Ny överraskning från Riksbanken



Riksbanken har överraskat marknaden med otippade åtgärder flera gånger sedan årsskiftet, och idag var inget undantag. Man sänkte räntan med ytterligare 0,1 procentenheter till -0,35 procent, och köper ännu mer obligationer för att öka trycket i ekonomin.

Att man valde att sänka räntan beror på osäkerheten i omvärlden där Grekland nämns som ett exempel, en alltför stark svensk krona och att inflationen ännu är långt ifrån målet på 2 procent. Förutom att sänka räntan sänkte man också räntebanan och öppnade upp för ytterligare sänkningar längre fram. Först i slutet av 2017 väntas räntan stiga över 0,25 procent igen.

Bolån och boränta

Räntesänkningen kommer att fortsätta ge stöd åt de redan höga bostadspriserna. Boräntan med tre månaders bindningstid, som de allra flesta betalar, kommer sannolikt att sjunka något. Även räntor med längre bindningstid bör bli lägre. Men betyder det att det är dags att binda räntan? Det är tveksamt om det finns något att vinna på det ekonomiskt. För den som har köpt en bostad på senare tid och har stora lån finns däremot en annan vinst, nämligen trygghet. Att låsa en ränta i fem år på 1,5-2 procent betyder att det går att planera sin ekonomi och sitt sparande under flera år framöver. Man kan passa på att amortera och bygga en buffert för den dag räntan är högre och lånet dyrare. Även om det dröjer länge än, så kommer våra bolån någon dag att vara dubbelt eller tredubbelt så dyra som de är idag.

Kronan och semestern

Den svenska kronan är en av de saker Riksbanken håller ett vakande öga på. Räntesänkningen gör att den försvagas igen och när beskedet kom blev både euron och dollarn ungefär en tioöring dyrare. Det påverkar vår semester genom att vi får lite minder för vår reskassa ute i världen, och vårt sparande i utländska fonder som påverkas positivt av en svag krona.

Sparkontot och börsen

Ännu väntas inga minusräntor införas på våra bankkonton. Bankerna sväljer sannolikt den extra kostnaden på 0,1 procent, eller tar ut den genom andra avgifter alternativt en höjd marginal på bolån. Börsen påverkas positivt av låga räntor. Anledningen är helt enkelt att alternativen till börsen – till exempel räntesparande – blir oattraktiva i jämförelse vilket lockar mer pengar till aktier och ger stigande börskurser. Man ska inte glömma bort att räntesparande ändå fyller en viktig funktion – dels när det handlar om buffertsparande, och dels som en krockkudde när det händer något oväntat. Krisen i Grekland och börsraset de första dagarna är ett utmärkt exempel.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

PS. Här kan du se ett klipp från Almedalsen imorse där jag var med och diskuterade räntesänkningen



SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Indexfond eller aktiv fond?

Taggar: fonder index Maria


Idag var jag med på ett seminarium om fondavgifter och trenderna på fondmarknaden. De genomsnittliga fondavgifterna sjunker, delvis tack vare att sparandet i indexfonder ökar i takt med att spararna blir allt mer medvetna om hur mycket avgiften påverkar avkastningen. Trots att majoriteten av allt nysparande i aktiefonder går till just indexfonder, så står fortfarande bara var tionde sparkrona placerad i en indexfond medan resten är aktivt förvaltat.

Det var en intressant panel med vitt skilda åsikter som deltog idag. Avanzas Claes Hemberg förespråkade lågpris, Pia Nilsson från Fondbolagens förening försvarade avgifter och aktiv förvaltning, och forskaren Roine Vestman sa att statistiskt är chansen att få en god avkastning bäst om du väljer en indexfond – punkt slut.

Det här är ett ämne som går att vrida och vända på, och jag tycker att det är viktigt med en nyanserad bild.

Billiga indexfonder – en bra bas

Billiga indexfonder är en jättebra bas i portföljen. En utmärkt början är att välja indexfonder som speglar stora index som global, Europa, USA och Sverige.

Varför? Därför att det här är stora, välutvecklade marknader med stora bolag som analyseras av otaliga analytiker. Det gör att det är svårt att veta något som inte hela marknaden också känner till. Då är det svårt att slå index, och som sparare kan det istället vara smartare att välja en indexfond med låg avgift.

Aktiva fonder – tillväxtmarknader och småbolag

Om du bara har indexfonder i portföljen kommer du bland annat att missa chansen att placera i småbolag och många tillväxtmarknader. Det beror på att det ofta saknas indexfonder som speglar småbolagsindex. Likviditeten i små aktier är för dålig, vilket betyder att det finns ett begränsat antal aktier till salu på börsen och att det därför inte går att följa index. Dessutom är bevakningen av mindre bolag ofta begränsad vilket gör att en skicklig småbolagsförvaltare har större chans att göra en unik analys, och att lyckas bättre än marknaden.

Samma resonemang gäller många tillväxtmarknader. Tillgången på information är sämre och det finns färre analytiker som följer bolagen. Även här kan en skicklig förvaltare lyckas pricka aktier med extra potential. Men det finns fler anledningar till att det inte alltid är optimalt att följa ett index på en tillväxtmarknad. I vissa länder utgör ett fåtal bolag nästan hela börsindex. Det gör att risken blir koncentrerad och väldigt hög. 

Välj det bästa av två världar

Som fondsparare är det smart att välja en blandning av indexfonder och aktiva fonder. Då får du det bästa av två världar. Välj indexfonder som täcker de stora marknaderna, och aktiva fonder som placerar i mindre bolag och i tillväxtländer.

Kom bara ihåg att risken är högre i små bolag och i tillväxtländer – därför bör de utgöra en mindre del av portföljen.

Vad tycker du?

Väljer du aktiva fonder eller indexfonder? Och hur viktig är avgiften för dig?

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

PS. Så här glada blir sparekonomerna när det pratas fondsparande

 



SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Så påverkas du av Greklandskrisen



Utvecklingen i Grekland är ingen komedi, utan en tragedi för det grekiska folket. Vad som händer den närmaste veckan är ännu för tidigt att säga. Det som kan konstateras är att börsen är stängd, bankerna har stängt och att uttagen i bankomater begränsats till 60 euro per person och dag – turister undantaget, än så länge.

Till helgen väntar en folkomröstning om huruvida man ska säga ja eller nej till de villkor som ställts upp av Trojkan, bestående av ECB, EU och IMF. Det här är inte en fråga ett folk ska behöva ta ställning till. Även om svaret blir ja är frågan fortfarande vad det innebär. Sittande regering är emot sparprogrammet och incitamentet för att genomdriva de nödvändiga åtgärderna är därmed låg. Vid ett ja får regeringen svårt att sitta kvar, och ett nyval kan sannolikt komma. Efter folkomröstningen är det dessutom inte ens säkert att erbjudandet från EU-kommissionen, ECB och IMF står kvar.

Men vad innebär det här för svenska turister, och svenska sparare?

Semester i Grekland

Jag är nyss hemkommen från en vecka på den grekiska semesterön Kreta, och som boende på ett barnvänligt charterhotell i en liten semesterort märks väldigt lite av krisen. Många andra har säkert också bokat en resa till Grekland och det kan vara bra att tänka på några saker.

Den första är att ta med kontanter. Även om det just nu är sagt att uttag inte ska begränsas för turister så kan man inte räkna med att det finns tillgång på pengar. Ta det säkra före det osäkra och ta med dig en del kontanter. Se bara till att förvara dem säkert.

Att betala med kort på stora hotell och i butiker kommer att fungera, men på mindre ställen accepteras ofta bara kontanter.

Ekonomisk kris, stängda banker och en stundande folkomröstning kan göra att det blir demonstrationer och oro. Ska du åka till en större stad, håll koll på nyhetsrapporteringen så du vet vad som händer.

Sparande i aktier och fonder

Sverige är inte en del av euroområdet och de flesta av oss har varken grekiska aktier eller någon greklandsfond i portföljen. Däremot är vi exponerade mot Grekland via sparande i europafonder och genom svenska bolag som exporterar dit. Värt att ha i åtanke är dock att den grekiska ekonomin utgör mindre än 2 procent av euroområdets BNP och spelar en liten roll för svensk export. Trots det är det rimligt att vänta sig att börsen kommer att vara skakig under en period, och det gäller även Stockholmsbörsen. Att det kan bli turbulent syntes tydligt idag på de stora europeiska börserna som föll på bred front.

Om du har pengar placerade på börsen som du behöver i närtid kan det vara en idé att sälja av en del av det, eftersom marknaden sannolikt kommer att fortsätta vara stökig. Värt att nämna är dock att de stora europeiska ekonomierna ser starka ut, och de långsiktiga utsikterna har egentligen inte förändrats.

Som långsiktig sparare kan du därför sitta lugnt i båten i sommar.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn


 



SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Ett kungarike för en story!

Taggar: Jeanette


Jag skrev i en tidigare blogg om studentexamen och hur man som förälder eller mor/farförälder kan bidra till att den nybakade studenten får en sund inställning till privatekonomi. Jag tänkte spinna vidare på det spåret och fundera över hur man kan inspirera och engagera den där unga personen – som i de flesta fall är rejält ointresserad av sparande och aktier.

För just ointresserad är nyckelordet i de forskningsrapporter som behandlar unga individer. Koppla detta ointresse med en känsla av okunnighet och bristande kunskap så är det inte konstigt att rätt få unga individer söker information om sparande (som den här bloggen!) eller funderar över hur man riggar sitt sparande på bästa sätt.

Tell me a story

Så hur kan man då agera för att höja intresset? Alltså, med risk för att säga emot mig själv (har ju mässat diversifiering i decennier nu…) och med risk för att sätta våra eminenta blandfonder under skäppan, försök hitta några enskilda aktier att investera i som ungdomen i fråga känner igen och har varumärken som hen kan identifiera sig med. Eller hitta en cool nyhet – ett forskningsgenombrott inom läkemedelssektorn eller information om intressanta saker i en viss del av världen – och låt nyheten styra investeringen.

Det gemensamma för både varumärkesstrategin och nyhetsstrategin är närheten till storyn. Blandfonder i all ära – de är fantastiska verktyg för att smart sprida riskerna men kanske de inte riktigt förmår att fånga intresset. Det som saknas är storyn! Utnyttja vad vi vet om den mänskliga hjärnan, att information uttryckt i storyformat faktiskt ger ett ökat intresse och genererar större känslopåslag, och dedikera en del av portföljen till dessa ”storyaktier”.

Låter det krångligt? Inte alls! Kolla in information om investeringssparkonto, ta del av Skandias sparekonom Maria Landeborns senaste placeringsutsikter, och sist men inte minst, starta en prenumeration på Skandias marknadsbrev så har du en riktigt bra början!

Jeanette Hauff, beteendeekonom Skandia
Twitter: @jeanettehauff



SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Rör inte min amortering!

Taggar: Jeanette


Vi diskuterar ofta aktiemarknader och börsrörelser här på bloggen. Vår sparekonom Maria Landeborn kommer ju halvårsvis med alldeles eminenta placeringsutsikter för flertalet marknader, baserade på analyser av makroläget i respektive land. Något som är lika intressant är hur vi som människor reagerar på olika händelser – som debatter i media eller börsrörelser.

Jag tänker på detta när jag ser resultatet av vår senaste Plånboksindex, Skandias kvartalsvisa spaning avseende svenskarnas optimism och sparvilja. Övergripande är det rätt lite dramatik – både vad gäller optimism och sparvilja ligger vi rätt nära ett långsiktigt genomsnitt. Således långt ifrån den veritabla vägg svenskarnas framtidstro gick in i vid slutet av 2014 och även mindre glädjesprudlande än 2015 års första kvartals toppnoterings avseende optimism. Men under ytan finns mycket intressant att fundera över!

Två iakttagelser sticker ut

Vi frågar under ett kvartal sammanlagt 3 000 svenskar om de tror att de om ett år kommer att ha mer eller mindre pengar i plånboken. De som tror att de kommer ha mindre pengar om ett år får också ange vad de kommer att spara in på, och det är här vi ser intressanta saker! Två iakttagelser sticker ut – svenskarna tänker inte amortera mindre och de värnar sitt sparande. En tunnare plånbok bör således mot denna bakgrund mynna ut i mindre konsumtion – och allt annat lika en fortsatt låg inflation.

Amortering

Min tanke var ju initialt att knyta människors reaktioner till händelser i omvärlden – i detta fall en livlig och politisk amorteringsdebatt och en stigande börs. Vad betyder dessa två tydliga avtryck av omvärldshändelser i människors sparbeteende? Amorteringsfokuset bland våra tillfrågade skulle kunna ses som ett tecken på att den amorteringskultur som länge efterlysts faktiskt håller på att etablera sig. Många bedömare har ju tydligt betonat potentiella negativa konsekvenser av ett amorteringskrav, bland annat stora svårigheter för unga att etablera sig på bostadsmarknaden. Kanske är den höga prioritering amorteringar ges i vår undersökning en signal om att det går åt rätt håll - utan regelverk?

Aktiesparande

Börsen så. En lång börsuppgång tycks sätta sina spår: svenskarna värnar sitt aktiesparande. Jag funderar på Marias råd i förra placeringsutsikterna: jaga inte slutspurten i börsrallyt. Ibland kan det vara klokt att stå utanför flocken och se hur alla springer åt samma håll. Flockbeteende är ett ständigt återkommande beteende på aktiemarknader – investerare fäster helt enkelt stor vikt vid hur andra investerare beter sig. En uppåtgående marknad tas till intäkt för att många ser positivt på börsen, och så får uppgången sitt eget momentum och förstärks av rent mänskliga beteenden. Speciellt märkbar är detta flockbeteende i volatila marknader, dvs när osäkerheten ökar och behovet av någon att följa är större än någonsin. Något att tänka på alla ni som värnar ert aktiesparande. Värna sparande är bra – men fundera ett par varv på risknivån i ditt sparande!

Jeanette Hauff, beteendeekonom Skandia
Twitter: @jeanettehauff



BL|2015-06-23 14:57:48

Det är ju direkt dumt att Amortera. Sätter jag istället amorteringarna på aktie och fondmarknaden med hyfsad riskspridning så kommer min ekonomi att se mycket bättre ut på lång sikt. De som gjort det under de sista 25 åren är rejält rika idag.
Anmäl


Gunnar Larsson|2015-06-25 11:10:40

Det är ju helt sjukt! Krav på amortering på bolånet är ju självklart, det måste ju göras, annars kommer någon sitta med svarte Petter när huset måste renoveras eller dess livslängd är ute. Det är rimligt med en amorteringstakt på exempelvis max 30 år. Hela denna privatlånekultur är skadlig för ekonomin. Stora delar av BNP går till att betala räntor, utan att göra egentlig nytta. Jag växte upp med en sparkultur, jag har alltid sparat till saker jag köpt, förutom ett bolån som jag amorterade på knappt 10 år. Jag köper till och med mobiltelefonen kontant och slipper således en skuld till teleoperatören. Ränteavdraget gör att jag, som inte lånar till privatkonsumtion, ändå via skatten måste betala pengar till de som lånar. Skattesystemet gynnar alltså lånande och bestraffar sparande. Det borde vara tvärt om, sparande borde ge skatteavdrag och räntor på lån borde förses med en liten avgift i stället för avdrag. Blankolån och krediter måste förbjudas helt, endast vissa typer av avbetalningar med säkerhet skall vara tillåtna. Effekten skulle bli en ökad köpkraft på mer än 10% redan efter något år. Effekterna av kreditmarknadens avreglering 1984/1985 kostar idag ca 200 miljarder i samhällskostnader varje år. Det är ju helt tydligt att folk inte kan hantera "fria pengar".
Anmäl


BL|2015-06-26 10:47:02

I skolan läste man om de två flickorna Spara och Slösa, men de glömde lillasyster Investera, Att så få vet hur de ska få ekonomin att gå ihop beror nog på att man inte har undervisat hur man får sina pengar att växa. Jag håller med om att ränteavdraget på lån bör fasas ut, men att tvinga någon att amortera är bara dumt, det är väl mellan långivare och låntagare att förhandla hur och när pengarna ska betalas tillbaka, och inte något en tredjepart ska bestämma. Däremot ska inte skattebetalare stå för notan när banker lånar ut och inte kan hantera risken.
Anmäl


Syster Investera|2015-06-27 15:33:48

BL har helt rätt; man måste vara flexibel i alla situationer för att se om sitt hus. Amorteringar har väl tillkommit för att det finns en oro för att många (inte alla förstås) låntagare lever på gränsen och har lånat maximalt. En prisnedgång får då katastrofala följder inte bara för låntagaren utan för samhället i stort. BLs sista mening - som gäller bankernas ansvarstagande - kan inte nog poängteras!!! Jag är stolt över att vara kund i en bank som sagt NEJ TILL BONUSAR - man kunde önska att ex.vis SEB, Nordea och Swedbank gjorde likadant. Där har VDarna lika mycket i bonus som de har i lön, alltså miljonbelopp! Handelsbanken håller sig som alltid inom rådande bestämmelser och har aldrig legat oss vanliga skattebetalare till last. Heder åt dem också!
Anmäl


SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Köp till sillen och sälj till kräftorna?

Taggar: Jeanette


Ni har hört det hundratals gånger tidigare, ordstävet ”köp till sillen och sälj till kräftorna” - är det bara båg eller kondenserad visdom?. I ordstävet ligger en förväntan om att börsen skall gå upp under sommarmånaderna och att man som investerare kan använda denna tumregel för att hitta rätt när det gäller timing av in- och utträde på aktiemarknaden. Men vad ligger bakom? Säger detta ordstäv något om hur vi funkar som människor, kanske speciellt när vi står inför uppgifter vi upplever som svåra och besvärliga – som att investera pengar?

Tumregler framför logik

Låt oss börja med det här med tumregler generellt. Människor har visat sig använda tumregler rätt ofta – speciellt i komplexa situationer. Daniel Kahneman, psykologen som fick nobelpris i ekonomi 2001 har listat en mängd situationer där vi som människor inte använder logiskt, rationellt beslutsfattande utan istället tar till tumregler. Till exempel verkar enbart det faktum att viss information är lättillgänglig göra att människor förlitar sig på den. Och den input som ligger till grund för tumregeln kan även vara rent känslomässig – det verkar spela roll om beslutsfattarna känner sig positiva eller negativa.

En del av forskningen om tumregler har fokuserat just på det där med positiva eller negativa känslor, och hävdar till exempel att börsen mer sannolikt går upp när solen lyser på morgonen. Den underliggande logiken skulle här vara sol – positivt sinnelag – mer optimistiska prognoser för aktiemarknaden. Går vi tillbaka till vår sill-och-kräftdevis skulle vi således kunna hitta visst fog för att sommarmånaderna skulle vara speciellt gynnsamma för investerare – förutsatt att det faktiskt är soligare i juli än i november.

Köpa till sillen och sälja till kräftorna tror jag dock delvis är resultatet av ett annat beteendefenomen, nämligen vårt behov av mönster. Vi vill se mönster i vår omgivning, och finns inga uppenbara mönster att tillgå så skapar vi dem själv. Det uppenbart slumpmässiga, där nästa utfall inte har något att göra med det föregående, är svårt att hantera för individer. Och aktiemarknaden, svårbegriplig, komplex och utan observerbara mönster kan tänkas vara just en sådan situation där vi helt enkelt går in och ”fixar till” vår uppfattning av upp- och nedgångar. Det vore bra och användbart om vi kunde hitta ett generellt mönster, gärna något som är lätt att komma ihåg – och vad är väl enklare än ett säsongsmönster med uppgångar mellan juni och augusti?

Så hur ser det egentligen ut? Är det bättre att köpa i juni och sälja i augusti? Alltså, mängder av studier har gjorts, på mängder av olika marknader. Och visst har vissa av dem hittat högre avkastningar för sommarmånaderna - och kanske framför allt lägre avkastningar för september månad. Till detta kan man hitta, åtminstone, tre kommentarer.

Det första rör hur man hanterar data i dessa jämförelser. Tag septemberavkastningarna – tar vi bort ett par riktiga krascher som inträffat i september blir den månaden inte alls speciellt dålig.

Den andra kommentaren rör vad vi skall göra med denna insikt. Finns det inge underliggande koppling som förefaller logisk är det ju bara ett samband, en korrelation. Och hur använder man en sådan när man istället för att titta bakåt i tiden skall kika framåt?

Den sista kommentaren är tillbaka till ordstäven. För visst är det talande att det anglosaxiska talesättet inte alls bygger på en lycksosam sommarsäsong på börsen utan istället lyder ”sell in May and go away”…

Jeanette Hauff, beteendeekonom Skandia
Twitter: @jeanettehauff

 




Högre utdelning med ISK



Hur får man ränta på pengarna när räntan är noll? Ett sätt är att köpa aktier med bra utdelningar. Det gör att du får en påse pengar tillbaka varje år som du kan spara eller spendera. Leta efter stabila bolag som inte är så konjunkturkänsliga, och som har gett pålitliga utdelningar år efter år.

Ett alternativ är att köpa aktier i investmentbolag. Eftersom de i sin tur äger aktier i ett antal andra olika företag, så får du en hel portfölj på köpet. Ofta är priset på investmentbolagets aktie dessutom lägre än värdet på aktierna som ingår i den, vilket betyder att du får en rabatt. Fenomenet kallas substansrabatt och är något som nästan alla investmentbolag dras med.

För att slippa skatta bort 30 procent av utdelningen varje gång den kommer, så är det smartast att ha aktierna på ett investeringssparkonto (ISK) eller i en kapitalförsäkring. Då får du betala en schablonskatt på värdet av aktien och utdelningen. Det gör att utdelningen beskattas med under 1 procent om året istället – en ganska stor skillnad mot 30 procent!

Här är den förväntade utdelningen på några av våra svenska investmentbolag:

Bolag Utdelning
Ratos 5,8 %
Öresund 4,4 %
Industrivärden 3,8 %
Investor 2,8 %
Kinnevik 2,6 %
Latour 2,6 %
Svolder 2,1 %

 

Även om du får en bra utdelning så gäller det även att ha koll på vad du köper. Industrivärden har exempelvis fokus på klassiska svenska industribolag som Volvo, Sandvik, Ericsson och SCA, medan Kinnevik placerar i digital konsumtion och tjänster. Högst utdelning ger Ratos vilket beror på att aktiekursen har fallit under en lång period. Ratos är dessutom lite annorlunda mot många andra investmentbolag eftersom de bara investerar i bolag som inte är börsnoterade.

Det kan med andra ord skilja en del vad du får på köpet! Gå in och kolla på investmentbolagets hemsida så ser du precis vad de har placerat i. Köp bara aktier du tror på oavsett om utdelningen är hög eller inte och som alltid när det handlar om aktier, så bör du ha en placeringshorisont på fem år eller mer.

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 



RJ|2015-06-21 12:23:09

Maria, håller med om det mesta som du skriver. ISK är en kanonprodukt. Men, att utdelningen skulle beskattas med under 1 % istället för 30 % är lite för bra för att vara sant. Jag tror du gjorde en tankevurpa där? Exempel: Vi börjar året med 10000 kr investerat i vart och ett av de sju värdepapper du listar. Portföljen delar ut totalt 2410 kr (direktavkastning cirka 3,44 %). I en gammal depå hade du fått betala 723 kr i skatt. I ett ISK får du betala 189 kr i skatt. Det betyder att du betalar cirka 8 % (189/2410) i skatt på din utdelning. Billigt och bra, men inte under 1 %. Sedan tycker ju nuvarande regering att dagens ränteläge ger för låg skatt, så det blir inte lika förmånligt i framtiden.
Anmäl



Att pensionsspara är att hantera osäkerhet

Taggar: pension Mattias


Pension är egentligen inte särskilt svårt. I grunden handlar det om att kunna arbeta så många år som möjligt, se till att arbetsgivaren betalar tjänstepension och slutligen komplettera med ett eget långsiktigt sparande med syfte pension. Så långt är det relativt enkelt. Men djävulen ligger som bekant i detaljerna. Och på pensionsområdet är de många, samtidigt som de rymmer många osäkerhetsfaktorer.

Exempel på frågor som rör pensionen och sparandet till densamma

  • När går jag i pension?
  • Hur länge kommer jag att leva?
  • Är jag frisk fram till pensionen?
  • Hur mycket kommer jag att tjäna fram till pensionen?
  • Hur ser min familjesituation ut?
  • Hur mycket kapital behöver jag för att kunna leva som jag vill?
  • Hur ska det förvaltas?
  • Vem ska förvalta mitt kapital och till vilken kostnad?
  • Vilken risk är jag beredd att ta?
  • Hur stor blir avkastningen på mitt kapital?


Syftet med det här inlägget är inte att stjäla mod från någon, tvärtom. Snarare vill jag, genom att lyfta fram de frågor som du faktiskt måste ta hänsyn till, hjälpa till att lägga fokus på rätt saker vid rätt tillfälle.

Vetskapen om att mycket kan förändras ställer samtidigt kravet på en regelbunden översyn, kalla det besiktning, av alla dessa frågor. Vid varje enskild livshändelse så kan någon del av pensionen påverkas på ett sätt så att du behöver förnya dina val.

Pension är enkelt, men var beredd på att hantera en del osäkerhet på vägen! Och regelbunden besiktning gör resan säkrare för alla inblandade…

Hälsningar

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia
Twitter: @mattiasmunter




Riksbanken vilar på hanen



Ända sedan finanskrisen har inflation varit en sällsynt fågel i stora delar av världen. Centralbankerna har med alla medel försökt få den att lyfta och allt har varit tillåtet – nollränta, minusränta och obligationsköp för närmast astronomiska belopp. Effekten på ekonomin och inflationen har varit tveksam, men effekten på börserna desto tydligare.

Nu ser det äntligen ut som om inflationen är på väg att ta fart. I maj steg inflationen i Sverige för en gångs skull mer än både marknaden och Riksbanken hade förväntat sig. Och även om det är trevligt att ha rätt, så är nog framför allt Riksbanken glad att ha fel den här gången. På nästa räntemöte den 1 juli, kan det här bli den faktor som får Stefan Ingves med vänner att sitta stilla i båten och avvakta med fler stimulanser - ingen lägre boränta i sommar då, med andra ord.

USA ligger ännu längre fram i stimulanscykeln. Där är arbetslösheten låg och lönerna har börjat stiga. Det brukar också skapa stigande priser, alltså inflation. Nu väntas en räntehöjning från den amerikanska centralbanken, FED, innan året är slut. Det får konsekvenser för både USA och resten av världen. För oss som bor i Sverige innebär det exempelvis att det blir ännu dyrare att köpa varor i dollar, och att USA-semestern kommer att kosta mer. Den som sparar i fonder som är noterade i dollar kan däremot glädjas, en starkare dollar ger nämligen extra avkastning för svenska sparare.

När FED höjer räntan kan det göra att börserna skakar till, och inte bara i USA. Men oftast är det bara en första reaktion – det brukar dröja innan räntehöjningarna verkligen sätter stopp för börsuppgången, vilket syns i grafen.

Det som talar för att det kan bli skakigare än vanligt den här gången är den långa perioden av nollränta, som har fått många investerare att ta större risk än vanligt i jakten på avkastning. Det kan skapa turbulens när marknaden ska anpassa sig till nya förutsättningar. I grunden är ändå en räntehöjning en positiv signal, och inte en säljsignal.

På onsdag den här veckan har FED sitt nästa räntemöte, och den 1 juli är det Riksbankens tur. Ingen av dem väntas presentera några dramatiska nyheter den här gången. Desto mer spännande blir det till hösten!

Maria Landeborn, sparekonom Skandia
Twitter: @marialandeborn

 




Sjungom studentens…

Taggar: Jeanette


Syrener, juni och studentmottagningar – visst hör de ihop? Förutom att syrenerna detta år helt blåst sönder (vådan av att som jag vistas på västkusten) är framtiden lika lockande och friheten lika hett efterlängtad som alltid för de där studentmössorna.

Kanske hänger studentexamen också på något sätt ihop med ekonomi? En ung vuxen som skall ut i ett arbetsliv eller inleda fortsatta studier, och som förväntas ha koll på det där med räntebetalningar och sms-lån - det är inte alltid så lätt. Vi ser bland annat i Kronofogdemyndighetens sammanställning över människor med hög skuldsättning och betalningsanmärkningar en överrepresentation av unga. Orsakerna till detta kan man bara spekulera i – är konsumtionens frestelser extra stor för ungdomar, spelar en lägre finansiell kunskap roll, eller är det avsaknaden av något slags kontrolltänkande som spökar?

En annan koppling till ekonomi är den där hundralappen som mormor eller farfar kanske sett till att månad efter månad lägga undan till barnbarnet. En bra start i livet har tanken varit – och nu är vi ju där, nu viftas med vita mössor, nu startar livet! Hur skall man då tänka avseende det där ackumulerade sparandet – som ibland kan uppgå till rätt stora summor?

Att betala ut sparbeloppet på ett bräde kanske inte är alltför smart – inte minst med de tecken på dålig privatekonomikoll bland unga som vi talade om tidigare. ”Insats till en bostad” har över tiden tagits fram som ett syfte med sparande till barn och barnbarn – och i takt med allt högre bostadspriser är naturligtvis detta syfte mer aktuellt än någonsin.

Tre tips på vägen

Så vad göra? Det här är ju ett angenämt problem – hur skall man bäst pytsa ut en sparad påse pengar? Men själva utbetalningen kan lätt bli en gnagande orostagg för givaren. Viktigast av allt är kanske att se studentexamen och överlämningen av sparkapitalet som ett bra tillfälle att sätta sig med den nybakade studenten och prata privatekonomi och sparande. Här är några tips att hålla sig i när diskussionen flyter ut för långt!

-Hur ser de fortsatta studieplanerna ut? Det blir allt vanligare att svenska ungdomar hittar sin drömutbildning utomlands – något som ibland kostar i terminsavgifter och annat. Här kan ett sparat belopp spela stor roll. Med ena foten i universitetsvärlden ser jag också studenter som jobbar så mycket att det ibland blir svårt för dem att följa sina kurser. Kanske ett löpande bidrag under hela den fortsatta studietiden är ett bra användningsområde för pengarna? Eller till köp av kurslitteratur – böcker är sanslöst dyrt!

-Hur ser boendeplanerna ut? Är de realistiska? Och spelar det sparade beloppet alls någon roll? Kanske är det en rejäl funderare på mer rimligt prissatta alternativ som gynnar studenten bäst – istället för att lägga alla sparade pengar som en liten del i en kontantinsats avseende en dyr innerstadslägenhet?

-Prata sparande! Även en ung person behöver en buffert! Och många, många unga vuxna är rätt ovana i sin vuxenroll – speciellt när det gäller behov av egna hängslen och livremmar.

Jeanette Hauff, beteendeekonom Skandia
Twitter: @jeanettehauff



Josef Wellfelt|2015-06-13 20:16:22

Hej Jeanette Hauff. Förlåt att jag är "den där personen" men det är 'Sjungom studentens...'. "Om" i detta fallet är en ändelse på sjung och betyder "Vi [be]sjunger". Anledningen var för att den var ämnad att sjunga i kör. Om än ålderdomlig (runt 1700-talet) så tycker jag att, eftersom sången är en så gammal tradition i Sverige, man ska använda ändelsen rätt och därför inte ändra textens mening. övriga gamla ändelser från omkring 1700: jag sjunger du sjunger hen sjunger vi sjungom I sjungen de sjunga jag ursäktar igen att jag påpekar saker på detta sätt och hoppas att du inte tar illa emot. MVH/ Josef Wellfelt som tog studenten igår
Anmäl


Jeanette Hauff|

Toppen Josef! Tar tacksamt emot all språklig guidning; speciellt när den likt din är välskriven och kryddad med spännande etymologisk information! Och grattis till studentexamen – den ljusnande framtid är sannerligen din! /Jeanette

Anmäl



Skandia på

youtube