Zombieföretag – en risk om räntan stiger

Taggar: ränta Johan


I en färsk rapport från BIS (ibland kallad ”bankernas bank”) konstateras att antalet olönsamma företag ”zombieföretag” har ökat i västvärlden. Det handlar om bolag vars ränteutgifter är högre än rörelsevinsten.  Dessa företag har ökat från omkring 5 procent före finanskrisen till omkring 10 procent idag. Samtidigt har räntan som bekant fallit påtagligt. Så trots att räntorna på bolagens skulder har minskat rejält, har ränteutgifterna i relation till vinsterna stigit. Det påminner oss om de risker vi har framför oss.

I ett mer normalt ekonomiskt läge, med högre räntor, hade de flesta av dessa zombieföretag sannolikt slagits ut. Nu hålls de istället vid liv av ultralåga räntor. Det kan tyckas oproblematiskt, men följden är att de ockuperar kapital och arbetskraft som annars hade kunnat användas i mer produktiva delar av ekonomin. Zombieföretagen bidrar på så sätt till den låga produktivitetstillväxt vi har haft i världen de senaste åren. Zombieföretagen påminner oss också om den prekära situation som ultralåga räntor har försatt oss i. För eftersom dessa företags överlevnad hänger på att räntorna är extremt låga, kan vi förstå att de inte kommer klara sig när räntorna väl stiger. Här kan man förvisso invända att alla företag har en smärtgräns – skulle räntorna sticka upp till, säg, 10 procent över en natt är det inte bara zombieföretagen som skulle slås ut. Men problemen med zombieföretagen är dels att smärttröskeln är så låg och dels att de är så många.

Om inflationen tar fart – antingen genom att konjunkturförstärkningen (till slut) pressar upp priserna eller genom en chock – och räntorna stiger, så riskerar vi få ett läge där uppåt 10 procent av företagen hotas av konkurs. Och detta bara på grund av något som får betraktas som en normalisering…

På kort sikt är därmed stigande räntor ett orosmoment. Om eller när räntorna börjar röra sig uppåt på allvar bör man vara inställd på att det stundtals kan bli stökigt på börser och andra marknader när de obalanser som har byggts upp under gångna år ska rättas till. Men i ett långsiktigt perspektiv är litet högre räntor förmodligen precis det våra ekonomier behöver eftersom det bör förbättra ekonomins funktionssätt genom att resurserna används på ett mer effektivt sätt än idag. Det skulle innebära att vi skulle arbeta i starkare, mer konkurrenskraftiga företag som är bättre rustade att klara av faktorer som högre räntor och konjunktursvängningar. Det skulle också innebära att våra pengar i högre grad investerades i starkare företag som i förlängningen borde ge både högre avkastning och lägre risk.

Johan Lundqvist
Makroekonom
Twitter: @j_lundqvist1




Svensk ekonomi i högform (?)



Sällsynt hög tillväxt
Igår presenterade SCB siffror över den svenska BNP-tillväxten under årets första tre månader. Och även om tillväxten inte kommer upp i samma höga takt som under sista kvartalet i fjol, så är det alltjämt starka siffror vi bjuds på. Jämfört med samma period förra året växte svensk ekonomi med 4,3 procent. Det är högre än de flesta andra industriländer och klår dessutom flertalet tillväxtländer.

Och det är inte bara tillväxtsiffran som är stark. Arbetslösheten fortsätter att sjunka och den så kallade sysselsättningsgraden, som visar hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder som förvärvsarbetar, är uppe på samma nivåer som vi brukar nå i slutet av en stark högkonjunktur. Annorlunda uttryckt: man får leta ganska långt bak i tiden för att hitta perioder när så stor andel av Sveriges vuxna befolkning gick till jobbet på morgonen som vi ser nu.

Även om det finns problem och utmaningar som inte reflekteras av starka makroekonomiska siffror, så går det inte att komma ifrån att den svenska ekonomin går som tåget just nu. Och även om tempot skruvas ned något framöver, så pekar prognoserna på fortsatt stark svensk konjunktur under överskådlig tid.

Men det är trots allt något som inte stämmer med den här bilden. Och det handlar såklart om räntan. För i ett mer ”normalt” konjunkturförlopp är det i det här läget som räntan brukar vara som högst eftersom inflationen brukar vara på väg upp. Nu är räntan istället den lägsta någonsin. Den låga räntan är också en delförklaring till att tillväxt- och arbetsmarknadsstatistiken ser så pass stark ut. Det har aldrig varit så billigt att låna, men följden med en utdragen lånefest är att vi redan idag använder upp utrymme som annars skulle utgöra morgondagens konsumtion och investeringar, och därmed tillväxt. Det leder till att morgondagens tillväxtpotential ofrånkomligen blir mindre.

Det som göms i snö…
Men om vi blickar längre fram i tiden, så kommer även den här cykeln så småningom att övergå i lågkonjunktur. Och när väl det sker, riskerar obalanser som har byggts upp och förstärkts under gångna år att ställa till med problem som dessutom riskerar att bli väldigt kännbara. En sådan obalans, som också många svenskar kan relatera till direkt, är bostadsmarknaden. Ett boprisfall betraktas ibland som en risk som främst gäller för dem som äger sitt boende. Men boprisfall är en risk för hela ekonomin. Tittar vi närmare på de svenska tillväxtsiffrorna, så ser vi att det framför allt är hushållens konsumtion och bostadsbyggande som driver ökningen. Och över tid är sambandet mellan bostadspriser och konsumtion tydligt. Sjunkande bostadspriser skulle därmed få påtagliga effekter på hushållskonsumtionen. Detta är särskilt besvärande nu när exportsektorn har motvind och därmed inte kan kompensera för svag konsumtion.

Sist lågkonjunkturen slog till, i samband med finanskrisen, blev dock nedgången på bostadsmarknaden trots allt tämligen kortvarig – efter bara något år hade hela nedgången tagits igen. Men en viktig förklaring till den begränsade effekten på bostadsmarknaden den gången var att Riksbanken tog ned styrräntan från 4,75 procent till 0,25 på kort tid. Eftersom motsvarande möjlighet inte finns i dagsläget och priserna dessutom har stigit med ytterligare 50-60 procent sedan dess, riskerar fallet att bli betydligt större och/eller mer långvarigt nästa gång.

Det hänger på jobben och räntan
I närtid anser vi dock att risken för ett påtagligt prisfall på bostäder är ganska låg. Det är först om inflationen tar oväntad fart och Riksbanken tvingas till snabba räntehöjningar, eller om konjunkturen viker och driver upp arbetslösheten som risken börjar bli alarmerande. Men det är ganska uppenbart att den svenska ekonomin i nuläget ångar på i hög fart och att färden sker utan tillräckliga stötdämpare.   

Johan Lundqvist, ekonom, bloggar inom makroekonomi & sparande.  

 




Bolagsvinster, Fed och Brexit



Efter den turbulenta inledningen på året har utvecklingen varit mer måttlig på senare månader. Många aktieindex befinner sig fortfarande i närheten av samma nivåer som i mitten av mars och då är även utdelningarna inräknade i kurserna. I början av året styrdes aktiemarknaderna till stor del av olika orosmoln. Svaghetstecken från Kina, fallande oljepris och osäkerhet kring tillståndet i den europeiska banksektorn skapade stor nervositet och följde dessutom på den första räntehöjningen i USA på nästan 10 år. I takt med att många av dessa orosmoln har skingrats börjar det bli dags att fokusera på bolagens vinster som knappast har rosat marknaderna under den senaste tiden. Och utsikterna är fortsatt  dämpade till följd av grumliga konjunkturutsikter. Men vissa ljusglimtar finns trots allt att ta fasta på.

I månadens marknadsbrev går vi igenom förutsättningarna för globala bolagsvinster. Vi konstaterar också att det börjar dra ihop sig till nästa räntehöjning i USA, men vi räknar ändå med att den amerikanska centralbanken fortsätter navigera försiktigt framöver. Dessutom kan du läsa om den stundande brittiska folkomröstningen om EU-medlemskap – hur ser riskerna ut och hur bör man som sparare förhålla sig till risken för ett Brexit? Slutligen presenterar vi nya uppdaterade fondmodellportföljer inför sommaren.

Månadens marknadsbrev hittar du här.

Johan Lundqvist, bloggar om makroekonomi och sparande



Karl|2016-05-29 11:20:02

I erat marknadsbrev bör det ju självklart stå hur era modellportföljer har utvecklats sedan senast. Varför har ni inte med det? Man ska inte behöva gå in någon annanstans för att se det.
Anmäl


Johan Lundqvist|2016-05-30

Hej Karl,

Jag håller helt med dig, och vi kommer att ha med avkastningsjämförelser för portföljerna framöver – både i absoluta och relativa termer samt över olika tidsperioder.
Anledningen till att den informationen inte har funnits med hittills är att vi startade upp portföljerna för mindre än ett år sedan, och vi tycker att portföljerna bör ha minst något års historik för att utvecklingen ska kunna jämföras på ett rimligt sätt.

/Johan

Anmäl



Färdigsänkt från ECB



Gårdagens räntebesked från den europeiska centralbanken ECB blev ytterligare ett kliv i mer expansiv riktning. Styrräntorna sänktes mer än förväntat, programmet för obligationsköp både utökades och vidgades och dessutom sjösattes riktade banklån. De initialt positiva marknadsreaktionerna kom dock av sig efter att centralbankschefen Mario Draghi signalerat att ytterligare räntesänkningar inte bedöms aktuella. En av anledningarna till ECBs ovilja att göra räntorna ännu lägre (mer negativa) är risken för att regionens redan utsatta banker riskerar att drabbas negativt. En fördjupad osäkerhet kring banksektorns hälsotillstånd skulle vara förödande för den bräckliga euroekonomin.

Penningpolitiken börjar närma sig vägs ände
Att räntan nu ser ut att ha nått sin botten i euroområdet innebär att penningpolitiken börjar närma sig vägs ände. Det ökar sårbarheten om ekonomin skulle utsättas för en chock och tillväxten försvagas ytterligare. Det ställer i sin tur ökade krav på övriga beslutsfattare i euroområdet (något som Mario Draghi också har efterlyst under lång tid). ECB är nämligen ensam på sin planhalva. Och de behöver sällskap. Högst på önskelistan står att valutaunionens politiker ansluter sig och kompletterar den expansiva penningpolitiken med finanspolitiskt stöd genom lånefinansierade investeringar (till dagens rekordlåga räntor), kapitaliserar upp banksektorn samt andra typer av strukturella reformer. Här lyser dock den politiska viljan och initiativförmågan med sin frånvaro. Så länge ECB fortsätter vara ensam spelare på sin planhalva är det svårt att se att mer av det som inte har fungerat hittills ska vara lösningen på regionens problem.

Fortfarande finns dock möjlighet för centralbanken att trappa upp de okonventionella insatserna ytterligare. Men sådana åtgärder medför även betydande risker, som vi skrev om i senaste marknadsbrevet. Dessutom går det att ifrågasätta hur verksamma dessa åtgärder är. Ganska exakt ett år efter att ECB påbörjade programmet med köp av obligationer är facit än så länge inte imponerande. Under året som gått har börsen sjunkit, euron stärkts och ränteskillnaderna mellan Tyskland och de skuldtyngda sydeuropeiska länderna ökat. Vidare har förtroendet bland konsumenter och företag försvagats och tillväxten har inte tagit fart. Dessutom är inflationen återigen negativ och de långsiktiga inflationsförväntningarna är lägre nu än för ett år sedan. Visserligen är det möjligt att läget hade sett värre ut utan insatserna, men någon mirakelkur är de definitivt inte.

Johan Lundqvist, bloggar om makroekonomi och sparande

 

Läs mer om investeringar och sparande

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investera i och handla med aktier samt hur du följer  aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

 

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och om våra svenska fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs tipsen om våra bästa fonder

 




Det gyllene tillfället



Riksbankens senaste besked innebar ytterligare en räntesänkning och prognoserna för höjningar skjuts på framtiden. När riksbankschef Stefan Ingves nyligen mötte riksdagens finansutskott i en utfrågning blev det tydligt att man heller inte kan utesluta ytterligare sänkningar. Han lyfte även frågan om ränteavdragen och menade att dagens räntenivåer ger ett gyllene tillfälle för de styrande att minska ränteavdraget i stora steg.

Argumentet med det låga ränteläget har redan använts av regeringen i andra sammanhang, nämligen när skatten vid årsskiftet höjdes med drygt 55 procent på sparande i populära sparformer som kapitalförsäkring och investeringssparkonto.  Det lär inte bli lika enkelt i frågan om ränteavdragen och risken är förstås att lånefesten fortsätter ett tag till.

Med det sagt så innebär det här ändå ett gyllene tillfälle för dig att se över din privatekonomi. Den låga räntan må bli långvarig men den kommer att stiga och det gäller att rusta sig för det i tid. För den som tänker långsiktigt – och orkar stå emot den värsta konsumtionshetsen – finns det en rad smarta saker att göra för att dra nytta av det unika ränteläget. Använd utrymmet, nu när räntorna är rekordlåga, till att spara och amortera. Ju mer du amorterar desto mindre sårbar är du för räntehöjningar och eventuella boprisfall. Förbered dig även på att krav på amorteringar kan komma att utgöra en betydande del av din boendekostnad när du flyttar framöver. För den som inte på allvar kommit igång med ett långsiktigt sparande så är det alltid rätt tillfälle att börja, kanske med syfte pension om man redan sparar till drömresan eller nästa boende.

Jag noterar avslutningsvis att två decennier av stigande bopriser ännu inte tycks ha slagit svenska folkets bostadsdrömmar i kras. Enligt en färsk undersökning som Dagens Industri tagit del av, vill nästan två av tre svenskar helst bo i villa eller radhus. Samtidigt har intresset för bostadsrätter ökat, inte minst i Stockholmsområdet. Att hyra sin bostad – och därmed betala tiotusentals kronor om året till sin hyresvärd – ses inte lika attraktivt. Drömmen om en egen täppa är som starkast i åldrarna 25 till 49 år, där hela 75 procent svarar att de föredrar att bo i eget hus. Och med dagens rekordlåga ränteläge anser sig många ha råd.

Men den historiskt låga räntan varar som sagt inte för evigt. Genom att tänka lite längre kan du på allvar förändra din framtida levnadsstandard. Hur utnyttjar du det gyllene läget?

Mattias Munter,  pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

 



Magnus|2016-02-26 10:27:00

Om/när ränteavdrag minskas eller tas bort, tror ni då att man fortfarande kommer att få kvitta kostnadsräntor mot inkomsträntor? Typ om jag har 60 tusen i ränta på bolån och 60 tusen i ränteinkomst från sparkonton på bank, kommer jag då få kvitta dessa mot varandra, som tidigare?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Magnus!

Tack för din fråga. Jag vågar mig inte på att spekulera kring vad ett avskaffat/minskat ränteavdrag skulle kunna leda till för ytterligare förändringar i skattelagstiftningen om några alls. Frågan är tillräckligt delikat för politikerna som den är.

Hälsningar, Mattias 

Anmäl


Per|2016-02-26 17:51:21

Alla pratar om att amortera nu... Är det inte klokare att investera dessa pengar i något som ger mer avkastning och realisera investeringen när räntorna stiger istället och då amortera i en stor klumpsumma? Då torde man väl hyvla av en större summa totalt sett? Förutsatt att investeringen inte utvecklas åt fel håll förstås.
Anmäl


Eric R|2016-02-26 21:41:34

Är pessimist. Med nuvarande inflöde av personer som kräver 100% attention från samhället för sin "försörjning" till oerhörda kostnader för statskassan (=våra skattemedel) lär det inte under närmaste tiden, säg 10, år bli några som helt lättnader för de som arbetar och betalar skatt dvs sådana som inte arbetar i statssubventionerade jobb. Vår styrande elit kommer att suga så mycket skatt de kan ur medborgarna..
Anmäl


Pål Börje|2016-02-27 03:21:43

Ränteutgifter för en enskild är en kostnad. Denna kostnad är en intäkt för långivaren och skall tas upp till beskattning. (Vi förutsätter svenska lån nu.) Om man nu tänker slopa avdragsrätt räntekostnaden för låntagaren, hur tänker man då gör man intäkten? Befria från skatt? Kommer man att skilja på fysisk resp. juridisk person. Hur blir det då för enskilda firmor? Eller har man glömt bort att det finns ca 200.000 småföretag. Kommer de att få göra avdrag för kreditkostnader eller? Vår grundlag säger - Likhet inför lagen. Man skiljer där inte mellan juridisk respektive fysisk person. Vanligen har man "balans" alltså avdrag skall i andra änden beskattas. Inget avdrag, då är det redan beskattat en gång och när "återbäring" sker är det utan skatt. Är väl medvetne om att kolorerade kvällspressen skribenter inte ens är insatt i skattepolitik. Men att bank som försäkringsbolag inte kan det, det är däremot lite mer skrämmande. Erkänner att jag satt och undrade vad "bloggvett" var för något. Jag bruka aldrig göra påhopp på någon, kritik däremot, men den är för det mesta av sådan art att den kan vara underlag till en diskussion. Med ett expanderat uttryck "konstruktiv kritik". Skriver ytterst sällan under pseudonym. Det har hänt, men det var för att skydda 3:e person. Om man visste vem jag var - det är bara jag som heter som jag gör - så kunde man lätt räkna ut vad jag menade och mot vilka. Ämnet i fråga var ytterst känsligt och jag hade fått information i förtroende och då skall den också förbli där. Men själva händelserna måste belysas så att gemene man kan få insikt i att allt inte är så lysande som det kan påskina. Om man/kvinna och HEN - SAOL säger att HEN är BRYNSTEN. Må tycka att det är "slipat". Rasistiskt? Egentligen så finns det inte, för vi alla är faktiskt släkt med varandra. På långt håll 400-200.000 år tror vetenskapen. Så varför hålla på och hacka på släkten?
Anmäl


Dr D.|2016-02-27 18:12:55

Tror inte det är ett aktivt val att köpa eget före att hyra med tanke på hur hyresmarknaden ser ut idag. Vill man bo någonstans så måste man ju köpa.
Anmäl



Avkastning i minusgrader



Igår skrev Dagens Industri om de traditionella livbolagens avkastning för 2015. Det är alltså bolagen som bland annat erbjuder sparande med inslag av garanti i form av traditionellt förvaltad försäkring och de totala tillgångarna uppgår till en bra bit över 3 000 miljarder svenska kronor. När du sparar på det här sättet behöver du inte själv vara aktiv och följa de finansiella marknaderna för det sköter bolaget åt dig.

Rubriken på artikeln antyder ett darrigt år för dessa jättar men för Skandias kunder var året lyckat. Avkastningen på den traditionella livportföljen uppgick under förra året till 5,3 procent vilket innebär en plats i toppskiktet av de jämförbara bolagen. För de senaste fem åren (2011-2015) är snittet 7,2 procent per år.

