Ropen skalla - traditionell förvaltning åt alla



Idag kan man demonstrera för eller emot det mesta på första maj. Oavsett partitillhörighet. Jag skulle vilja väcka en fråga som rör oss alla och det är hur våra premiepensionspengar förvaltas. Idag hamnar det mesta i det statliga förvalet Ap7 Såfan, en högriskfond med global inriktning.
Utöver det finns 800 fonder att välja mellan och debatten fokuserar mest på hur många olika varumärken med snarlika innehåll, dvs. investeringsfonder, det ska finnas. Det pågår just nu en utredning på Finansdepartementet om hur premiepensionen bör reformeras. Jag menar att det bör finnas plats för ytterligare en sparform, nämligen traditionell förvaltning. Jag tycker att det faktum att över en halv miljon svenskar köper dyra förvaltningstjänster för sin premiepension är den tydligaste indikationen på att många känner sig osäkra och behöver mer hjälp. För individen handlar traditionell förvaltning då om en bekväm sparform med garantier och där man får hjälp med hur pengarna ska placeras. Garantier innebär samtidigt att kapitalförvaltningen över tid i princip inte får förlora pengar. Det är ett närmast unikt och långsiktigt uppdrag på en sparmarknad där man oftast mäts på hur man presterar relativt ett jämförelseindex över kortare tidsperioder. Dessutom är det en väl beprövad sparform för just pension. Skandia har exempelvis levererat privat pensionsförsäkring i den formen sedan 1919.

Låt pensionspengarna jobba
För samhällets del så skulle dessutom mer kapital på det här sättet också kunna göras tillgängligt för långsiktiga investeringar i bland annat infrastruktur. Dessutom är det lättare att inom traditionell förvaltning bidra till Sveriges nästa Spotify , iZettle, eller Klarna som i sin tur skapar arbetstillfällen, driver tillväxt och därmed stärker hela pensionssystemet. Skandia är idag störst i Sverige på den typen av investeringar i nya onoterade bolag som inte handlas på börsen. Behovet av långsiktigt riskkapital för exempelvis infrastrukturinvesteringar är stort och växande. Rapporter talar om att infrastrukturen är eftersatt med 300 miljarder - bara i Sverige. En siffra som beräknas stiga till svindlande 700 miljarder kronor till 2025 om inget görs. Samtidigt innebär en åldrande befolkning att konkurrensen om offentliga medel hårdnar. Mer privat kapital kommer alltså att behövas framöver och de här investeringarna är svåra att få till inom ramen för en vanlig fond som man kan köpa och sälja varje dag.

Långsiktigt sparande
Det är egentligen galet att ha daglig likviditet i ett system som är så långsiktigt. Pengarna och sparhorisonten blir som regel inte längre än om de stavas pension. Likviditet, dvs. snabb tillgång till pengarna, kostar avkastning. Genom att avvara pengar under en längre tid så kan avkastningen istället höjas.
Idag kan man under den tid som premiepensionen betalas ut välja traditionell förvaltning med garanterade utbetalningar i statens egen regi. Men det blev så populärt att man för ett antal år sedan var tvungen att formulera om valblanketten inför utbetalning för att minska inflödet. Efterfrågan är det alltså inget fel på.
 
Låt oss därför göra det möjligt för den långsiktige spararen att göra sitt kapital tillgängligt för riktigt långsiktiga investeringar som kan ge bra avkastning och bygga samhället på kuppen. Det tjänar alla på, idag och i framtiden. Finns det plats för 800 fonder i premiepensionssystemet så borde det finnas plats för några olika alternativ av traditionell förvaltning imorgon.

Ropen skalla – traditionell förvaltning åt alla!
Vad demonstrerar du för på första maj?

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter


 



Peter|2016-05-04 18:02:55

Samhällsinvesteringar till infrastruktur, bostäder, vård och omsorg med privata pengar tycker jag är sunt och nödvändigt. Avkastningskrav över tid och beskattning av " vinsten " har du inte berört. Det är här att slaget kommer att utkämpas. ( Staten vs privatkapitalet. )
Anmäl


Peter|2016-05-04 18:06:02

Skulle har skrivit " det eviga slaget "
Anmäl


SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Även arbetsgivarna betalar ohälsans pris



Frågor kring ohälsa är tyvärr mer aktuella än någonsin. I december anordnade Skandia tillsammans med Karolinska Institutet en konferens om ”Ohälsans pris”. Det blev så uppmärksammat att vi nu blivit inbjudna i denna vecka till riksdagen för att hålla ett kunskapsseminarium om värdet av att förebygga ohälsa. Frågan vi ställer är: hur kan vi satsa för att förebygga ohälsa och sjukdom - och därmed även minska kostnaden? Tillsammans med forskare, organisationer och politiker kommer vi diskutera hur vi tillsammans kan arbeta för att minska effekterna av ohälsa i Sverige.

Förutom att hälsa är livsviktigt för varje individ så orsakar ohälsa dessutom höga kostnader varje år, för arbetsgivare, samhälle och inte minst för enskilda människor som drabbas. Men det går att förändra, i form av att minska antalet sjukfall och därmed även de kostnader som är kopplade till ohälsa. Det handlar många gånger om att satsa på tidiga insatser som bidrar till att människor slipper bli sjuka. Skandia har sedan många år arbetat aktivt med att förebygga ohälsa genom att erbjuda försäkringslösningar där människor kan få hjälp redan innan dom blir sjuka. Vi har mycket goda resultat där vi på tio år har lyckats minska sjukskrivningarna bland våra kunder med 56%. Genom att sprida vår kunskap och erfarenhet kan bidra till att människor slipper drabbas av ohälsa. Samtidigt bidrar vi även till att minska samhällskostnaderna och även sparar pengar i vår verksamhet då färre av våra kunder blir sjuka.

Det kan inte bara vara politikerna som ska lösa samhällets alla utmaningar och problem. Vi har alla ett ansvar att bidra, inte minst näringslivet. Denna slutsats är något som även FN tydligt lyfter fram i sina nya hållbarhetsmål där ett av målen handlar om just ohälsa. Som försäkringsbolag med ca 200 000 kunder med våra hälsoförsäkringar så kan också vi göra vårt till. Vi gör det genom att ta fram forskning kring förebyggande insatser för ohälsa och även skapa bättre beslutsunderlag för arbetsgivare och politiker för att visa på värdet av att minska ohälsan. Ett sådant verktyg är Skandias Friskvårdskalkylator som visar hur livsstilsförändringar kan bidra till både ett hälsosammare liv och en stor kostnadsminskning. Det är tillsammans med Uppsala Universitet som vi har tagit fram kalkylatorn och är du själv nyfiken vad minskat stillasittande, rökningen, överkonsumtion av alkohol eller övervikt spelar för roll så kan du titta på vår hemsida.

Tvärtemot vad många tror så är det inte bara samhället utan också arbetsgivarna som betalar en stor del av notan för ohälsa. Institutet för miljömedicin på KI har räknat ut att ohälsan kostar svenska storföretag 40 miljarder kronor per år och för Sveriges 100 största företag uppgår kostnaden för sjukfrånvaro och ohälsa till ca 18 % av den totala lönekostnaden. Det finns med andra ord både mänskliga och därtill högst finansiella värden i att satsa på minskad ohälsa. Helt enkelt – väl värt att satsa på både för individen, organisationen och samhället. En god satsning på ett rikare liv ur många aspekter helt enkelt.

Allt gott,
Lena

 



SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Fördel aktier trots svag tillväxt



Idag släpper vi årets första nummer av Placeringsutsikter och det finns mycket på agendan. Det senaste året har börsen rört sig kraftigt och ett globalt aktieindex står idag cirka 10 procent lägre i svenska kronor än för ett år sedan. Oro för tillväxt och politiska risker är några av de faktorer som skapat turbulens.

Tillväxten fortsätter att vara svag trots att centralbankerna hela tiden gräver djupare i verktygslådan. Den största risken för börsen är en lågkonjunktur, och marknaden är på tårna och tycks hela tiden vänta sig att det värsta lurar bakom hörnet. Fördelen med det är att mycket av de utmaningar som ligger framför oss redan bör vara reflekterat i kurserna.

Det är värt att fortsätta äga aktier trots svag tillväxt. Däremot är det inte läge att öka aktieandelen i portföljen i jakten på avkastning. Den potentiella uppsidan är helt enkelt inte tillräckligt stor i förhållande till risken.

Välj aktiemarknader där vinsterna växer. Med hjälp av Skandias värdeindikator, som bygger på börsutveckling, värderingar och vinsttillväxt, rankar vi den långsiktiga potentialen på sju av världens aktiemarknader och finner att Japan ligger i topp, följt av USA och Asien. 

Korta räntor ger en låg avkastning, men är den bästa krockkudden i portföljen idag. Den som vill öka risken och den potentiella avkastningen kan spetsa portföljen med en företagsobligationsfond istället. I valet mellan USA och Europa väger det idag jämnare än i höstas.

Dessutom fördjupar vi oss den här gången i politik, centralbanker och de negativa sidorna av negativa räntor.

Se mer om rapporten i filmklippet nedan, och ladda ner hela rapporten här.


 



SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Råd från en 104-åring



Nya möjligheter möter dagens och framtidens pensionärer. Fråga Dagny Carlsson, 104 år. Hon är ett levande bevis på vikten av pensionsplanering.


Medellivslängden ökar och media rapporterar ofta om ett havererande pensionssystem, på väg att rämna av trycket från alla dessa äldre och friska människor. Detta målas lätt ut som något negativt.
 
Men egentligen är det fantastiska nyheter.

Vi har nästan raderat ut spädbarnsdödligheten i det här landet samtidigt som överlevnaden för hjärtsjukdomar, stroke och cancer ökar tack vare medicinska framsteg. Det är de främsta förklaringarna till den ökade medellivslängden.

Som följd har Sverige Europas, om inte världens, friskaste pensionärer. Färska studier visar att en 70-åring idag har samma hälsa som en 50-åring hade på 1970-talet. 70 är alltså det nya 50. Så dramatisk har utvecklingen varit.

I vissa fall går det längre än så. Världens äldsta bloggare Dagny Carlsson gick i pension innan jag föddes. Och faktum är att hon i dag verkar mer aktiv än någonsin. I fallet Dagny Carlsson är 104 närmast det nya 64.

Jag besökte nyligen Dagny i hennes hemtrevliga lägenhet i Stockholm. Vi har träffats ett antal gånger de senaste åren, bland annat under Almedalsveckan i Visby ifjol.

Mycket har hänt i hennes liv sedan dess och efter SVT:s dokumentärserie ”Det är inte så dumt att bli gammal”, samt det omtalade framträdandet i tittarsuccén ”Skavlan”, har Dagny gått och blivit folkkär. Hon berättar under vårt samtal att folk ofta pekar på henne på stan och vill stanna och ta selfies.

Hon utstrålar livsglädje och berättar att hon mår jättebra - enligt henne själv ”ungefär likadant som för några år sedan”.

Dagny Carlsson må vara unik, men faktum är att dagens allt piggare pensionärer har det betydligt bättre ställt än förr och många har i dag råd att resa och göra saker som snarare påminner om hur man lever som ung, före jobb och familjeliv. Det innebär samtidigt att behovet av en jämnare pension under en längre tid har ökat.

Ett vanligt misstag många gör är att titta på hur gamla deras släktingar från tidigare generationer blev och planera sin pension utifrån det. Men när förutsättningarna för ett långt och aktivt liv förbättras är risken stor att pensionssparare plockar ut sina pengar för tidigt.
Många frågar sig ”hur mycket pengar kan jag få ut?” snarare än ”hur mycket behöver jag för att kunna göra det jag vill?”. Det leder lätt till att man lockas av korta utbetalningstider för att får ut en högre summa varje månad.
 
Sedan går fem-tio år och kvar finns bara den allmänna pensionen och den är inte mycket att leva livet för.

Dagny Carlsson verkar nästan be om ursäkt för att hon belastar pensionssystemet. Dagny beskriver det gamla pensionssystemet hon omfattas av som ”rena Ebberöds bank” och vill inte ha det tillbaka. Anledningen till att hon har extra bra koll på hur pensionen fungerar beror på att hon i slutet av sitt yrkesliv arbetade på Försäkringskassan och beviljade folkpension, barnpension osv.

Hennes råd till ungdomar i dag är att så snabbt som möjligt sätta sig in i pensionssystemet, så att de ”inte står på bar backe när de blir gamla”. Rådet alla blivande och nuvarande pensionärer är att passa på att leva livet och ha det bra när de inte behöver jobba för den ersättning de får.

När sannolikheten och förutsättningarna för ett långt och aktivt liv ökar i den takt som vi nu ser så blir det allt viktigare att börja spara i tid och sen planera pensionsuttagen därefter.

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter



SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

När alla vännerna gått hem



Idag kom Riksbanken som väntat med beskedet att de lämnar reporäntan oförändrad på rekordlåga minus 0,5 procent. Vidare fortsätter man med obligationsköpen så snart programmet löper ut i juni månad. Visserligen i en lite mindre omfattning än tidigare, men man utökar också till att även köpa realobligationer. Att man redan nu beslutar om att fortsätta är delvis en följd av att den europeiska centralbanken ECB fortsätter med sina stimulanser. Det betyder samtidigt att Riksbanken fortsätter att driva sin penningpolitik, som man normalt brukar säga verkar på ett till två års sikt, med fokus på den allra senaste inflationssiffran (KPI). Det är alltför kortsiktigt. Jag tycker det är synd att man inte skjuter upp beskedet till nästa möte i juli. Som jag skrev igår så hade man gjort klokt i att vänta och därmed ha ännu mer data att gå på och fler dörrar öppna. Särskilt med en omröstning om ”Brexit”, Storbritanniens vara eller icke vara i EU, så nära förestående. 

Om jag fick bestämma, hade jag slutat med obligationsköpen helt och hållet. Det är knappast de högre räntorna man är orolig för, utan snarare den effekten på kronan avslutade köp skulle kunna innebära. Och en alltför stark krona kan man ju alltid bromsa med valutainterventioner om man vill, vilket Riksbanken också tydligt kommunicerat att man både har mandat för och är beredd att göra.

Den låga räntan är nämligen inte långsiktigt hållbar och kan närmast beskrivas som en straffskatt på sparande. Den gör att vi allt oftare, nu senast under en kundträff i förra veckan, får frågan om det finns några säkra placeringar man kan göra? Frågan har i och för sig kommit från kunder i alla tider och standardsvaret är att det minsann finns, men att avkastningen också blir lite lägre som följd. Den säkraste placeringen är normalt att låna ut pengar till staten. Men om man lånar ut pengar till den svenska staten idag så får man istället betala för det. En säker förlust med andra ord.

De gamla sanningarna gäller inte längre och vem kan klandra den som tvekar inför det ”fina” sparerbjudandet.

Återstår alltså för spararen som inte garanterat vill förlora pengar att välja placeringar med högre risk istället och hoppas att det betalar sig bättre. Problemet är att när många resonerar på det sättet samtidigt så bidrar det till att dra upp priserna även på dessa tillgångar, som till exempel aktier. Dyrt kan naturligtvis vara dyrt länge och även bli ännu dyrare, men riskerna ökar för uppblåsta värderingar och risken för bakslag och bubblor finns alltid där. 

Den andra sidan av myntet är att när pengar är ”billiga” så lånar man mer; något som tydligast syns i boprisutvecklingen och hushållens skuldsättning i Sverige. De ökningar vi sett de senaste åren är givetvis drivna av att det aldrig varit billigare att låna än just nu.

Och det kanske hade varit rimligt med den här räntenivån om vi hade en ekonomi i kris. Men att ha en penningpolitik som direkt straffar sparande och kraftigt gynnar lånande i tider då Sverige visar upp en tillväxt i världsklass är svårt att förstå. Jag skulle önska att Riksbanken inte bara stirrade sig blinda på den senaste inflationssiffran utan tog sig en rejäl funderare på vilka obalanser de bidrar till att skapa.

Ett samhälle där allt fler är högt belånade, risktagande och utan en sparbuffert är nog inte vad man egentligen har eftersträvat. Människan är av naturen kortsiktig, ser vi en kaka så vill vi gärna äta den med en gång. Just nu pågår en fest av största slag och vi mumsar i oss som om det inte fanns en morgondag. Men som vi alla vet så kommer musiken att sluta spela och lokalen tändas upp någon gång på alla fester. Och när alla vännerna gått hem kan städning och återhämtning ta lång tid den här gången. 

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter



Daniel|2016-04-23 12:43:59

Men är inte Riksbankens huvudsakliga uppgift att hålla inflationen på 2% och därmed ta till åtgärder för detta. De ligger väl ej på dem att ta ansvar för bopriser, allmänhetens belåning, aktiekurser etc. Det är väl snarare regering och riksdags samt medborgarnas ansvar? För några år sedan fick ju Ingves kritik för just att han EJ sänkte räntan tillräckligt mycket och snabbt, då han hänvisade till de höga bopriserna. Kritiker menade på att det minsann inte ingick i riksbankens uppgift.
Anmäl



Riksbankschef för en dag



Imorgon lämnar Riksbanken besked om reporäntan och den lär lämnas oförändrad. Vi har nu en rekordlåg ränta på minus 0,5 procent och det är inte troligt att den sänks mer. I alla fall inte nu. Däremot tror jag att Riksbanken med Stefan Ingves i spetsen kommer att fortsätta med obligationsköpen efter att de löper ut i juni. Obligationsköpen är ett annat sätt att stimulera ekonomin då de gör att skillnaden mot räntorna i omvärlden har minskat och att kronan har kronan har blivit svagare än den annars hade varit. I flera andra länder har centralbankerna gjort liknande värdepappersköp och det faktum att den Europeiska centralbanken just utökade sitt program talar för att även Sverige fortsätter.

Det finns dock ett par saker som jag tycker talar emot att det fattas beslut om utökade obligationsköp nu. Riksbanken skulle gott kunna vänta med beslut tills nästa möte i och med att man ändå inte köper några obligationer i juli månad. Det skulle vara smart av Riksbanken att istället vänta och se vad som händer med inflationen som visat vissa tecken på att börja krypa uppåt. Till nästa möte skulle man ha mer data att gå på och dessutom veta mer om den brännheta frågan om ”Brexit” - Storbritanniens vara eller icke vara i EU.  Ett eventuellt utträde ur unionen för en av de största ekonomierna kommer att få mycket stora konsekvenser.

Sammantaget finns så många faktorer som Riksbanken inte kan påverka att det vore klokt av vila på hanen och se vad som händer fram till mötet i juli. Med fler dörrar öppna så ökar handlingsfriheten något. Man behöver faktiskt inte vara ledande i att ha den mest expansiva penningpolitiken i ett land som samtidigt har en tillväxt i världsklass.

Men till och med inom Riksbanken har det börjat gnissla. Direktionsledamoten Cecilia Skingsley uttryckte nyligen att hon behöver ”bevis för att det går dåligt för Sverige” för att fortsätta på den här linjen.
Jag tycker att det vore bra om vi fick en tydligare diskussion om riskerna med den här typen av politik. Felinvesteringar, dåliga allokeringsbeslut och skenande bostadspriser skapar obalanser i ekonomin som kan ta lång tid och vara smärtsamma att reparera.

Imorgon vet vi vad beskedet blev.

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter



Harald|2016-04-20 20:08:49

Det är svårt att förstå Riksbankens räntepolitik. Vi saknar ju inte inflation. Ser man på de olika delarna av KPI så ser man att många kategorier ligger mellan 1,5 och 2,5 %. Transporter ligger stilla. Det beror väl på oljepriset, som knappast påverkas av Riksbankens reporänta. Telekommunikationer har kraftigt sjunkande priser. Det lär bero på teknikutveckling och konkurrens. Det är ju också en utveckling som PTS har i uppdrag att främja. En statlig myndighet ska alltså främja en utveckling som en annan ser som ett problem. Nu väger telekom inte så tungt i KPI, men det gör bostadskostnader, som också sjunker. Eftersom bostadskostnader till stor del består av räntor, så vore bästa sättet att få upp inflationen att höja räntan.
Anmäl



Profit with purpose

Taggar: hållbarhet Lena



Den kallhamrade finansmannen Gordon Gekko i filmen Wall Street blev känd för uttrycket ”greed is good”. Snarare handlar det idag om att det finns en förväntan på att bolag inte enkom kan fokusera på att skapa aktieägarvärde på kort sikt - utan företag måste samtidigt också bidra till samhällsnytta. Helt enkelt ”greed must do good”. Detta är i fokus i en ny internationell fallstudie med koppling till Harvard som fokuserar på hur Skandia bidrar till ett hållbart samhälle.

Fallstudien kommer användas av universitet för att lära mer om strategier för hur företag kan skapa affärsnytta och hållbar samhällsnytta samtidigt.  Det kallas för ”shared value” som en utveckling av att det krävs mer för företag idag att lyckas vara konkurrenskraftiga än att enkom fokusera på ”shareholder value”.

Ett exempel som fallstudien lyfter fram är hur den ökande ohälsan är en av vår tids stora samhällsutmaningar. Det innebär både ett tapp i mänsklig livskvalitet och även enorma kostnader för arbetsgivare och de offentliga och privata trygghetssystemen. Det är ett samhällsproblem att ta på allvar. Här har Skandia bidragit genom en effektiv metodik att förebygga ohälsa har vi lyckats få ner sjuktalen hos våra kunder med hälsoförsäkring med 56% på tio år. Mer än 9 av 10 som använder vår försäkring kommer tillbaka till jobbet igen. Det är fantastiska resultat, främst för individer som återfår hälsan men även för arbetsgivare och samhället som sparar stora belopp.  Det har även varit en god affär för oss att jobba för att få kunderna friska igen (och som kundägt bolag har den vinsten gått tillbaka till våra kunder som är ägare).

Själva konceptet kring ”shared value” är utvecklat av professor Michael Porter vid Harvard Business School och Mark Kramer som är knuten till Harvard Kennedy School. Mark har även varit delaktig i att ta fram fallstudien om Skandia tilsammans med en internationella stiftelse FSG. Fallstudien finns nu publicerad på FSG:s sajt där de lyfter internationella exempel på bolag som ligger i framkant och i sitt hållbarhetsarbete jobbar med att skapa både stärkt konkurrenskraft och samhällsnytta samtidigt.

Perspektivet ändras från att se hållbarhet enbart som riskminimering till att även sträva efter att hitta nya lösningar på de samhällsutmaningar där du som bolag har möjlighet att påverka positivt. För Skandias del handlar det exempelvis om att hur vi genom vår affärsverksamhet bidrar till att förebygga ohälsa, investeringar i förnyelsebar energi och nya metoder för cancervård eller hur vi genom forskning från Skandias stiftelse Idéer för livet kan bidra till mer långsiktigt hållbar, trygg och resurseffektiv välfärd. Exempelvis används Idéer för livets forskning och verktyg används av mer än 100 kommuner i Danmark och Sverige i syfte att skapa bättre beslutsunderlag för sociala insatser.

När FN förra året gick ut med sina nya Hållbarhetsmål skickades en tydlig signal om att det är just detta som krävs och även en samverkan mellan offentlig sektor, näringsliv och civilsamhället om vi ska ha en chans att rå på de utmaningar som finns i samhället som exempelvis klimat, utanförskap eller ökande ohälsa. En viktig pusselbit blir hur bolag kan vara med och bidra till både ekologisk, social och, inte minst, ekonomisk hållbarhet.

Helt enkelt, bolag drivs utifrån ett vinstsyfte – till det finns idag även förväntan på vinst MED ett syfte. Med de utmaningar som finns i samhället finns ingen tid att dra benen efter sig. Det gäller att redan idag tänka längre för att bidra till ett rikare liv för våra kunder och samhället.

Allt gott!

Lena Hök, hållbarhetschef
Twitter: @lenahok

 



Henrik|2016-04-18 00:43:50

Låter spännande. Länka gärna till studien. mvh
Anmäl


Henrik|2016-04-18 01:54:31

Låter spännande. Länka gärna till studien. mvh
Anmäl



När kunderna får bestämma



Sedan vi blev ett ömsesidigt och därmed också kundägt bolag har vi blivit bättre på att ta hand om våra kunders synpunkter. Sänkt uttagsgräns, tydligare felmeddelanden i internetbanken och chatt via mobilappen är några saker som vi på uppmaning av er genomfört.

Vad vill ni att vi ska utveckla för tjänster och erbjudanden? Hur tycker ni att våra funktioner funkar? Alla synpunkter och tips på förbättringar sammanställs och prioriteras utifrån antal kunder som har tyckt om ett önskemål, vilken effektivisering förslaget skulle kunna ge och vilken kundnytta det skapar.

Kundinflytande på riktigt
Alla kunder, oavsett om de är ägare (kunder i livboaget) eller inte, kan ha inflytande på funktioner och vad vi behöver bli bättre på. Varje dag tar vi emot synpunkter och tips via Kunderservice, Klagomål, sociala medier, Tyck-till i mobilappen, och kundundersökningar med mera. På Kundservice i Linköping, som tar hand om bankärenden, har vi sedan ett år tillbaka gjort om ”svarta hålet” med kundsynpunkter till en strukturerad process där alla synpunkter nu samlas i ett intern forum, Tipsbanken. Under våren kommer även Kundservice för risk och hälsa i Göteborg att börja med detta och sedan står Kundservice för resterande försäkringsprodukter på tur.

Att vi nu kan lägga in synpunkter i Tipsbanken och veta att det kommer att tas om hand gör att det både blir lättare och roligare att ta emot önskemål. Vi kan ärligt säga att vi lyssnar på våra kunder.

Under 2015 fick vi på Skandia:

  • 565 synpunkter och tips via Tipsbanken
  • 290 inlägg i Tyck-till i mobilappen.
  • 3 841 klagomål (Klagomålsavdelning jobbar idag integrerat med Kundinflytande för att kunna se vilka förbättringar som vi kan göra utifrån klagomålen). Vi samlar även in synpunkter via sociala medier som t ex från våra drygt 21 000 följare på Facebook och ca 190 000 besökare på bloggen.

 
Vad gjorde vi med detta?
Målet för Skandia är att leverera minst två av de önskemål som finns på kundernas tio-i topp lista. Det här gjorde vi under 2015:

  • Electronkort från 9 år.
  • Möjlighet att sänka köpgränsen till 0 kr.
  • Möjlighet att sänka uttagsgränsen till 0 kr.
  • Förbättrade felmeddelanden: När man gjort en räkningsbetalning som debiterades kontot direkt och kontot saknade täckning syntes felmeddelandet ”Tekniskt fel”. Nu säger felmeddelandet istället ”Täckning saknas”.
  • Möjlighet att ta bort en räkning som ligger under omförsök.
  • Tydligare pop-up ruta vid räkningsbetalning på helgen där beloppet dras direkt från kontot.
  • Tydligare felmeddelande när beloppsgränsen överskrids på Swish.
  • Chatt via appen har lanserats.
  • Stöd för Apple Watch.
  • Möjlighet att redigera fler fält för räkningsbetalningar och e-fakturor i appen, t ex datum och belopp.
  • Appen är snabbare.

 
Var med och tyck till
Tyck-till i mobilappen är ett öppet forum där du kan tyck till du med!

Kajsa Nordborg, ansvarig Kundinflytande
twitter: @kajsanordborg




Välkommen till Skandias bolagsstämma!



Onsdagen den 11 maj kl. 16.00 håller vi vår ordinarie bolagsstämma på Skandiascenen, vid Cirkus på Djurgården i Stockholm.

Efter stämman bjuder vi på dryck och enklare tilltugg och så har du möjlighet att mingla med fullmäktige och Skandias representanter. Naturligtvis är våra rådgivare på plats så att du kan passa på och fråga om sparande.

Insläpp från 15.00. Vi rekommenderar att du är på plats senast 15.45.

Anmäl dig till stämman här (tänk på att anmäla dig innan 4 maj)

Kajsa Nordborg, ansvarig Kundinflytande
Twitter: @kajsanordborg




Sjukt dyrt



Kostnaden för sjukskrivning väntas öka med 7 miljarder bara i år och beräknas uppgå till 51 miljarder kronor år 2019. Det är betydligt mer än hela Sveriges försvarsbudget. Varken miljardtillskott till Försäkringskassan eller obestämda tidsgränser i sjukförsäkringen kommer att stoppa utvecklingen. Det är hög tid att styra om till det effektivaste sättet att bromsa utvecklingen, nämligen att se till att människor inte blir sjuka.

Alla verkar överens om att utvecklingen inte är hållbar och att kostnadsökningen innebär en stor påfrestning på Sveriges ekonomi. Framförallt innebär utvecklingen att tusentals människor sjukskrivs från sina arbetsplatser och drabbas såväl fysiskt som psykiskt och ekonomiskt av en tillvaro i en kortare men oftast längre sjukskrivningsprocess.

Det finns också en grav underskattning av vad det kostar för arbetsgivaren. Beräkningar i Skandias Friskvårdskalkylator visar att arbetsgivaren tar så mycket som hälften av de totala samhällskostnaderna när en anställd blir sjuk.

Nyckeln är förebyggande arbete
Det finns en rad förslag för att bryta utvecklingen, men fokus kretsar nästan alltid kring insatser då sjukskrivning redan är ett faktum. Lika mycket fokus som läggs på att hitta effektiva insatser för rehabilitering och återgång till arbetslivet bör läggas på att se till att människor inte blir sjukskrivna över huvud taget.

Skandia har 160 års erfarenhet av att förutse och förebygga skador, men vi har faktiskt varit i samma situation som Sverige befinner sig i nu. I början av 2000-talet skenade sjukskrivningstalen också hos oss och därmed också kostnaderna för oss som försäkringsbolag. Det fanns egentligen bara två alternativ: höja premierna eller hitta ett sätt att minska sjukligheten. Vi valde att införa en kostnadsfri hälsoförsäkring i vår sjukförsäkring och uppmuntrade kunderna att höra av sig innan sjukskrivningen var ett faktum.

En klassisk win-win
Det handlade om allt ifrån utslitna ryggar som behövde sjukgymnastik till KBT-behandlingar för att undvika stress, ångest och psykisk ohälsa. Med hjälp av bra rehabilitering och aktivt förebyggande arbete har vi vänt skenande sjukskrivningstal och i förlängningen till och med sänka premierna när färre blir sjuka. Förändringen är en klassisk win-win-situation, då både arbetsgivare och vi som försäkringsbolag sparar enorma summor på att människor inte blir sjuka. Men viktigast av allt, ett stort antal människor undviker sjukdom och allt vad det innebär för den enskilda individen både ekonomiskt och socialt.

Alla har att vinna på förebyggande arbetet, inte bara försäkringskassan, sjukvården och stat och kommun i uteblivna skatteintäkter, utan i allra högsta grad arbetsgivare. Mellan 2006 och 2015 sjönk sjuktalen bland Skandias sjukförsäkringskunder med över 50 procent och 94 procent av de som har använt hälsoförsäkringen är helt arbetsföra efter nyttjandet. Om endast en del av den framgången skulle överföras på ett nationellt plan så skulle det innebära att Sverige som helhet skulle kunna spara tusentals sjukfall.

Det är hög tid att lägga större fokus på tidigare insatser. Alla vinner på åtgärder som gör att sjukskrivning helt och hållet undviks.

Allt gott!

Lena Hök, hållbarhetschef
Twitter: @lenahok




Mer Skandia hittar du på: