvilja fortsätter vi att befinna oss i det vi kallar "Trygga"-läget, dvs en hög sparvilja kombinerat med ett behov av att bygga trygghet för en osäker framtid, men nu gränsande till ett mer investeringsinriktat sparande.

Till viss del kvarstår dock vår fundersamhet. Vi ser att skillnaden mellan storstadsbor och människor utanför Stockholm-Göteborg-Malmö ökar. Märkbart högre - och ökande - optimism i Storstadsregionerna kombinerat med en fortsatt pessimistisk syn gör klyftan större än på mycket länge. ”Stadsbor blir allt mer optimistiska” var också den rubrik DN valde när man i söndags kommenterade vår rapport. Jag funderar på om det låga ränteläget, och framförallt en tilltro till fortsatt låga räntor under 2014 spelar roll - vi vet från höstens undersökningar att en hög skuldsättning ofta är koncentrerad till storstadsområdena. 

Likaså ser vi att nivån på optimism bland pensionärer fortsätter nedåt. Även här ökar klyftan till den arbetande delen av befolkningen där vi kan uppmäta en ljusare syn på framtiden. Vi kan konstatera att de budgetförslag som omfattade pensionärerna definitivt inte höjde tilltron till mer pengar i plånboken om ett år för den gruppen.

Något att fundera på i början av det nya året? Är det ett mer tudelat samhälle vi ser avtryck av i vår plånboksmätning? Vad tror du?

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

 




Spartips inför nyår



Dags för lite spartips inför nyår! Den här gången tänkte jag dela upp dem i tre olika grupper. Vissa typer av tips kräver ju mer tid än andra så denna gång grupperar jag tipsen efter hur mycket tid du tror att du kan avvara.

1. En kvart över och sedan på språng
Ge tio minuter till din skattesituation inför det nya året. Du känner igen flera av tipsen här.  Kolla dina aktietransaktioner under året - har du realiserat många förluster kan det vara läge att matcha dem med ett par realiserade vinster. Glöm inte bort de avdragsgilla pensionsförsäkringarna! Sätt av dina 12 000 per år! Och har du stora ränteutgifter kan det vara läge att dela upp dem mellan dig och din medlåntagare. De sista fem minuterna ser du till att få till ett rimligt buffertsparande. Bara fixa det!

2. En halvtimme, max
Ta itu med två brännande aktuella ämnen: den framtida pensionsinkomsten och belåningsgraden. Försök att ”på riktigt” göra dig en bild av var din inkomst kommer att komma ifrån när du blivit pensionär, inte bara kolla på prognoser på minpension.se. Vill du vara riktigt jäklig mot dig själv – räkna ut hur mycket av din nuvarande lön du skulle få i pension och försök att leva så en vecka. Ge dig själv en belöning om du klarar det.  Stresstesta sedan din egen belåningssituation. Kolla vad som händer om ditt hus faller 25% respektive 40% i värde (dvs motsvarande en belåningsgrad på 75% respektive 60%). Vad händer om du tvingas sälja din bostad när det ser som värst ut? Ser det inte bra ut är det definitivt läge att börja amortera.

3. Trekvart, och lugn och ro runtomkring dig
Idka lite självrannsakan. Vad är du för en typ av sparare? Sluta försöka lura dig själv – är du inte en person som gillar att vara aktiv på aktie- eller fondmarknaderna kommer du bara att få dåligt samvete om du riggar din portfölj så. Blandfonder är suveräna verktyg för dig som inte vill, inte har tid eller inte tycker dig ha kunskap nog att själv göra finansiella val. Fundera sedan lite mer på det där med engagemang. Om det nu är lågt – finns det något du kan göra för att höja intresset? Sätta av en liten summa pengar i en depå kanske – för dig själv eller för någon annan i din närhet? Blandfonder är förvisso fantastiska redskap, men kanske är det lättare att inse spänningen om du vet exakt vad du sparar i? En liten summa investerad i en smalare fond eller en enskild aktie kanske är vad du behöver för att börja kolla in även de rosa sidorna i tidningen?  

Låt mig också passa på att önska er en riktigt god jul och ett gott nytt år så ses vi igen i början på nästa år!

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

 

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investera i och handla med aktier samt hur du följer  aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

                                      

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och om våra svenska fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs tipsen om våra bästa fonder

 

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring

 



Kent L|2013-12-21 20:02:24

Er dåliga ränta på sparkonton är så ynklig att man inser att banken är dålig. Skärp er nu för faan ! Er girighet har passerat alla anständiga gränser. Höj sparräntan genast ! kent L
Anmäl


Kent L|2013-12-21 20:07:18

Du kan ingenting om ekonomi som bara tänker på dig själv. Typiskt för banker som har har dåliga räntor och sdkyller på staten. Har ni inget eget förnuft ? Kent L
Anmäl


MA|2013-12-22 04:22:35

ja, spar räntorna följer repor räntan inget konstigt med det. Men jag saknar Skandiabankens Allt i Ett - konto den var mycket bättre än dagens påhitt, där håller jag med om girighet. Fler urval med sparkonto javisst men då tillkom girigheten med sämre ränta och tjäna på att folk har pengar liggandes i allt i ett konot med 0% ränta.
Anmäl


SH|2013-12-22 20:24:02

Jag har varit kund hos Skandiabanken sedan länge men mitt räntesparande er numera i olika kreditmarknadsbolag. För mig er det många tusen kronor extra varje år.
Anmäl


xx|2013-12-23 11:38:16

Tveksamt om tomten kommer till dig Kent L
Anmäl


Bettan|2013-12-23 13:50:30

+++ Dina 3 råd är bara såååå bra - fint också att du delade upp dem med utgångspunkt från hur mycket tid man anser sig ha! Tack Jeanette! _ _ _ Måste hålla med Kent & co (fast inte lika surt) att det ni profilerade er med, dvs Allt-i-ett-konto, inte längre är vad det varit. Döp om det åtminstone! GOD JUL till Jeanette och alla glada bloggare!
Anmäl


Brage|2013-12-23 15:42:34

Ytterligare försämring av sparvillkoren! Efter mer än 15 år som helkund i banken känns det riktigt surt att konstatera att banken fortsätter på den väg som påbörjades efter den senaste fusionen inom Skandia. Målet är uppenbart att nå ned till storbankernas usla villkor för kunder/sparare. Att under loppet av 1 månad sänka räntan på Sparkontot med 2 * 0,2% blir om man extrapolerar tendensen, att jag snart får börja betala "sparavgift" hos SKB. Ha åtminstone anständigheten att ta bort beteckningen "Allt i Ett-konto" från det vanliga transaktionskontot. Det är många år sedan det namnet speglade verkligheten. Årets uppstickarbank? Vilket skämt! Vad mutades Privata Affärer med? Hälsa gärna Öyvind som i augusti skulle "öka räntetransparensen".
Anmäl


SH|2013-12-23 16:24:09

Betalning av räkningar er gratis och kreditkort likeså som används en god del men alltid betalas av fullt vid näste månadskifte. Jag har även vanlig VISA kort som man dock måste betala för. För mig som er skuldfri er Skandiabanken mitt billigste bankalternativ.
Anmäl


Jösses|2013-12-25 11:34:13

Varför spara alls på sparkonto? Är det långsiktigt sparande på så pratar vi om en avkastning efter skatt och inflation så är extremt låg. Istället för att klaga skulle jag göra en snabb undersökning. Efter det skulle jag öppna ett investeringssparkonto och placera mina pengar i exempelvis Norron Preserve som stigit med 4% iår till en väldigt begränsad risk.
Anmäl


SH|2013-12-25 12:35:57

Jösses, jag har ett balancerad sparande i aktie index fonder och i räntesparande. Mitt räntesparande er till stor del i fasträntekonto, och med dagens låga inflation er realavkastningen efter skatt över 1,6% med KPIF på 0,7%.
Anmäl


Robbie|2013-12-30 10:40:20

Jag har varit kund sedan hösten 1994 då Allt-i-ett-kontot verkligen var ett sådant. Nu är det som vilket lönekonto som helst i vilken storbank som helst. Jag har slutat spara i Skandiabanken utan använder mig av andra sparinstitut eller banker som ger mer från första kronan än vad SB ger när man är över 500000kr. Om man ändå ska föra över pengar till sparkontot i SB kan man ju likaväl föra över till annan bank (och görs det på en vardag finns ju pengarna på mottagarbanken samma dag! Nä, ta bort det löjliga sparkontot och återinför Allt-i-ett-kontot igen som det är tänkt att det ska vara!!!
Anmäl


Brage|2013-12-30 13:38:24

@ Robbie (och @Jösses). Nästan exakt min situation också. Varför spara på Sparkonto? Ja om man redan har tillr. med aktier/fonder och, som jag är 65++ vill man ha lite cash liggande med ränta och snabbt tillgängligt på "sin" bank. Har också redan mesta kontanterna på de sparinstitut du talar om. Att AiE successivt förstörts och inte kommer att förbättras får man tydligen acceptera. SkB ligger ju inte i topp för de som ska låna heller. Så det kanske är spararnas försämrade räntor som nu betalar ökande löner och bonusar på banken? Som på de fyra storbankerna. Störande.
Anmäl


Peter|2013-12-31 15:21:33

Satsa på aktier med hög direktavkastning. Telia har ca 5% avkastning. Ingen större bank kan möta sig med sådan ränta.
Anmäl



Debatten om premiepensionen



Idag skrev Svenskt Näringsliv, i en debattartikel på Svenska Dagbladets Brännpunkt, att de är ”för att öppna systemet även för så kallad traditionell pensionsförvaltning som förenar låga kostnader med effektiv förvaltning och god avkastning över tiden”. Äntligen!

Det borde såklart inte vara en kioskvältare att en av parterna bakom våra kollektivavtalade tjänstepensionssystem, som bygger på traditionell pensionsförvaltning, tycker att det vore en bra idé även för premiepensionen. Men hittills har den offentliga debatten ekat ganska tomt på det området, trots att spararna som jag skrivit om tidigare vill ha just jämnhet och stabilitet i sitt sparande och det är något som de inte får i dagens soffliggaralternativ (även om AP7 Såfan har andra goda kvaliteter). Framförallt har det handlat om hela premiepensionens vara eller icke vara, trots att en nedläggning sannolikt skulle innebära lägre pensioner. Kanske kan traditionell pensionsförvaltning, den beprövade grundbulten för tjänstepensioner, vara medelvägen som gör att alla kan acceptera premiepensionen som en viktig del av våra framtida pensioner. Jag skulle gärna få revidera mina spådomar om hur premiepensionen kommer förändras.

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



Jonas|2013-10-31 18:15:01

Nu förvaltas ju huvuddelen av pensionen på redan på det sättet. Visst skulle folk kunna få avstå PPM, men rör inte min valfrihet och kom sen inte och klaga på dålig avkastning- Vad pensionssystemet dock behöver är ett tillskott för att komma ifrån underfinansieringen som gör att bromsen slår till. Sen behöver PPM (och fondmarknanden i övrigt) fler och bättre indexfonder som grundplåt i pensionssparandet-
Anmäl



Checklista för tjänstepensionen



Idag är ingen vanlig dag för det är nämligen tjänstepensionens dag. Ni vet säkert att kanelbullen har sin dag den 4 oktober och det känns som det finns dagar för det mesta nuförtiden. Är tjänstepensionen något att fira då undrar ni? Ja, det tycker jag. Tjänstepensionen är nämligen den viktigaste löneförmånen som du kan få från din arbetsgivare. Den blir dessutom en allt mer betydande del av din framtida lön, inte minst sedan alltmer ansvar läggs på dig för hur pengarna ska förvaltas genom livet. Och är du egenföretagare ligger ännu mer ansvar på dina axlar.

Vad ska du tänka på en dag som denna då?

För dig som är anställd
Om du är osäker på om du har tjänstepension, fråga din arbetsgivare vad som gäller för just dig. Gör ett aktivt val. Även om det finns förval kring förvaltningen av pensionskapitalet behöver du fundera över hur skyddet för din familj ska se ut om något händer dig. Förvalen i kollektivavtalen har ofta inget skydd alls utan pengarna kan bara betalas ut till dig själv.
 
För dig som är egenföretagare utan anställda
För det första är det viktigt att ta ut lön för att få allmän pension. När det sen handlar om tjänstepension är det ingen annan än du själv som har ansvar för den delen. Även här är det viktigt att fundera på hur du skyddar din familj om något skulle hända dig. Ta tag i frågan i god tid!
 
För dig som driver företag och har anställda
Utarbeta en tydlig policy för pensionsförmåner och var noga med att informera dina anställda om den. Utöver lön är pension en viktig förmån som gör dig till en attraktiv arbetsgivare. Visa gärna på lönebeskedet hur mycket som sätts av varje månad. På så sätt bidrar du till att öka engagemanget för en så viktig sak som tjänstepensionen. Glöm sen inte att se om ditt eget hus.

Ålderspension, efterlevandepension, återbetalningsskydd, arvsvinster och riskkostnader. Det är inte alltid lätt att hålla isär begreppen i pensionsdjungeln så ta gärna hjälp av en rådgivare för att reda ut just din situation; det finns hjälp att få antingen via webben, telefon eller fysiska möten.

Om det var länge sen sist tycker jag att du ska fira tjänstepensionens dag med att gå in på www.minpension.se och titta efter hur det står till med din framtida lön. Den finns även som en app för mobilen (https://www.minpension.se/smartphone).

Så får vi vänta med kanelbullen några dagar till!

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom

 

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 




Såhär blir den nya premiepensionen



I början på veckan löpte remisstiden för den senaste utredningen kring premiepensionens framtid ut. Nedläggning, avgiftstak, fler val, färre val, bekräftelseval; svaren har varit minst sagt splittrade men vägvalet ligger nu alltså i politikernas händer.
 
Svensk försäkring har svarat för försäkringsbranschen och vi på Skandia valde att komplettera med ett eget för att särskilt lyfta fram några brister vi såg i underlaget. Är du nyfiken kan du läsa vårt yttrande i sin helhet här. Men om du redan nu vill veta hur det blir med premiepensionen i framtiden så kommer det här.

Vad kan du vänta dig händer med din premiepension? Följande fem ändringar ser jag framför mig, komplett med en bedömning av sannolikheten:

1. För det första kommer premiepensionssystemet att vara kvar. Det är helt orealistiskt att tänka sig en nedläggning av systemet i det här läget.
Sannolikhet: 100%
 
2. För dig som inte gjort ett aktivt val eller valt att inte välja kommer det inte bli någon skillnad alls. Den statliga fonden AP7 Såfa kommer fortsatt att förvalta dina pengar (mer om den längre ner).
Sannolikhet: 100%

3. Du som gjort ett aktivt val men där det har gått några år sen du gjorde någon ändring kommer att bli påmind om att se över ditt innehav. På något sätt måste du bekräfta att du är nöjd med ditt val, annars kommer dina pengar att placeras om till AP7 Såfa.
Sannolikhet: 80 %

4. Du kommer inte behöva gå igenom lika många fonder för att göra aktiva val. Antalet valbara fonder kommer att minska betänkligt från dagens över 800 stycken. Detta genom att införa tak för vilka avgifter som får tas ut och genom ramar för vilken risk som fonderna får ta.
Sannolikhet: 75%

5. Du kommer inte längre kunna välja utbetalning via traditionell försäkring med garantier. Det som idag erbjuds via Pensionsmyndigheten kommer inte att konkurrensutsättas av privata alternativ utan istället läggas ned. Du som efterfrågar detta hänvisas istället till AP7 Såfan. Det kommer att göra att du får räkna med större variationer i storleken på utbetalningarna från ett år till ett annat. Sannolikhet: 70%

Jag kanske inte kommer att få fem rätt men jag blir förvånad om jag inte har fyra rätt av fem. Vem sätter emot?

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom

Ps. Såhär funkar AP7 Såfa: AP7 Såfa är en prisvärd global indexfond som tar hög risk genom belåning så att du får avkastningen multiplicerat med 1,5. Med andra ord: om marknaden går upp tio procent ett år så avkastar fonden 15 %, medan om marknaden går ned tio procent så blir avkastningen istället minus 15 %. Du kan alltså förvänta dig att värdet kan variera kraftigt från ett år till ett annat i denna fond. Risken i fonden kommer sedan att trappas av när du närmar dig pension och fortsätta minskas under utbetalningsperioden. Detta sker genom att pengarna delvis placeras om till en korträntefond med låg risk. Räkna dock med att värdet på ditt kapital och storleken på utbetalningarna kommer att fortsätta variera ganska kraftigt många år efter att du gått i pension.

 

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



aa|2013-09-20 12:04:43

Derivatinstrument, inte belåning.
Anmäl


pensionstomten|2013-09-23 14:59:55

PRO mfl gnölar om den sk säkehetsspärren, som slår till ibland och sänker pensionsutbetalningarna. Den finns för att matcha våra pensionsINbetalningar mot UTbetalningar så att systemet inte kantrar. De anser att de bör få del av den "buffert" som finns i PPMsystemet. Ett bra sätt att urholka värdet är då att föra över pengarna till inkomstpensionen. Det kommer se lika bra ut för vanligt folk - som ändå inte fattar. Sannolikheten att den aspekten får plats i ppms omstöpning - hm. 75%? Sannolikheten för att över 50% av framtidens pensionärer bara får garantipension med lite socker på ytan för arbetade år: 65%
Anmäl


Allvarligt talat!|2013-09-24 09:04:18

inför koddosa!!!! det är ett helvete när man åker utomlands. telefonen har inget batteri osv. Totalt omodernt med er inloggning! koddosa nu!!!!
Anmäl


r|2013-09-24 11:07:50

ja för den kan ju aldrig få slut på batteri...
Anmäl


!|2013-09-24 12:05:31

Nej det kan den inte din dumma fan
Anmäl


P|2013-09-24 13:09:45

?????????????????
Anmäl


!|2013-09-25 16:43:42

kod dosa tack? är det på g? kan nån från banken svara?
Anmäl


Skandia|

Hej! Nej, vi har inga planer på att införa bankdosa. Vi har valt att satsa på andra inloggningslösningar som till exempel mobilt bank-id. //Anna, bloggredaktör

Anmäl



Vad är det viktiga med PPM?



Premiepensionen är föremål för mycket tyckande på sistone. Utspel från Löfven och kloka ord från Mattias Munter… Dags att slänga in ännu en pinne i brasan, det är ju måndag!

Man kan gilla olika saker med premiepensionen. En bra sak, i mitt tycke, är att den ger människor möjlighet – inget tvång! – att rigga sitt pensionssparande så att det blir bra för just dem. Inte för någon annan, inte för genomsnittet – utan för just dem. Det där valet – jag gillar det!

En annan sak är att pengarna faktiskt investeras i ”riktiga” aktiefonder eller räntefonder. De syns, de kan mätas. Inkomstpensionen, dvs den största delen av din pension, är en avsättning till ett fiktivt konto, som sedan räknas upp med ett inkomstindex. De faktiska pengar du betalar in till inkomstpensionssystemet finns inte, de används för att betala pensionerna för dem som redan gått i pension.

I min krassa värld är det bättre med faktiska pengar än fiktiva. Det är, kanske, kanske, lite mindre frestande att ändra det där löftet om hur hög min och din pension skall bli om det inte bara låter sig göras med ett penndrag. Kalla mig naiv – jag tror att det faktum att det i så fall krävs faktiska transaktioner, faktiska överföringar från min Skandia Världen till något annat konto hindrar åtminstone någon klåfingrig politiker.

Eller rättare sagt, man behöver inte vara politiker för att tycka att man kan ändra fördelningen inom pensionssystemet. Och här tycker jag att det kan vara dags att hålla lite extra hårt i hatten. I min krassa, cyniska värld kan jag få för mig att kritiken mot premiepensionssystemet – ni vet: låg aktivitet, dyrt, allt det där Mattias pratat om förut – kan tas till intäkt för att lägga ned systemet och (det är nu det börjar blåsa hårt) flytta just de pengarna någon annanstans. Till exempel till utbetalningar till dagens pensionärer.

Så håll ögonen öppna. Red ut pensionsargumenten ett och ett. Och kom ihåg att det ofta finns flera olika agendor på bordet när ett av samhällets största fördelningssystem förs på tal. 

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension



Peter|2013-09-07 16:37:41

PPM fungerar utmärkt. Varför ska det tas bort? Pensionssystem ska inte förändras av våra politiker för ofta. Behåll och utveckla nuvarande PPM.
Anmäl


Nyfiken i en strut|2013-09-09 11:22:31

Det skulle vara spännande om ni kunde berätta lite mer om era tankar med den här bloggen och hur ni ser på dess utveckling. Hur ser besöks- och kommentarsstatistiken ut? Är det någon som läser den? Hur ser trenden ut? Det känns som om bloggen har tappat lite sting. Vi är själva (dock ej konkurrenter) i begrepp att starta en företagsblogg riktad till våra kunder men är lite osäkra på om det är värt det. vad säger ni? Med vänlig hälsning Kristina Sandberg
Anmäl


Skandia|

Hej Kristina! Det viktigaste med att starta en företagsblogg tror jag är att veta varför man gör det. I vårt fall tycker vi att det är en bra kanal att kunna ha en öppen och transparent dialog med våra kunder (och andra intresserade såklart). Vi är glada att intresset är så pass stort att följa oss och vi strävar efter att alltid vara aktuella, tydliga och relevanta. Vill du veta mer om hur det är att driva en blogg så kan du höra av dig direkt till mig på anna.wehlin(a)skandia.se.
Lycka till om ni bestämmer er för att själva ge er in i bloggandet! //Anna, bloggredaktör

Anmäl



Vägval, inte vägs ände för PPM



I våras gjordes en översyn av premiepensionen och sedan dess har både LO och i dagarna socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven höjt rösten för att lägga ned hela premiepensionssystemet.

Premiepensionen är en mindre del av den allmänna pensionen där du själv har ansvar för hur pengarna placeras. Den ska komplettera den större delen, inkomstpensionen. För dagens pensionärer har premiepensionen marginell betydelse men för nästa generation kommer det handla om mer pengar (hur mycket har jag skrivit om här).

Kritiken mot premiepensionen går bland annat ut på att avkastningen varit dålig samt att alltför mycket pengar går åt till fondavgifter. Och det är klart att IT-kraschen och finanskrisen utgjort rejäla plumpar i protokollet, men trots detta har den genomsnittliga avkastningen faktiskt varit bättre än värdeförändringen i inkomstpensionen. Fondavgifterna är samtidigt kraftigt rabatterade och det finns gott om billiga alternativ för den som prioriterar avgiften främst. 

Det finns helt klart saker som kan bli bättre med premiepensionen, till exempel att traditionell försäkring med garantier blir valbart inte bara för utbetalning, men att systemet skulle läggas ned riskerar bara att drabba nästa generation av pensionärer negativt. Ole Settergren på Pensionsmyndigheten intervjuades i SVT igår och enligt myndighetens beräkningar kan det handla om så mycket som 1000-2000 kr mindre per månad i pension.

Premiepensionen står alltså fortfarande inför ett vägval kring utformningen, men har inte nått vägs ände!

Här kan du läsa mer om det allmänna pensionssystemet.

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom 

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension




Sommarspaningar



Nu är det sommar igen! Dags för ledighet, och kanske resor. Av egen erfarenhet vet jag att det är mycket praktiskt att tänka på och vill dela med mig av några semestertips från Skandia. Viktigt med säkerhet, viktigt att allting fungerar som det ska. Du hittar dem här:

Jag funderar i lite andra banor. Jag tänker på det här med pensioner och pensionssystem. Vi har ju skrivit en hel del om pensioner här på bloggen under våren - Mattias har haft ett par riktigt tänkvärda och intressanta inlägg om hur man skulle kunna rigga ett statligt pensionssystem. För faktum är att det inte finns en uppenbar lösning, inte ett självklart sätt att se till att medborgarna får en trygg inkomst när de slutat jobba. Och det är här semestertiderna spelar in. Varför inte bli din egen pensionsspanare om du beger dig utanför Sverige? Kolla med taxichaufförerna (ok, efter att du snackat lite Zlatan...) hur pensionerna funkar i landet du befinner dig i. Hur länge måste man jobba? Hur stor är ersättningen från staten? Hur mycket förväntas du pytsa in själv i form av privat sparande?

Min egen personliga tes är att dagens pensionssystem i respektive land beror mycket på historien. Var det, som i Sverige, en allmän pension för alla medborgare som var utgångspunkten en gång i pensionssystemets begynnelse - ja då lever den strukturen ofta kvar än idag. Var det istället en pension knuten till anställning som var normen finns ofta kvarlevor av detta i det nu gällande systemet. Och att ändra ett pensionssystem är inte alltid lätt! I många av Europas länder sitter man idag med den uppgift framför sig som vi i Sverige tog itu med för snart tjugo år sedan: att hitta ett pensionssystem som är hållbart i ett samhälle med lägre tillväxtsiffror och "bredaxlad" befolkningspyramid.

Är du kvar i vackra sommarsverige kan du väl spana lite på hemmaplan! Vad tycker cafégrannen på Avenyn om en pensionsålder på 75 år? Vad säger medresenären på Vaxholmsbåten om det här med att själv välja fonder i pensionssystemet? Vi har ett pensionssystem som fyller hundra år i år. Visst har det skett en mängd omgripande förändringar sedan 1913, men som sagt, fler rester än vi kanske anar finns kvar än idag. Se till att få lite perspektiv på våra inhemska lösningar under sommaren så tar vi tag i frågan hur det svenska pensionssystemet skall se ut 2113 när vi ses igen i höst!

Nu tar vi sommarledigt här på bloggen och kommer tillbaka i augusti.

God spaning och en trevlig sommar!
Jeanette Hauff, sparekonom

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension


 




Sol, sommar – och pension



Sommaren är här och snart är det dags för mig att gå på semester, men innan jag lägger mig i hängmattan tänker jag tillbaka på Almedalen där jag befann mig i förra veckan. I år har det pratats mer om pension och långsiktigt sparande än någonsin tidigare; ett sextiotal seminarier behandlade ämnet pension i någon form under veckan. Och eftersom vi på Skandia har ansvar för nästan var tionde sparad svensk krona så var jag och några kollegor självklart på plats för att delta.

Premiepensionen, där svenska folket får välja hur en del av den allmänna pensionen ska förvaltas bland 800 fonder, har varit en snackis under våren och Almedalen var inget undantag. Svårigheten att välja är det som oftast förs fram som det största problemet. LO gick längst i kritiken och gjorde ett utspel om att premiepensionen borde skrotas på grund av att avkastningen i genomsnitt har varit för dålig.

Nu ska man komma ihåg att avkastningen på premiepension ändå varit större än inkomstutvecklingen i samhället under samma period, vilket avgör hur resten av den allmänna pensionen (inkomstpensionen) utvecklas. Premiepensionen kommer alltså inte att slopas, även om jag kan hålla med om att det finns saker som kan förbättras (det skriver jag om här). Det perfekta pensionssystemet är inte uppfunnet ännu, även om vi i Sverige kanske har det bästa i världen.

I branschen skojar man ofta om att problemet med att arbeta med pensioner är att det är så tråkigt. Att man inte direkt blir populärast på sommarfesten när man berättar om sitt jobb. Men precis som naprapaten som behandlade gäster i Skandias trädgård i Almedalen fick höra om allsköns krämpor på sina fikaraster, så kom flera personer fram till mig och ville prata pension så snart de fick höra vad jag jobbar med. Och det gäller faktiskt människor i alla åldrar, vilket såklart är kul med tanke på hur viktigt det är.

Vill du också få bättre koll på pensionen är Minpension ett bra ställe att börja på. Där kan du se alla delar av din pension och göra prognoser för just ditt pensionspussel. Är du kund hos Skandia hittar du enklast dit med ett enda klick när du ändå är inloggad i vanliga internetbanken.

Trevlig sommar!

Mattias Munter, pensionsekonom

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 




Din framtida premiepension



Äntligen! utbrast hela svenska folket. Nu är översynen av premiepensionssystemet publicerad.

Nejdå. Jag känner mig trygg i att jag tillhör en mycket liten minoritet som kastade sig över premiepensionsutredningen när den presenterades av Stefan Engström i fredags. Och eftersom jag utgår ifrån att du nog inte var en av dem som utbrast ”Äntligen!” så ska jag inte kommentera varenda en av de söta och sura karameller som påsen innehöll.

Men jag tänkte bjuda på avsmakningsversionen.

Om du tillhör den fjärdedel av premiepensionsspararna som vill välja fonder själv och tycker det är viktigt med ett stort utbud så lär du tyvärr inte jubla högt. Utredningen vill allra helst ersätta hela fondtorget med upp till tio statliga fonder. Du tar smällen om det går åt skogen, men du får inte så stor frihet att välja vilken korg dina ägg ska ligga i.

Om du tvärtom tillhör den stora gruppen passiva premiepensionssparare, som låter bli att välja och hellre vill ha jämn och stabil avkastning än hög risk och hög potential, så öppnar utredningen för en riktigt trevlig förbättring.

Den vill göra det möjligt att gå över till statens traditionella försäkring (där avkastningen jämnas ut med återbäring istället för att svänga upp och ner) gradvis innan pensionen. Det tar bort roulette-effekten vid pensionering som kan sänka pensionen med tjugo procent i ett slag. Motiveringen är precis den problematik som jag belyst tidigare: att sparare kan ha oturen att gå i pension ett år som 2008 och då lägga över sparandet i traditionell försäkring där den lägre pensionsnivån riskerar bli permanentad. Det skulle samtidigt kunna ge bättre förutsättningar för avkastning under utbetalningstiden.

Men, i samma andetag öppnar utredningen också för att tvärtom slopa statens traditionella pensionsförsäkring helt, trots att hälften av spararna valde den år 2010-2011 när valet var neutralt utformat (numera krävs mer av ett aktivt val). Den skriver att spararna lika gärna kan lägga premiepensionen i en lågriskfond från Sjunde AP-fonden. Men i så fall tvingas pensionärerna välja mellan att fortsätta ha premiepensionen på börsen – eller få låg ränteavkastning i flera decennier efter pensioneringen.

Ingen höjdare. Åtminstone inte ur spararnas perspektiv.

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom

PS. Om du vill läsa hela utredningen hittar du den här.

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



Peter|2013-06-09 14:17:13

Roulette är rätta ordet. Litar absolut inte på staten och dessa utredningar som svänger i 180 grader på några år. Eget sparande och ser PPM mer som en krydda i nuläget, trots bra avkastning.
Anmäl


SH|2013-06-09 18:28:07

Ett problem med traditionell försäkring er att den med tiden, når många börja ta ut ut försäkringen och inte så många nya kommer till, så blir försäkringen en blandfond med mestadels räntor (pga liability matching). Det er mycket man kan si om fondbolags kostnader, men försäkringsbranchen er mycket, mycket värre mhp dolde kostnader.
Anmäl


Skandia|

Tack för ditt inlägg SH! Förhållandet mellan in- och utbetalningar behöver inte nödvändigtvis leda till att bolaget inte får placera som man vill. Det gör däremot i alla lägen förhållandet mellan vad man lovat i form av garanterade utbetalningar och de totala tillgångarna. Det så viktiga nyckeltalet som visar detta, solvensgrad, har Jim förklarat i ett tidigare inlägg här på bloggen.
Om försäkringsbranschen är särskilt skyldiga till dolda kostnader vet jag inte men det som kan vara svårt är att som kund sätta sig in i alla delar. Riskkostnader för eventuella försäkringsmoment, administrativa kostnader för försäkringen och kostnader för kapitalförvaltning ska täckas. I ett ömsesidigt bolag som Skandia Liv kan man dock vara trygg med att man aldrig betalar mer än nödvändigt; uppstår överskott i någon del så kommer dessa alltid tillbaka till spararna. //Mattias

Anmäl



Äpplen, päron och din premiepension



Mitt inlägg om premiepensionen har uppmärksammats av Sjunde AP-fonden (AP7) som på sin blogg låter Johan Florén ge sin syn på hur premiepensionen ska förvaltas. Det är roligt att ämnet väcker debatt och det är trots allt en fråga som berör de flesta svenskar. Tyvärr blandar han ihop äpplen med päron och rubriken i sig (”Skandia vill sänka svenskarnas pensioner”) blir vilseledande. Jag tänkte försöka förklara en del av det som kommer fram i inlägget (läs gärna mitt och AP7:s inlägg först, så hänger du med lättare).
 
För det första glömmer Florén att nämna att det är spararna själva som vi frågat och deras behov vi har utgått ifrån. Vi tycker att det är rimligt att de får vara med och tycka till om ett sparande som berör alla och som samtidigt i termer av pensionskapital kommer att vara större än vad man kan spara ihop till som privat pensionssparande.

Florén inleder med att göra en poäng av att traditionell pensionsförsäkring redan finns för premiepensionen och det är helt rätt att staten erbjuder ett eget alternativ här. Men eftersom jag inte får välja det förrän efter att jag gått i pension så hjälper det mig inte mot ett börsfall halvåret innan. Att många vill ha lösningen är uppenbart om man ser statistiken från 2010-2011 när 40 procent valde det alternativet för utbetalning trots att det inte handlar om stora pengar för dagens pensionärer. I framtiden är det lätt att se att staten kommer att driva Sveriges största livbolag (man kan fråga sig om det verkligen var syftet med premiepensionssystemet, men det tar vi en annan dag).
 
Vidare riktar Florén skarp kritik till sparformen traditionell pensionsförsäkring mot bakgrund att flera bolag haft det svårt under 2000-talets omtumlande finanskriser och han beskriver det som en ”vackert väder-produkt”. Jag tror att många skulle hålla med om att den beskrivningen passar bättre in på rena aktieinvesteringar, de går ju bara bra när solen skiner. Precis lika väl som det finns skillnader mellan starka och svaga fonder så finns skillnader mellan starka och svaga livbolag. Ett starkt livbolag har inga problem att hålla det man lovat sina kunder och samtidigt skapa bra avkastning utöver det. Nu handlade mitt inlägg inte alls om garantier så jag nöjer mig med att konstatera att traditionella livbolag lovar kunden något överhuvudtaget, medan fonder som AP7 Såfa inte gör det. Det intressanta i slutändan oavsett sparform är avkastningen som det kan ge och vilken risk man är beredd att ta.
 
Florén verkar övertygad om att noterade aktier är det som kommer att leverera högst avkastning ”över långa tidsserier” som han uttrycker det. Kristallkulor har varken vi eller AP7 men låt oss titta på hur de senaste 15 åren sett ut, med oss själva som exempel:


En hundralapp för 15 år sedan i ett globalt aktieindex är alltså idag värd 152 kr medan motsvarande hundralapp hos Skandia Liv är värd drygt 246 kr*. Jag kan inte se att man som pensionssparare i en portfölj med spridning på fler tillgångar är bara aktier skulle ha mindre pengar att röra sig med.
 
En förklaring till varför avkastningen kan bli så bra är att Skandia Liv sprider riskerna på fler tillgångsslag än någon annan. Vi har på senare år kraftigt ökat andelen alternativa investeringar, delvis med anledning av att börsnoterade aktier varit en så osäker resa. Blandfond kan man slarvigt kalla det men det är en unik sådan som innehåller investeringar i tillgångar som normalt inte är tillgänglig för en vanlig sparare, såsom fastigheter, infrastruktur och onoterade bolag.
 
Och just det, att ett traditionellt livbolag kan investera i mer illikvida tillgångar än en vanlig fond, ger möjlighet till hög avkastning som inte rör sig precis som världens börser gör. En strategi som understöds av en färsk OECD-rapport som tar upp just den möjligheten som är unik för institutionella investerare.
 
Självklart kan man trots den historiken välja att tro att börsnoterade aktier är det tillgångsslag som kommer att ge bäst avkastning över lång tid. Det är möjligt att det är så. Men frågan är då över hur lång tid och till vilka variationer (just AP7 har tappat minst 10 procent under fyra av de tolv år fonden funnits). Det kommer nämligen leda till att många pensionssparare i framtiden tvingas konstatera att man hade ”oturen” att gå i pension vid fel tillfälle, för att världens börser rasade just innan.

Mitt huvudargument är att jämna ut de här svängningarna med hjälp av återbäringsränta. Florén ifrågasätter det eftersom han väldigt korrekt noterar att återbäringen ”försvinner”, när börserna rasar (ibland med lite fördröjning). Men det är ju just då utjämningen är som bäst för spararen som ska gå i pension! Om du fick välja mellan att ditt pensionskapital krymper med 0 procent (återbäring ”försvinner”) eller med 10, 20 eller 30 procent (vanlig aktiefond rasar), så tror jag att valet är ganska lätt (mer om hur det fungerar förklarade jag förra veckan).

Jag vill slutligen poängtera att AP7 Såfa är en bra konstruerad fond, som absolut bör vara valbar och konkurrera med andra fonder på premiepensionsmarknaden. Passiva sparare bör dock få pengarna placerade i traditionell pensionsförsäkring med återbäringsränta hos ett starkt bolag, eftersom de flesta sparare prioriterar jämnhet före berg-och-dalbana. Det behöver dock inte betyda att man får lägre pension än den som satsat fullt ut på aktier!
 
Mattias Munter, pensionsekonom
 
*) För jämförbarheten har jag inte tagit hänsyn till kostnader för kapitalförvaltning
För Skandia Liv handlar det för närvarande om 0,06 % per år. Fondavgifter varierar.

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



RJ|2013-05-24 15:58:30

På tal om äpplen och päron... Det känns lite märkligt att jämföra med MSCI World Index. Det är ju nästan ett amerikanskt index. Av de tio största innehaven är nio amerikanska bolag. Det känns mer relevant att jämföra med t.ex. SIX Return Index, som avspeglar Stockholmsbörsens avkastning inklusive återinvesterade utdelningar. Indexet har stigit med 203,8% under din mätperiod, och har alltså gått bättre än SkandiaLiv. En hundring investerad i SIX RX har växt till 304 kronor.
Anmäl


Skandia|

Hej RJ, och tack för ditt inlägg.
Inlägget handlar om en jämförelse med icke-valet i premiepensionen AP7 Såfa som är en global indexfond. Det vore alltså mer äpplen och päron att jämföra med ett svenskt aktieindex. //Mattias

Anmäl


Jenn Johansson, huvet på sne|2013-05-25 07:54:42

PPM systemet är en tummelplats för sk studerat folk/företag som på ett sofistikerat sätt via en flora av avgifter förser sig av de pengar som många arbetande stackare tror ska bli ngt bra för deras åldersdom. Avkastning på 100 % på 10-15 år? Inte så lysande, 4% ränta ger en kapitalökn på 80% på 15 år, och vad och var är den köpkraften om 15 år? Jo den har gått åt att föda och göda profitörerna! Alla lismande rådgivare som via skrämsel- propaganda skapar ett icke föraktligt antal människor som varken vet ut eller in! PPM systemet är ett av de värsta svek som gjorts av 08-maffian, men alltför många är likt mej okunniga, men jag har 37 000 i pension, genom eget tänkande och min sambos PPM kapital har jag på 10 år plockat upp från 20 000 till 200 000 dom pengarna har jag snott från troende aktieägare, stackare ! Jag hjälper så många jag hinner, kostnadsfritt. Om du inte är girig, inte har bråttom, så bara vänta på smäll efter smäll, för så fungerar börsen, index hit och index dit ! T ex, när den lille charmören i Pyongyang verkade få tillgång till för mycket knallpulver så Obamas nattsömn kunde bli störd, inte då heller hjälpte index! Men charmören har ju lurat dom andra nu ska han plötsligt förhandla! Och förmodligen sålde han sina aktier i Schweiz dagen efter . Och index steg !
Anmäl


Äpplen och granatäpplen...|2013-05-26 10:47:32

Varje enskild jämförelse mellan något aktieindex och traditionellt sparande är egentligen en mycket konkret komplimang för den traditionella. Att kunna jämföra Skandia Liv med MS World eller SIX Return Index (oavsett vem som "vinner" i sammanhanget) är som att jag skulle blogga om att jag "nästan" cyklade om min grannes Porsche när vi tävlade till jobbet. Känns inte som att Porsche ägaren i det sammanhanget kan vara så kaxig eftersom förutsättningarna och villkoren är helt olika på många sätt. Bra skrivet Munter, alltid lika trevlig läsning!
Anmäl



Nu kommer återbäringen!



Jag heter Mattias Munter och arbetar som pensionsekonom på Skandia. Det här är mitt premiärinlägg och framöver kommer jag att blogga om pensionsfrågor i stort och smått, allt för att du lättare ska kunna förstå vad din framtida lön kommer att bestå av och vad som är viktigt för dig att tänka på.

Precis som Jim berättade i sitt senaste inlägg så höjer Skandia Liv den så kallade återbäringsräntan till 5 procent från och med den 1 maj. Tidningar brukar ofta också skriva om något vi kallar totalavkastning. De här två är inte riktigt samma sak, men hänger ihop på ett finurligt sätt för att passa för just pensionssparande. Såhär funkar det.

Skandia Liv förvaltar alltså runt 300 miljarder kronor för omkring 1,2 miljoner kunder och placerar dessa i traditionella tillgångsslag som aktier, räntor, fastigheter men även i alternativa investeringar som infrastruktur, onoterade bolag och råvaror. Avkastningen på den placeringsportföljen är det som rapporteras som totalavkastning, ungefär på samma sätt som du kan följa utvecklingen på en blandfond eller ett aktieindex.

Avkastningen kan, precis som för fonder, landa på minus under ett dåligt år. Men till skillnad från i en fond påverkar det inte ditt sparande direkt, eftersom vi jämnar ut bra och dåliga år med hjälp av… just precis, återbäringsräntan.

Man kan säga att vi sparar lite extra i de gemensamma ladorna i bra tider för att kunna ta av i sämre tider (att sparandet omfattas av en garanti blir din försäkran om att ladan du byggt med dina insättningar inte brinner ner, utan står kvar när du ska gå i pension).

Ta finanskrisens 2008 som exempel: vår avkastning landade på minus 13,4 procent, men spararna fick 2,4 procent i återbäring. Åren efter sköt avkastningen i höjden, men återbäringen höll vi lägre så att vi kunde fylla på ladorna igen. Bilden nedan illustrerar på ett bra sätt hur det fungerat i praktiken från 1992 till idag.

Tekniken för att jämna ut avkastning med återbäringsränta är ovanlig och det är faktiskt bara vissa traditionella pensionsbolag som använder tekniken idag. Det är synd, för den passar väldigt bra för just pensioner. Alla vill ju ha en pension som svänger så lite som möjligt, men för att uppnå detta med sparformer utan utjämning behöver man minska risken i placeringarna, till exempel genom att investera mest i obligationer för dem som närmar sig pensionsåldern. Det ger lägre förväntad avkastning som följd – och eftersom utbetalningstiden kan vara minst lika lång som tiden man sparat så gör det väldigt stor skillnad.

Det fina med att använda återbäring är att det tvärtom går att minska svängningarna utan att minska risken och möjligheten till hög avkastning. För en gångs skull går det att både äta kakan och ha den kvar.

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom

 

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension



z|2013-05-07 13:31:42

munter läsning! :)
Anmäl


Leif Dahlqvist|2013-05-11 09:31:42

Obegripligt! Nyligen fick jag min pensionsutbetalning från Skandia LIv sänkt med 600 kr per månad. /Leif
Anmäl


Skandia|

Hej Leif, och tack för din kommentar. Jag förstår om detta kan upplevas som svårt, men det som påverkat ditt månadsbelopp har att göra med att vi använder en prognosränta när vi beräknar utbetalningar. Det innebär, förenklat, att vi betalar ut en del av den framtida avkastningen redan från första utbetalningen. Annars skulle pensionerna generellt sett bli mycket lägre från början och högre sent i livet, eftersom kapitalet fortsätter växa även efter att du börjat få utbetalningarna. Men detta kräver såklart att vi anpassar våra förväntningar på den framtida avkastningen efter det ekonomiska läget, så att kapitalet räcker hela vägen. Ändringen har alltså inte påverkat ditt försäkringskapital utan bara hur det ska fördelas under utbetalningstiden (hur mycket framtida avkastning du ska få utbetalt redan nu). I det brev som du fick i samband med ändringen förklaras detta i mer detalj. // Mattias

Anmäl



Fungerar traditionell förvaltning fortfarande?

Taggar: sparande pension Jim


Många inlägg här på bloggen handlar om fonder, och nyligen skrev jag ett inlägg om strukturerade produkter. Det här är två sparformer som är både populära och som engagerar många läsare och kunder, vilket vi tycker är jättekul! Men ett ämne som vi inte har skrivit så mycket om, men som är den i särklass största sparformen bland våra kunder, är den traditionella förvaltningen - som funnits sedan slutet av 1800-talet. Det här är extra aktuellt eftersom vi höjer återbäringsräntan till 5 från 3 procent på kundernas traditionellt förvaltade försäkringskapital från den 1 maj. Det kan vi göra, trots låga räntor, för att vi har en ”allvädersportfölj”, som innehåller många olika sorters tillgångar och kan därför leverera en stabil avkastning även om de finansiella marknaderna går upp och ned.

I korthet handlar traditionell förvaltning om att livbolaget förbinder sig att längre fram ge tillbaka spararnas pengar i form av garanterade utbetalningar, dvs. att du får dina sparpengar tillbaka när du går i pension. Ambitionen är dessutom att du som sparare ska få ta del av avkastningen i portföljen genom den så kallade återbäringsräntan. Under de senaste 15 åren har den genomsnittliga återbäringsräntan uppgått till 6,2 procent per år.

Trots detta har kritiker varit ute och ifrågasatt sparformen – den är utdömd påstås det.  Å andra sidan kanske det inte är så konstigt med kritik när vissa livförsäkringsbolag har stängt för nya kunder och andra har höjt sina avgifter de senaste åren. Men tyvärr buntar man här samman alla livbolag – oavsett finansiell styrka – i ett och samma fack. Och det ger en skev bild.

Den främsta anledningen till att vissa ifrågasätter sparformen är dagens rekordlåga räntor. Låga räntor är en utmaning för alla som placerar långsiktigt eftersom de ger låg avkastning och dessutom gör att värdet på obligationer faller när räntorna stiger, vilket de så småningom förväntas göra.

Den finansiella styrkan i ett livbolag är a och o och brukar mätas som så kallad ”solvensgrad” som är ett mått på bolagets totala tillgångar jämfört med värdet av vad bolaget har lovat sina kunder i form av framtida garanterade utbetalningar. Bolag med låg solvensgrad ”tvingas” att ha en mycket stor andel av sin portfölj i obligationer för att kunna uppfylla sina framtida garantier. Bolag med hög solvensgrad har däremot stor handlingsfrihet i att placera pengar i andra tillgångsslag.

Skandia Livs solvensgrad uppgår för närvarande till 156 procent, vilket innebär att våra kunders samlade tillgångar överstiger våra utställda garantier (dvs. de ”skulder” vi har till våra kunder) med 56 procent. Det ger oss frihet att investera som vi vill och idag ha omkring 60 procent av vårt portföljinnehav placerat i t ex aktier, fastigheter, råvaror och onoterade innehav. De här tillgångarna ökar möjligheterna till att skapa avkastning även med de rekordlåga räntorna och ger en god riskspridning. Och det är just tack vare att vi är så finansiellt starka som vi kan ha en så pass hög andel i riskfyllda tillgångar i portföljen. Och det kan inte de finansiellt svaga bolagen ha.

Man kan säga att tuffa tider sållar agnarna från vetet – och det är viktigt att du som sparare noga undersöker det livbolag du tänker investera i.

Så svaret på frågan om den traditionella sparformen fungerar eller ej: mitt svar är ja!

Jag vill också passa på att hälsa Skandias pensionsekonom Mattias Munter välkommen, som inom kort kommer att börja blogga här. Utöver värdefulla pensionstips kommer han också att kunna ge dig ännu bättre insikt i hur den traditionella livförvaltningen fungerar och vad det innebär för dig som kund.

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

 

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring

 



Gustav|2013-04-30 10:00:08

Traditionell försäkring är bra. Synd bara att Skandias alternativ är dyrare, har lägre solvensgrad och lägre avkastning över tid än t.ex. AMF.
Anmäl


Jim Rotsman|

Hej Gustav, tack för din kommentar och roligt att höra att du också gillar traditionell försäkring. Det stämmer att AMF också är ett starkt livbolag som historiskt levererat bra avkastning. AMF tillhör liksom Skandia ett av de bolag som har potential att ge god avkastning framöver. //Jim

Anmäl


Daniel|2013-04-30 16:50:08

jim, varför har Skandia och AMF möjlighet till god avkastning framöver, vad baserar du det på? Och vilka andra Livbolag har inte det och varför?
Anmäl


Jim Rotsman|

Hej Daniel, generellt brukar man säga att de bolag som har potential till att ge bra avkastning är de som är finansiellt starka dvs. har hög solvens och således stor frihet att placera enligt sin investeringsstrategi. //Jim

Anmäl



Hur viktigt är det orange kuvertet?



Det är vid den här tiden på året jag brukar skriva om att inte lägga det orange kuvertet på kylskåpet. Antingen har ni fått det eller så kommer ni att få det inom kort.  Öppna det, läs det, fundera över innehållet, brukar jag skriva. Så inte i år.

Hos varannan svensk – framförallt hos kvinnor – skapar tanken på kuvertet oro, enligt en undersökning som Skandia genomfört. Hela sex av tio tycker att de har alltför dålig koll på sin pension, men bara var fjärde tycker att det orange kuvertet hjälper dem fatta pensionsbeslut.

Man kan fundera över vad inkomstpensionen - som ju redovisas i det orange kuvertet från Pensionsmyndigheten - har för funktion. Man kunde för ett antal år sedan se det som en garant för bibehållande av levnadsstandard. Ni minns 60% av slutlön, ni minns de 15 bästa åren - det gamla pensionssystemet. Kanske funkar det fortfarande för den grupp som just gått i pension nu.

Men hur är det rimligt att uppfatta inkomstpensionen idag - för oss som har en bit kvar till pensionering? Vi vet att vi får - i bästa fall - 50% av slutlön. För de som tjänar över brytpunkten blir det mindre, ibland mycket mindre. Är det vettigt att se det som en garant för levnadsstandard? Kan din levnadsstandard tåla ett tapp med 50% av intjäningen på ett bräde - personligen har jag lite svårt att få ihop just den ekvationen.

Låt mig knyta ihop de här lösa funderingarna med varför du skall låta det orange kuvertet damma på hyllan. Kanske är det inte vetskapen om vad du kommer få i inkomstpension som kommer att trigga dig att se över pensionen. Kanske är den allt mindre inkomstpensionskakan inte det allra, allra viktigaste för dig att ha koll på - kanske skall du istället tänka helhet. Tjänstepension, eget sparande - tillsammans med inkomstpension från staten.

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



Bosse|2013-03-17 15:27:25

Tydligen inte alls!!
Anmäl


Banker och BONUSAR|2013-03-18 10:51:53

Inkomstklyftorna i samhället blir större och större - över hela världen! På Cypern röstas idag om "engångsskatt" på bankkundernas kapital - detta för att ev. rädda Cyperns rätt att vara kvar i EU + få nya lån. Denna konfiskation motiveras bl a av att det finns många rika ryssar som har pengar i cypriotiska banker....... pengar som kanske inte intjänats på ett hederligt sätt. Men - vad vet vi eller bankerna om detta? Vem kan döma? *** NYTT STYCKE! Ett annat inslag i dagens nyhetsflöde var att bankpersonal som jobbar vid disken möts av kundernas arga frågor kring bankernas vinster och bankdirektörernas BONUSAR!!! Varför ska de redan välavlönade direktörerna tjäna ytterligare pengar på jobb som görs av duktiga medarbetare på bankgolvet? Detta är en fråga som jag tror skulle locka till stort gensvar även här på Skandia-bloggen. Jag skulle önska att du Jeanette tog tag i frågan! Varför inte göra en JÄMFÖRELSE mellan samtliga stora banker i Sverige - jag tror faktiskt att Skandiabanken skulle framstå som en relativt blygsam och hederlig bank i jämförelse med de allra största. Ni får antagligen ett stort gensvar från kundkretsen - ifall det nu är något ni önskar (???). Kanske får ni också nya kunder!
Anmäl


Göran|2013-03-18 11:00:05

Som pensionär sedan 1998 (med pension enligt det gamla systemet!) vet jag att det är dåraktigt att lita på politikernas "garantier". Och det är nog någonting som gäller generellt, oavsett tid och oavsett regim. Du som är någorlunda ung, och alltjämt i arbetslivet, se till att spara själv, på egna villkor, med de sparade pengarna inom ditt egna räckhåll. Absolut inga konstruktioner som kostar avgifter (ex fonder, det blir orimligt dyrt i längden. Förlåt, SkandiaBanken, men det är sanningen.) Köp egna aktier och ev andra papper. Följ utvecklingen och gör de omplaceringar som kan behövas. Om du är ny som aktiesparare så är kanske den nya kapitalförsäkringsmodellen intressant, du kan omplacera utan reavinstskatter.
Anmäl


A|2013-03-19 12:49:35

Nej, det orange kuvertet är ingen kul läsning. Jag tjänar strax över svensk medellön, och för varje år som går så får jag se min prognos komma någon hundralapp längre ifrån att nå upp till nivån för garantipension! Jag får inte ens 40%, och jag förstår inte hur det kan komma sig. ... Sedan tillkommer dilemmat att jag har så många decennier kvar tills det blir min tur, att jag tror att det inte kommer att bli någon pension alls till mig. Man håller på att översvämma det sociala skyddsnätet, och de stora förlorarna blir min generation - som har betalat full skatt till det systemet, men som kommer hinna få uppleva att det inte finns längre när vi behöver det.
Anmäl



Inkomstpensionen - så funkar den



För några veckor sedan kom en ny prognos vad gäller inkomstpensionen. Det är Pensionsmyndigheten som ett par gånger varje år presenterar en prognos för det svenska inkomstpensionssystemet.

Vi kan väl börja med att vara lite tekniska. Dina inkomstpensionsrätter som sätts av varje år är knutna till inkomstindex, dvs den genomsnittliga löneutvecklingen i Sverige. Det verkar ju rimligt - "räntan" på dina pensionsrättigheter skall ju stämma överens med hur tillgången (i detta fall lönerna) utvecklas i verkligheten.

Så långt allt gott. Men fundera på vad som händer om allt färre arbetar - kanske beroende på arbetslöshet, kanske på att färre är i arbetsför ålder. Mindre tjänade pengar för svensken som grupp, mindre inbetalade avgifter till pensionssystemet - och på sikt en obalans. Dina fiktiva pensionsrättigheter skulle då räknas upp med lite för mycket - om man bara använt löneindex.

Nu gör man inte så. Man tar löneindex - men lägger till ett balanstal. Det här balanstalet syftar helt enkelt till att hålla pensionssystemet i någorlunda balans - så att inte kommande generationer ärver ett ihåligt system den dagen de skall börja betala in till och slutligen konsumera sin pension. Det är också det här balanstalet som sjunkit rätt rejält, visar Pensionsmyndighetens prognos. Orsakerna är bland annat inflation: sedan förra prognosen i oktober har konsumentpriserna sjunkit rätt rejält.

Det här slår, precis som vi varit inne på, på pensionsrättigheterna för dem som jobbar. Det slår också på pensionerna för dem som redan gått i pension, det som populärt går under benämningen "bromsen". Sammantaget ser 2014 ut att bli en minskning av pensionerna med 1,4% - att jämföra med den tidigare prognosen för 2014 på -0,8%. Detta skall också ställas i relation till en betydande uppräkning i år (+4,1%) - och antagandet är också att utvecklingen 2015 och framåt skall innebära en årlig uppräkning.

Inte lätt det här med pensioner. För visst är det ett löfte från samhället om en framtid som ibland ligger långt, långt fram i tiden. Hur det där löftet ser ut - och framför allt hur det uppfattas av oss som bor och arbetar i samhället kan man fundera mycket på. Återkommer i frågan!

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



Ragnar Jönsson|2013-02-03 15:21:18

Vad jag förstår så betalas det in pensionsmedel för hela lönesumman, men man får bara pensionsrätter för upp till 7,5 inkomstbasbelopp. Staten tar alltså hand om pengar över denna gräns, de går inte in i pensionssystemet. Varför är det på detta viset? Nu talar pensionärsorganisationer om att de vill ta bort premiepensionen och föra över pengarna till inkomstpensionen, för att stärka inkomstpensionen. Men vore det inte bättre att stärka systemet totalt sett, t.ex. genom att låta även pengar över 7,5 inkomstbasbelopp gå in i systemet?
Anmäl


Jeanette Hauff|

Du har rätt Ragnar, en del av det du betalar in ger inga pensionsrätter. Visst skulle en förstärkning av pensionssystemet med dessa pengar ge just den effekt man nu söker: stabilare och jämnare pensioner. Samtidigt innebär det då att statsbudgeten minskar - nu går pengarna ju rakt in i statskassan. Men håll ögon och öron öppna, jag är säker på att pensionsdebatten när den tar fart kommer att snudda vid just det här ämnet. //Jeanette

Anmäl



Var är pensionsskulden?



På di.se läser jag att Sveriges kommuner är skuldtyngda och att deras skuldberg växer. Dagens Industri lyfter fram exempel på kommuner där ekonomin är så ansträngd så att till och med en lokalpolitiker har jämfört den egna ekonomin med Grekland. Artiklarna verkar dock ha missat en stor skuldbörda för kommunerna, pensionsskulden. Kommunernas skuld till sina före detta anställda uppgår till mer än 200 miljarder kronor. En skuld som till stor del göms undan i den kommunala redovisningen och det finns stor risk för att den blir en dyr smäll för skattebetalarna i framtiden.

Redan på 1990-talet var pensionsskulden så stor att den blev obekväm. Lagstiftningen ändrades 1997 så att pensionsskulder intjänade före 1998 inte behövde redovisas som skulder i kommunernas balansräkningar. Istället hamnade skulden som en upplysning under rubriken "ansvarsförbindelse".

Men pensionsskulden måste betalas, precis som kommunens alla andra långfristiga skulder. Att 195 miljarder av pensionsskuldens totala 216 miljarder inte redovisas som skuld i balansräkningen för 2010 är en starkt bidragande orsak till den tickande pensionsbomben. Det är den här konstruktionen där verkliga skulder redovisas som ett halvdiffust åtagande som gör att många vilseleds och inte förstår allvaret.

Som försäkringsbolag är det naturligt för oss att förutse risker. Alla kommuner och landsting bör ha en tydlig finansiell strategi för hur pensionsskulden ska hanteras. Med kraftfulla insatser de närmsta tio åren, till exempel genom att amortera av till en försäkringslösning, finns bra förutsättningar att komma till rätta med problemet.

Läs gärna mer om kommunernas pensionsskuld i Skandias pensionsrapport Betala nu -bädda för morgondagens välfärd.

Patrik Hesselius
Välfärdsekonom, Skandia




Finns det pengar till framtidens pensionärer?



Jag kan inte riktigt släppa en betraktelse jag läste i DI för ett tag sedan. Den började med ett konstaterande: pensionsdebatten är svår att förstå sig på. Som man uttryckte det i artikeln: "Missnöje är grundackordet, men skälen till missnöjet är inte alltid logiska."

På senare tid har det varit premiepensionen som stått i fokus, dvs den del av den statliga pensionen du själv bestämmer över. Till skillnad från dina övriga statliga pensionsavsättningar som till allra största del går till utbetalningar till dem som redan gått i pension investeras dina premiepensionspengar i reda fonder.

Fundera över vad som hänt om dessa pengar istället, som föreslagits i debatten, gått in i buffertfonderna. Vårt nya pensionssystem innebär ju inte bara att vi infört ett premiepensionssystem, utan också att det nu finns en bromsmekanism i det statliga pensionssystemet. Enkelt uttryckt: finns det för lite pengar i AP-fonderna - antingen beroende på att pensionsinbetalningarna från alla i arbete går ned eller att värdet på AP-fondernas tillgångar går ned - kommer de pensioner som betalas ut idag, just nu, att minskas.

Ni ser det själva - det handlar om två olika generationer. Dagens pensionärer gynnas helt klart av att bromsen tas bort - eller att AP-systemet tillförs en herrans massa pengar (t.ex. från premiepensionssystemet) och bromsen därmed kommer att slå in mycket mer sällan. Dagens unga däremot gynnas väldigt lite av att bromsen försvinner. Att dagens PPM-pengar tas i anspråk för att täppa igen hålen i pensionssystemet de närmaste åren gör ju att hålen om tjugo år, om trettio år - när dagens unga skall gå i pension - blir så mycket större.

DI fortsätter med något jag tycker det kan vara värt att fundera både en och två gånger över. "Premiepensionen är till för att de yngre skall känna att de betalar till sin egen pension och inte bara till dagens stora pensionskullar." Långsiktiga beslut är det svåraste som finns. Långsiktiga beslut när man har frestande stora samlingar av pengar, läs premiepensionssystemet, inom behaglig räckvidd - pengar som i en handvändning skulle lösa de momentana problemen är om möjligt ännu svårare. För att citera vår vd Bengt-Åke: tänk längre!

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom



Peter|2012-11-23 14:59:16

Pengarna kommer inte att räcka. Behövs inte mycket kalkyler för att förutse att det kommer bli stora utmaningar med framtidens pensionssystem. Egna försäkringar och eget sparande är nog nödvändigt.
Anmäl



Hur får man pensionerna att växa?



Pensionssparande handlar om pengar, stora pengar. Hur vi bäst hanterar dessa var temat för gårdagskvällens Dokument Inifrån. Ett försök till genomlysning av pensionssystemet vi valt i Sverige, det är bra. Kritik mot att vi som nation tar för mycket risk med våra pensionspengar genom att binda dem i aktier, det är också en relevant diskussion - liksom en debatt om finansmarknadernas roll i samhället.
 
Ändå lämnar programmet mycket övrigt att önska. Det är lätt att kritisera beslut när man har facit i hand, och framförallt får programmakarna det att framstå som att det finns andra, mycket bättre alternativ för vårt pensionssparande, som inkompetenta människor valt bort. Att investera enbart i statsobligationer, som ansetts vara säkra papper, nämns som ett alternativ. Gärna genomlysning säger jag då - men någon form av verklighetskoppling vore klädsamt. Fullföljer man programmets resonemang så framstår "pengar i madrassen" som det bästa för spararna. Är det ett realistiskt resonemang att driva?
 
Skandia förekommer också i programmet. I princip allt som rörde oss var dock gammal skåpmat. Påståenden som är nog så allvarliga, men som hände på tidigt 2000-tal när vi var ett helt annat bolag, och som blivit utredda i botten. Glädjande nog hade rapporteringen kring de arvoden vi betalade våra rådgivare för att slutföra köpet av vårt moderbolag nyanserats avsevärt, så att det inte längre såg ut som om det var vi som fick plocka upp notan för Old Mutuals rådgivare.
 
För mig blev programmet en bekräftelse på att vi gjort rätt. Att vi väljer att göra Skandia kundägt och kundstyrt, och att vi valt att ta bort den rörliga ersättningen för ledningen i Skandia, det är steg som särskiljer oss och som tar oss i rätt riktning. Vi kan och vill vara långsiktiga, precis som finansmarknadsminister Peter Norman efterlyser i programmet. Det känns otroligt bra.

Hälsningar
Bengt-Åke Fagerman, Skandias koncernchef



Bettan|2012-10-22 13:39:19

BORTTAGEN BONUS för ledningen i Skandia! Till dem som klagar på Skandias ledning skulle jag vilja säga: jämför med bonusarna de största fyra affärsbankerna låter sin ledning plocka ut! Förutom åtskilliga miljoner i "vanlig lön". Varför bonusar till bankledningar??? kan man fråga sig - det är ju medarbetarna på golvet som ser till att banken blir en bank som anställda och kunder känner sig stolta över. Som BÅF skriver: "det känns otroligt bra". Heder åt er!!!
Anmäl



Objektiv granskning i SVT, eller hur var det?



Ikväll kl 20.00 sänds Dokument Inifrån på tema pensionspengar, där Skandia omnämns. Redan på nyheterna i morse fick vi lite försmak på programmets innehåll, och jag måste säga att jag är besviken. Programmakarna lurar tittaren till att dra felaktiga slutsatser om Skandia, vilket inte bådar gott inför kvällens sändning. Jag hade förväntat mig mer av public service!

Det framstår i programmet som att spararna i Skandia Liv fått betala ”en kvarts miljard” för förvärvet av moderbolaget Skandia AB i våras. Det är ett påstående som helt enkelt inte stämmer! Vi har betalat en hög nota för de rådgivare vi använde i samband med affären, så mycket är sant.

Den riktiga notan är 162 miljoner, den har vi öppet redovisat i media och i årsredovisning. När SVT redovisar siffran har den ökat många tiotals miljoner – därför att man också räknar in Old Mutuals konsultarvoden för att genomföra affären. Det är kostnader som INTE bärs av våra sparare i livbolaget, och det är anmärkningsvärt att SVT får det att framstå så.

Visst vet jag att allt som skrivs i media inte är sant. Men jag kan ändå inte låta bli att förvånas över hur en grävande journalist så tydligt har en egen agenda och driver sitt case trots att det saknas faktamässigt stöd.

Jag vill uppmana alla läsare av vår blogg att titta på programmet ikväll! Medias granskande funktion är viktig, och som blivande kundägt bolag finns det extra fog för att granska just oss.

Men när du tittar på programmet, var då också medveten om att det är en sida av myntet, och besök oss gärna på bloggen imorgon igen och läs våra kommentarer. Därefter har du de bästa möjligheterna att ha en egen uppfattning!

Hälsningar
Bengt-Åke Fagerman, Skandias koncernchef



JH|2012-10-18 15:08:40

Snälla Bengt Åke skäll och gnäll inte på journalisten. Det är inte snyggt och det blir defintivt inte bättre. Det är som att sitta i gungstol, du har något att göra för stunden men du kommer ingenstans. Fundera istället på vad ni kunnat göra bättre i er informationsgivning. Jag tar inte ställning i sakfrågan, kunde faktiskt inte bry mig mindre. Men om det nu är så att journalisten inte förstår eller har tänkt sig driva en egen agenda. Då måste ni ju förhålla er till det och anpassa er kommunikation utifrån det. Sätt fokus på er sanning och var 100 procent öppna. Det är trots allt ni som har mest att förlora på att inte vara öppna. Skandia (inte Skandiabanken) har under 10 år (tio!!!) hanterat pr och kris på samma sätt som ett litet tjurigt barn. Är det inte dags att testa något nytt? Jag vet att det är obehagligt men vad har ni för alternativ? Börja med att försöka visa er på det sätt som vi som känner er vet att ni är. DVS Kloka, ödmjuka, öppna, charmiga. Prova att vara mänskliga och lägg undan den där kalla opersonliga storbolagsprofilen. För, om vi ska vara helt ärliga, Skandia är ju inte längre något storbolag. Agera inte som ett sådant då heller. Ett lite tips bara, från en som tröttnat på att se er som allas slagpåse.
Anmäl


Skandia|

Jag tror att i vi grund och botten har samma syn på den här frågan. Du skriver att vi ska vara "100 procent öppna" – det menar jag att vi är när vi påpekar en missvisande siffra och istället anger den rätta (som vi redan redovisat). Vi har som ambition att informera våra kunder om sådant som berör dem – t ex de aktuella rådgivararvodena, och därför känns det självklart för mig att reagera och informera.  Sedan står det var och en fritt att bilda sig en uppfattning – efter att båda sidor har fått ge sin bild, förstås.

Bengt-Åke Fagerman

Anmäl


JH|2012-10-18 16:48:17

Tack för ett snabbt svar Bengt-Åke. Tack också för att du visar på en del av problemet. det handlar inte om att du tycker att ni gör rätt. Jag fattar också att ni har den korrekta siffran. Det handlar om sättet ni kommunicerar det på. Tonläget i de svar som ni ger bör ödmjuka och vänliga. Det märks direkt i ditt svar att ni är grymt stressade. Och då framstår ni varken som ödmjuka eller vänliga. Hur man formulerar sig i skrift analogt eller digital är en konstform. Vem som än sköter er krishantering och er svar till oss kunder, allmänhet och media så behöver denne behöver rycka upp sig. annars riskerar ni ytterligare ett totalhaveri igen.
Anmäl


Torsten Alm|2012-10-18 19:45:50

Kunde inte ha sagt det bättre själv...mitt i prick.
Anmäl


Någon|2012-10-18 21:26:43

Om inte kunderna betalar vart kommer pengarna då ifrån? Gud? Oavsett hur stor den egentliga summan är så måste ju pengarna tas någonstans ifrån och om inte kunder och aktieägare då är med och betalar vem gör det då?
Anmäl


Skandia|

Det reder jag gärna ut åt dig. Kostnader vi hade i samband med köpet av Skandia AB, t ex rådgivararvoden, betalas av kunderna i Skandia Liv. De uppgick till 162 miljoner. Det är mycket pengar men ska bland annat ställas i relation till vad Skandia Liv ”tjänat” på förvärvet så här långt – investeringen har ökat 700 miljoner i värde sedan årsskiftet. Kostnaderna som Old Mutual hade för sina rådgivare betalas INTE av kunderna i Skandia Liv – det är en nota som aktieägarna i Old Mutual får bära. Hoppas det blev tydligare nu.

Bengt-Åke Fagerman

Anmäl


Johan|2012-10-18 22:05:56

Hej! Jag undrar varför ni betalar ut "hemlig" provision på 2,25 % i Skandia depå-försäkring till försäkringsfömedlarna, om er ambition är "att informera våra kunder om sådant som berör dem". Tycker du själv att det är rimligt att en rådgivare totalt kan tjäna 70-80 kkr på en kund som placerar 1 mkr ( vid placering i strukturerade produkter)? Ps. Vad tyckte du om programmet? Tyckte själv det var ganska sakligt ds.
Anmäl


Skandia|

Hej Johan,

Vi tar aldrig ut några hemliga avgifter och våra förmedlare är enligt lag skyldiga att redovisa alla provisioner de får från oss till sina kunder. Om vi inte varit tillräckligt tydliga med det så får vi ta på oss det och bli bättre. Angående provisioner – i strukturerade produkter och rent generellt – så har vi självklart inget intresse av att betala högre provisioner än nödvändigt, eftersom det är en kostnad för oss. Vi betalar inte heller bäst (vilket framgår av förmedlarnas provisionssammanställningar). Vi konkurrerar med bra produkter och service till kunderna snarare än med höga provisioner.

Läs gärna mitt blogginlägg från i fredags om vad jag tyckte om programmet.

Bengt-Åke

Anmäl


Konstigt|2012-10-18 22:29:28

Programmet tog ju inte alls upp det som var en så sensationell nyhet för SVT på morgonen, dvs rådgivararvodena. Har de månne klippt bort de delarna efter ert svar på tal? Förövrigt ett lite luddigt program, vad ansåg skaparna vara den bästa lösningen för den allmänna pensionen? Vad önskade dom byta till för system? Vad hade egentligen den allmänna pensionen med Skandia att göra? Varför togs snart 10 år gamla skandaler upp gång på gång som inte hade något med den allmänna pensionen att göra? Varför var Christer Gardell en huvudperson i programmet? Konstigt med andra ord...
Anmäl


Daniel|2012-10-18 23:25:20

Hej. Har varit trogen Skandiabank kund sedan 1996. Bäst var åren innan Old Mutual tog över. Sparräntor gick då ner och flera andra fördelarna försvann. Webbsidan sluta de att utveckla.(Vilket var ett av argumenten att skaffa konto hos Skandiabanken). När jag fick höra att Skandia Liv skulle köpa Skandiabanken fick jag minnen av svunnen tid 1999-2000. Skandiaaffären och försvunna pengar och skandaler. Ledningen och hantering i den inre kretsen har inte förändrats ett dugg. Nu flyttar jag mina tillgångar till en annan bank. De som har hållit ut i ur och skur och hållit oss kunder kvar är den underbara och kompetenta personalen!!
Anmäl


Snart lycklig Pensionär tack vare Skandia|2012-10-18 23:35:13

Konstigt var rätta ordet! Mest tragiskt i programmet var Arne Ruds kafferep. Tänk vad han lurade folk när han fick dom till och flytta från Skandia. Kan media ta fram 1, OBS en person som har tjänat på rådet att flytta från Skandia. Bortser man från kopplingen till Skandia så tycker jag att programmet belyser problematiken med och förvalta stora pengar långsiktigt. Kan hålla med om varför ska vi spela med våra pensionspengar. Dock så kommer inte programmet med några förslag om hur vi ska göra istället. Det är alltid lätt och döma efteråt... Men som alla vet så är det värre och tala om HUR man ska skapa ett hållbart pensionssystem. Det gamla ATP systemet var trots allt inte så tokigt med sin tanke om kontrakt mellan generationerna. Det hade sina brister men med tanke på de belopp som har gått förlorade enligt kvällens program hade nog dessa miljarder kunnat reformera ATP till ett bra och hållbart system.
Anmäl


En i personalen|2012-10-18 23:40:24

Hej Daniel! Flytta inte... Vi i personalen gjorde nästan vågen när vi fick reda på att Skandia Liv har köpt Skandia AB. Det innebär att det är vi försäkringstagare som äger bolaget. (Självklart har jag alla min pensioner i Skandia)
Anmäl



Ska du få bestämma musiken i din stereo?



Pensionssparare ska få större rättigheter att flytta sitt eget tjänstepensionskapital. Det vill en utredning som lämnades över till regeringen idag - och det är viktigt. Framförallt är det viktigt att anställda med kollektivavtal ska få samma makt över sin tjänstepension som anställda utan kollektivavtal. Det tycker de flesta, både sparare och experter, men tyvärr håller inte alla med oss.

Idag fungerar tjänstepensioner i kollektivavtalsvärlden som om du skulle betala för en stereo, men facken och arbetsgivarna välja spellistan. Och gör du inget aktivt val spelas deras egen låt, som de får royalties för, på repeat.

Utredningen vill låta dig lyssna på vad du vill om du tar din stereo och flyttar in hos någon annan. Det är ett stort framsteg som jag hoppas blir verklighet. Äntligen ska även anställda med kollektivavtal få flytta pensionskapital till det försäkringsbolag som de litar mest på, åtminstone när de går i pension eller byter jobb. Det är viktig konsumentmakt, tycker jag.

Förhoppningsvis är det här bara ett första steg mot en verklig valfrihet för alla tjänstepensioner. Om du betalar för en stereo bör du kunna välja vilken musik du lyssnar på helt fritt, även om du vill låta stereon stå kvar i samma vardagsrum.

Facken och arbetsgivarna har tyvärr gjort högljutt motstånd mot förslaget, även mot det här första steget som bara gäller dem som slutat hos sin arbetsgivare. De har lite förenklat sagt att det är för krångligt att byta låtar och att de framförallt är rädda att spararna skulle välja att lyssna på dålig musik. Så det är tryggast att kollektivavtalsparterna bestämmer åt dem, schlager eller kanske hårdrock.

Jag vet att många sparare behöver hjälp att välja bra låtar, alltså kloka val för sin tjänstepension. Jag vet också att det finns en del praktiska utmaningar varje gång någon vill byta låt. Men jag kan inte för mitt liv förstå hur lösningen på de problemen skulle vara att facken och arbetsgivarna ska välja vad vi alla ska lyssna på för musik i vår egen stereo. Istället måste vi lösa de praktiska problemen och axla ansvaret att hjälpa pensionsspararna att välja.

Hälsningar
Bengt-Åke, Skandias koncernchef



RJ|2012-09-28 14:38:26

Vackra ord, Bengt-Åke. Klingar dock falskt i mina öron (om vi nu ska fortsätta musikanalogin). Jag har länge försökt flytta min TJP från Skandia. Det säger ni nej till. Om du verkligen menar det du skriver, varför inför du inte fri flytträtt från Skandia för äldre försäkringar?
Anmäl


Paul|2012-09-29 11:04:23

Ni som sparar till er pension förstår inte hur vårt finansiella system fungerar. Aktier har gått i sidled det senaste decenniet, och under tiden har vi haft massiv inflation. "In the absence of the gold standard, there is no way to protect savings from confiscation through inflation. There is no safe store of value." - Alan Greenspan
Anmäl


Tron|2012-09-29 13:33:29

Anställda med kollektivavtal har låga avgifter och det er en mycket god predikator på bra långsiktig resultat. Mitt företag har inte kollektivavtal och har tjänstepension hos SEB Liv med höga avgifter och dyra fonder där även indexfonder för USA och Europa har mycket höga kostnader. Den dagen jag slutar kommer jag att flytta min fondförsäkring.
Anmäl


CJ|2012-10-01 09:36:12

Instämmer med RJ. Vad som är flyttbart idag för TJP från Skandia är för TPS/Link och äldre försäkringar endast pensionskapital efter särskild beräkning med utgångspunkt från premier inbetalda fr o m 2006-01-01. För i år är flyttavgiften 4 % på flyttbart kapital allt enligt Skandias regelverk flytträtt 2011-04-01. Innebär i praktiken att väldigt få har råd att flytta. Tala om inlåsning av kunder, men detta är inget som Skandia normalt upplyser om.
Anmäl


Skandia|

Vi gillar flytträtt och det är därför vi införde flytträtt redan 1 januari 2006, precis som CJ påpekar. Men det skulle inte bli bra för våra kunder, som delar på alla våra vinster och förluster, om vi i efterhand skulle ändra på villkoren och retroaktivt införa fullständig flytträtt när inte andra försäkringsbolag har det. Då skulle man kunna flytta ut från oss, men inte in till oss, och våra kunder skulle riskera att förlora de stora skalfördelar som de har idag, tack vare att vi förvaltar över 400 miljarder kronor. Det är därför vi har jobbat hårt för att få till en lagändring som ger flytträtt för alla och samma spelregler på hela marknaden.

CJ tar upp en annan viktig aspekt av flytträtt som också har med rättvisa att göra. Det kostar nämligen pengar för oss att hjälpa en kund att flytta sitt kapital någon annanstans. Någon måste betala den kostnaden och eftersom våra kunder delar på vinster och förluster blir det alltså endera kunden som flyttar eller kunderna som stannar kvar. Då tycker vi att det är rättvisast att den som flyttar betalar sina egna kostnader. //Bengt-Åke

Anmäl



Jag har en teori…



En teori är ofta väldigt användbar. Ibland händer konstiga saker i verkligheten, och en teori kan vara ett mycket bra ställe att börja nystandet för att förstå vad som egentligen sker. Inga konstigheter med det – det har ni hört förr. Så händer ibland saker som ställer vedertagna sanningar på huvudet och som inte alls passar in i den där användbara teorin. Paradigmskifte kallar akademiker det för. Konstiga saker säger jag.

Ta det här med Euron. På ett sätt är den ett bedårande barn av sin tid. Nittiotalet var decenniet för Resan Mot Tyska Nivåer. Södra Europas höga ränteläge skulle pressas ned och mekanismen som skulle fixa det var den hägrande Euroanslutningen. Man talade om ett litet Europa med i princip bara Tyskland, Frankrike och Benelux och så hade man då den stora idén, med Italien, Spanien, Grekland – alla stater som var villiga att underkasta sig en hårdare budgetdisciplin och som skulle bli belönade med detta genom att få bli medlemmar i det nu inte så exklusiva Eurosamarbetet. Valet mellan dessa två ytterligheter och den segrande storeuropeiska lösningen var nittiotalets bärande idé, som styrde den tidens tillgångspriser.

Idag är det en annan verklighet - om man så vill ett annat paradigm. Budgetdisciplin var inte så lätt att få till visade det sig. Euron framstår inte längre som det eftersträvansvärda, näst intill frälsande – utan mer som en hämsko, ett feltänk. Gemensam valuta kräver mer gemensam finanspolitik, kräver gemensamma regler för unionens finanssektor, kräver mer lika syn på välfärdskontraket – allt sådant man inte talade om på nittiotalet.

Det svåra är, kan jag tänka, att inte bli fast i det som alla ”vet” idag. Det faktum att alla på nittiotalet ”visste” att bara vi knökar in Italien, Spanien och Grekland i Eurosamarbetet betyder idag rätt lite. Fundera på hur betydelsefullt dagens konsensus kommer att vara om femton år. Hur mycket eller lite dagens sanningar kommer att vara värda år 2020.

Sedan har jag en annan teori och det är att vissa saker blir bättre med lite distans. Investeringar är ett typexempel på detta,pensionssparande likaså. Byta bank och äntligen få tillgång till alla de där smarta sakerna man skulle kunna göra står också högt upp på listan. En sådan välbehövlig distans skapas företrädesvis medelst jordgubbar, midsommarstänger och mycken tid i hängmattan!

Trevlig midsommar,

Jeanette Hauff, sparekonom 



M|2012-06-24 14:34:51

Bra inlägg. Det ni borde göra som är smart är att göra det vettigt att även flytta som tjänstepension till Skandiabanken. Om man kan göra det själv, dvs ingen rådgivning, ska man väl kunna öppna en tjänstepensions depå utan att betala 0,95?! Jag säger inte att ni ska möta Avanza som har 0 men helt ärligt att betala 0,95 för rådgivning man inte behöver är ju löjligt. Idag har jag en bra smartbank men inte så smart så att jag kan flytta min tjänstepension till er. Tråkigt tycker jag.
Anmäl


Mattias|2012-06-28 10:24:01

Saxat från Wikipedia: - "I moderna sammanhang är den vetenskapliga termen "teori" ... generellt ansedd att föreslå en förklaring av empiriska fenomen, som är utförda i enlighet med vetenskaplig metod." (begreppet teori, Wikipedia) - "En hypotes är ett antagande om verkligheten." (begreppet hypotes, Wikipedia) - "En vanlig distinktion inom vetenskapen är också att skilja mellan en teori och en hypotes. Hypoteser är individuella, examinerbara antagelser, medan en teori är en samling av hypoteser som är logiskt sammankopplade till en sammanhängande förklaring av någon aspekt av verkligheten som vilken individuellt eller sammanlänkat ger något empiriskt stöd för teorin." (begreppet teori, Wikipedia) Allmänt tyckande är Möjligen att betrakta som en hypotes. Aldrig en (ekonomisk) teori.
Anmäl



Alla påverkas av börsen



Jeanette skrev i sitt förra blogginlägg om det bristande intresset för våra pensioner. Detta ointresse, eller till och med ovilja att tala om ämnet, har jag själv märkt av när jag fört ordet pension på tal med bekanta (utanför jobbet såklart – på Skandia pratas det pension i överflöd!).  Det blir riktigt intressant när jag istället börjar prata om börsen - då visar samma bekanta ett avsevärt större intresse -eller ett totalt ointresse för att de inte anser att det berör dem.

Intressant – eftersom pensionen är börsen till stor del. De som inte gör något val med sina premiepensionspengar, hamnar automatiskt i Såfafonden, som är en aktiefond och därmed i allra högsta grad är beroende av börsutvecklingen. Och hur är det med din tjänstepension? Det vanligaste upplägget är en blandning mellan fondförsäkring och traditionell förvaltning. Såvida du inte har hela ditt fondförsäkringskapital i räntefonder så kommer börsen till stor del att avgöra hur stor pensionen blir på slutdagen.

Traditionell förvaltning då? Ja, även den påverkas i det långa loppet av börsen. En livportfölj består av många olika tillgångslag där fastigheter, Private Equity och råvaror utgör en viktig del. Därför påverkas den inte av börsen i samma utsträckning. Samtidigt är ofta majoriteten av innehaven i räntor och aktier. Det gör att en traditionell livportfölj har svårt att ge bra avkastning till kunderna om börsen faller under lång tid.

Så oavsett om du är intresserad av din pension eller börsen, så kan det vara bra att känna till att så gott som alla svenskar påverkas av börsen mer eller mindre. Så för oss som bryr oss om hur pensionen blir efter 65 (eller 75…) är börsutvecklingen något att hålla ett öga på. 

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

PS. Visste du att Sverige är ett av de länder som har högst andel aktiesparande om man räknar samman direkt aktieägande och indirekt ägande via statligt och tjänsterelaterat pensionssparande?




Det här med förväntningar



Mycket debatt om det svenska pensionssystemet just nu. Har läst boken ”Pensionsbluffen” och även noterat att DN skrivit mycket om ämnet den senaste tiden.

Historiskt har Sverige haft ett pensionssystem som haft som uttalat mål att bevara inkomstnivån vid pensioneringen, jag pratar om ATP-systemet och den gamla modellen där 60 % av lönen under de bästa 30 åren var en slags utgångspunkt för den framtida pensionen.
 
Det omvälvande beslut som fattades i början av 1990-talet och som lade grunden till ett helt nytt pensionssystem innehöll inga löften, utan pensioner baserade på insättningar. Delvis fonderade pensioner – dvs dina (premiepensions)pengar investeras i reda fonder. Och rätt radikalt sänkta pensionsnivåer – 40-50% som tumregel, beroende på hur mycket du tjänar.
 
Jag har i min forskning frågat om hur man ser på själva syftet med det nya pensionssystemet. Är det att bevara inkomstnivån – eller är det att ge en bastrygghet? Svaren är entydiga: mindre än 10 % av de tillfrågade tyckte att ett inkomstbevarande syfte stämde väl in med vårt nya pensionssystem. Däremot ansåg 75 % att bastrygghet, med eget sparande som en nödvändighet var en bra beskrivning av vårt nuvarande pensionssystem.
 
Verkar som om själva tanken har sjunkit in. Kan man tro. För vad tror ni händer när jag frågar om hur mycket man tror att man skall få i pension (i procent av slutlönen)? Bastrygghet – det låter väl ungefär som de där 40-50% man realistiskt kan förvänta sig när man går i pension. Trodde ni, ja! Hälften av de tillfrågade har fel med mer än 10 procentenheter. Över 20 % av de jag frågade drog till med 70 % eller mer i slutlön (vissa var uppe och nosade på 90 %...). Observera att vi bara pratar inkomstpension.
 
Det är en kluven bild. Boken Pensionsbluffen (av Joel Dahlberg) tar upp mycket av den här ”besvikelsebubblan” – och jag tror han sätter fingret precis på den ömma punkten. Det är lätt att hålla med om att ”visst är det en bastrygghet vi talar om” och ”nej, naturligtvis kan man inte förvänta sig oförändrad inkomst när man går i pension” – men när man börjar skrapa på ytan är det inte många som landar på de korrekta 40-50 procenten i pension.
 
Fundera vidare på vad det här innebär för den ointresserade spararen (som lägger ner mindre än fem minuter i månaden på sin privatekonomi). Fundera på hur stor megafon vi måste ha när vi skriker ”sparandet är ditt livs största affär” för att riktigt bli hörda.

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom   




Same procedure as last year…



Nu är det snart dags igen. Det orange kuvertet har redan börjat dimpa ned i Sveriges nordligare brevlådor. I slutet av februari följer Stockholm och i mars är det dags för Göteborg och Skåne.

Något som är tydligt är att Pensionsmyndigheten har vidgat fokus. Visst är det den statliga pensionen som beskrivs mest ingående, men greppet om helheten är tydligare än tidigare år. Bra, tycker jag! Skandia var först ut med att enkelt få en pensionsprognos över helheten via minpension.se. ”Slipp pensionschocken”, kommenterade en tidning Pensionsmyndighetens bredare fokus, och syftade väl på det faktum att den totala pensionen för de allra flesta är större än den statliga inkomstpensionen. Visst, jag kan hålla med – de allra flesta blir lugnade av vetskapen att de slipper leva på 40% av sin slutlön. Men jag är övertygad om att det finns ett antal mottagare av det orange kuvertet som inte kollar helheten på minpension.se – och som inte vill göra det heller. Hellre tjugo fåglar i skogen än en halv i handen, om ni förstår vad jag menar. Många vill helt enkelt inte veta hur det de facto kommer att se ut –inklusive inkomstpension, tjänstepension och rubbet - utan föredrar att stanna kvar i ”det-ordnar-sig-säkert-bubblan”.

Pensionsålder är en annan nyhet på värdebeskedet för 2012. Intressant värre nu i efterdyningarna av 75-årsdebatten. Vårt pensionssystem fungerar ju så att du samlar ihop en påse pengar under ditt yrkesverksamma liv – och beroende på när du väljer att börja ta ut pensionen pytsas pengapåsen ut under din beräknade kvarvarande livslängd. Tidig pensionering – mindre pengar varje år, och vice versa. Och äldre blir ju vi svenskar! Pensionsmyndigheten upplyser nu dig om den ålder som gäller för pensionering om du vill ha ut lika mycket i procent av slutlön som tidigare generationer – d.v.s. givet att ingen ökning av livslängden skett. Alla vi som är födda 1965 ser t.ex. att vi måste jobba till dess vi är 67 år och 9 månader för att inte få minskad pension på grund av demografiska effekter. Fundera på hur du reagerar på en sådan information! Jag kan tycka att det blir lite mer konkret. Visst jobba längre ger mer pengar varje år, det känns rätt uppenbart. Men att få en siffra på det… 67 år och 9 månader, mjaa, varför inte…

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom



Jan|2012-02-27 21:48:34

Riktigt irriterande att med mobil och kodkort inloggning. Fixa doser till kunderna som alla andra banker har!
Anmäl


Josa|2012-02-28 14:10:25

Re: Jan. Hur ofta har du med dig bankdosan i vardagen jämfört med mobilen?
Anmäl


Mr T|2012-02-28 18:21:28

Jan: Är du frisk? VARFÖR skulle man vilja använda dosa??
Anmäl



Pensionsgapet – hur stor blir pensionen?



En riktigt intressant artikel i måndagens DI tar upp gapet mellan vad människor tror att de skall få i pension och vad de faktiskt har att vänta sig. I Sverige ligger genomsnittsprognosen för den statliga inkomstpensionen på 77% av slutlön – att jämföra med runt 45% i faktisk pension. Ett rejält förväntansgap på mer än 30 procentenheter!

Gapet mellan tänkt och verklig statlig pension är störst i Sverige av alla europeiska länder visar den undersökning av Schroders som refereras i DI-artikeln. Britterna är nästan spot on i sina förväntningar (59% mot 52%), och snittglappet i Europa är mindre än 20 procentenheter.

Pensioner är alltid svårt att jämföra. Internationella jämförelser som denna haltar nästan alltid. Ta tjänstepensionen – i vissa länder är den obefintlig, medan den i andra ger ett rejält bidrag till pensionsinkomsten. Trots detta tycker jag Schroders siffror säger en hel del. Titta bara på nivåerna på de statliga inkomstpensionerna i Europas olika länder. Italien, Frankrike och Holland ligger nere på 30% av slutlönen. 30%! Från en dag till en annan försvinner två tredjedelar av inkomsten. Klart som sjutton att detta sätter ett helt annat fokus på sparande under den arbetsföra tiden!

En annan fundering rör just Sveriges ”topplacering”. Det nya pensionssystem vi satte i sjön för nu rätt länge sedan innebar en rejäl sänkning av pensionsnivåerna i förhållande till slutlön. När man tidigare talade om 60% är man nu som sagt nere på 45%. Har detta inte sjunkit in? Finns detta inte med i beräkningarna när man bestämmer sig för hur mycket man skall konsumera nu och hur mycket man skall konsumera sedan – dvs hur mycket man skall spara?

En sak är jag rätt säker på. Det är förväntningarna som styr beteendet. Det faktum att männsikor faktiskt får 45% av sin slutlön när de pensioneras väger, tror jag, lätt i förhållande till hur mycket de under hela sin yrkesverksamma tid tror att de skall få när de slutar jobba. Det är också i ljuset av dessa siffror man skall se de artiklar som på sistone poppat upp avseende det onödiga i att spara. Jag kan hålla med till viss del: många kommer att klara sig rätt bra. Men kom ihåg två saker: de som inte har ”sett till” att ha en bra tjänspension står de facto inför valet att klara sig på 45% av slutlönen eller spara själv. Och även om man kommer att klara sig visar DI:s artikel att de allra flesta trodde att de skulle klara sig ännu bättre. Och besvikelser är aldrig roligt att få!

Kommer skriva mer om pensionsförväntingar och de konsekvenser de får i vår. Påverkas förtroendet för pensionssystemet av förväntningarna? Påverkas den risk du tar i dina placeringar? Lite godbitar att fundera på till glöggen, mina vänner!

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom
 

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension


 



fda|2011-12-15 09:48:28

såg att skandia liv köper skandia av Old Mutual, grattis får man lov att säga!
Anmäl


aa|2011-12-15 10:44:29

Och 90% har tjänstepension, men det kanske inte är så viktigt?
Anmäl


pellewi|2011-12-15 16:27:51

En bra tjänstepension är nästan alltid avhängigt en hög tjänsteinkomst.
Anmäl


Nyfiken|2011-12-16 12:13:15

@fda kommer med en intressant uppgift!!! SKANDIA LIV köper alltså aktier i Old Mutual för att få inflytande i FörsäkringsSkandia (antar jag). Kanske fda också vet något om de miljarder som Skandia enligt dom 2008 skulle återbetala till försäkrings-tagare i Skandia Liv - VAD HAR HÄNT? Om Skandia Liv ett helt oberoende företag - varför har de behållt namnet Skandia? Antar att denna fråga är alltför känslig för Jim och andra anställda i Skandia - hoppas därför på svar från fda! Tänk om Skandia Liv ville köpa Skandiabanken också!!! Det känns trots allt trevligare att ha sina pengar i Sverige än i Sydafrika............
Anmäl


namn|2011-12-16 12:35:59

@Nyfiken: Inte många rätt i ditt inlägg. Det som har hänt är alltså att Skandia Liv har köpt dotterbolaget Skandia (försäkringsbolaget) för 22,5 miljarder kronor av Old Mutual. (Skandia Liv köper alltså inte aktier i Old mutual) Det innebär att Old Mutual inte kommer ha något med Skandia att göra hädanefter. (Och för att förtydliga - I och med gårdagens transaktion så har Skandia Liv även köpt Skandiabanken iom att den ingår i Skandiakoncernen.) För de som tycker att det är viktigt så är Skandia numer ett svenskt bolag. Affären betyder också att det är Liv-spararna (som av vissa kallas försäkringstagare) som äger Skandia. All avkastning som Skandia genererar i fortsättningen kommer således att gå direkt till Liv-spararna. I det stora hela är detta en positiv nyhet. Och angående din fråga om namnbytet - varför skulle de inte behålla namnet? Slutligen är affären knappast känsligt för varken Jim eller Jeanett (eller andra Skandiaanstälda) att uttala sig om. Men bloggen handlar om sparande och inte om ägarformen. Däremot borde VD Thomassen ge en kommentar...
Anmäl



Hjälp oss med nästa paneldebatt



Under hösten har vi haft tre paneldebatter som, av antalet tittare att döma, har varit populära bland er. Nu tänkte vi köra en ny debatt och vi skulle vilja ha förslag från er på vad debatten ska handla om och vilka som ska var med.

Naturligtvis ska debatten hållas inom ramen för ekonomi, sparande och investeringar, men vilken inriktning det blir bestämmer du!  Kom med tips och förslag i kommentarfältet nedan. Debatten kommer att hållas om ett par veckor.

Hittills har vi behandlat börsen, makroekonomi, robothandel och pensioner. Du kan se samtliga sändningar i repris genom att klicka på länkarna här under.

Vad händer på börsen?

Sparandet är ditt livs största affär

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet



Tord Bjur|2011-11-05 20:14:10

Avgifternas betydelse för långsiktig utveckling av fonder,pensionssparande etc undviker ju Skandia att redovisa , öppet diskutera och jämföra med andra bolag och har bl.a inneburit att Skandia är så dyra att de inte fått vara med i t.ex vissa ITP-val. Så skapas inte förtroende för Skandia - ändra denna inställning!! Skandias eget inlägg om avgifterna var ju senast ett partsinlägg som visade ren noja och närmast kundförakt !! Redovisa granskningar från Morningstar och Spiltan som är vederhäftiga och utvecklande !!
Anmäl


Jim Rotsman|

Hej Tord,
Tråkigt att du uppfattade mitt blogginlägg härom veckan så negativt. Syftet med inlägget var att belysa att allt för snävt fokus på avgifter i detta fall gav lägre avkastning i slutändan, men med det inte sagt att aktiv förvaltning är bättre än passiv alla gånger!
Skandia är en av landets största distributörer av fonder. Vi vill ge våra kunder ett brett sortiment av fonder att välja bland. Därför erbjuder vi både aktivt förvaltade fonder och billiga indexfonder. Om det viktigaste när du väljer fond är låg avgift så erbjuder vi ett flertal indexfonder med just det!
Men när det kommer till våra egna fonder anser vi inte att vi skapar så stor nytta om vi tar fram likadana indexfonder som vi redan erbjuder. Istället har vi tagit fram en mix av fonder med låg aktiv risk, dvs som inte tar för stora risker jämfört med den breda marknaden men också ett flertal mer nischade fonder med högre aktiv risk för sparare som vill investera i sådana. 
 
//Jim Rotsman

Anmäl


Göran Karlsson|2011-11-06 19:18:12

jag skulle vilja få höra er tankar och reaktioner på den granskning som DN gjorde i helgen avseende fondernas avgifter, avkastning i jämförelse med indexfonder. Det skulle vara intressant att få höra er förklaring till varför ni tar ut så höga avgifter för fonder som där ni inte avviker från index alls. Jag kan köpa argumentet att en aktivt förvaltad fond, där en människa använder all sin kompetens och talang för att slå index kostar mer än en datorförvaltad fond. Men när era aktivit förvaltade fonder inte avviker från index så undrar ju vän av ordning vad det är ni tar betalt för. Skulle ni kunna förklara det på ett pedagogiskt, öppet, ärligt och enkelt sätt för mig så skulle jag bli tacksam.
Anmäl


Nu har skiten kollapsat!|2011-11-07 09:16:37

Tillfälliga störningar Det kan ta lite längre tid att göra dina ärenden.
Anmäl


Daniel|2011-11-07 09:54:53

Jag skulle gärna se att ni diskuterar etiken i finansbranchen. Vad har företagen för ansvar för arbetare i tredjevärden som producerar deras varor (samt dotterbolagens anställda). Vad har företagen för ansvar för miljön där de drar fram och utvinner naturresurser eller där deras fabriker gör stora utsläpp m.m. Slutligen alltid aktuella bonusfrågan. Varför behöver en chef ha bonus för att motiveras att göra ett bra arbete? Och är verkligen vissa bonusar i finansbranchen skäliga till prestationen?
Anmäl



Vem ska försörja pensionärerna?



Vem kan motstå ett debattinlägg som börjar "Fördelen med en värld utan män är att det förenklar studiet av demografi. När jag funderar över världens befolkning brukar jag alltså enbart tänka på kvinnor."? Det var DN som för några veckor sedan innehöll debattinlägget med avsändare Hans Rosling, professor och grundare av Gapminder (hitta Gapminder här: www.gapminder.org och artikeln här: http://www.dn.se/ledare/kolumner/ja-ma-sju-miljarder-leva). Inlägget handlade om hur den minskade barnadödligheten påverkar befolkningsmängden och hur denna effekt motverkas genom att kvinnor föder färre barn. Två generationer tar det, menar Rosling; innan befolkningstillväxten avtar. Sedan ska de stora kullarna barn bli stora kullar vuxna och till sist stora kullar pensionärer. Rent konkret avtog befolkningstillväxten 1990: då som nu föds 135 miljoner - men fram till 2050 kommer antalet vuxna att öka när de många barnen blir äldre.

Vi kan väl se lite på vad det här globala scenariot innebär för oss som svenskar. Kanske till och med dra resonemanget ned till en sådan mikronivå som det statliga svenska pensionssystemet. Grunden för de flesta utsagor om Sveriges demografi är SCB:s befolkningsprognos. SCB:s grundscenario innebär att vi lever längre - kvinnor förväntas bli 86,5 år 2050 istället för dagens 83 år, och männen förväntas leva till 84 istället för 79 år - och föder ungefär lika många barn som nu (1,83 barn per kvinna). När man gör prognoser för det svenska pensionssystemet arbetar man även med ett pessimistiskt alternativ som innebär lägre födelsetal (ner mot 1,65 barn per kvinna) - alltså färre barn, som innebär färre vuxna som kan försörja den stora grupp som nu yrkesarbetar och i framtiden kommer att vara pensionärer.

Så hur ser det då ut för det statliga svenska pensionssystemet? Ja, oavsett vilket scenario man väljer kommer pensionssystemets avgiftsnetto, dvs skillnaden mellan hur mycket som betalas ut i pension ur systemet varje år och hur mycket som betalas in i form av pensionsavsättningar från dem som arbetar, att försämras de kommande tio åren. 1940-talets stora årskullar går i pension och pensionsutbetalningarna stiger därför. Framåt 2040 (2046 om man väljer det pessimistiska scenariot ovan) har denna trend vänt - inbetalningarna prognostiseras då vara större än de utbetalade pensionerna. Detta och mycket annat läsvärt hittar du i den orange rapporten från Pensionsmyndigheten.

Och för dig som individ då? Vad innebär det här för just din statliga pension? För dig som inte orkat öppna det orange kuvertet kommer här "the very short recap". Är du född 1945 får du (i genomsnitt) 66% av din slutlön i pension. Född 1965: i snitt 57% i pension och född 1990 i snitt 52% av slutlönen i pension. Lite uppskärrad av de här siffrorna? Lite sugen på att se vad som händer om du inte är genomsnittet utan just du själv? Jamen, öppna kuvertet och kolla efter!



Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension


 



acc|2011-10-21 13:47:49

Siffrorna längst ned är givet att du går i pension i samma ålder. Ska man leva fem år extra men sätter av samma summa som tidigare generationer får man antingen jobba längre eller nöja sig med att samma summa pension skall fördelas på ytterligare fem år.
Anmäl


Pensionär|2011-10-21 15:54:47

Förstår inte vad födelsetalen och antalet aktiva arbetande har med min pensions storlek att göra. Jag har arbetat 42 år och det har hela tiden gjorts avsättningar via skattsedeln till min pension. Dessa pengar plus ränta borde finnas kvar till min pension. (Minus de miljarder Persson "lånade" ur pensionssystemet och ingen regering vill betala tillbaka). De unga säger att de ska försörja oss äldre, de kanske menar hjälpa och ge service men det är en annan sak än försörja. Stora kullar betalar in stora totalbelopp och tar sedan ut dessa belopp vid pensionering. Mindre kullar betalar in mindre och får ut mindre när det är dags för pensionering. Självklart blir det lägre pensioner om om genomsnittliga livslängden ökar och pensionen ska betalas ut under flera år. Svaret på rubrikens fråga borde alltså vara: De själva genom de inbetalningar de gjort.
Anmäl


Jeanette Hauff|

Hej pensionär,

du har rätt i att du själv sparar ihop till din statliga pension - direkt i fonder i PPM-delen och implicit i pensionsrätter i inkomstpensionssystemet. PPM-delen är din, investerad efter ditt önskemål. Inkomstpensionsdelen däremot, betalas ut till dagens pensionärer, och din inkomstpension kommer den dag du slutar jobba att betalas av den tidens yrkesverksamma. Det innebär att det finns ett beroende mellan andelen pensionärer och andelen yrkesverksamma i ekonomin. För stor obalans dessa grupper emellan kommer att utlösa den s.k. bromsen - dvs lägre uppräkning av pensionerna. På kort sikt betyder faktorer som andel sysselsatta och värdet på buffertfondernas tillgångar mycket för balansen - men på längre sikt kommer även demografiska faktorer att vara av intresse. 
Mvh, Jeanette Hauff

Anmäl


Macke|2011-10-21 17:53:31

Från W. Bernstein (författare till Four Pillars of Investing) skriver i en artikel i 2003 (Retirement Calculator from Hell, Part IV: A Nation of Wal-Mart Greeters) som er relevant även idag: "In the past few years, millions rudely awakened to the fact that they weren’t going to retire at forty. Over the next few decades, most of the remainder will discover they won’t be doing so at sixty-five, either. ... If you are currently under forty, you will shortly be traumatized by the sight of large numbers of your parents’ generation subsisting on cat food, and your generation will begin to save prodigiously. In such an environment, it will be very difficult to gain a comparative advantage over your peers. If you want to retire early, what matters is not how much you save, but how much more than everyone else you save. In a world where everyone saves as if they’re going to retire at fifty-five, or even at sixty-five, none can."
Anmäl


Påfyllning ....|2011-10-26 11:46:06

.... av arbetande invandrare borde väl förändra siffrorna uppåt inbillar jag mig. Numera finns ju möjligheter för välutbildade invandrare att omedelbart få slå sig ner (med den stora barnaskaran - tack-och-lov!) och bidra till Sveriges BNP. Finns inte denna stora skara med i statistiken?
Anmäl


acc|2011-10-28 09:26:08

Evig invandring är inte heller en möjlig lösning. Dels för att alla jordens länder på sikt inte kan ha nettoinvandring men också för varje större generation så måste nästa generation vara ännu större, pyramidspel alltså.
Anmäl


Jeanette Hauff|

Hej påfyllning och acc! I de demografiska scenarierna är invandring med. I det grundscenario jag talar om i bloggen är nettoinvandringen hög de första åren (runt 50.000 per år, vilket är ungefär vad vi haft de senaste åren) men faller sedan ned år från år med början 2015. Kolla gärna de befolkningspyramider som finns i Pensionsmyndighetens orange rapport – Sveriges framtida befolkningsstruktur är rätt långt ifrån en traditionell pyramid… Mvh Jeanette

Anmäl


Marianne Rosenberg|2011-10-29 16:06:42

Hej, Tänker inte speciellt på det ni skriver, kan säga att jag generellt är trött på att läsa om vilka som ska försörja pensionärerna har jobbat i 50 år började som 14 åring har jobbat i hela mitt liv med udantag för 3 år som ej är inräknade, fött tre barn. Det enda ni kör med är en massa statistik idag vill inga jobba med vilka jobb som helst om de inte får tillräckligt med höga löner och dessutom så utbildar man sig på universitet i flera år och är klar när man är 25. På min tid fanns det inte tid till självförverkligande av sig själv och dyra resor härs o tvärs över världen det var att börja jobba så fort som möjligt. Hur i fridens dar ska de då kunna få ihop till en pension "läs Jenny Strömsteds krönika i Expressen om vilka det är som är jätteproppen Orvar inom inte en allför avlägsen framtid" INTE ÄR DET VI 40-TALISTER som fått jobba i hela vårt liv för skitlöner. Och när jag för en gångs skull går i pension vid 65 så får man bara höra om hur jobbigt det är med alla 40-talister. Fy sjutton vad trött jag blir, hade dessutom tänkt jobba till 67 om jag inte hade drabbats av benskörhet och fått värk är tack o lov frisk idag vid 69 år tack vare bra mediciner. Vi 40-talister har gjort oss förtjänta av att få njuta av vår pension i lugn o ro utan en massa tjafs från media och unga oförståndiga människor. Mvh Marianne
Anmäl


Marianne Rosenberg|2011-10-29 16:15:40

Är så förbaskat trött på all statistik, kör ut folk i arbetslivet istället det finns jobb och det finns arbetgivare som söker folk med ljus o lykta men som sagt folk är för fina idag för att ta vilket jobb som helst inte ens som ett övergångsjobb till något bättre. Mvh Marianne
Anmäl


Peter|2011-10-30 13:16:57

Det som är intressant är att politikerna startade och skapade ett pensionssystem som "ingen" vanlig svensk visste något om innan det blev PPM. Det gamla systemet var ju det som alla såg framför sig innan PPM. Svenska folket har blivit grundlurade av politikerna tillsammans med fondförvaltare tyvärr. Nu måste alla bli experter själva om de skall få någon vettig pension-hur stor är sannoligheten månne?
Anmäl


Pensionär|2011-10-31 12:11:11

Hej Jeanette, Du säger i ditt svar till mig ovan " Inkomstpensionsdelen däremot, betalas ut till dagens pensionärer, och din inkomstpension kommer den dag du slutar jobba att betalas av den tidens yrkesverksamma". Betyder det att de pengar som jag betalt in i form av avgifter till inkomstpensionen under ca 40 års tid via skattsedeln, inte finns kvar utan har betalts ut till de som pensionerats under tiden? Jag trodde pengarna låg i AP fonderna och väntade på att inklusive avkastning betalas ut till mig när jag pensionerades. Hur kunde man skapa ett sånt system du beskriver? Jag förstår att problem uppstår om sysselsättningen sjunker, men det kunde väl skaparna av systemet åxå kunnat inse? Kommer huvuddelen av pensionssystemet att fungera lika korkat även i fortsättningen?
Anmäl


Jeanette Hauff|

Hej pensionär! Ja, i stort är det så att de pengar du betalat in har gått till att betala pensionerna till de som pensionerats under tiden. Ap-fonderna är buffertfonder och innehåller inte på långt när alla inbetalade pengar. Knäppt system - ja, kanske. Men fundera på hur man gör för att direkt ge pension till äldre - utan att de betalat in avgifter. I många länder har svaret varit att införa ett s.k. Pay-as-you-go-system, dvs att finansiera utbetalningar med inbetalningar. Notera dock att premiepensionssystemet, en del av det nuvarande pensionssystemet, är fonderat, dvs dina pengar investeras i väntan på att just du skall gå i pension. Hoppas det här var svar på dina funderingar. Hälsningar Jeanette

Anmäl



Avgiftshets ger lägre avkastning



Sparvärlden är fylld med förkortningar. ITP är en av dessa, men vet du vad den betyder?  ITP – Individuell TjänstePension är kollektivavtalad tjänstepension för 1,8 miljoner privatanställda tjänstemän. ITP administreras av bolaget Collectum som ägs av arbetsmarknadens parter - Svenskt Näringsliv och Privattjänstemannakartellen, PTK. Så varför bloggar jag om detta?

Jo, det handlar trots allt om sparande. När arbetsmarknadens parter skulle välja vilka fonder som skulle vara tillgängliga att välja för pensionssparande i ITP lades stort fokus på avgifterna. Det hela motiverades med att ett begränsat urval av fonder har starkt stöd och ger bättre avkastning på grund av pressade fondavgifter. Det verkar ju logiskt, eller hur – jag menar ju lägre avgifter desto bättre, eller?

Nja, när Länsförsäkringar nyligen jämförde de svenska ITP-fonderna med fondmarknaden i snitt visade det sig att ITP-fonderna hade gått betydligt sämre än den breda fondmarknaden. Jag är den första att skriva under på att höga avgifter i kombination med dålig avkastning är illa. Men jag är också den första att gladeligen betala mer om det jag får ut i form av avkastning är bättre än det billiga alternativet. Det är avkastningen som är det viktiga när jag väljer fond eller sparform. Inte avgiften i sig.

Inte heller folkligt stöd tror jag vi kan tala om. Under våren genomförde nämligen Demoskop för Skandias räkning en opinionsundersökning där 1000 tjänstemän med ITP-pension intervjuades om sina förväntningar och synpunkter på tjänstepensionen. Resultatet visar på en betydande skepsis mot att viktiga pensionsbeslut fattas över huvudet på pensionsspararna. Fler sparare var negativa än positiva till alla de kriterier som utmärker Collectums ITP-upphandlingar: snävt fondurval, pressade avgifter och fokus på historisk avkastning.

I alla fall, nu är det hög tid att hitta en bättre upphandlingsmodell för tjänstemännens pensioner. Den nuvarande modellen har haft kostnader i form av begränsad valfrihet och riskspridning utan att leverera den avkastning eller få det stöd arbetsmarknadens parter hoppats på.

En kollega sa till mig att ”det är inte dyrt förrän det är dåligt”. Kanske börjar denna avgiftshets nu att bli ganska dyr…

Hälsningar
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 



asff|2011-10-13 14:25:53

Och vad är då "bra" fonder? Och hur vet du detta i förväg?
Anmäl


till: asff|2011-10-13 14:37:58

avgiften på fonden lär ju knappast vara taget ur luften utan det lär ju spegla de förvaltare som handharfonden eller hur ? = duktiga förvaltare tenderar att bli dyrare = avgiften blir högre på "bättre" fonder. / kalle anka
Anmäl


både och|2011-10-13 16:06:14

en bra fond kan ju ta ut en högre avgift och motivera det medans en dålig fond borde bli av med sina kunder om avgiften är hög. Ta East capital tex de kan ju ta ut en hög avgift eftersom deras avkastning är bevisat bra. Då vill man betala för det. Sen finns det ju andra fonder som är dyra utan att leverera och de fattar jag inte att någon investerar i. Jag håller med bloggaren att avgiften måste sättas i relation till avkastningen. Slår du konkurrenterna på sikt bör du kunna ta bättre betalt, men även vice versa bör gälla till asff: går naturligtvis inte att veta vilken som blir bäst tex i år men vissa har ju "bevisligen" lyckats bättre än andra, då får man väl anta att de kommer göra det även i fortsättningen och gör de inte det så bör man flytta sina pengar. Så resonerar i allf fall jag.
Anmäl


Bengt|2011-10-13 17:48:51

Min åsikt är att det är lite för mycket förmynderi i Sverige, vuxna människor borde tillåtas att hantera sina egna pensioner... Helst hade jag sett att detta gällde all pension (inkl. allmänna pensionsystemet) men ITP hade varit en bra start, nu har jag pengar uppbundna hos diverse förvaltare som vägrar flytta dem och även om det går att få en översikt via minpension.se (som nu finns på skandiabanken) så är det fortfarande för många aktörer inblandade för att det ska vara enkelt att göra förändringar :(
Anmäl


Carl|2011-10-14 11:07:06

Det stora problemet, som Jim Rotsman gärna får svara på, är att studie på studie visar att aktivt förvaltade fonder INTE slår jämförindex på lång sikt p.g.a. avgiftsuttaget. Lösningen på det? Billiga, passivt förvaltade indexfonder med riskspridning på olika marknader och tillgångsslag!
Anmäl


att|2011-10-14 12:26:31

ett stort problem med måste ju vara alla människor som får rådet att spara i fonder även fast dom knappt vet vad det är. de "månadsparar" i något nån förvaltare en gång i tiden råder dom att göra som sedan går åt helvete.
Anmäl


Magnus H|2011-10-14 12:44:37

Hur kommer det sig att Skandias egna fonders höga avgifter (1,4%) motiveras av att de är aktivt förvaltade när de, fonderna, i själva verket förvaltas så pass indexnära att de i princip är att likna vid indexfonder. Fondernas förvaltning motiverar inte deras höga avgifter. Vad är er kommentar till det?
Anmäl


hmm|2011-10-14 12:52:18

Jag skulle iaf aldrig betala 1,5-2 för någon aktivt förvaltad fond. Det finns ETF idag som är gratis som slår dessa med hästlängder. Ja, och avgiften har betydelse allt annat bs, det vet du Jim. Kombinerar du en fond som kostar runt 1,5-2 med ett försäkringsskal som också kostar 0,65-0,95 då har du en jobbig uppförsbacke och helt enkelt kommer förlora ett stor del av din avkastning. Lägger man på er investeringsavgift på 2,5, ja då blir det riktigt jobbigt. Ett alternativt erbjudande för er skulle (och helt rätt väg och gå) skulle vara följande: Gratis försäkringsskal, erbjuda en plattform där man kan köpa de flesta ETF, ta ett lite högre courtage om ni måste men sluta upp med dessa tunga affärsmodeller som bygger på provisioner och avgifter. De äter bara upp kundernas avkastning och till slut ert förvaltade kapital då om man ska ha någon chans att få någonting ut av den affärsmodellen är det extremt hög risk som gäller och då går det åt helvete då och då. Med den andra affärsmodellen skulle både ni och kunderna vinna på. Tråkigt att ni inte förstått det än.
Anmäl


Macke|2011-10-14 17:37:04

Det er inget magisk med indexfonder vars största fördel er små avgifter och låga transaksjonskostnader. Stanna klar av SEB indexfonder för USA och Europa då dom har en mycket hög TKA, något som tyder dålig förvaltning och/eller dolda avgifter.
Anmäl


G Nilsson|2011-10-14 23:01:21

Det finns INGEN vetenskaplig grund för att högre avgifter ger bättre avkastning. All ekonomisk forskning bevisar otvetydigt att avgiftsfria indexfonder ger bäst utdelning på insatt kapital. Alla dyra förvaltare säljer "konserverad gröt" med mördande reklam.
Anmäl


Thomas|2011-10-16 23:04:50

Vad sägs om att svara på Magnus fråga? OM han har rätt så borde ni ställa er i skamvrån med dumstruten på. OM han har fel så borde ni förklara er så att vi förstår varför vi ska betala så höga avgifter till er. Hursomhelst så borde ni svara eller tror ni att kundernas frågor försvinner bara för att ni är tysta?
Anmäl


Thomas igen...|2011-10-17 11:32:44

Varför ha kommentarsfunktion överhuvudtaget om ni inte svarar på frågorna från oss kunder? Magnus fråga är berättigad och det skulle vara trevligt om ni kunde upplysas oss om hur ni tänker. Jag antar att ni har starka skäl till varför ni tar ut de avgifter som ni gör. Det vore bara kul att få reda på hur ni resonerar, eller är avgifterna höga så att era förvaltare ska kunna åka runt i lyxbilar?
Anmäl


passiv kund|2011-10-18 06:00:22

Om man är ointresserad och passiv som jag är då vill jag ha en fond utan avgifter som följer indexet (vad det nu är för någonting). Då vet jag i alla fall att det inte går sämre för mig än för övriga landet/världen. Nordeas fonder stödjer mitt ställningstagande. Glad att jag lämnade denna inkompetenta bank när SKB dök upp.
Anmäl


Svar från Jim?|2011-10-18 11:47:58

Carl har rätt och jag förväntar mig också ett svar från Jim. Jag slutade med fonder för några år sedan när jag insåg att mina val av fonder med låga avgifter gav mer utdelning än "experternas" dyra råd. Dock lägre utdelning på fonder än aktieköp. Passiv kund här ovan har nog som jag sett TV-nyheterna där Nordeas ansvariga inte kunde förklara varför just deras fonder gav så dålig avkastning. VAR HAMNADE SKANDIABANKEN? Över eller under 50%? Tacksam för ditt svar Jim!/ Bettan
Anmäl


Jim Rotsman|

Hej!

Många tycker till om mitt inlägg och det uppskattar jag! Mitt inlägg syftade på två saker. 1) belysa att bara för att fonderna är billiga behöver de inte gå bättre än fonder med vanliga avgifter. Det innebär inte att dyra fonder per definition är bättre. Jag ville dock lyfta fram att det är avkastningen som är det centrala, inte avgiften. 2) Att minska utbudet till kund, som Collectum gjort, genom att bara fokusera på avgiften och inte avkastning inte ger kundnytta. 

Så angående Skandias egna fonder. Nej, våra egna fonder är inte indexfonder. Däremot är målsättningen för några av dem att de ska ha låg aktiv risk, dvs. vi vill inte att de ska ta för stora risker jämfört med den breda marknaden. Syftet är att erbjuda bra basfonder som ger god exponering mot marknaden och som över tid helst ska ge lite mer. Detta som sagt utan att ta för stora risker. Dessutom erbjuder vi ett flertal mer nischade fonder med högre aktiv risk för sparare som vill investera i smalare fonder som i många fall innebär lite högre risk. Prissättningen på samtliga fonder är marknadsmässig.
 
//Jim Rotsman

Anmäl


Carl|2011-10-20 12:26:46

Jim, Det är helt fel som du påstår att Collectum "bara fokusera på avgiften och inte avkastning". Upphandlingen bygger på lägre avgifter OCH högre avkastning. Högra avkstning menar de att man får med högre Morningstar-rating. Upphandlingen 2009 höjde ratingen från i snitt 3,26 till 4,1, enligt en rapport på Collectums hemsida. I övrigt tycker jag inte du svarar på frågan som ställts av flera i den här diskussionen: Presterar Skandiabankens aktivt förvaltade fonder över tiden bättre än jämförindex? Varför ska jag som nöjd "transaktionskund" välja Skandiabankens fonder framför konkurrenters billigare indexfonder för mitt långsiktiga sparande?
Anmäl



Pris av staten!



Idag fick vi ett pris av Statens pensionsverk för att vi har integrerat pensionsportalen minpension.se på våra hemsidor så att alla kunder som loggar in på skandia.se eller skandiabanken.se kan se en totalbild av sin pension. Här sticker vi ut i branschen och jag hoppas att SPV:s pris till oss idag ses som en uppmaning till att fler ska göra det enkelt för kunder att få en total överblick av pensionsinformationen.

Information är en vara där priset alltid varierat. Oändligt dyr - eller gratis. När jag började jobba 1990 var pensionen ett pyssel med implicita löften (staten), yrvakna valbara tjänstepensioner och kuvert med värdebesked från hitten och ditten. Helheten var, åtminstone för mig, en väl förborgad hemlighet.

Idag är det annorlunda - informationen om din framtida pension är lätt att ta fram. Den bygger på fakta som dina arbetsgivare står för: hur länge du jobbat, vad du hittills tjänat in i pensionskapital och hur stor lön du har idag. Lätt att ta fram och därför gratis. Eller, rättare sagt, den borde vara gratis. Pensionsmyndigheten har i dagarna gått ut med varning för de bolag som saluför pensionsprognoser till dyra pengar - när samma prognoser finns att hitta kostnadsfritt på www.minpension.se.

Duktiga pensionsförvaltare, ska inte vara duktiga på att prognostisera framtida pensioner. Duktiga pensionsförvaltare ska vara duktiga på att se till att ditt pensionskapital växer så mycket det bara går. Jag anser att prognosen ska vara enkel, bygga på rätt konservativa antaganden - inga glädjekalkyler, tack! - och vara lätt att bryta ned i sina antaganden. För handen på hjärtat - visst vet vi alla att pensionen inte kommer att bli just det som prognosen indikerar. Det kommer att gå bättre eller sämre - men aldrig bli på kronan det vi trodde. Även om den inte är exakt så hjälper den dig att få ett hum om var nivån på din framtida pension kan ligga. Och betala för jösse namn inga pengar för den!

Inloggad på Skandia.se eller Skandiabanken.se kan du riktigt enkelt kika in på minpension.se och få det där hummet om pensionen. Bocka av pensionskollen samtidigt som du betalat räkningarna. Bra och vettigt, tycker vi. Det tyckte också Statens pensionsverk som idag ger oss en utmärkelse för just samarbetet med minpension.se!

Här kommer motiveringen: "Skandiabanken visar mod och nytänkande genom att som kommersiell aktör på en konkurrensutsatt marknad vara den som först erbjuder kunderna tillgång till viktig information om hela pensionen direkt i internetbanken. Skandiabanken öppnar för ett nyskapande samarbete i branschen som redan har följts av andra. Som föregångare skapar Skandiabanken möjligheter för den enskilde individen att på ett samlat ställe få nödvändig kunskap om sin pension."

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension

 




Varför har vi ett finanssystem?



Håll i hatten, nu går vi över från handfasta sparråd till filosofiska betraktelser. Vad annars göra – börsen är upp och ned, tongångarna allt mer desillusionerade och vem vet egentligen vad som är inprisat i räntan på grekiska statsobligationer? Eller hur mycket man egentligen bör kunna köpa för en schweizerfranc?

Jag lyssnade på ett alldeles utomordentligt tänkvärt radioprogram i lördags morse: Konflikt i P1. ”Vad är finanssystemet till för?” var inslagets rubrik. Inte ”hur ska det gå?”. Inte ”vad är det som sker?”. Allt från handelsstudenter, historiker till stureplanstraders fick göra sina röster hörda (lyssna gärna själv här) – och tja, vad ska man med det till? Tjäna pengar, sade studenten. Flytta värden från framtiden till idag, sade historikern. Vad tänker du?

Jag fastnade för något som nämndes i slutet av inslaget, om betydelsen av tro. Ta det här med pensioner. Som mycket riktigt sades i programmet bygger dagens pensionssystem på att vi som individer tror att vi får en viss summa pengar i framtiden. Vi tilltror, vi ser det som nära nog givet att staten/försäkringsbolaget/aktiefonden där vi sparat våra slantar ska leverera en viss – större – summa pengar i framtiden. Och vi justerar vårt beteende därefter.

Tilltro är ett sanslöst intressant begrepp. I mångt och mycket kan jag ibland tänka att det är navet i nästan alla relationer – mellanmänskliga, mellan stat och individ, mellan sparare och bank. Tilltror vi inte börjar vi kontrollera. Vi börjar checka av, mäta, väga - ibland in absurdum. Och tror vi för mycket blir tilltron blind. Då ser vi inte de uppenbara flagorna i fasaden, hör inte utsagorna som ibland gränsar till lögner.

För framtida drömmar, som den ekonomiska historikern uttryckte det, är tilltro central. För dig som sparare är också tilltron av stor vikt. Ta pensionerna igen. Var befinner du dig? I en blind tilltro till att staten nog tar hand om det hela eller i en allt mer tilltagande misstro mot de pensionsprognoser som utfästs?   

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension


 




Grekland, ständigt detta Grekland...



Ingen har väl undgått att Grekland och den grekiska finansiella krisen parkerat på nyhetssidorna den gångna våren. Denna vecka ställs situationen på sin spets: en (ytterligare) nedgradering av ratinginstitut och ett nära förestående EU/IMF-möte är bara ett par av maj månads akuta händelser.

Visst börjar man fundera. Tankarna virrar runt i rätt många, krångliga vindlingar.

Jag funderar kring det där med välfärd och vem det är som finansierar välfärden? Egentligen. Är det staten eller individen som har ansvaret? Att konsekvent underbalansera budgeten - som i Greklands fall - och utlova allt mer omfattande förmåner - vad innebär det för kontraktet mellan individ och stat? Vad innebär det för kontraktet mellan generationer?

Så irrar tankarna iväg till hur underskottet finansieras. Att som Grekland finansiera en stor del via (rätt kort) upplåning på finansmarknaderna innebär naturligtvis att man är utsatt för samma finansmarknaders ofta ganska nervösa reaktioner. Följa John-beteende, det eviga sökandet efter förtroende som just nu inte står att finna någonstans - och konsekvenser av nervositeten som står att avläsa i räntan på grekiska statsobligationer. Man kan tycka vad man vill, man kan kalla de nervösa reaktionerna för irrationella eller kortsiktiga men faktum kvarstår: som skuldsatt sätter man inte själv agendan. Är obligationsmarknaderna nervösa så är de!

Så vad göra? Alternativen för den grekiska regeringen är många och disparata. Strama åt budgeten, sälja tillgångar (försäljning av grekiska öar har föreslagits - seriöst eller inte må vara osagt...) eller strukturera om den existerande statsskulden. Jag har ingen kristallkula. Jag anar bara att slutakten i det nuvarande grekiska dramat kommer att ge en ny innebörd till vad vi nu definierar som möjliga lösningar. Skriva upp pensionsåldern med 15 år, börsnotera Kreta eller skriva ned utestående statsskuld med 50%. Känns orealistiskt nu - men om ett par veckor...?

Hälsningar
Jeanette Hauff, sparekonom

 

Pension

Läs om pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension och hur du gör för att gå i pension vid 61. Dessutom kan du räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs om utbetalning av pension


 



Gunilla Lundgren|2011-06-07 17:37:53

En reaktion. Vilka är konsekvenserna idag för medborgare respektive turister?
Anmäl



Håll koll!