Traditionell förvaltning är egentligen ett mycket missvisande namn när man tittar på hur kapitalförvaltningen fungerar i praktiken. Den är allt annat än traditionell med unika möjligheter till långsiktiga investeringar i annat än bara börshandlade aktier och räntor. Skandia har sedan många år ökat sitt fokus på mer alternativa investeringar som bland annat onoterade bolag och infrastruktur. Det för att sprida riskerna på ett bra sätt och öka möjligheterna till avkastning oavsett ränteläge. Tillsammans med investeringar i fastigheter så var det också de tillgångsslagen som utvecklades starkast i vår portfölj under året.

Så långt om avkastningen på de investeringar vi gjort, men som kund i Skandia så fördelas inte avkastningen direkt till dig som kund. Avkastningen jämnas ut över tid med hjälp av i första hand återbäringsränta (något jag skrivit om tidigare) och under året fördelades mer överskott till kundernas försäkringar än någonsin tidigare, totalt 42 miljarder eller motsvarande 15 procent. Att det blev så mycket mer än vad totalavkastningen var för året beror helt enkelt på att avkastningen varit bra under flertalet år och i ett ömsesidigt och kundstyrt bolag så ska allt överskott tillbaka till kunderna.

Klicka på bilden för större storlek

Även om 2015 var ett rekordår när det gäller att fördela överskott till Skandias kunder med traditionell försäkring så kommer året ändå främst att gå till den ekonomiska historien som det år då minusränta infördes. Hur minusräntor och ett långvarigt lågränteläge egentligen påverkar ekonomin i stort är det egentligen ingen som vet, eftersom vi aldrig har ställts inför detta faktum tidigare. Det är ett gigantiskt experiment som nu genomförs men att det är en dålig miljö för sparande och en utmaning för alla som förvaltar kapital långsiktigt kan man lugnt konstatera. Då gäller det att ha många verktyg i lådan för att kunna skapa bra avkastning.

Men generellt gör vi alla klokt i att skruva ned avkastningsförväntningarna framöver, minusgraderna på räntemarknaden lär nämligen hålla i sig ett tag. Har du då ett tydligt sparmål så räkna med att spara mer eller vänta längre för att uppfylla ditt mål!  
 
Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

PS. Apropå kundstyrt har du väl röstat till fullmäktige? Ditt engagemang som ägare innebär samtidigt att stiftelsen Idéer för livet får mer resurser att stötta Sveriges barn och unga.

 

Läs mer om kapitalförsäkring




Botten var inte nådd

Taggar: ränta Mattias


I förmiddags var det dags för ännu en räntesänkning från Riksbanken. Minus 0,35 procent var alltså inte nog, utan räntan skulle ner ytterligare – till minus 0,50 procent. Det är uppenbart att Riksbanken fortsätter att göra vad de kan för att pressa upp inflationen. Och det är långt ifrån säkert att vi har sett den sista sänkningen; Riksbanken flaggar nämligen för att det finns en hög beredskap att göra ännu mer om det behövs.

Sänkningen kommer efter att Riksbanken varit tvungna att räkna med lägre inflation i år än vad de trodde så sent som i december. Men de lägre inflationsutsikterna beror till stora delar på faktorer som inte i första hand går att koppla till svensk ekonomi. Och det är högst osäkert hur mycket Riksbanken faktiskt påverkar prisökningstakten i svensk ekonomin med dagens sänkning. Inflation är en bristvara i så gott som hela västvärlden.

Jag tror att Riksbankens åtgärder i första hand handlar om att stärka förtroendet för inflationsmålet. Och när trenden i omvärlden hittills i år tycks gå mot ännu mer expansiv penningpolitik, resonerar Riksbanken att den måste förhålla sig till detta – inte minst för att hindra kronan från att stärkas, vilket skulle riskera att dämpa inflationstakten ytterligare.

Dagens besked innebär alltså att vi förstärker den märkliga kombinationen av ”krisränta” med en svensk konjunktur som går starkt. Det är en kombination som onekligen skapar risker längre fram. Och det är tydligt att Riksbanken både ser och varnar för riskerna med den låga räntan. Men det är upp till andra aktörer att axla det ansvaret. För Riksbanken ligger allt fokus just nu på inflationen, och det är uppenbart att man är beredd att gå mycket långt för att lyckas i sin kamp.

Mattias Munter, pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

 

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån



Perfekt!|2016-02-11 12:51:42

Då får vi väl se samma sänkning från er på bolånen?
Anmäl


Johanna Cerwall|

Hej!

Det korta svaret är ”nej” då räntesänkningen från Riksbanken inte innebär att bankens upplåningskostnader minskar i motsvarande grad.

Mvh, Johanna Cerwall, produktchef Bank

Anmäl


hej|2016-02-11 14:16:26

Bankerna finansierar inte bolånen med hjälp av reporäntan..
Anmäl


Bolån...|2016-02-11 14:50:42

Det finns inte någon koppling mellan bolåneräntorna och reporäntan, ett vanligt missförstånd.
Anmäl


Peter|2016-02-12 17:40:09

Sänk återbäringsräntan på Skandia Liv till 1% omgående. Jag är redan orolig att ni gör återtag på bonusen ( med mera ? ) ni betalade ut i december. Jag ser inga tillgångar som ger avkastning just nu. ( Kanske guld )
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Peter!

Tack för din kommentar. Återbäringsräntan utvärderas månadsvis och justeras vid behov som den alltid har gjort. Det som styr är nivån på det kollektiva överskottet, dvs hur mycket som finns sparat i ladorna, samt förväntad framtida avkastning på placeringsportföljen. Från den 1 februari i år gäller 4 procent före skatt och avgifter. Genom historien har många kriser och oroligheter kommit med jämna mellanrum och hittills har det aldrig behövts något återtag vilket är en indikation på att arbetet med att sätta lämplig nivå på återbäringsräntan fungerat väl så långt. Om dagens oroligheter innebär ytterligare justering av återbäringsräntan framöver återstår att se.

Hälsningar, Mattias Munter

Anmäl


Peter|2016-02-15 14:15:12

Tack för svaret Mattias. Skandia har gjort och gör ett utmärkt arbete att förvalta spararnas pengar. Peter
Anmäl


Daniel|2016-02-16 13:11:58

Hej. Vad är Skandias syn på räntan framöver? dvs hur ser er ränteprognos ut 2016-2018?
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Daniel!

Tack för din fråga. Vi tror inte att vi har sett det sista från Riksbanken ännu. Det kan handla om såväl utökade obligationsköp, ytterligare räntesänkningar och möjligen även valutainterventioner. Du kommer kunna läsa mer om vår syn på frågan i vårt marknadsbrev som kommer nästa vecka.

Hälsningar, Mattias

Anmäl



Hur lågt kan Riksbanken gå?

Taggar: ränta Mattias


På torsdag kommer Riksbanken med årets första räntebesked. Vi har nu levt med negativ reporänta i ett år, och något som för bara några år sedan var i närmaste otänkbart blivit vardag. Mycket tyder dessutom på att vi inte nått botten än och att det finns utrymme för fler sänkningar.

Frågan är hur låg räntan kan bli, var ligger golvet? Den gränsen flyttas hela tiden fram, eller snarare nedåt, och mycket talar för att riksbanken på torsdag kommer att göra ytterligare en sänkning med mellan 10 och 15 punkter och reporäntan skulle då landa på mellan minus 0,45 och minus 0,50 procent. Dessutom är det troligt att stödköpen av obligationer utökas. Allt för att höja inflationen som trots den rekordlåga räntan, redan omfattande stödköp av obligationer och diskussion om valutainterventioner vägrar att ta fart.

Sedan det senaste riksbanksbeskedet har dessutom oljepriserna sjunkit och börserna har gått ned på bred front. I omvärlden ökar den politiska oron vilket har bidragit till ökad sannolikhet för att den Europeiska Centralbanken vidtar ytterligare åtgärder i form av nya räntesänkningar eller utökade stödköp av obligationer vid mötet i mars. I USA väntas Fed skjuta på nästa höjning och Japan införde nyligen minusränta. Allt detta ökar pressen på vår Riksbank då det sista man vill är att kronan ska bli starkare. En svag krona gör nämligen att inflationen stiger vilket är syftet med räntesänkningar och obligationsköp.

Men för privatpersoner får en ytterligare räntesänkning små eller inga effekter. Det mest kännbara för de flesta av oss är när boräntorna förändras, och de är troligtvis nära botten oavsett om Riksbanken sänker räntan igen eller inte.

För er som undrar varför det är jag och inte Maria Landeborn som skriver om räntesänkningar denna gång är svaret att Maria går på föräldraledighet. Jag kommer att vikariera för henne genom att bland annat blogga på detta ämne. 

På torsdag kl 9.30 kommer räntebeskedet.

Mattias Munter, Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

 




En liten räntehöjning med stort signalvärde



Till slut kom det, beskedet alla väntat på. Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve (Fed), höjde igår kväll styrräntan för första gången på nio år och börserna steg på beskedet. Höjningen sker genom att spannet för styrräntan flyttas från 0-0,25 till 0,25-0,5 procent. Det är en närmast symbolisk första höjning som ser ut att följas av flera under nästa år.

Räntehöjningen är i grunden en positiv signal om att Fed bedömer att den amerikanska ekonomin är stabil och på rätt väg. Arbetslösheten sjunker och Fed bedömer att inflationen så småningom kommer att nå målet på 2 procent. Anledningen till att man höjer räntan innan inflationsmålet är uppnått är att det finns en fördröjning på 1-2 år innan en åtstramning får effekt på realekonomin.

Räntehöjningscykeln blir annorlunda än tidigare

Feds kommentarer till räntebeskedet och räntebanan framöver var mjuka i tonen. Räntepolitiken ska även fortsättningsvis vara expansiv och Fed kommer noggrant att följa ekonomisk data för att vara säker på att ekonomin utvecklas så väl att den tål fortsatta räntehöjningar. Efter åratal av nollränta går det heller inte att jämföra situationen med tidigare återhämtningar och räntehöjningscykler – man måste enkelt hålla ögonen på utvecklingen och se vad effekterna blir samtidigt som man agerar.

Den långa perioden med nollränta och extremt god tillgång på pengar har medfört att investerare har tagit mer risk än tidigare för att få högre avkastning. Det har drivit kapital till risktillgångar vilket fått aktiekurser och värderingar att stiga. Bankerna har samtidigt haft enorma överskott på likviditet som lånats ut till marknaden. När vi nu går mot en period med åtstramningar bör resultatet bli det motsatta. En del kapital flyttas från risktillgångar och det kommer att bli svårare och dyrare att låna pengar än det varit de senaste åren. Framför allt drabbar det företag med sämre kreditvärdighet. Redan före höjningen har det märkts på amerikansk high yield, det vill säga företagsobligationer med hög risk. I samband med att Fed slutade trycka pengar för drygt ett år sedan vände den amerikanska high yield-marknaden ner, och högre räntor kommer att förstärka den trenden.

Betyder högre räntor slutet på börsfesten?

Historiskt har det dröjt innan räntehöjningar har satt stopp för en pågående börsuppgång. Som vi har konstaterat är den här situationen annorlunda, men högre räntor måste inte betyda att aktiemarknaden vänder ner. Snarare handlar det om en normalisering, där alla inte kan låna pengar lika billigt och där aktier inte är det enda alternativet för den som söker avkastning. Det bör göra att avkastningen på börsen inte blir lika hög framöver även om den kan fortsätta att stiga tack vare den starka amerikanska ekonomin.

Nu hoppas vi att Fed varken är för sent eller för tidigt ute med räntehöjningen. Om de är för sent ute skulle det innebära att inflationstrycket är större än någon trott, och då kommer vi att få betydligt snabbare räntehöjningar framöver än marknaden väntar sig. Det kan få stora effekter på både börsen och ekonomin. Likaså hoppas vi att Fed inte agerar för tidigt och ofrivilligt sätter stopp för den återhämtning som pågår. Sannolikt dröjer det till 2017 innan vi har svaret.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser




Inget boprisrally efter Riksbankens besked

Taggar: spara ränta Maria


Riksbankens sista räntebesked för året var väntat. Reporäntan lämnades oförändrad på -0,35 procent och rörde inte heller räntebanan, som indikerar hur Riksbanken väntar sig att räntan utvecklas framöver. Återigen upprepades budskapet att man är beredd att agera mellan penningpolitiska möten om det behövs. Avgörande blir utvecklingen i omvärlden och om ECB ökar på stimulanserna efter årsskiftet.

Därför lämnas räntan oförändrad

Svensk ekonomi går bättre än väntat och BNP väntas öka med 3,6 procent under 2016, en uppjustering jämfört med den förra prognosen som var 3 procent. Inflationen stiger men framför allt beror det på den svaga svenska kronan, det vill säga importerad inflation. För att uppgången ska hålla i sig behövs en fortsatt hög efterfrågan i Sverige som gör att vi också får inhemsk inflation.

Det stora boprisrallyt är över

Statistiken över boprisutvecklingen i oktober-november visar att prisrallyt har bromsat in. Priserna är stillastående eller backar någon procent i storstäderna där uppgången varit som störst under året. Det finns åtminstone två skäl till det.
Ett skäl är att bostadsmarknaden säsongsmässigt brukar bromsa in något i november.

Det andra är att boräntorna inte längre sjunker. Under årets första halva hängde boräntorna med ner när Riksbanken sänkte reporäntan och då steg bopriserna kraftigt, men sedan i somras har det varit mycket små förändringar på snitträntorna trots att Riksbanken har sänkt räntan. Det mesta talar för att botten för boräntorna är nådd och att den höga takten på prisökningarna nu kommer att sakta in.

Det är inte troligt att vi skulle få ännu ett år med tvåsiffriga boprisuppgångar. Visst kan priserna fortsätta stiga något eftersom räntorna kommer att fortsätta vara låga och efterfrågan på bostäder hög, men det blir sannolikt inget rally. Små prisökningar eller en lite mer sidledes rörelse är mer trolig.

Risken för en prisnedgång ökar när Riksbanken börjar närma sig en räntehöjning och boräntorna rör sig markant uppåt igen.

När stiger räntan?

Den här gången var Riksbanken lite extra smart och sa att man inte höjer räntan förrän KPIF-inflationen är 2 procent. Det ger mer handlingsutrymme än att bara ge en prognos för när räntan ska höjas som man brukar göra.

Med det sagt så är Riksbankens prognos att räntan höjs första gången 2017. Det betyder att de korta boräntorna kommer att vara låga stora delar av nästa år, men att de kan börja ticka uppåt under hösten. De långa räntorna kommer att stiga före de korta. Den som funderar på att binda boräntan behöver inte ha bråttom ännu, men det är klokt att hålla koll på när de bundna räntorna börjar röra sig uppåt och vara beredd att agera.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Sverige: Prisutveckling på bostäder (HOX) och Riksbankens reporänta, 2005-idag

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån



Riksbanken har lite att fundera på i helgen

Taggar: spara ränta Maria


På måndag sammanträder Stefan Ingves och resten av Riksbanksdirektionen för årets sista räntebeslut. Det finns många faktorer att väga in i frågan om det blir en räntesänkning eller inte, så de behöver inte sitta sysslolösa i helgen.


Riksbanksdirektionen: Stefan Ingves, Cecilia Skingsley, Kerstin af Jochnick, Martin Flodén, Henry Ohlsson och Per Jansson. Bildkälla: Riksbanken

Vad talar för en räntesänkning?

Det är framför allt två saker.

Den senaste inflationssiffran var svagare än vad både marknaden och Riksbanken hade räknat med, oavsett om man tar hänsyn till energipriser eller inte. Att priset på olja och andra råvaror har fortsatt falla den senaste tiden kommer att trycka ner inflationen ännu mer och det är inte önskvärt.

Parterna har nu börjat positionera sig tydligare inför avtalsrörelsen, och arbetsgivare och arbetstagare står långt ifrån varandra. Medan industrifacken kräver löneökningar på 2,8 procent säger arbetsgivarna att taket är 1 procent, och att man helst vill ha ett kort avtal som löper på ett år. Det är Riksbankens mardrömsscenario. Små löneökningar minskar chansen att nå inflationsmålet och är avtalen korta skapar det osäkerhet och riskerar att även sänka inflationsförväntningarna.

Svenska kronan – rätt neutral

En annan faktor som har vägt tungt under året är den svenska kronan. En svag krona gör att inflationen stiger och syftet med räntesänkningar och obligationsköp har varit att hålla kronan svag mot euron. Eftersom den europeiska centralbanken, ECB, ökat sina stimulanser under året har Riksbanken varit tvungen att göra detsamma för att undvika att kronan stärks.

När ECB presenterade sitt senaste räntebesked innehöll det mer stimulanser, men inte så mycket mer som marknaden hade hoppats på och det gav Riksbanken lite andrum. Kronan handlas nu kring 9.30 mot euron och det är en nivå Riksbanken kan vara hyfsat bekväm med.

Vad talar för oförändrad ränta?

Att ECBs senaste besked var snålare än marknaden hade hoppats på gör att direktionen mycket väl kan välja att avvakta till efter årsskiftet och se hur inflationen, kronan och ECBs penningpolitik utvecklas innan man eventuellt går vidare med en räntesänkning till. Då hinner de dessutom få se om den amerikanska centralbanken, Fed, faktiskt höjer styrräntan nu på onsdag och vad det i så fall får för effekter på marknaden.

Eventuell räntesänkning får små effekter för privatpersoner

Marknaden förväntar sig inte att Riksbanken kommer att agera nu och om räntan förblir oförändrad kan vi därför vänta oss små rörelser i räntor och valutor. Blir det däremot en sänkning så kan det påverka både marknadsräntor och kronan neråt.

För oss privatpersoner blir effekterna små oavsett vad som händer. Det mest kännbara för de flesta av oss är när boräntorna förändras, och de är troligtvis nära botten oavsett om Riksbanken sänker räntan igen eller inte.

På tisdag kl. 9.30 kommer beskedet.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån


Peter Stiff|2015-12-12 07:16:33

...kommer att trycka ner inflationen ännu mer och det är inte önskvärt. Vad är det egentligen för fel på låg inflation? Innan ni kladdar sådana påståenden dit bör ni fundera över vad ni egentligen skriver. Jag vet alla media skriver samma sak fast de gör ju myten inte mera sanningsenlig. Påståendet är ju bara rätt ur en nettoskuldsatt persons perspektiv och centralbankerna världen över inser att de existerande skuldbergen endast kan minska vid hjälp av inflation. Därför framställs gärna inflationen som ekonomiens heliga gral. Humbug. Vad fan har en låginkomsttagare - eller vilken inkomsttagare som helst för den delen - av att hen får betala mer för livets nödvändigheter som mat, hyra, energi (sistnämnda kanske inte så aktuellt just nu), var god förklara det! In your face! Konsumenter avvakaktar med investeringar i förväntan av fallande priser - pah, vilket nonsens. Jag köper inget kylskåp för 5000 spänn i dag för om ett år kostar den bara 4950, seriöst tror ni på sådan skräppropaganda? Ett faktum är att inflation är det enda medlet som skulle kunna bromsa in tillväxt av skuldbergen och på det sättet - även om det inte är motivet - stjäla pengar av de som inte är skuldsatta.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Peter!

Du är inte ensam om att ha synpunkter på inflationsmålet! Men faktum kvarstår att Riksbankens uppgift är att få inflationen att nå 2 procent och det är det de fokuserar på. Under hösten har inflationen still slut börjat ticka uppåt men den senaste siffran var svag. För Stefan Ingves och hans kollegor är det inte önskvärt att kronan stärks och eventuellt trycker ner inflationen igen. Det är bara ett konstaterande. Sedan kan man diskutera om inflationsmålet är bra eller inte, och om det bör kompletteras med andra mål. Ett förslag som förts fram är att man ska använda sig av ett intervall istället, till exempel att målet är 2 procent +/-1 procent vilket skulle göra att man inte behöver jaga 2 procent på samma sätt. Jag kan ju tycka att det låter rätt klokt.

Mvh Maria

Anmäl



Här får du minusränta på pengarna



Både boräntor och sparräntor fortsätter att vara låga. Ett bolån på en miljon kostar idag i genomsnitt knappt tusen kronor per månad. Sätter du istället in en miljon på ett sparkonto under ett år får du en dryg 500-lapp i ränta som tack. Men det finns ännu sämre placeringar – att placera en miljon i en statsobligation i ett år kostar hela 5 000 kronor.

Räntan på sparkonton är nära noll…

Varje månad publicerar SCB siffror över genomsnittliga sparräntor. Den senaste siffran från oktober visar att insättningar på nya sparkonton utan bindningstid eller andra villkor i genomsnitt gav en ränta på 0,08 procent. Det betyder att den som sparar en miljon kronor i ett år för tillfället får en ränta efter skatt på 560 kronor. Det lönar sig inte heller att binda pengarna under en längre tid. Räntan på bundna sparkonton var i genomsnitt 0,12 procent.

... och så här får du minusränta på sparpengarna

En sparränta på 0,08 procent låter inget vidare, men det finns faktiskt ännu sämre placeringar. Den som köper en statsobligation (alltså lånar ut pengar till staten) med ett års löptid får betala 0,54 procent för kalaset. Miljonen är med andra ord knappt värd 995 000 kronor när du får tillbaka den. Som privatperson är det en placering som går att undvika, men många fonder måste placera i statsobligationer och har inget annat val än att acceptera minusräntan.

Stora skillnader mellan olika bankers boräntor

Sedan ett halvår tillbaka redovisar alla banker snitträntan kunderna betalar för sina bolån varje månad. Den är betydligt mer intressant att titta på än listräntan som (nästan) ingen betalar i verkligheten.

Det kan skilja mycket mellan snitträntan hos olika banker. På ett lån med tre månaders bindningstid varierade den exempelvis mellan 1,48 och 1,75 procent i november, vilket motsvarar drygt 2 500 kronor under ett år för den som har ett bolån på en miljon. Det lönar sig med andra ord att jämföra. Skandiabankens snittränta var 1,50 procent.

Den som binder lånet betalar (lite) mer

Den som binder lånet i 1-2 år betalar bara några kronor mer varje månad än den som väljer tremånadersränta (som i folkmun brukar kallas ”rörlig ränta”). Vill man binda lånet i fem år blir skillnaden större, då kostar det drygt 350 kronor mer varje månad efter ränteavdrag.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Månadskostnad för ett bolån på 1 miljon kronor efter ränteavdrag, genomsnitt av alla bankers snitträntor i november.

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring


Petter |2015-12-08 14:50:00

Härlig matematik med exemplet på statsobligation.
Anmäl


Jonathan|2015-12-08 15:34:50

Jag förstår inte riktigt meningen med inlägget, kan du förtydliga Maria?
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Jonathan!

Meningen är bara att visa hur räntorna ser ut på bolån och sparkonton med dagens nollränta. Samt att lyfta fram att det nu finns snitträntor att titta på när man jämför olika alternativ, för dem som ännu inte upptäckt det.

Mvh Maria

Anmäl


Räkne-Nisse|2015-12-09 09:53:55

Hej Maria, Du bygger hela ditt inlägg på ett räknefel. 0,54 % av en miljon kan aldrig bli drygt 50 000 kr.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Räkne-Nisse!

Ibland går det fort. Tur det är nån som håller koll! Bloggen är uppdaterad med rätt siffra.

Mvh Maria

Anmäl



Girig marknad hade önskat mer



Två saker blev uppenbara igår när den europeiska centralbanken, ECB, presenterade sitt räntebesked. Den ena är att centralbankerna fortfarande står i fokus och håller i taktpinnen för vad som händer på marknaden. Den andra är att marknaden är girig.

Precis som utlovat utökade ECB stimulanserna för att få fart på ekonomin. Inlåningsräntan sänktes till -0,3 procent och stödköpen förlängdes så att man nu ska fortsätta köpa obligationer ända fram till mars 2017, istället för till september 2016 som tidigare var sagt. Dessutom ska man köpa flera olika typer av obligationer och i takt med att de förfaller ska man också återinvestera pengarna.

Tidigare har ECB ofta lyckats överraskat positivt med mer stimulanser än marknaden väntat sig, men den här gången var förväntningarna högre ställda. Marknaden är girig och 60 miljarder euro i månaden i nästan ett och ett halvt år till räckte inte till. Börser över hela världen föll, räntorna steg och euron stärktes.

Tillfällig lättnad för Riksbanken

Det finns åtminstone en person som bör glädjas åt ECB:s besked, nämligen den svenska riksbankschefen Stefan Ingves. Riksbankens agerande är i hög grad beroende på vad ECB gör, och när ECB levererar mindre stimulanser än väntat kan Riksbanken också avvakta. Sannolikheten för att Riksbanken sänker räntan vid nästa möte i mitten av december sjönk efter ECB:s besked.

Om Riksbanken ”slipper” sänka räntan mer är det positivt. Svensk ekonomi är stark och stimulanserna är redan omfattande med en styrränta på -0,35 procent och omfattande obligationsköp. Ytterligare stimulanser riskerar snarare att blåsa upp mer obalanser än att ge några positiva effekter – förutom högre inflation förstås, vilket är vad Riksbanken fokuserar på.

Årets viktigaste räntebesked återstår

Om knappt två veckor väntar två räntebesked till och det ena kommer från Riksbanken. Även om ECB ökade stimulanserna mindre än väntat igår så var det fortfarande en ökning, och det bör öka pressen på Riksbanken. Men möjligen skjuts en eventuell räntesänkning fram till 2016 i väntan på vad ECB gör nästa gång. Riksbanken meddelar sitt beslut den 15:e december.

Det andra och absolut viktigaste räntebeskedet kommer från den amerikanska centralbanken, Fed. Just nu ut att bli ett av de mest spännande ögonblicken under 2015. Sannolikheten för att vi får den första amerikanska räntehöjningen på nästan ett decennium är över 70 procent. Om inget oväntat händer, till exempel att det kommer usel arbetsmarknadsstatistik i eftermiddag eller att börsen helt brakar ihop, så kommer räntehöjningen av allt att döma att bli av den här gången. Svaret får vi den 16:e december.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån



Mer att fundera på för Riksbanken



Styrkan i svensk BNP under tredje kvartalet tog prognosmakarna på sängen. Tillväxten var hela 3,9 procent i årstakt jämfört med förväntningarna på 3,4 procent. Den omedelbara effekten blev stigande räntor och att svenska kronan stärktes mot euron – något som inte ligger i Riksbankens intresse.

Situationen är ett dilemma för Riksbanken. Normalt sett brukar en stark ekonomi innebära högre inflation som möts av åtstramningar i form av högre styrränta. Så har det inte sett ut den här gången. Trots den extremt starka tillväxten ligger inflationen under Riksbankens mål på två procent, och att kronan stärks gör att det finns en risk att inflationen sjunker igen.

Eftersom Riksbanken helt och hållet fokuserar på inflationsmålet gör kronförstärkningen att Riksbanken behöver fortsätta stimulera ekonomin. Om man ska se det positivt innebär det här full pott för svensk ekonomi. Tillväxten är stark och den får ännu mer bränsle av Riksbankens minusränta och att man dessutom trycker pengar. Bingo för många hushåll, bolag och aktieägare.

En lite mer nyanserad bild får man om man tittar på andra bieffekter av att det är billigt att låna. Bostadspriserna har mer än fördubblats den senaste tioårsperioden och svenska folkets skuldsättning växer så det knakar. Ju längre perioden med låga räntor och kraftiga prisuppgångar på bostäder håller i sig, desto fler kommer att sitta med stora bostadslån den dag räntan börjar höjas igen. Vad som händer då kan man bara spekulera i, men det beror givetvis också på hur snabbt räntan höjs och hur hög den så småningom blir. Även om det inte behöver utlösa ett prisras blir det intressant att se hur snabbt högre räntor får effekt på konsumtionen nu jämfört med tidigare, när skuldsättningen var betydligt lägre.

Nästa datum att hålla koll på för Stefan Ingves och hans kollegor blir nu på torsdag, den 3 december. Då kommer den europeiska centralbanken, ECB, med ett nytt besked om räntan och om det blir utökade eller för längda obligationsköp. Skulle de europeiska stimulanserna utökas så stärks svenska kronan ännu mer, och då har Riksbanken en del att fundera på tills det är dags för nästa svenska räntebesked den 15 december.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån



Flytta bolån – kolla det här först

Taggar: ränta bolån Maria


Den vanligaste anledningen till att byta bank är att det finns pengar att tjäna, och oftast handlar det om att boräntan är lägre någon annanstans. Det är en utmärkt anledning att byta bank – men vad är viktigt att tänka på innan du flyttar bolånet?

Så går flytten till

Själva flytten är enkel. Du tar kontakt med den bank du vill flytta till och ansöker om flytt av bolån. Om din ansökan blir godkänd så sköter den nya banken sedan kontakten med din gamla bank och ordnar så att dina gamla lån blir lösta och dina nya läggs upp. Vill du även öppna ett lönekonto och flytta över dina autogiron kan du ansöka om det samtidigt.

Det finns några andra saker som är bra att ta reda på innan du flyttar lånet. Till att börja ska du kolla vilken bindningstid lånet har. Oavsett om det är bundet eller rörligt har du alltid rätt att lösa lånet, men om lånet är bundet kan det kosta pengar. Dessutom är det bra att kolla vad bankens tjänster kommer att kosta dig totalt, så att du inte bara stirrar dig blind på boräntan.

Rörlig boränta

Det vanligaste är att ha vad som brukar kallas för rörlig ränta på bolånet. Det betyder att räntan binds om var tredje månad, vilket är den kortaste bindningstid som går att välja. Ett rörligt bolån går alltid att flytta utan kostnad.

Bunden boränta

Har du bundit bolånet kan det kosta pengar att flytta det eftersom du då måste lösa det i förtid. Hur stor den kostnaden blir kan variera rejält. Till exempel beror det på om du band lånet före eller efter den 1 juli 2014, då nya regler trädde i kraft som gjorde det billigare att lösa ett lån i förtid. Vilken ränta du har på lånet spelar roll, liksom hur lång tid det är kvar på bindningstiden. Dessutom påverkas kostnaden av hur marknadsräntan utvecklats sedan lånet bands. Kostnaden du betalar kallas för ränteskillnadsersättning.

Ränteskillnadsersättning

Kostnaden du får betala för att lösa ett lån i förtid kallas för ränteskillnadsersättning. För att veta exakt hur stor den blir behöver du kontakta din bank, men det går att göra en bra uppskattning på Konsumenternas.se. Om kostnaden är hög kan det vara bättre att vänta tills bindningstiden löper ut innan du flyttar lånet.

Bind inte lånet längre än du tänker bo kvar

Eftersom det alltså kan kosta pengar att lösa ett lån i förtid bör du aldrig binda lånet längre än du planerar att bo kvar. Om du vill ha friheten att byta bank utan kostnad så är det också bättre att ha ett rörligt lån. Däremot finns det andra fördelar med att binda räntan. Du vet till exempel precis vad lånet kommer att kosta dig vilket gör att du kan planera din ekonomi och ditt sparande lättare. För den som har små marginaler i ekonomin kan det vara en fördel. Oftast blir det lite dyrare att binda lånet än att ha det rörligt.

Ny bank – vad får du mer på köpet?

När du byter bank är det viktigt att ha koll på hela paketet du får på köpet. Ofta får du en lägre ränta om du exempelvis flyttar ditt lönekonto och dina kort till den nya banken, och ännu mer sjunker räntan om du också börjar spara. Det behöver inte vara något fel i det – så länge inte avgifterna är för höga. Se till att du har koll på vad banken kräver för att du ska få den utlovade räntan, och kolla vad kostnaden för kort, fonder, aktier och andra tjänster blir över några års tid.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser




Bästa räntefonden när räntan är noll



Räntesparande – låter det lockande? För många är svaret nej. Att spara i något som knappt ger någon avkastning känns inte logiskt, men i en nollräntevärld får vi acceptera att avkastningen inte blir lika hög som den varit historiskt. Och oavsett om de är höga eller låga så fyller räntor ändå en viktig funktion i sparandet.

Under tre decennier har räntorna i världen varit på väg ner. Eftersom räntefonder stiger i värde när räntan sjunker så har det gjort att många fonder gett en väldigt god avkastning under lång tid. Det gäller särskilt obligationsfonder eftersom de i hög grad påverkas av hur räntan rör sig.

Sjunkande räntor – en era som går mot sitt slut

Eran med sjunkande räntor ser nu ut att lida mot sitt slut. De stora centralbankerna i USA och Europa har redan sänkt räntorna till nära noll, och där kommer de sannolikt att ligga kvar en tid framöver på grund av den låga tillväxten. Detsamma gäller i Sverige. Nollräntan betyder att den som sparar i räntor får acceptera en låg eller i vissa fall negativ avkastning, till skillnad från när räntan var flera procentenheter högre. Men lägre avkastning är inte så farligt som det låter eftersom inflationen också är lägre än den varit historiskt.

Förutsatt att räntan ligger stilla så är räntenivån i en genomsnittlig penningmarknadsfond idag noll procent eller till och med negativ. I en obligationsfond är räntenivån 0,5-1 procent. Uppenbarligen är det inte för den goda avkastningens skull som räntor bör vara en del av portföljen. Räntesparande handlar istället om att dämpa svängningarna om det blir turbulent på börsen. Det ska fungera som en krockkudde som bevarar värdet på pengarna när annat sparande går sämre.

Vilken räntefond ska man välja?

Historiskt har obligationsfonder varit en klockren krockkudde. När vi stått inför sämre tider och börsen har gått ner så har räntorna sjunkit, och då har obligationsfonderna stigit i värde. Men om räntorna nu har nått botten är läget ett annat. Om – eller när – räntorna så småningom börjar röra sig uppåt, så kommer det att få obligationsfonderna att falla.

Penningmarknadsfonder är en bättre krockkudde idag trots att de ger lite lägre avkastning givet att räntan ligger stilla. De är de mer följsamma och påverkas inte i någon större utsträckning av att räntan stiger. I takt med att räntan blir högre så kommer de istället att kunna ge en lite högre avkastning. Om vi skulle få en börsnedgång så behåller de sitt värde, och det i sin tur ger möjlighet att ha pengar kvar att köpa för om vi skulle hamna i ett läge där aktier ser billiga ut.

Penningmarknadsfonder – en bra krockkudde som bevarar kapital
+ mycket låg risk
+ bevarar värdet på pengarna vid en kris
- Mycket låg/negativ avkastning

Obligationsfonder – något högre avkastning till betydligt högre risk
+ brukar gynnas vid sämre konjunktur
- om räntan nått botten är potentialen begränsad
- något högre avkastning än penningmarknadsfonder, men till betydligt högre risk

1-0 till penningmarknadsfonderna alltså, trots låg avkastning.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen 

Pension

Läs om pension, pensionssparande, pensionsförsäkring, inkomstpension, hur du gör för att gå i pension vid 61, och räkna ut din pension.

Samla dina pensioner på samma ställe

Läs om privat pensionssparande och ålderspension och folkpension

Läs om löneväxling till pension

Läs tipsen om våra bästa fonder

Läs om utbetalning av pension

Läs mer om kapitalförsäkring fond




Räntebotten är inte nådd

Taggar: ränta bolån Maria


Idag kom Riksbankens räntebesked. Som väntat lät man reporäntan ligga stilla på -0,35 procent. Däremot sänktes räntebanan vilket betyder att Riksbanken räknar med att det kommer ytterligare en sänkning innan botten är nådd. Nästa år väntas reporäntan ligga på -0,4 procent i snitt, det vill säga lägre än idag. Den första höjningen flyttades också fram ett halvår i tiden till 2017.

Vi kan med andra ord räkna med låga räntor ännu längre än vi tidigare trott.

Även om räntan är oförändrad så fortsätter stimulanserna. Riksbanken utökar köpen av statsobligationer med 65 miljarder fram till nästa sommar. Anledningen är att tillväxten i världen är trögare än väntat vilket betyder att andra centralbanker kommer att fortsätta stimulera. Om inte Riksbanken gör samma sak riskerar värdet på svenska kronan att stiga, och det vill man absolut inte för då sjunker inflationen.

Boräntorna ligger stilla och bopriserna stiger

Eftersom Riksbanken inte rörde räntan kommer boräntorna att vara oförändrade. Men även om vi får en räntesänkning senare är det inte säkert att den kommer bolåntagarna till godo. När bankerna presenterade sina resultat för en vecka sedan så syntes det tydligt att minusräntan kostar pengar. Det betyder att bankerna är ovilliga att föra över nya ränktesänkningar till sina kunder.

Den låga räntan betyder att prisökningen på bostäder i värsta fall kan fortsätta ännu längre. Det ökar kravet på andra åtgärder för att bromsa uppgången. Om amorteringskravet dessutom skjuts fram i tiden är det olyckligt, men även om det kommer på plats så räcker det inte. Ett nedtrappat ränteavdrag skulle också behövas. Även flyttskatten behöver ses över. I takt med att bopriserna stiger sitter fler och fler med stora skatteskulder som utlöses den dag man säljer, och det gör att många drar sig för att flytta vilket inte heller är bra.

Binda räntan eller inte?

Den som funderar på att binda räntan behöver inte känna sig stressad. Stimulanserna fortsätter både globalt och i Sverige och de låga räntorna ser ut att vara här för att stanna ett tag. Av allt att döma kan vi räkna med korta boräntor ligger kvar på ungefär den här nivån i 1-2 år till. Även långa boräntor förblir låga, men kommer att börja stiga tidigare än den rörliga räntan.

Men den som skulle sova bättre om natten med ett bundet bolån kan mycket väl skrida till verket. De bundna räntorna är inte särskilt mycket högre än den rörliga vilket betyder att extrakostnaden för att binda är låg. Den främsta anledningen för någon att binda lånet är dock tryggheten, inte att det blir lönsamt.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån



Amorteringskravet stoppas - igen



Det första amorteringskravet som var tänkt att införas i augusti i somras föll något otippat eftersom kammarrätten i Jönköping ansåg att det inte hade stöd i lagen. Nu har det hänt igen. Samma kammarrätt anser att amorteringskravet måste vara förankrat i grundlagen och att det inte räcker att det är baserat på en politisk överenskommelse. Risken finns nu att kravet försenas en gång till. I nuvarande form var det tänkt att träda i kraft den 1 maj 2016 men nu kan det dröja längre, kanske ända till 2017.

Större chans till nedtrappat ränteavdrag?

Amorteringskravet är den åtgärd som politikerna i första hand har valt för att bromsa boprisutvecklingen och den växande skuldsättningen. Om kravet dröjer ytterligare 1-2 år är det möjligt att politikerna blir så illa tvungna att överväga andra sätt att påverka marknaden som de ännu inte velat diskutera.

En sådan åtgärd är en nedtrappning av ränteavdraget vilket också skulle få en bromsande effekt på bopriserna på sikt eftersom kostnaden för att låna ökar. Till skillnad från amorteringskravet, som bara drabbar hushåll som köper en ny bostad, så påverkar ett minskat ränteavdrag alla hushåll som har ett lån. Det får effekter på stora grupper av väljare och är orsaken till att politikerna inte velat röra ränteavdraget i första taget.

Små effekter på bopriserna

På lång sikt riskerar ett framflyttat amorteringskrav att göra att bopriserna kan stiga något mer än de annars skulle ha gjort. Men amorteringskravet är inte avgörande för prisutvecklingen. Många banker tillämpar redan egna amorteringskrav som liknar det regeringen vill införa. Dessutom är den största enskilda orsaken till att bostadspriserna har dubblats på tio år snarare Riksbankens räntesänkningar, som lett till att många bolåntagare nu har en räntekostnad på ynka 1 procent efter ränteavdrag.

Förra gången kravet skulle införas var det med kort varsel vilket fick många bostadsköpare att kasta sig in i budgivningar för att hinna skriva kontrakt innan kravet infördes. Det gjorde att priserna steg kraftigt under några månader i våras. Nu är det fortfarande ett halvår kvar tills kravet var tänkt att börja gälla och därför har inte marknaden hunnit stressa upp sig på samma sätt.

Inget är ristat i sten

Det är ännu inte helt säkert att amorteringskrav nummer två går i graven. Per Bolund säger i en kommentar att regeringen anser sig ha laglig grund för kravet, men att de självklart kommer att ta del av alla remissinstansers åsikter.

En sak är säker – förr eller senare får vi ett amorteringskrav. Frågan är bara hur länge det dröjer.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Boprisutveckling (Valueguards HOX-index) samt Riksbankens reporänta jan 2005-sep 2015.

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

 Läs mer om lånelöfte

 

 

 




Mer minusränta att vänta?

Taggar: börs ränta Maria


Rapportsäsongen är i full gång och resultaten är minst sagt blandade. Storbankerna tyngs av minusräntan och de konjunkturkänsliga verkstadsbolagen kämpar med minskande orderingångar. Årets börsvinnare, spelbolagen, har än så länge lyckats nå de högt ställda förväntningarna.

Hårda tider för verkstadsbolagen

Precis som vi trott har flera av verkstadsbolagen problem. SKF rapporterade som väntat vikande efterfrågan i Kina, men dessutom i USA vilket tog marknaden med överraskning. Dagens rapport från gruvbolaget SSAB är heller ingen rolig läsning med minusresultat och en försäljning som bommade prognoserna, vilket innebär att ännu fler nedskärningar är att vänta. Frågan är om inte en nyemission snart står för dörren.

Det finns ljuspunkter även i verkstadssektorn. Både Atlas Copco och ABB rapporterade bra lönsamhet men vikande orderingång. Även om marknaden drog en lättnadens suck just nu så är en sämre orderingång inget bra tecken. Risken finns att det kommer att synas i resultaten längre fram.

Kursutveckling i år:
ABB -9 %
Atlas Copco +2 %
SKF -12 %
SSAB -25 %

Tungt för storbankerna…

Den största överraskningen hittills har varit storbankerna som oväntat presenterat betydligt sämre rapporter än väntat. Jämfört med samma period förra året minskade det totala resultatet för de fyra storbankerna med drygt 2,5 miljarder. Tre av aktierna straffades hårt på börsen och värst var det för Handelsbanken som föll nästan 7 procent. Problemen är flera – minusränta, minskad utlåning och färre affärer på grund av börsturbulensen.

Kursutveckling i år:
Handelsbanken -5 %
Nordea +4 %
SEB -11 %
Swedbank 0 %

… och mer minusränta att vänta?

Minusräntan är ett av bankernas stora problem. Eftersom ingen velat föra minusräntan vidare till kundernas bankkonton, så har inlåningen blivit lite dyrare varje gång Riksbanken sänkt reporäntan. Möjligen blir det ännu värre om en vecka. Marknaden bedömer just nu att sannolikheten är cirka 30 procent att räntan sänks till -0,45 procent när Riksbanken lämnar räntebesked på torsdag den 28 oktober. I eftermiddag kommer den europeiska centralbanken, ECB, med sitt räntebesked och det kommer att påverka vad Riksbanken gör. Mer stimulanser i Europa betyder mer stimulanser även i Sverige.

Men spelbolagen levererar

Spelbolagen har gått mycket bra på börsen i år, men så har spelbranschen också något som många andra branscher saknar – hög tillväxt och hög lönsamhet. Flera av de svenska spelbolagen är dessutom marknadsledande och tar marknadsandelar.

Kursuppgångarna betyder dock att förväntningarna är högt ställda. Ännu har inte alla spelbolag rapporterat, men Betsson presenterade i morse en rapport som slog prognoserna och NetEnt kom in i linje med förväntningarna. Ännu återstår att se hur det går för Unibet (4 november) och årets kursraket Evolution Gaming (imorgon 23 oktober).

Kursutveckling i år:
Betsson +44 %
Evolution Gaming +200 % (sedan notering i mars)
NetEnt +94 %
Unibet +46 %

Ny livesändning på Di.se om rapportfloden i morgon

I morgon bitti sänder DiTV ett nytt program som heter Rapportmorgon live via di.se. Jag kommer att delta runt kl. 9. Missa inte det!

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte



Claes Bergqvist|2015-10-22 09:56:10

Tack för en bra sammanställning. Högst troligt kommer spelbolagen att fortsätta leverera goda resultat. Betsson och Unibet är vinstmaskiner.
Anmäl



Vågar man köpa bostad nu?



Att försöka tajma en topp eller botten på en marknad är svårt, för att inte säga omöjligt. En bostad är dessutom något man måste ha och därmed är svaret på frågan JA. Behöver du köpa en bostad så kan du absolut göra det nu, förutsatt att du har råd.

Det viktiga är att du ser till att ta väl hand om din bostadsekonomi. Redan innan köpet kan du fundera igenom:

  - Hur mycket du kan tänka dig att betala
  - Hur mycket av din inkomst du är villig att lägga på bostaden varje månad

Boräntan är 1,5 procent - så kommer det inte alltid se ut

Idag betalar de flesta runt 1,5 procent i boränta vilket är historiskt lågt. Passa på att använda det utrymmet till att amortera och spara ihop till en buffert.

Det är inte så länge sedan räntan var betydligt högre. Senast 2011 kostade ett bolån ungefär 4,5 procent, vilket är tre gånger så mycket som idag. Undersök hur din ekonomi skulle klara åtminstone en sådan ränta redan innan du köper en bostad.

Mindre lån, högre trygghet

Ju mindre lån du har i förhållande till bostadens värde, desto större trygghet har du. Det innebär att ju större kontantinsats du har när du köper, desto bättre. Sedan gäller det att amortera. Vartefter lånet minskar i storlek så får du en större marginal om priserna skulle gå ner.

Ett mindre lån innebär också att du på sikt betalar mindre och mindre i ränta.

Vad gör jag om priserna går ner?

Och om du har möjlighet att bo kvar under tiden spelar det inte nödvändigtvis så stor roll om priset sjunker, så länge du kan betala räntan på lånet. Förr eller senare går priserna upp igen även om det kan ta tid.

Skulle du behöva sälja under tiden, så gäller det att ha amorterat och minskat lånet så att du inte blir sittande kvar med en skuld efter försäljningen.

Vad görs för att stoppa prisutvecklingen?

I maj nästa år träder ett nytt amorteringskrav i kraft, som ska få fler bostadsköpare att amortera mer. Även om amorteringarna redan har ökat de senaste åren, så är det bra att man tar fler steg mot att få ner skuldsättningen.

Ett annat förslag som lyfts av både IMF och Riksbanken är att låta inkomsten sätta ett tak för hur mycket man får låna. Exempelvis skulle det kunna formulerats så att hushållet inte får låna mer än 4-5 gånger årsinkomsten. Det skulle göra att det finns en gräns för hur mycket lånen kan skena iväg i förhållande till vad hushållen tjänar. Något sådant är inte aktuellt ännu från politiskt håll, men det kan säkert ligga i korten längre fram om utvecklingen fortsätter. Något annat som också diskuteras, men inte är aktuellt från politiskt håll, är en nedtrappning av ränteavdragen. Det skulle höja kostnaden för alla med bostadslån.

Det riktigt stora frågetecknet kring alla åtgärder och som ingen kan svara på med säkerhet, är såklart vilken effekt det får på bostadspriserna. Samtidigt som det förhindrar att bubblor byggs upp i framtiden, så riskerar det också att få effekter på bostadsmarknaden idag. 

Några fakta från Finansinspektionen om bolånemarknaden 2014

  - Genomsnittlig belåningsgrad för nya bolåntagare var 67 procent
  - 2014 amorterade 68 % av alla hushåll med nya lån
  - 2011 amorterade bara 42 procent av alla nya låntagare
  - I genomsnitt lägger hushållen 3,5 procent av inkomsten på amorteringar

Här kan du läsa hela rapporten från Finansinspektionen.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte



Jonathan|2015-10-12 19:44:47

Hej Maria! En liten tanke gällande "Vad gör jag om priserna går ner?". Det farliga här är väl om vi får ett scenario liknande 90-talet där bankerna tvingar personer att sälja? Köper man med 85 % belåning idag är ju risken påtaglig vid en större korrektion. Inte lätt att sitta tryggt i båten och hyra ut då...
Anmäl



En spännande börshöst väntar



Idag publicerar vi nya Marknadsbrevet inför oktober. Här är några av höjdpunkterna:

I oktober börjar rapportsäsongen. Vad säger bolagen om tillväxten, efterfrågan och framtiden? I Sverige startar rapportsäsongen på allvar den 16 oktober när SKF släpper sin rapport.

Kö till börsnotering trots turbulens. Trots förnyad börsoro är det högtryck på marknaden – åtminstone när det gäller nyemissioner. Drygt 70 bolag står i kö för notering de närmsta tolv månaderna. Långt ifrån alla kommer att bli av.

Vi går mot högsäsong på börsen. Vi blickar tillbaka på börsuppgångar och krascher de senaste tre decennierna, och konstaterar att höst, vinter och vår historiskt varit högsäsong på börsen.

Feds räntebesked delar marknaden. Är inflation eller recession den största faran för ekonomin framöver? Åsikterna bland experterna går isär.

Euro och dollar. Så ser framtidsutsikterna ut för två av världens största valutor.

Nya bottennoteringar för räntan. Både bo- och sparräntor fortsätter sjunka enligt den senaste statistiken från SCB.

Här kan du läsa hela marknadsbrevet.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs mer om kapitalförsäkring fond




Med rapportsäsongen i sikte

Taggar: spara ränta Maria


En intensiv och spännande period väntar på börsen nu när vi går in i årets fjärde kvartal. Hösten och vintern är ofta en stark period – åtminstone ur ett historiskt perspektiv – men det finns ett och annat orosmoln på himlen. Tillväxtekonomierna bromsar in och Fed vågade inte höja räntan i september av oro för tillväxten i världen.

Börsen har varit skakig den senaste tiden och det finns flera anledningar till det. En del handlar om skandalen kring Volkswagens fusk med miljötester, som fått hela bilindustrin i gungning. Men det är givetvis inte den enda anledningen. Det har även kommit ett antal vinstvarningar från utländska industri- och verkstadsbolag som även tyngt svenska konkurrenter som Sandvik, Volvo och SSAB för att nämna några. Ingen av dem har dock gått ut och sagt något negativt om sina egna vinster eller prognoser – åtminstone inte ännu.

Den 16 oktober går startskottet för rapporterna

Nu börjar det dock dra ihop sig. Den 16 oktober startar rapportsäsongen på allvar när SKF släpper sin rapport, vilken brukar vara en bra temperaturmätare för hela verkstadssektorn. Det blir viktigare än på länge att hålla ögonen på vad bolagen säger om framtiden, och vad exportbolagen säger om efterfrågan på utländska marknader.

Framför allt kan man gissa att bolag med stor exponering mot tillväxtländer kan få det tufft. Både Ryssland och Brasilien går på knäna, och i Kina går det trögare än på länge även om ekonomin fortfarande växer betydligt mer än de flesta andra ekonomier i världen.

Det finns andra frågetecken på ännu närmare håll än så. Det senaste årets prisfall på olja har satt spår i den norska ekonomin, och förra veckan sänkte norska centralbanken, Norges Bank, oväntat sin styrränta. Det har gjort att norska kronan nu kostar mindre än en svensk. Norge är vårt största exportland och därför är det givetvis inte bra för svensk ekonomi att grannlandet nu går knackigt.

Dubbelt räntebesked den 28 oktober

Det finns med andra ord en hel del som kan vara både intressant och avgörande för börsutvecklingen i sikte den närmsta tiden. Allt från konjunktursiffror, till bolagsrapporter och inte minst Feds och Riksbankens nästa räntebesked, som den här gången sammanfaller den 28 oktober. Båda är väl värda att anteckna i kalendern.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK



Nollräntemiljön består ett tag till

Taggar: ränta Maria


Gårdagens räntebesked från den amerikanska centralbanken (Fed) blev något av ett antiklimax. Sällan har marknaden varit så kluven i frågan om det skulle bli en första räntehöjning eller inte i världens största ekonomi efter nästan ett decennium av nollränta.

Beskedet blev att räntan förblir oförändrad och att det dessutom kan dröja innan den första räntehöjningen kommer. Även om det finns en oro för hur marknaden och ekonomin kommer att reagera den dag en räntehöjning sker, så skulle det ändå ha inneburit en signal om att den amerikanska ekonomin är på väg åt rätt håll och nu går mot en normalisering. Det hade varit rätt skönt att höra.

Tillväxtländerna oroar

Beskedet igår talade snarare om motsatsen. Det blev ingen räntehöjning, istället sänkte man räntebanan och inflationsprognoserna för de kommande tre åren. Fed anser inte att ekonomin tål en höjning och kan inte svara på när den kommer vara det heller.

Osäkerheten handlar givetvis om det egna landets ekonomi, men även om den globala ekonomin och då särskilt om Kina och många av tillväxtländerna som går mycket trögt. Det är tydligt att Fed är oroliga för den globala ekonomin och att man inte på några villkor vill riskera att störa den bräckliga återhämtningen i världen.

Vad innebär det för Sverige?

Beskedet fick både räntorna och dollarn att falla. Idag går även Stockholmsbörsen ner och det är framför allt konjunkturkänsliga verkstadsbolag som tar stryk.

För oss svenskar blir frågan hur det här påverkar Riksbanken, som absolut inte vill ha en dyrare krona och som också oroar sig för utvecklingen i omvärlden eftersom den får stora effekter för exportberoende Sverige. Sannolikt ökar det här chansen att Riksbanken kommer att sänka reporäntan igen, för att stötta kronan, inflationen och den inhemska ekonomin ännu mer. Det betyder fortsatt superlåga boräntor och stöd för aktier.

Gårdagens räntebesked innebär att nollräntemiljön är här för att stanna ett tag till.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte




Spännande räntebesked från Fed ikväll

Taggar: ränta Maria


Ikväll klockan 20.00 svensk tid kommer den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, med ett av de mest spännande räntebeskeden på länge. Är det nu man ska börja höja styrräntan, eller får vi fortsätta att vänta och spekulera i när det ska ske?

Marknaden är kluven inför beskedet. Kortfattat finns det två läger – ett som anser att en räntehöjning är direkt skadlig för ekonomin, och ett annat som menar att det är betydligt farligare att vänta eftersom inflationsrisken är större och allvarligare än vad marknaden tror. 

En höjning?

Det som talar för en höjning är att den amerikanska ekonomin är stark och har varit det under en längre period. Arbetsmarknaden är god, lönerna stiger om än lite mindre än Fed skulle önska, husmarknaden är stabil och inflationen nära målet om man räknar bort energipriserna. Att genomföra höjningen skulle dessutom vara en positiv signal om att USA nu är på väg mot en normalisering. Är man världens största ekonomi, så är signalvärden ganska viktiga.

...eller inte?

Det som talar emot en höjning är att den breda inflationen fortfarande bara är låga 0,2 procent. Den globala ekonomin är dessutom relativt skör och världshandeln avtagande, vilket mycket väl kan vara faktorer som får Fed att avvakta. Efter sju år med noll-ränta så är det dessutom svårt att överblicka effekterna av en räntehöjning för såväl ekonomin som aktiemarknaden. Fed vill inte göra något som får stora negativa konsekvenser, och riskera att bli beskylld för att ha fattat beslutet som satte stopp för återhämtningen.

Den första räntehöjningen – om den kommer – är visserligen viktig, men ännu viktigare är kanske hur Fed presenterar sitt beslut och vad man säger om framtiden. Skulle en höjning bli av är det inte osannolikt att Fed kommer ha en mjuk framtoning och signalera att effekterna kommer utvärderas noga innan en ny höjning kan bli aktuell.

Ikväll klockan 20 har vi svaret.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte




Två sidor av amorteringsmyntet



Bopriserna har fördubblats sedan 2005 och skuldsättningen har aldrig varit högre. I juli uppgick hushållens lån till nästan 3 200 miljarder kronor varav 80 procent utgörs av bolån.

Riksbanken håller i blåslampan

Skuldsättningen oroar Riksbanken, som pekat ut den som en av de största riskerna för svensk ekonomi. Samtidigt har Riksbanken slutat ta hänsyn till skuldsättningen när man fattar räntebeslut, trots att räntan är den största orsaken till att priserna har kunnat stiga så mycket som de gjort. Ansvaret läggs istället över på ”riksdag, regering och andra myndigheter”.

Finansinspektionen försöker bevara stabilitet…

Finansinspektionen gjorde ett försök att bromsa utvecklingen på bostadsmarknaden i våras, när man beslutade att införa ett amorteringskrav. Till en början fick det dock rakt motsatt effekt. Kravet skulle införas den 1 augusti och det skapade en kraftig rusning på bostadsmarknaden där bostadsköpare kastade sig in i budgivningar för att slippa undan. Men kort innan kravet skulle införas stoppades det eftersom det saknade lagstöd.

… och regeringen har sista ordet

Nu är det alltså dags igen. Regeringen har tagit fram ett amorteringskrav som liknar Finansinspektionens, och som nu är ute på remiss. Det väntas träda i kraft den 1 maj 2016. Amorteringstrappan ser likadan ut som tidigare med en amortering på två procent om året ner till 70 procent av marknadsvärdet, därefter en procent om året tills belåningsgraden är max 50 procent. Därefter är amortering valfritt. Förslaget är mjukare formulerat eftersom det lämnar utrymme för undantag från reglerna om någon exempelvis blir sjuk eller arbetslös, och det undantar även nyproduktion.

Två sidor av amorteringsmyntet

Effekterna på bostadsmarknaden väntas inte bli lika dramatiska som i våras. Marknaden har längre tid på sig att förbereda sig den här gången, och klubbas förslaget igenom kommer sannolikt de flesta banker att börja anpassa sina amorteringsregler i god tid innan de nya reglerna träder i kraft.

Det positiva med kravet är att det uppmuntrar till en sundare amorteringskultur. Nedsidan är att det i kombination med flyttskatten skapar inlåsningseffekter. Hushåll med gamla bostadsvinster i bagaget får både betala en flyttskatt vid en eventuell försäljning, och de får en betydligt högre månadskostnad när de köper nytt. Visst – det kan tyckas vara ett lyxproblem, men det gör fortfarande att rörligheten minskar på marknaden vilket är motsatsen till vad Sverige behöver.

Även trösklarna in på bostadsmarknaden blir högre med det nya kravet. För den som är ung, i början av karriären och bor i en storstadsregion kan en amortering på två procent om året vara det som gör att man helt enkelt inte kan köpa en egen bostad. Där kan ännu mer flexibilitet och stöd behövas, exempelvis genom att se över hyresmarknaden och genom att uppmuntra bosparande, exempelvis genom skattesubvention.

Även ränteavdrag och flyttskatten behöver ses över

Utöver att införa ett amorteringskrav skulle även ränteavdraget och flyttskatten behöva ses över. Även från politiskt håll har röster börjat höjas för att det ska göras, nu senast inom centerpartiet. Förhoppningsvis kommer även de här frågorna upp på den politiska agendan de närmsta åren.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte



Warren E B|2015-09-11 14:47:03

När du nämner " uppmuntra bosparande, exempelvis genom skattesubvention" kan du vara lite mer specifik? Gärna några exempel och nivåer, menar du tex: Föräldrar sparar till sina barn och får därmed dra av motsvarande belopp innan skatten beräknas, eller att totala beloppet räknas av från betald skatt, eller att sparat belopps ränta inte beskattas/har lägre skattesats än 30% Eget sparande - skulle motsvarande som ovan gälla? Beloppsgränser? Max antal år? Endast räntesparande, eller även aktier? Motsvarande sparkonstruktion som tex ISK men med andra regler/specialregler enligt ovan? Om sparat belopp inte utnyttjas - fryser det inne då, alternativt övergår till staten till fullo eller blir det en extra hög beskattning för att jämställa med annat sparande under motsvarande tid? Många frågor, men du kanske kan utveckla dina tankar?
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Warren! Hur utformingen av en sådan subvention ska se ut är jag inte den som ska avgöra. Men det finns bra exempel i vår närhet att titta på. Jag tycker exempelvis att den norska modellen är intressant. Det kallas för ”Boligspar”och om du googlar på det så hittar du massor av information som jag tror svarar på alla dina frågor ovan. Mvh Maria

Anmäl


Nisse|2015-09-13 14:08:14

Två sidor av amorteringsmyntet beskrivs som en positiv sida vilket beskrivs på 1 rad och en negativ sida vilket beskrivs på 11 rader.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Nisse! Den stora fördelen är just att det skapar en sundare amorteringskultur, vilket behövs med tanke på prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden de senaste åren. Att fler amorterar är väldigt viktigt, och varför tror jag att vi alla kan förstå. Min poäng är att man också uppmärksammar att det får fler, stora som små, bieffekter som man också måste ta hänsyn till. Det är det jag vill lyfta fram. Mvh Maria

Anmäl



Riksbanken vilar på hanen

Taggar: ränta Maria


Idag kom Riksbanken med beskedet att man lämnar reporäntan oförändrad på -0,35 procent. Bakgrunden är att man ser att konjunkturen förbättras, och att inflationen äntligen har börjat stiga.

Även om Riksbanken inte rör räntan den här gången, så är man tydlig med att det finns beredskap att göra mer om det behövs. Den skakiga aktiemarknaden, prisfallet på olja och oro för utvecklingen i Kina och andra tillväxtekonomier pekas ut som några osäkerhetsfaktorer som kan få Riksbanken att agera i höst istället. Man är både beredd att sänka räntan igen, att köpa mer statsobligationer och att intervenera på valutamarknaden om det behövs. Riksbanken vill att inflationen fortsätter att stiga, och att svenska kronan förblir svag. Det kräver stimulanser.

Det är klokt att Riksbanken avvaktar i det här läget, framför allt med tanke på vilka effekter de tidigare räntesänkningarna har haft på de skenande bostadspriserna och svenska folkets skuldsättning. På tio år har bostadspriserna fördubblats och skuldsättningen slår rekord månad efter månad. Det är ingen vild gissning att tro att det kommer att bli kännbart för högt skuldsatta hushåll den dag räntorna stiger. Om vi nu har nått räntebotten är det därför bra.

Svensk ekonomi är redan stark och behöver knappast mer stimulanser än den redan får av minusränta och obligationsköp. Inflationen, som Riksbanken jagat med ljus och lykta de senaste åren, är hela 1,5 procent om man tar bort effekten av de fallande energipriserna. Och att oljepriset faller rår inte Riksbanken på ens med den lägsta räntan i världen.

Marknaden hade väntat sig en liten räntesänkning idag, vilket betyder att Riksbanken på sätt och vis överraskade igen. Men det är glädjande att det var genom att avvakta den här gången.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån 



Riksbanken – hellre generös än snål

Taggar: börs ränta Maria


På torsdag presenterar Riksbanken höstens första räntebesked. Direktionen befinner sig i ett svårt läge inför mötet. Reporäntan är redan sänkt till -0,35 och obligationsköpen pågår för fullt. Positivt för Riksbankens är att inflationen faktiskt har varit lite högre än väntat den senaste tiden och att svenska kronan är svag, särskilt mot euron, vilket är precis vad Riksbanken vill. Det talar för att man kommer att vila på hanen den här gången.

Något som komplicerar Riksbankens beslut är den kommande avtalsrörelsen, som påverkar runt tre miljoner svenskar. För att det ska bli några löneökningar krävs att både arbetsgivare och arbetstagare tror på att Riksbanken kommer att lyckas skapa inflation. Annars är risken stor att löneökningarna blir små, och då har Riksbanken verkligen ett problem att bita i. Att skapa inflation utan hjälp av högre löner kommer att bli väldigt svårt.

Löneförhandlingarna kommer inte att vara avslutade förrän i vår, vilket betyder att Riksbanken sannolikt hellre är generös än snål med stimulanserna fram till dess. Marknaden räknar just nu med att Riksbanken sänker räntan igen med 0,05-0,1 procent.

På torsdag kl 9.30 får vi facit.

Amerikanska Fed - mot en räntehöjning?

Medan Sverige väntar på Riksbanken, väntar resten av världen på vad världens mäktigaste centralbank, amerikanska Federal Reserve (Fed), ska göra på sitt nästa räntemöte den 16-17 september. Kommer det en räntehöjning, och vad innebär det i så fall? Om man ska ställa det på sin spets det finns det två saker som kommer att avgöra saken.

1. Börsen. Om marknaden skulle befinna sig i fritt fall när det är dags för Fed:s sammanträde blir det sannolikt ingen räntehöjning. Fed vill inte sätta sista spiken i börskistan.

2. Statistiken. Stark statistik närmaste veckorna – större chans att Fed höjer. Svag statistik – man väntar hellre och ser vad som händer i höst.

Är börsen lugn och statistiken bra är sannolikheten alltså hög att Fed höjer räntan i september. Det skulle i så fall bli den första räntehöjningen sedan sommaren 2006. Om börsen är skakig och statistiken är svag skjuts räntehöjningen med största sannolikhet upp till senare i höst eller till nästa år. Redan den här veckan kommer mycket av de siffror som blir avgörande.

Fed:s första räntehöjning är, vid sidan av Kina, en av de saker som oroat marknaden den senaste tiden. Aldrig tidigare har räntan varit så låg under så lång tid. Nu är den saken på väg att förändras och frågan är vad effekterna blir. Exempelvis har den extremt låga räntan agerat bränsle för börsen under många år. Kommer effekten att bli den motsatta om räntan höjs?

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte




Dollar, olja och en räntehöjning



Både börser och valutor har fallit de senaste dagarna och finns flera orsaker till att marknaden gungar.

Devalveringen i Kina

En sak som skakade om marknaden var devalveringen i Kina förra veckan. Det är osäkert hur stora effekterna blir, men i grunden ökar den Kinas konkurrenskraft och det slår mot andra tillväxtländer. Devalveringen i sig var liten, knappt 4 procent, men den är ändå ett tecken på att något nytt är på gång. Om det handlar om att stötta exporten eller om att Kina försöker ta ett steg närmare att få sin yuan upptagen som en femte reservvaluta i världen återstår att se. För att sätta Kinas devalvering i proportion kan – kanske mest som kuriosa – nämnas att Kazakstan för några dagar sedan devalverade sin valuta med 35 procent. DET kan man kalla devalvering. Klart är ändå att Kinas agerande skapat ringar på vattnet.

Frågan om när USA ska höja räntan

En annan källa till osäkerhet är räntehöjningen i USA, som varit ett ämne för diskussion och spekulation ända sedan förra året. Den ständigt närvarande frågan är när den ska ske, och vad den kommer innebära. Kanske skapar osäkerheten mer turbulens än själva räntehöjningen när den väl kommer. Möjligen drar hela marknaden en lättnadens suck den dag FED äntligen fått den överstökad.

Stark dollar – tufft för många tillväxtländer

Många tillväxtmarknader har haft en dålig börsutveckling i år, och för många av dem kommer en amerikansk räntehöjning att lägga mer sten på en redan tung börda. Ett exempel på ett land som redan har det tufft och kommer att få det tuffare är Brasilien. Både den brasilianska regeringen och många företag har tagit upp stora lån i dollar. De lånen kommer att bli dyrare när räntan höjs. Lånen har dessutom blivit större i lokal valuta på grund av att dollarn stärkts kraftigt, medan den brasilianska realen är rekordsvag.

Oljepris i fritt fall

En annan tydlig vattendelare när det handlar om börsutveckling i år är oljepriset, som mer än halverats det senaste året. Länder som exporterar olja, som Ryssland, Brasilien, Malaysia och Indonesien, drabbas hårt av prisnedgången. För länder som importerar all sin olja är effekten positiv. Dit hör bland annat Japan, Indien och majoriteten av de europeiska länderna.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs mer om kapitalförsäkring fond




Stor börsdramatik i sommar



Sommarens svarta rubriker om krisen i Grekland och börsfallet i Kina har varit dramatiska, men för de flesta svenska sparare är effekterna mindre än man kan tro. För stora delar av världsekonomin ser läget rätt bra ut.

Greklandskrisen

Idag öppnade den grekiska börsen igen för första gången efter att ha varit stängd sedan slutet av juni. Börsnedgången kom som ett brev på posten. Grekiska aktier föll med 23 procent direkt vid öppningen. Bland de hårdast drabbade bolagen var grekiska banker. Det är lätt att bli orolig av de stora svarta rubrikerna, men de flesta svenska sparare är i stort sett opåverkade av krisen. En vanlig europeisk aktiefond innehåller mycket få grekiska aktier, om ens några. Den som sparar i Balkanfonder påverkas något mer. I Skandias fondutbud finns exempelvis East Capital Balkanfonden, där ungefär 6 procent av fonden utgörs av grekiska aktier. I juli märktes inte krisen av på fondkursen eftersom Atenbörsen var stängd, men nu kommer kursfallet att synas.

Börsfall i Kina

Sommarens andra rysare är börsfallet i Kina, som kommer efter en lång period av kraftig uppgång. Juli blev den sämsta börsmånaden på sex år med en nedgång på 14 procent för Shanghai Composite-index. Detta trots att kinesiska myndigheter tagit till okonventionella åtgärder för att begränsa nedgången. Exempelvis har man förbjudit storägare att sälja sina innehav och statskontrollerade institutioner har beordrats att stödköpa aktier. Dessutom handelsstoppas bolag om de faller mer än 10 procent. Trots det har nedgången fortsatt vilket visar att inte ens den kinesiska regeringen kan rå på marknadens krafter. Något som inte alltid framgår är att det framför allt är kinesiska fastlandsaktier som faller kraftigt. Vanliga kinafonder placerar huvudsakligen i aktier som handlas på Hong Kong-börsen där nedgången inte alls varit lika stor. I snitt har kinafonderna, enligt fondsajten Morningstars statistik, stigit med drygt 12 procent i år och kursutvecklingen har inte varit så turbulent som man lätt kan tro.

Mycket ser ändå rätt bra ut

I det stora perspektivet ser det ganska bra ut för stora delar av världsekonomin. Bortsett från Grekland så ser läget sakta ljusare ut i Europa. Inflationen ser ut att ha bottnat, ECB fortsätter att stödköpa obligationer, räntan är låg och oljepriset har kommit ner ytterligare under sommaren vilket ger stöd. I USA har svag BNP-statistik i början av året oroat marknaden, men BNP-siffran för första kvartalet har nu reviderats upp och statistiken för andra kvartalet visade att ekonomin tuffar på. Arbetsmarknaden har överraskat positivt, och om det håller i sig ökar sannolikheten för att FED höjer räntan innan årsskiftet, möjligen redan i september. Även svensk ekonomi går bra, trots att Riksbankens styrränta på -0,35 signalerar kris. En region som haft det tuffare är Latinamerika på grund av en trög utveckling för Brasilien som dras med hög inflation, låg tillväxt och svag valuta.

Glöm inte krockkudden!

Börsdramatiken i sommar fick många svenska sparare att bli oroliga vilket märktes tydligt på vilka fonder som köptes och såldes. Aktiefonder kastades ut och istället köpte spararna ränte- och blandfonder med lägre risk. Just när börsen faller kan det kännas extra lockande att snabbt växla över till räntefonder, men det är klokt att alltid ha en del fonder med lägre risk i portföljen, även när börsen stiger. Då är du förberedd och har krockkudden på plats, så att du kan ta det hela med ro när det händer något oväntat. Kortsiktigt kan det kännas ”tråkigt” att äga räntefonder när de ger runt noll procent i avkastning, men över tid så kommer börsen att både gå upp och ner, och räntorna kommer att vara både höga och låga. I perioder kommer du med andra ord vara glad att räntefonderna finns där som en krockkudde som dämpar svängningarna.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring fond




Ny överraskning från Riksbanken



Riksbanken har överraskat marknaden med otippade åtgärder flera gånger sedan årsskiftet, och idag var inget undantag. Man sänkte räntan med ytterligare 0,1 procentenheter till -0,35 procent, och köper ännu mer obligationer för att öka trycket i ekonomin.

Att man valde att sänka räntan beror på osäkerheten i omvärlden där Grekland nämns som ett exempel, en alltför stark svensk krona och att inflationen ännu är långt ifrån målet på 2 procent. Förutom att sänka räntan sänkte man också räntebanan och öppnade upp för ytterligare sänkningar längre fram. Först i slutet av 2017 väntas räntan stiga över 0,25 procent igen.

Bolån och boränta

Räntesänkningen kommer att fortsätta ge stöd åt de redan höga bostadspriserna. Boräntan med tre månaders bindningstid, som de allra flesta betalar, kommer sannolikt att sjunka något. Även räntor med längre bindningstid bör bli lägre. Men betyder det att det är dags att binda räntan? Det är tveksamt om det finns något att vinna på det ekonomiskt. För den som har köpt en bostad på senare tid och har stora lån finns däremot en annan vinst, nämligen trygghet. Att låsa en ränta i fem år på 1,5-2 procent betyder att det går att planera sin ekonomi och sitt sparande under flera år framöver. Man kan passa på att amortera och bygga en buffert för den dag räntan är högre och lånet dyrare. Även om det dröjer länge än, så kommer våra bolån någon dag att vara dubbelt eller tredubbelt så dyra som de är idag.

Kronan och semestern

Den svenska kronan är en av de saker Riksbanken håller ett vakande öga på. Räntesänkningen gör att den försvagas igen och när beskedet kom blev både euron och dollarn ungefär en tioöring dyrare. Det påverkar vår semester genom att vi får lite minder för vår reskassa ute i världen, och vårt sparande i utländska fonder som påverkas positivt av en svag krona.

Sparkontot och börsen

Ännu väntas inga minusräntor införas på våra bankkonton. Bankerna sväljer sannolikt den extra kostnaden på 0,1 procent, eller tar ut den genom andra avgifter alternativt en höjd marginal på bolån. Börsen påverkas positivt av låga räntor. Anledningen är helt enkelt att alternativen till börsen – till exempel räntesparande – blir oattraktiva i jämförelse vilket lockar mer pengar till aktier och ger stigande börskurser. Man ska inte glömma bort att räntesparande ändå fyller en viktig funktion – dels när det handlar om buffertsparande, och dels som en krockkudde när det händer något oväntat. Krisen i Grekland och börsraset de första dagarna är ett utmärkt exempel.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

PS. Här kan du se ett klipp från Almedalsen imorse där jag var med och diskuterade räntesänkningen

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån



Högre utdelning med ISK



Hur får man ränta på pengarna när räntan är noll? Ett sätt är att köpa aktier med bra utdelningar. Det gör att du får en påse pengar tillbaka varje år som du kan spara eller spendera. Leta efter stabila bolag som inte är så konjunkturkänsliga, och som har gett pålitliga utdelningar år efter år.

Ett alternativ är att köpa aktier i investmentbolag. Eftersom de i sin tur äger aktier i ett antal andra olika företag, så får du en hel portfölj på köpet. Ofta är priset på investmentbolagets aktie dessutom lägre än värdet på aktierna som ingår i den, vilket betyder att du får en rabatt. Fenomenet kallas substansrabatt och är något som nästan alla investmentbolag dras med.

För att slippa skatta bort 30 procent av utdelningen varje gång den kommer, så är det smartast att ha aktierna på ett investeringssparkonto (ISK) eller i en kapitalförsäkring. Då får du betala en schablonskatt på värdet av aktien och utdelningen. Det gör att utdelningen beskattas med under 1 procent om året istället – en ganska stor skillnad mot 30 procent!

Här är den förväntade utdelningen på några av våra svenska investmentbolag:

Bolag Utdelning
Ratos 5,8 %
Öresund 4,4 %
Industrivärden 3,8 %
Investor 2,8 %
Kinnevik 2,6 %
Latour 2,6 %
Svolder 2,1 %

 

Även om du får en bra utdelning så gäller det även att ha koll på vad du köper. Industrivärden har exempelvis fokus på klassiska svenska industribolag som Volvo, Sandvik, Ericsson och SCA, medan Kinnevik placerar i digital konsumtion och tjänster. Högst utdelning ger Ratos vilket beror på att aktiekursen har fallit under en lång period. Ratos är dessutom lite annorlunda mot många andra investmentbolag eftersom de bara investerar i bolag som inte är börsnoterade.

Det kan med andra ord skilja en del vad du får på köpet! Gå in och kolla på investmentbolagets hemsida så ser du precis vad de har placerat i. Köp bara aktier du tror på oavsett om utdelningen är hög eller inte och som alltid när det handlar om aktier, så bör du ha en placeringshorisont på fem år eller mer.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring


RJ|2015-06-21 12:23:09

Maria, håller med om det mesta som du skriver. ISK är en kanonprodukt. Men, att utdelningen skulle beskattas med under 1 % istället för 30 % är lite för bra för att vara sant. Jag tror du gjorde en tankevurpa där? Exempel: Vi börjar året med 10000 kr investerat i vart och ett av de sju värdepapper du listar. Portföljen delar ut totalt 2410 kr (direktavkastning cirka 3,44 %). I en gammal depå hade du fått betala 723 kr i skatt. I ett ISK får du betala 189 kr i skatt. Det betyder att du betalar cirka 8 % (189/2410) i skatt på din utdelning. Billigt och bra, men inte under 1 %. Sedan tycker ju nuvarande regering att dagens ränteläge ger för låg skatt, så det blir inte lika förmånligt i framtiden.
Anmäl


CE|2015-07-08 13:37:22

Ser ni preferensaktier som mer riskfyllda än aktier eftersom de inte är med i inlägget ? Visst finns det risker med SAS (10% utdelning) och många av fastighetsbolagen (ca 6-7%), men det gör det väl med allt ?! Oavsett vilket skall man väl primärt investera i bolag man tror på - utlovade utdelningar är trots allt bara en del av beslutsunderlaget...
Anmäl



Riksbanken vilar på hanen



Ända sedan finanskrisen har inflation varit en sällsynt fågel i stora delar av världen. Centralbankerna har med alla medel försökt få den att lyfta och allt har varit tillåtet – nollränta, minusränta och obligationsköp för närmast astronomiska belopp. Effekten på ekonomin och inflationen har varit tveksam, men effekten på börserna desto tydligare.

Nu ser det äntligen ut som om inflationen är på väg att ta fart. I maj steg inflationen i Sverige för en gångs skull mer än både marknaden och Riksbanken hade förväntat sig. Och även om det är trevligt att ha rätt, så är nog framför allt Riksbanken glad att ha fel den här gången. På nästa räntemöte den 1 juli, kan det här bli den faktor som får Stefan Ingves med vänner att sitta stilla i båten och avvakta med fler stimulanser - ingen lägre boränta i sommar då, med andra ord.

USA ligger ännu längre fram i stimulanscykeln. Där är arbetslösheten låg och lönerna har börjat stiga. Det brukar också skapa stigande priser, alltså inflation. Nu väntas en räntehöjning från den amerikanska centralbanken, FED, innan året är slut. Det får konsekvenser för både USA och resten av världen. För oss som bor i Sverige innebär det exempelvis att det blir ännu dyrare att köpa varor i dollar, och att USA-semestern kommer att kosta mer. Den som sparar i fonder som är noterade i dollar kan däremot glädjas, en starkare dollar ger nämligen extra avkastning för svenska sparare.

När FED höjer räntan kan det göra att börserna skakar till, och inte bara i USA. Men oftast är det bara en första reaktion – det brukar dröja innan räntehöjningarna verkligen sätter stopp för börsuppgången, vilket syns i grafen.

Det som talar för att det kan bli skakigare än vanligt den här gången är den långa perioden av nollränta, som har fått många investerare att ta större risk än vanligt i jakten på avkastning. Det kan skapa turbulens när marknaden ska anpassa sig till nya förutsättningar. I grunden är ändå en räntehöjning en positiv signal, och inte en säljsignal.

På onsdag den här veckan har FED sitt nästa räntemöte, och den 1 juli är det Riksbankens tur. Ingen av dem väntas presentera några dramatiska nyheter den här gången. Desto mer spännande blir det till hösten!

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte




Stigande ränta gav börsrekyl



I april utlöstes årets första börsrekyl när räntorna plötsligt steg på bred front. Sannolikt blir det inte den sista gången i år börsen plötsligt ändrar riktning. Uppenbarligen behövs det ganska lite för att marknaden ska skaka till, när uppgången varit lång och aktiekurserna står högt. En tänkbar utlösande faktor för mer turbulens är när världens mäktigaste centralbank, amerikanska Federal Reserve, höjer räntan för första gången på nästan ett decennium. När det blir återstår att se, men mycket talar för att det sker innan året är slut.

Trots de breda nedgångarna i maj så står fortfarande de flesta börsindex på tvåsiffriga plus. Stockholmsbörsen har stigit närmare 15 procent sedan årsskiftet inklusive utdelningar, och detsamma gäller börserna i euroområdet. Ännu starkare har den japanska börsen gått med en uppgång på cirka 20 procent i lokal valuta. I slutet av maj stängde Tokyobörsen på plus tio handelsdagar i rad, något som inte hänt på 27 år.

Det finns dock en börs som får alla de andra att blekna, nämligen den kinesiska. Börsuppgången i Shanghai är 60 procent bara sedan årsskiftet. Det är svårt att inte tycka att det liknar en bubbla, men det betyder inte att toppen är nådd ännu. Den kinesiska regeringen är fast besluten att stötta tillväxten och stimulanserna av ekonomin fortsätter med oförminskad styrka.

Den globala börsuppgången börjar få många år på nacken. Trots det talar mer för att den ska fortsätta, om än i lugnare takt, än för att vi har nått toppen för den här gången. Några av anledningarna är en bättre världskonjunktur, fortsatta stimulanser från mäktiga centralbanker och gynnsamma valutakurser. Men oavsett vad man tror om börsen framöver, så är det bra att använda några timmar i sommar till att se över portföljen.

Mer om vad det innebär och mycket annat kan du läsa i juni månads marknadsbrev

Trevlig läsning!

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs mer om kapitalförsäkring fond

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring

 




Vilken boränta har du?

Taggar: ränta bolån Maria


Idag kom äntligen ett verktyg för alla som har ett bolån eller som ska skaffa ett då alla banker nu redovisar vilka boräntor deras kunder i genomsnitt betalade förra månaden. Det blir med andra ord enkelt att jämföra din boränta med andras boräntor.

Vägen till att göra det enklare att förstå och jämföra räntor har inte varit rak. Ett försök gjordes när bankerna skulle redovisa sina upplåningskostnader, men frågan är hur många bolåntagare som blev klokare av det. Inte särskilt många, gissar jag.

Snitträntorna kommer att träffa betydligt mer mitt i prick. Nu blir det tydligt vad bankens kunder faktiskt betalar för sina lån. De så kallade listräntorna, bankens officiella räntor som (nästan) ingen betalar, borde snart ha spelat ut sin roll. Vem bryr sig om vad bankens högsta ränta är när det går att se vilken ränta grannarna har fått på riktigt?

Alla som har en ”rörlig” ränta, det vill säga en ränta med tre månaders bindningstid, bör då och då ta en titt på hur hög den är. Gamla rabatter försvinner ofta efter 1-2 år, och det kan finnas mycket pengar att tjäna på att själv hålla koll. Tidigare har det varit svårt att veta vad man ska jämföra med – listräntorna är som sagt ingen bra måttstock. Nu blir det betydligt lättare, och jag hoppas att alla med bolån lägger ett par minuter av sin tid på att jämför sin boränta med bankernas snitträntor.

Vad påverkar din boränta?

Alla kan inte få den lägsta räntan, eller ens snitträntan. Anledningen är att banken inte bara tjänar pengar på ditt bolån, utan också på övrigt engagemang i form av sparande och vardagstjänster. Ju större del av din ekonomi du kan tänka dig att lägga hos banken, desto billigare blir normalt sett bolånet. Inte så konstigt egentligen – men viktigt att känna till. När du jämför räntor gäller det med andra ord att jämföra andra tjänster och kostnader också.

Utöver snitträntan ska bankerna nu även berätta vad som har påverkat deras kunders ränta. Även om det är intressant, så är frågan hur sanningsenligt det egentligen blir. Att personliga relationer kan påverka räntan hos de banker som inte har en transparent prissättningsmodell är ingen högoddsare, men så lär det knappast uttryckas i motiveringarna. Snarare kommer det att handla om vilken ekonomi kunden har och vilket övrigt engagemang som finns i banken. I en sådan formulering är det enkelt att bädda in eventuella rabatter som kommer från en personlig relation, eller att kunden helt enkelt gjort sin hemläxa och gått till olika banker och spelat ut erbjudanden mot varandra.

Även om det säkert kommer att krävas ännu mer för att få boräntorna helt transparenta, så är det här helt klart ett steg i rätt riktning och jag ser med spänning fram emot att kika igenom snitträntor och motiveringar som publiceras idag.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte



Peter|2015-06-06 17:32:26

Ingen bank är tydlig på denna punkt. Alltid obegripliga villkor och krav för att uppfylla krav för en viss % sats på bolånet. Skandia är inget undantag även om det förbättrats.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Peter!

Tack för din kommentar! Jag förstår din frustration över boräntorna, som ofta är omöjliga att förstå sig på. Visserligen är jag partisk, men jag måste få säga emot dig vad gäller Skandia. I vår prismodell ser du precis vad som påverkar din ränta, och det går att testa vilken ränta just du skulle få med hjälp av vår boräntesnurra. Kolla här: https://www.skandiabanken.se/lana/bolan/?intcmp=wb-ss:Manga_bolan_forandras_med_tiden:bol

Anmäl


Jonas|2015-06-10 16:09:01

I transparensens namn kanske Skandia då kan förklara varför man bestämt sig för att ha högst listräntan? Med Skandias modell blir den ju dessutom extra viktig eftersom den så direkt ingår i beräkningsmodellen.
Anmäl



Ingveseffekten på din semester



Sedan årsskiftet har Riksbanken sänkt reporäntan två gånger, och man är i gott sällskap. Totalt har centralbanker världen över gjort över 40 räntesänkningar bara sedan årsskiftet, och fler lär komma innan året är slut.

Vad centralbankerna gör med sina styrräntor påverkar i högsta grad vår privatekonomi, bland annat genom prislappen på semestern. Den som har tänkt åka utomlands kan få mer eller mindre för pengarna jämfört med för ett år sedan, beroende på var man åker. Den amerikanska dollarn har exempelvis blivit 25 procent dyrare jämfört med den svenska kronan sedan förra sommaren, vilket betyder att om du åkte till USA med 10 000 kronor på fickan förra året, så behöver du ha 12 500 kronor med dig idag för att kunna uppleva samma saker igen.

Både Riksbanken och den amerikanska centralbanken, FED, har dragit sitt strå till stacken i utvecklingen. Riksbanken har sänkt reporäntan och köpt obligationer för 90 miljarder kronor, och det gör att värdet på svenska kronan minskar och att vi får mindre för pengarna när vi åker utomlands. FED har däremot slutat köpa obligationer och nästa ränteändring blir med största sannolikhet en höjning. Det stärker dollarn, och det gör vår semester dyr om vi väljer att åka till USA. Andra länder som också blivit dyrare att åka till för oss är Thailand (+23%) och Schweiz (+20%).

Den som vill få mer valuta för pengarna kan istället åka till något av euroländerna. Den europeiska centralbanken har precis som Riksbanken sänkt räntan och köper för närvarande obligationer för närmast ofattbara summor varje månad. Det håller nere värdet på euron, och för oss svenskar innebär det att en europasemester fortfarande kostar ungefär lika mycket som förra året.

Två länder som blivit billigare att åka till än förra året är Ryssland och Brasilien, vilket beror på en kombination av trög ekonomisk utveckling och att centralbankerna dessutom har höjt räntorna.

Länderna som blivit dyrare att resa till jämfört med för ett år sedan

  • USA   +25%
  • Thailand  +22%
  • Schweiz  +20%
  • Storbritannien  +17%
  • Euroländerna  +3%

 

Och hit har det blivit billigare att åka

  • Ryssland   -12%
  • Brasilien  -7%

 

Dyr eller billig svensk krona?

Diagrammet visar KIX-index, som är Konjunkturinstitutets växelkursindex för svenska kronan. När KIX-index står högt är svenska kronan billig (svag) och då är det dyrt för oss att åka utomlands. När KIX-index står lågt är svenska kronan dyr (stark) och vi får mer för pengarna när vi reser.

Mer om KIX-index finns att läsa på http://www.konj.se/kix

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte




Ännu ett oväntat räntebesked

Taggar: spara ränta Maria


I morse kom beskedet från Riksbanken. Det blev ingen sänkt ränta, men däremot en kraftigt sänkt räntebana och fler obligationsköp. Marknaden hade väntat sig en räntesänkning och blev därför lite besviken. Det gjorde att kronan stärktes och börsen vände neråt. Men det här är bara en tillfällig reaktion.

På lite sikt talar det mesta för att Riksbanken kommer att fortsätta att vara både börsen och boräntornas bästa vän. Det är troligt att det kommer ännu en räntesänkning innan vi nått botten, och dessutom kommer räntan att förbli låg ännu längre än vi tidigare trott.

Vad händer med sparräntan?
Just nu – knappast någonting. Men om räntan sänks igen så kommer de banker som fortfarande erbjuder en sparränta att sänka den. Jag tror att de sparräntor som redan är noll kommer att fortsätta vara noll, inte att de blir negativa. Ingen bank vill skrämma bort kunder genom att ta betalt för sparpengarna annat än i yttersta nödfall och där är vi inte ännu.

Boräntan
Även om reporäntan inte sänktes idag så är beskedet bra för alla med bolån. Räntan kommer att förbli låg längre, och den som funderar på att binda boräntan behöver inte ha någon brådska. Med det sagt så tycker jag samtidigt att det här är ett intressant läge. Det går att binda en boränta i fem års tid till en kostnad av 1,5-2 procent – före ränteavdrag. Tänk vilken säkerhet att veta att boendekostnaden kommer att vara så låg, så länge.

Svenska kronan och semestern
Riksbanken vill ha en svag svensk krona. Reaktionen på beskedet idag blev den motsatta – räntan steg och kronan stärktes. Det beror främst på besvikelsen över att reporäntan inte sänktes. Men Riksbanken är tydlig med att man kommer att ha kronan under hård bevakning, och att man agerar om den stärks för mycket. Att resa till USA kommer med andra ord att förbli dyrt, medan Europa förblir hyfsat billigt tack vare att den europeiska centralbanken trycker ännu mer pengar än Riksbanken.

Börsen och sparandet
Börsen backade direkt på beskedet. Ser man det i ett längre perspektiv så är det dock så att vi kommer att ha låga räntor ännu längre än vi tidigare trodde. Och låga räntor är bra för börsen.

Låga räntor gör också att boendekostnaden sänks för många människor och det skapar utrymme för mer sparande. Det här är och förblir ett läge där utrymmet för att bygga en buffert, att amortera av stora lån eller att bygga upp ett långsiktigt sparande i aktier och fonder är stort. Ta det tillfället i akt!

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte




Mumma för både börs och bopriser

Taggar: börs ränta Maria


Minus 0,15 procent. Det är ingen stor räntesänkning, men likväl en sänkning. Beslutet är unikt på flera sätt. Till att börja med betyder det att räntan sjunker ännu längre under nollstrecket vilket för inte så länge sedan mest var en intressant teoretisk möjlighet. Dessutom togs beslutet inte på ett av de ordinarie penningpolitiska möten då räntan brukar ändras, utan vid ett sammanträde bara en dryg månad efter den förra sänkningen. Förutom att sänka räntan köper man också statsobligationer för 30 miljarder kronor, en tredubbling av det program som genomfördes i februari. Målet med både räntesänkningen och obligationsköpen är att den svenska kronan inte ska fortsätta att stärkas mot euron. Det kan nämligen effektivt sätta krokben för de små tecken på inflation vi sett den senaste tiden och det är det sista Riksbanken vill.

Kommer jag få betala för att ha pengar på ett sparkonto nu?
Nej, knappast. Flera banker har redan en nollränta på sina sparkonton och den lär förbli just noll. De aktörer som har en sparränta över noll kommer sannolikt att sänka den något. Ingen lär dock införa en negativ sparränta. Det är betydligt enklare och mindre kontroversiellt att istället höja andra avgifter eller att ta ut en lite högre marginal på exempelvis bolån.

Vad händer med boräntan?
Sannolikt sjunker den lite till. Riksbankens räntesänkning kom oväntat och det betyder att den påverkar boräntorna mer än en sänkning som alla räknat med sedan tidigare. En förväntad sänkning brukar synas på boräntorna redan innan den kommer. Om boräntorna nu blir lägre så handlar det om en ganska liten förändring, men faktum kvarstår att det blir ännu billigare att låna och att vi knappast sett toppen av uppgången i bopriserna som redan stigit nära 14 procent de senaste tolv månaderna.

Vad händer med börsen?
Det är bara att titta på vad som hände på börsen idag när beskedet kom vid kvart i två för att få en indikation på vartåt det lutar. Index gick snabbt från att vara oförändrat till att stiga runt 1 procent. Stockholmsbörsen har nu stigit nära 16 procent i år och med tanke på förutsättningarna, det vill säga att Riksbanken är villig att ta i med storsläggan för att få fart på inflationen, så har vi nog inte sett toppen ännu. Att det kommer ett bakslag på en så snabb uppgång som vi har nu är troligt men det kan mycket väl vara en bit kvar till dess.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

Stockholmsbörsen (OMXS30) den 18 mars. Kl 13:45 sänkte Riksbanken räntan.
Klicka på bilden för större format.

 

Källa: Bloomberg

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser


Buffett|2015-03-19 08:55:02

Tack för en bra sammanställning av läget!
Anmäl


Ludwig von Mises|2015-03-19 11:51:05

Jag tolkar din skrivelse som att du tycker det är bra att värdet på den statliga fiatvalutan urholkas ännu mer. Vi befinner oss på den snart-vertikala delen av den exponentiella kurvan när fiatvalutor dör. Prislappen på tillgångar mätt i något som i princip är värdelöst blir väldigt, väldigt hög. Kronan har tappat 19% i värde på ett år mot guld, 4,5% mot silver, och 25% mot OMXS30. "Central banking is a marxist idea"
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej Ludwig!

Om det är rätt åtgärd eller inte återstår nog att se. Tydligt är i alla fall att Riksbanken är beredd att ta till alla medel för att få fart på inflationen, och då är det avgörande att inte kronan stärks för mycket. 

Anmäl


Svensk flykting|2015-03-20 00:03:37

Man läser ofta att det är så viktigt att ha en årsinflation på 2%. Ofta skrivs detta av folk som inte ens vet vad inflation är och varför det är så katastrofalt om den ligger något över noll. Av en händelse råkar dessa även ha höga bolån. Tycker därför att du, som kallar dig ekonom, förklarar detta för alla bolånetorskar. Självklart är även jag nyfiken på vad du har för åsikter om detta. Kom bara inte dragande med att folk skulle sluta att handla för att vänta på ännu lägre priser om inflationen understiger 2%.För det vet ju alla med lite kunskaper om det hela att det bara är lögn. Vill också tala om att jag har blivit av med 25% netto av min pension då jag bor i Thailand men det är väl bra enligt sådana som du. Tråkigt för många har jag så mycket baht i Thailand att jag inte behöver röra min pension ännu på tio år men inbilla er inte att de pengarna hamnar på någon av bankernas nollräntekonton.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej "Svensk flykting"

Inflationsmålet togs i bruk 1995 efter en mycket turbulent period framför allt på valutamarknaden (varför man valde just 2 procent som inflationsmål kan man läsa mer om här: http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Inflation/Inflationsmalet/)

Målet har fungerat väl i perioder men med rätta ifrågasatts under andra perioder. Just nu har vi exempelvis en situation med en svensk ekonomi som går ganska bra och där många människor fått mer i plånboken tack vare både låga räntor, skattesänkningar och höga reallöneökningar. Trots det ligger inflationen kring nollstrecket och det har gjort att vi har det ränteläge vi har idag. Vilka de långsiktiga effekterna blir av det återstår ännu att se.

En kortsiktig effekt är dock att svenska kronan är svag, vilket precis som du säger drabbar dig som är pensionär i ett annat land. Vilken tur att du redan växlat så mycket pengar att du klarar dig i tio år. Innan det är dags att använda dem kan mycket ha förändrats!
 
Mvh
Maria

Anmäl


Peter|2015-03-20 15:49:09

Att börsen går upp när tillväxt inom bolagen i många fall är obetydlig eller fallande visar att vi sannolikt är inne i en bubbla. Höga P/E tal kommer till slut ta ut sin rätt vad gäller fallande kurser.
Anmäl


Mats|2015-03-23 13:42:05

Till svensk flykting. Det är otroligt trist att du inte kan skriva på ett civiliserat sätt. Att angripa skribenten som på ett, enligt mig, lättförståeligt och intressant sätt förklarar händelseförloppet är inte OK. Om du inte kan skriva utan att gå till personangrepp och låta din bitterhet gå ut över andra så tycker du kan vara tyst.
Anmäl


Bosse|2015-03-23 15:31:17

Helt rätt Mats! Och vem är f.ö. avundsjuk på "svensk flykting"? Inte jag i varje fall!
Anmäl


Martin|2015-03-28 14:23:43

Tack Maria för en tydlig och välskriven artikel, och heder för att du hanterade det märkligt ohyfsade inlägget av "svensk flykting" på det professionella sätt du gjorde.
Anmäl



Ett spännande sparår väntar

Taggar: spara ränta Maria


Det här är min första vecka som sparekonom på Skandia. Som vanligt på ett nytt jobb finns det en massa saker man måste ta reda på. Hur hittar jag mötesrum och avdelningar i huset, var finns automaten som gör godast kaffe och vilket telefonnummer har jag egentligen?

Utöver alla pratiska frågor finns också en hel rad spännande faktorer att ha koll på som kommer att påverka vårt sparande i år. Till exempel har vi för första gången i historien en negativ styrränta i Sverige. I praktiken var den senaste sänkningen liten, från noll till -0,1 procent, och det gör inte så stor skillnad för de flesta sparare. Det som är intressant är att räntan är extremt låg och att det får effekter på vårt sparande och vår privatekonomi.

En effekt av den låga räntan är att börsen går som en raket. Stockholmsbörsen har nu passerat gamla rekordnivåer från tiden innan IT-bubblan och med en uppgång på runt 15 procent sedan årsskiftet ligger vi i toppen bland de marknader som gått bäst i år. Eftersom större delen av svenska folkets sparpengar är placerade i svenska värdepapper så innebär det att många fått en fin start på året. Det visar sig bland annat i att fondsparandet var rekordhöga 3 136 miljarder kronor i slutet av januari.

Den låga räntan är mindre bra för räntefonder. Korta räntefonder ger i bästa fall en avkastning strax över noll medan långa räntefonder, den dag räntan börjar stiga igen, riskerar att ge en negativ avkastning. Om de här så kallade ”säkra” tillgångarna vet vi idag bara en sak (ganska) säkert, och det är att de kommer att ge en låg avkastning de närmaste åren.

Bostadspriserna får också bränsle av den låga räntan trots nya regleringar med syfte att bromsa både priserna och svenska folkets skuldsättning. 2014 steg bopriserna med över 15 procent och bara i januari ökade de ytterligare tre procent. Även om den snabba uppgången någon gång måste bromsa in så är det svårt att se att vi skulle ha nått toppen ännu.

Samtidigt som det blivit dyrare att köpa en bostad har det blivit billigare att bo. Eftersom de flesta har en rörlig ränta på bolånet slår räntesänkningar snabbt igenom i plånboken, och de flesta betalar idag en ränta på under två procent på bolånet. Det ger pengar över till sparande vilket syns på att hushållens finansiella sparande sista kvartalet 2014 var 51 miljarder, det högsta sedan mätningarna startade 1996. Framför allt ökade sparandet i försäkringar, i fonder och på bankkonton, allt enligt SCB.

Utöver bostadspriserna och börsen som går rakt upp har vi oljepriset som gått i rakt motsatt riktning, stora valutarörelser i både dollar och euro samt politisk oro på agendan. Kort sagt, det finns mycket som talar för att det här kan bli ett spännande sparår.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs mer om kapitalförsäkring fond

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring


Buffett|2015-03-04 14:53:30

Välkommen! Ser fram emot spännande info framöver. Mvh
Anmäl


Kund|2015-03-05 05:58:13

Kan du klargöra lite bättre var spänningen ligger att Sveriges ekonomi är så krisartad att man inför minusränta från Riksbanken. De enda som ser fram emot denna eventuella spänning är bolånetorskar som snart hoppas att de skall få betalt för att låna pengar. Vad gäller dem som står för baskapitalet bankerna behöver för att själva kunna låna så får de knappt någon ersättning för detta. Skandal tycker jag är ett bättre ord istället för spänning. Men det verkar ju vara inne nu att säga att allting som är sjukt är spännande. Slutligen vill jag bara tala om att jag inte själv berörs då jag aldrig har mer än några hundringar på ovanstående skandalkonton. Tyvärr drabbas jag genom sidoeffekten av detta då det också sänkt kronan mot dollarn. Bor nämligen i Thailand men har svensk pension som går via Skandiabanken.
Anmäl


Maria Landeborn|

Hej! Visst finns det många aspekter på det unika ekonomiska läge vi har nu. Den svenska ekonomin befinner sig egentligen inte ens i kris, utan Riksbankens låga ränta handlar om att inflationen inte tar fart.

För vissa blir den låga räntan gynnsam, för andra inte. När det gäller kontosparande så går det fortfarande att få en ränta på uppåt 1,5 procent vilket inte är så illa med tanke på att inflationen är noll.

Hoppas att du trivs i Thailand! Mvh, Maria

Anmäl



Minusränta och livbolag



Traditionell förvaltning är kanske inte den sparform man läser om dagligen i tidningarna men det är alltjämt landets största och då främst när det gäller pensionssparande, bara hos oss på Skandia förvaltar vi över 360 miljarder totalt i sparformen. Men Dagens Nyheter skrev i förra veckan om Finansinspektionens önskemål om att livbolagen ska utreda effekten av minusränta och jag tänkte därför ge lite inblick i hur det ser ut för Skandia.

Anledningen till Finansinspektionens oro är att sparformen innehåller garantier, oftast i form av garanterade utbetalningar vid ett givet tillfälle i framtiden (exempelvis vid pensionering eller vid dödsfall). Och har man lovat något så ska man såklart hålla det, det är rimligt. Löftet innebär alltså att bolaget i första hand måste placera pengar på ett sådant sätt att löftet med stor sannolikhet kan uppfyllas.

Sättet att följa hur sannolikt det är att bolagen kan betala ut det man har lovat uttrycks ofta i så kallad solvensgrad. Den visar bolagets totala tillgångar i förhållande till marknadsvärdet av de ”skulder” bolaget har till sina kunder i form av garanterade utbetalningar. Oavsett om utbetalningarna ska ske imorgon, om tio eller om 20 år så ska solvensen visa bolagets styrka för ögonblicket.

Den ögonblicksbilden påverkas då i stor utsträckning av det allmänna ränteläget. Lägre räntor gör att prognosen för hur mycket kapital som behövs för att kunna betala ut vad man lovat blir högre och solvensen riskerar att sjunka. Det finns alltså regelverk för hur skulderna ska beräknas och där kommer Finansinspektionen in i bilden. Regelverken inom EU blir alltmer harmoniserade men det är Finansinspektionen som utövar tillsyn över bolagen i Sverige.

Blir solvensen för svag så tvingas bolagen att minska risken i sina placeringar och då minskar också potentialen för avkastning på längre sikt. En god solvens är alltså den viktigaste förutsättningen för att ett livbolag ska lyckas leverera god avkastning till kunderna.

Hur står sig Skandia idag då? Mycket bra skulle jag säga. Vår solvensgrad är 160 procent, vilket något förenklat innebär att för varje utlovad 100-lapp så har vi 60 kr över. Den senaste tidens räntenedgång är ett exempel på en situation som Skandia klarar att hantera utan större påverkan på kort sikt. Tvärtom har vi levererat rekordbra avkastning i ett tufft klimat. Historiskt sett har avkastningen på den traditionellt förvaltade portföljen över tid med god marginal överstigit vad kunderna blivit lovade.

Men det är klart att om de låga räntorna blir bestående så kan det påverka möjligheten till en lika bra avkastning framöver. I ett sådant läge kan produkten behöva förändras eller utvecklas på något sätt, precis som vi gjort tidigare för att anpassa oss efter olika omvärldsförutsättningar. Det är, som Charles Darwin konstaterade en gång i tiden, inte den starkaste som överlever utan den som bäst klarar att anpassa sig till sin miljö.

Men sådana förändringar görs inte förhastat eller över natten utan det är viktigt att agera långsiktigt. Sparformen har trots allt klarat av två världskrig, minst en depression och diverse finanskriser sen Darwin avslutade sina dagar i slutet på 1800-talet.

Hälsningar
Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter

 

Läs mer om våra erbjudanen

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte 

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring


Staffan Blom|2015-03-03 19:37:42

Lysande arrikel!
Anmäl


Bosse|2015-03-04 09:56:52

Yesss!
Anmäl



Tänk längre i en värld av negativa räntor



Alltså ibland ger man sig ju ut på lite hal is. Man funderar över saker och ting utan att egentligen ha någon smart konklusion. Lite så är det att skriva en blogg om ränteläget just nu.

Många har skrivit och tyckt mycket klokt om varför Riksbanker sänker räntan till noll eller till och med under noll. Försvar av valuta och försök att få upp en inflation som inte tycks reagera på någon stimulans vad det än må vara – ibland i skön förening - har förts fram som orsaker till varför man är nere i nivåer vi aldrig tidigare befunnit oss på. Till och med luttrade makrobedömare av rang tycks ha svårt att hitta en skolboksförklaring till vad detta kan komma att leda till, vilket inom parentes kan kännas lite halvskrämmande.

Vi hör också uttryck av typen ”det finns en teknisk möjlighet att vi kan få en negativ ränta på sparkonton”. Jo, jag förstår. Naturligtvis hänger det samman med Riksbankernas agerande, och analogt med låga styrräntor följer nästan per definition låga räntor på sparkonton. Men vad innebär det?

Fundera ett ögonblick över vad ränta egentligen betyder i sparsammanhang. Ränta är, förutom att vara en måttstock för vad det kostar att belåna sig eller ett verktyg för riksbanker att utöva penningpolitik, en indikator på vår tidspreferens vad gäller konsumtion. Räntan är helt enkelt så mycket du behöver kompenseras för att istället för att konsumera idag skjuta upp din konsumtion till imorgon. Lätt att föreställa sig i ett ränteläge med säg 5 procent real ränta. Istället för att köpa saker för din tusenlapp idag sparar du den och kan om ett år köpa saker för 1050 kronor. Du får med andra ord betalt för att avstå.

En negativ ränta innebär att vi… ja, vadå? Blir uppmuntrade att konsumera allt idag? Har en tidshorisont som slutar i eftermiddag? Vi har talat tidigare om sänkta avkastningskrav i en nollräntemiljö – dessa låga förväntade aktieavkastningar kombinerat med ”omvända” tidspreferenser gör att det kan kännas allt mer frestande än någonsin att inte tänka längre, att inte planera för till exempel pension. Ett alldeles uppenbart tillfälle att hålla isär makroekonomi och privatekonomi kan jag tycka. Tänk längre – även med negativ ränta!

Jeanette Hauff, beteendeekonom Skandia

 

Läs mer om våra erbjudanen

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investerar i och handlar med aktier, skaffar och följer aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och våra svenska och bästa fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Kapitalförsäkring

Läs mer om kapitalförsäkring



Hur påverkar nollräntan dig?

Taggar: ränta Jeanette


Nollränta, ja. Men vad innebär det för dig som sparare?

Bolån
Ett område där ränteläget spelar roll är naturligtvis bolåneräntorna. Skandias modell med transparenta bolåneräntor och transparenta bolånerabatter gör att du tydligt ser vad den faktiska räntan blir för just dig. Från ett utgångsläge på runt 2,3 procent för korta bindningstider kan du komma ned till en ränta på under 1,7 procent - beroende på sparande, lånevolym och belåningsgrad.

Läs mer om bolån »

Sparränta
Ett annat område där ränteläget spelar roll är naturligtvis din sparränta. Ett lågt ränteläge ger rent generellt låga sparräntor. Ett konto med möjlighet att alltid komma åt pengarna ger i dagsläget bara 0,10 procent – binder du pengarna kan räntan klättra upp till mellan 0,9 procent och 1,5 procent beroende på hur länge du binder pengarna. Viss beskattning av sparande (som till exempel Investeringssparkonto) påverkas också av ett lågt ränteläge. Den låga räntan i år kommer således att innebära ett lägre skatteuttag under 2015.

Läs mer om investeringssparkonto »

Hur påverkas dina räntefonder?
Det är inte bara Riksbankens reporänta som har sjunkit kraftigt – även så kallade ”långa räntor” har sjunkit till de lägsta nivåerna någonsin. Det har lett till fin avkastning i räntefonder – en genomsnittlig obligationsfond har stigit med 6-7 procent i år. Men när nu räntorna är nere på dessa rekordlåga nivåer är frågan – hur mycket mer kan de sjunka? Ja, lite till är faktiskt möjligt, men det är inte långt kvar tills även de längre räntorna slår i nollstrecket.

Det här innebär framför allt två saker: dels är möjligheten till hög avkastning framöver starkt begränsad – man bör inte räkna med att årets uppgång upprepas nästa år. Dessutom ökar risken för negativ avkastning om räntorna skulle börja stiga i rask takt, och det är kanske inte vad man förväntar sig av sin räntefond.

Jag tycker att du bör ställa dig frågan vad som är viktigast: att ha möjlighet till hygglig framtida avkastning eller att behålla den låga risk som räntefonder generellt erbjuder? Om det är avkastning som lockar och du är beredd att ta lite högre risk än vad en obligationsfond generellt har, kan en lågriskhedgefond vara ett passande alternativ. Detta är en sinsemellan disparat samling placeringsalternativ, men de flesta har en gemensam nämnare – avkastningen är inte beroende av den framtida ränteutvecklingen. Kom dock ihåg att hedgefonder kan sjunka i värde, även om målsättningen är att uppvisa positiv avkastning oavsett marknadsklimat.

Om det istället är tryggheten du söker, så ska man komma ihåg att det generellt sett inte finns någon placering med lägre risk än räntefonder. Men vid en snabb ränteuppgång finns som sagt risk för negativ avkastning. Om man vill minska risken för det kan en idé vara att byta ut långräntefonden mot en korträntefond – dessa heter oftast penningmarknadsfond eller likviditetsfond, så leta efter det i fondlistan. Nackdelen med dessa är att den förväntade avkastningen under den närmaste tiden är mycket låg. En sådan fond kan dock vara ett lämpligt val om man vill ”parkera” pengarna.

Läs mer om räntefonder»

Man känner sig rätt gammal ibland. Under min tid som yrkesverksam har jag varit med om räntelägen från 500 procent till nu noll. Rent statistiskt borde jag väl vara sisådär 250 år vid det här laget, men hundraårshändelser tenderar ju nuförtiden att inträffa ett par gånger varje sekel…

Jeanette Hauff, sparekonom

 

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

Läs mer om lånelöfte

 

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investera i och handla med aktier samt hur du följer  aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

 

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och om våra svenska fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs tipsen om våra bästa fonder


SH|2014-10-29 18:28:24

På kreditmarknadsbolag kan man få en ränta över 2 procent vid bindningstid på minst ett år. Detta ger en realränta på över en procent efter skatt, lite beroende på vilket inflationsmått man väljer (KPI, KPIF, HIKP). Jag er skuldfri och bor i hyresrätt så KPIF och HIKP passar bättre för mig. Dom med bostadslån, dock, har en positiv realränta efter räntebidrag. Något å fundera på for dom som tror att inflationen äter upp bolånet utan att tänka på realräntan.
Anmäl


SH|2014-10-29 18:32:59

Det som jag bryr mig om er avkastning efter inflation och skatt, alt annat lika (exempelvis risk). Jag vill heller har noll ränta och noll inflation än två procent ränta och två procent inflation.
Anmäl


Undrande|2014-10-30 02:22:05

Hej Jeanette, Innebär detta att ni inte kommer sänka era räntor alls trots styrräntan gått ner med 0,25%? 2.3 ner till 1.68% kunde man ju låna till redan innan nollräntan!!
Anmäl


Ränteräven|2014-10-30 07:23:48

Det undrar jag också som har ny räntebindningsdag den 1/11
Anmäl


Jonas|2014-10-30 09:36:19

Även jag undrar om Skandiabanken skall sänka sina räntor efter räntebeskedet. Väljer just nu mellan olika banker, nämligen.
Anmäl


Skandia|

Hej! Imorgon sänker vi räntan, läs mer om de nya räntorna här: http://mb.cision.com/Main/608/9671433/306121.pdf

I snitt får våra kunder en ränterabatt på -0,48 på tre månaders bindningstid, vilket skulle innebära 1,72 % ränta med den nya tremånadersräntan.

//Anna, bloggredaktör

Anmäl


Ränteräven|2014-10-30 15:49:45

Tack för info, då inställer sig genast frågan, Riksbanken sänker 0.25 ni endast 0.15. Vad händer när Riksbanken höjer 0.25 nästa gång höjer ni då bara 0.15, tillåt mig tvivla
Anmäl


Skandia|

Hej Ränteräven!
Vi sänkte även räntan med 0,06 procentenheter förra veckan, när Riksbanken inte gjorde någon sänkning överhuvudtaget. Våra upplåningsräntor påverkas nämligen bara indirekt av deras styrränta, så det blir inte automatiskt 0,25 procentenheter billigare för oss när de sänker så mycket. /Anna, bloggredaktör

Anmäl


Björne|2014-10-31 08:37:20

Jag kommer ihåg 500-procenttiden. Hade ett billån då där ny ränta kopplad till Stibor +1% sattes varje kvartal. Veckan innan ny ränta skulle sättas så stod Stibor i 500 % och jag kallsvettades. Ett par dagar före ny ränta skulle sättas så släppte man kronan fri och Stibor sjönk till 75 % varpå jag blev glad....
Anmäl



No more dolda bolånevillkor



Det här med dolda villkor på bolånemarknaden, som gör att alla som vill få en riktigt låg ränta måste pruta – måste det verkligen vara så? Hos storbankerna idag vet du inte riktigt vad det är som gjorde att din ränta blev 0,10 procent högre än din grannes, och du måste omförhandla räntan varje gång det är dags att binda om den för att inte förlora din värdefulla ränterabatt som du kämpat till dig sedan tidigare.

Idag behöver man nästan ta ledigt från jobbet, ha möten med tre-fyra banker och dessutom ringa tillbaka till dem efter att man fått deras första erbjudanden för att de ska sänka räntan ännu mer (varför kunde man inte få det här nya, bättre erbjudandet redan första gången man sågs?).

Inte ett kundvänligt eller långsiktigt sätt att sköta sin affär, tycker jag!

Sedan tidigare har vi öppna bolånerabatter på Skandia, men nu gör vi dem betydligt mer individuella. Det gör det möjligt att få mycket billigare bolån – samtidigt som de fortfarande är helt öppna och överskådliga!

Vår ambition är att man ska kunna få fram sin individuella ränta på 45 sekunder på vår hemsida, och när man väl har fått lånet ska man kunna lita på att man får de rabatter man förtjänar. Vi har formulerat tre löften om våra bolån, saker som vi tycker borde vara självklarheter men som de svenska storbankerna inte tycks ställa upp på.

Det här är Skandias tre löften om bolånepriser

– Öppna priser och rabatter – inga dolda villkor. Du ska kunna läsa svart på vitt på bankens hemsida vilka räntor som gäller och vilka rabatter du kan få – redan innan du ansöker.
– Billiga bolån utan prutande. Du ska kunna sänka din ränta genom att vara en bra kund, men du ska inte behöva argumentera och pruta för att få rabatterna som du förtjänar. Och du ska kunna lita på att du får ett lika billigt bolån som grannen, om era förutsättningar är desamma.
– Rabatter utan bäst före-datum. Du ska kunna lita på att löftet du får från början fortsätter gälla. Du ska inte behöva riskera att lockas in i en bank med rabatter som försvinner efter ett år och aldrig kommer tillbaka, eller vara tvungen att själv komma ihåg att ringa banken för att be om att få behålla dina rabatter.

Du hittar Skandias öppna bolånepriser på www.skandia.se/bolan. Där kan du självklart se hur låg ränta just du kan få, och vad som krävs för att du ska kunna sänka den ännu mer.

Om du redan är bolånekund hos Skandia kommer du självklart kunna byta till de nya, individuella priserna. Du får ett meddelande om det när det börjar närma sig villkorsändringsdag för dina lån.

Vad tycker du? Borde alla banker redovisa sina rabatter öppet på hemsidan? Borde kunderna automatiskt få behålla rabatter de fortfarande kvalificerar för? Vill du hjälpa oss att skapa en öppnare bolånemarknad?

Øyvind Thomassen, Skandias bankchef

 

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån


Fredrik|2014-04-10 10:59:23

Detta låter riktigt bra. En stor anledning till att vara kvar i Skandiabanken och flytta mer affärer hit. Jag får återkomma med hur bra det funkar i praktiken när det är dags att sätta om mina lån :-)
Anmäl


Anders|2014-04-10 11:18:02

Låter riktigt bra och sunt tycker jag. Däremot har jag erfarenhet av hur det fungerar i praktiken. Redovisade principer hjälper inte långt när Era marginaler är betydligt högre (läs högre ränta för kunden) än en konkurrerande storbank.
Anmäl


Bosse|2014-04-10 13:20:48

Mycket bra!!
Anmäl


Bettan|2014-04-10 16:03:00

Hej Öyvind - roligt att du är tillbaka i bloggen! Första initiativet i nya kundägda banken var verkligen glädjande! Skandiabankens öppna redovisning kommer säkert att locka många nya kunder! Men varför tillgodoräknas inte månatligt sparande på SKANDIAKONTO? Och varför får hushåll med två (eller flera) personer en lägre ränta än ensamhushåll? Inte riktigt rättvist tycker jag...... Tacksam få ditt svar!
Anmäl


Skandia|

Hej Bettan! Roligt att du tycker att det är ett bra initiativ! Skandiakontot räknas inte med pga att det inte går att månadsspara dit från sitt lönekonto.

Anledningen till att man får en lägre ränta om man har en medlåntagare är helt enkelt för att man då totalt sett har ett större engagemang hos oss. Det innebär att vi kan ge en liten extra rabatt på bolånet! //Anna, bloggredaktör

Anmäl


Sofie|2014-04-10 17:46:41

Ett beslut i helt rätt riktning!!
Anmäl


Anders I|2014-04-10 19:36:16

Ni har inte konkurrenskraftiga räntor från början, och har för stora krav för att ge rabatt. Det verkar som era villkor är Stockholmsanpassade !! Om man har ett hus sedan länge, norr om dalälven, och inte så mycket lån, belåningsgrad på ca 50% under 500000 i lån, och singel med låg inkomst så man inte kan ha två vardagspaket ,ni DISKRIMINERAR singlar !, spara under 1000/mån eller placera 10000, så får man bara 0,21% i rabatt . 100 000 att placera ger bara 0,04% mer i rabatt. SKulle inte flytta 100 k för 0,04% rabatt. Enligt http://www.villaagarna.se/Paverka/Villaagarnas-opinionsbildning/Bolan/Rantekollen/Rantekollen---rakna-ut-din-ranta/ så är jag så säker kund att jag borde få bankens upplåningsränta ! Nu har jag TCO:s förmån hos SEB, upplåningskostnaden + 0,90% vilket är 2,18% sedan 18 mars. Har ingen orsak att flytta bolånet till Skandia !! Är även missnöjd med att ni tar ut 90 kr / år i avgift på min KAP-KL tjänstepension + 0,15% i avgift !! Jag får inget tillbaka från Skandia som motsvarar det värde ni tar ut i avgifter. Väldigt missnöjd pensionskund
Anmäl


Fredrik igen|2014-04-10 20:55:22

Jag måste säga att jag blir konfunderad på hur en del resonerar. Varför skulle en bank låna ut till sin upplåningsränta utan marginal? Det är väl rätt uppenbart att banken vill att man har så mycket affärer som möjligt hos dem. Flera lönekonton, mycket sparande osv. med låg risk. Det är väl inte diskriminering? Hur som helst bytte jag till Skandiabanken för att slippa förhandla. Nu får jag bättre ränta än innan. Det är bra.
Anmäl


Fredrik igen|2014-04-10 21:21:03

Jag måste säga att jag blir konfunderad på hur en del resonerar. Varför skulle en bank låna ut till sin upplåningsränta utan marginal? Det är väl rätt uppenbart att banken vill att man har så mycket affärer som möjligt hos dem. Flera lönekonton, mycket sparande osv. med låg risk. Det är väl inte diskriminering? Hur som helst bytte jag till Skandiabanken för att slippa förhandla. Nu får jag bättre ränta än innan. Det är bra.
Anmäl


Krister Jansson|2014-04-11 10:21:11

Bra initiativ med öppenhet och klartext. Mindre bra för oss trogna Skandia kunder som nyligen har låst våra lån på 5 år. Jag får titta igen om 5 år om Skandia är konkurrenskraftiga då, tills dess finns ingen anledning att öka mitt engagemang i Skandia.
Anmäl


kylig|2014-04-11 10:39:00

Läs http://blogg.avanza.se/hemberg/2014/04/11/alla-bolane-rabatter-inte-billiga/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=alla-bolane-rabatter-inte-billiga
Anmäl


till kylig|2014-04-11 12:34:23

Nej, men detta verkar iaf vara ett första steg för transparens i denna soppan...
Anmäl


Bettan|2014-04-11 20:20:46

Hej igen Öyvind (och Anna)! Om ni inte hunnit låsa er 100%-igt tycker jag ni ska tänka en gång till på villkoren: att diskriminera singlar känns inte trevligt; titta dessutom gärna på storleken av totala engagemanget resp. lånebeloppet i förhållande till marknadsvärdet!!! Jag kan inte heller förstå att regelbundet sparande i Skandiakonto inte ska räknas! MÅSTE man spara regelbundet i det konto som ger lägsta räntan..... Hoppas nu att ÖYVIND SJÄLV har möjlighet att svara denna gång! Jag har varit kund hos Skandia och -banken sedan starten.
Anmäl


Carl N|2014-04-11 21:35:26

Anders I; det är ju inte långivarens fel att du inte kvalificerar dig för bästa erbjudandet, det är ju din ekonomi och ditt engagemang som avgör, så låt mig berätta en hemlighet; din nuvarande långivare resonerar på samma sätt = du betalar redan klart mer än din granne! Så låt rätt vara rätt, bra jobbat Skandia, transparens rocks!
Anmäl


johan|2014-04-11 22:44:11

Jepp, äntligen rätt. Den tidigare "högre risk ger rabatt"-modellen var inte ok. Bra Skandia. Men nya app-banken blev rörig...
Anmäl


Anders I|2014-04-12 13:07:47

Carl N Min ekomnomi är så bra, att jag borde få lägre ränta än vad Skandia erbjuder, då jag har en belåning på ca 50% och noll risk för banken att jag inte skulle klara av lånen. Har sparande i en KF som är större än bolånen, men den går inte att flytta till Skandia utan att sälja av alla aktier. Men en KF i Skandia skulle bli mer oförmånlig för mig, så det är inte aktuellt. Så det är visst Skandias fel, då de diskriminerar singlar ! Förstår inte varför jag ska betala både höga bolåneräntor OCH dyrt sparande, när jag har lägre ränta hos en storbank och förmånligare sparande hos en nätmäklare. Den dag jag får flytträtt på min KAP-KL kommer jag att flytta den från Skandia som tar ut höga avgifter, som minskar min avkastning och pension !
Anmäl


Birgitta|2014-04-12 15:50:49

Riktigt bra!! Är kund sen länge och det känns som om detta var ett sätt att försöka vara en bank för mig på riktigt.
Anmäl


Bettan|2014-04-14 11:40:26

Endast två dagar låg den här bloggen öppen - är det rekord? Varför vill inte du Öyvind ge uttömmande svar på den här frågan som engagerat så många kunder??? NO MORE LÄGGA LOCKET PÅ önskar jag! (trots att den här kommentaren inte kommer att synas på hemsidan)
Anmäl


Øyvind Thomassen|

Hej Bettan,
 
Roligt att höra att du varit kund sedan starten! Och att du är så engagerad i ämnet. I rabatten för sparkapital räknas pengar som är insatta på Skandiakonto, liksom Allt-i Ett-konto, sparkonto, fasträntekonto, värdepappersdepå, IPS, ISK och privat pensions- eller kapitalförsäkring. I rabatten för månadssparande handlar det om stående månadsöverföringar från Allt i Ett-kontot. Det kan man ha till sparkonto, IPS, värdepapper, fonder eller ISK.
 
Många kunder har tyckt att det vore bra att få rabatt om man är fler än en som står för lånet och samtidigt flyttar in sin vardagsekonomi. All feedback på vad ni tycker ska ge rabatt tar vi tacksamt emot. Det vi aldrig kommer tumma på är löftet att fortsätta att öppet redovisa vad som ger rabatt.
 
Vi brukar ha två till tre inlägg per vecka på den här bloggen och förra veckan blev det tre inlägg. Kommentarsfunktionen är öppen för alla inlägg som ligger på förstasidan, så det går alldeles utmärkt att fortsätta kommentera på det här inlägget, vilket jag hoppas att ni fortsätter göra!
/ Øyvind

Anmäl



God fortsättning!



De finansiella marknaderna slutade 2013 på ett mycket gott humör. Framför allt blev det ett riktigt starkt börsår. Ett brett världsindex gav en totalavkastning på dryga 20 procent (mätt i svenska kronor). I Japan och USA avlöste nya toppnivåer kontinuerligt varandra och även den svenska börsen var snubblande nära en historisk topp.

Konjunkturmässigt bjöd dock inte 2013 på några excesser. Även om vi inte sitter med hela facit i handen ännu blev det gångna året ett ganska ljummet tillväxtår för den globala konjunkturen. G10-länderna växte troligen med ynka en procent. Det globala inflationstrycket är mycket lågt och bolagens vinster har varit en besvikelse.

Vad är då förklaringen bakom euforin på börserna? Enkelt uttryckt: nollräntor och massiva penningpolitiska stimulanser samt hopp om att både bättre tillväxt och vinster väntar runt hörnet. Det hela har också kryddats med god riskaptit hos finansiella investerare. Det är centralbankerna som har hållit i taktpinnen och det har gynnat riskfyllda tillgångar. Förutom starka börser har även obligationer med kreditrisk gått bra och fastighetspriser har stigit på de flesta håll under 2013.

Hur ser då utsikterna för 2014 ut? Kan vi vänta oss en god fortsättning? Jag tror att tillväxten är på gång att ta bättre fart. För ett år sedan var de flesta barometerindikatorer för industrin på bottennivåer och det fanns många stora politiska utmaningar som hotade. Inför 2014 råder en helt annan stämning. Framåtblickande indikatorer visar tydligt på bättre tillväxt. I USA ser vi redan att ekonomin förbättrats i stadig takt och på bred front. Den amerikanska centralbanken Fed har också inlett en försiktig nedtrappning av sina obligationsköp. Det är ett konjunkturellt styrkebesked.

Men även om Fed har börjat lätta på sina stimulanser, kommer styrräntan ligga kvar på noll länge än. I Europa kommer ECB däremot behöva trycka på den penningpolitiska gasen ännu lite hårdare. Och i Sverige innebär fortsatt låg inflation att Riksbanken ligger kvar på 0,75 procent resten av året. Fortsatt låga styrräntor även under 2014 alltså. Lägg till bättre konjunktur och fortsatt god riskaptit och det är bäddat för att kapital kommer fortsätta att söka sig till mer riskfyllda tillgångar. Det talar för fortsatt stöd för börsen ännu ett tag.

Det ser därmed ut att bli en god fortsättning på det nya året för riskfyllda tillgångar. Men de lågt hängande frukterna plockades redan förra året. Det blir sannolikt inte en repris av den makalösa uppgången. Och längre fram finns några snubbeltrådar att hålla ögonen på. Vinstförväntningarna inför 2014 är högt ställda och om de inte infrias kommer börsvärderingarna se lite väl höga ut. Men om konjunkturen å andra sidan tar fart enligt de rådande förväntningarna kommer vi få se stigande obligationsräntor. Det är inte heller entydligt positivt för börsen. Men dessa bekymmer ligger ännu lite längre fram i tiden.

Heidi Elmér
Chefekonom

Ps. Jag finns också på Twitter @Heidi_Elmer



Bosse|2014-01-04 09:58:03

God fortsättning på dig själv och välkommen tillbaks i bloggen!
Anmäl



Räntesänkning och riskbeteende



Oväntat låg inflation under hösten var det som till slut fick Riksbankens vågskål att väga över till förmån för en räntesänkning till 0,75 procent. Det är en omsvängning efter att Riksbanken det senaste året kämpat med en knivig balansgång där alltför låg inflationsutveckling vägts mot andra risker i ekonomin, som hushållens växande skulder. Räntesänkningen kommer efter massiv kritik av att Riksbanken missat inflationsmålet. Med sänkningen vill Riksbanken visa att man tar sitt uppdrag på allvar.

Förutom att sänka räntan signalerade Riksbanken att reporäntan kommer fortsätta att vara mycket låg. En höjning skjuts på framtiden. Riksbankens bana visar en första höjning i början av 2015 och sedan stiger räntan långsamt för att nå 2,6 procent om tre år. Men Riksbankens sänkning kommer sent i konjunkturcykeln. Visst, tillväxten har inte riktigt visat sig från sin bästa sida det senaste året, men det är samtidigt inget krisläge och det finns redan flera tecken på att en återhämtning är på gång och BNP-prognoserna pekar uppåt. Igår kväll tog däremot den amerikanska centralbanken Fed sitt första steg och börjar lätta på den penningpolitiska gasen genom att minska på sina obligationsköp lite grann. Förändringen må vara en droppe i havet, men det är ändå en signal om bättre tider.

Även om Riksbanken nu reviderat ned sina prognoser för reporäntan var allmänhetens långsiktiga ränteförväntningar redan lågt ställda. Det kan man läsa i olika enkätundersökningar. Marknadsaktörer tror att det tar hela fem år innan reporäntan når 2,6 procent (enligt Prospera). Hushållen förväntar sig att den rörliga bolåneräntan ska vara knappt 4 procent om fem år (enligt Konjunkturinstitutet). Det är ungefär en procentenhet högre än i dagsläget. De här ränteförväntningarna kan mycket väl visa sig vara helt realistiska prognoser. Med fortsatt lågt inflationstryck och strikt tillämpning av inflationsmålet kommer det bli svårt för Riksbanken att börja höja räntan även när konjunkturen tar bättre fart.

Men hur påverkar så här låga räntor riskbeteendet hos olika aktörer? Häromdagen chattade jag med SvD:s läsare om Riksbankens räntebesked och det fanns en klar oro bland flera för vad som händer om låga räntor leder till för stor belåning hos hushåll. Riksbanken är också bekymrad och vädjar i sitt pressmeddelande till politiker och Finansinspektionen att inte sitta på händerna. Men vi har ett valår i antågande och det ska till ovanligt modiga politiker för att föreslå obekväma åtgärder som minskade ränteavdrag eller höjd fastighetsskatt. Andra åtgärder som fler bostäder och avreglerad hyresmarknad kan kanske komma upp på agendan, men är knappast någon quick-fix.

Riksbankens sänkning bidrar tillfälligt att stärka förtroendet för inflationsmålet, men de underliggande konflikterna med låg inflation, konjunkturåterhämtning och ökad skuldsättning kommer att finnas kvar och bubbla upp till ytan igen under nästa år.

Hälsningar
Heidi Elmér, chefekonom

Ps. Jag finns också på Twitter @Heidi_Elmer

Lån och boräntor

Läs mer om vårt bästa bolån/bostadslån/bostadslån

Läs om bolåneräntor/boräntor/räntor på bolån

 

Investera i aktier

Läs om hur du bygger upp en aktieportfölj genom att investera i och handla med aktier samt hur du följer  aktiemarknaden

Läs om Investeringssparkonto/ISK

                                      

Fonder

Läs mer om räntefonder

Läs om hur du sparar i fonder och om våra svenska fonder

Söka bland våra fonder och se fondkurser

Läs tipsen om våra bästa fonder

 


 




Mer Skandia hittar du på: