Money, Money, Money



1 500 miljarder kronor - så mycket har svenskarna på sina sparkonton enligt siffror från SCB. Räntorna har aldrig varit så låga som nu och de flesta har ingen ränta alls på sitt sparkonto. Vet du hur mycket pengar du har på ditt sparkonto? Om det var länge sedan du såg över ditt sparande kan det vara klokt att göra slag i saken nu.

Eftersom de låga räntorna samtidigt ger lägre bolånekostnader så innebär det att traditionella sparkonton för många fylls på ännu mer.

När det gäller pengar som kan komma att behövas i närtid fyller sparkontot fortfarande en viktig funktion i hushållsekonomin. Det är alltid klokt att ha täckning för några månaders kostnader i buffertsparande som trygghet om kylskåpet går sönder eller om någon annan oförutsedd kostnad dyker upp. Det som man planerat att använda inom ett år mår också bäst på sparkontot. Den typen av pengar bör vara lättillgängliga och syftet är inte i första hand att dessa ska växa i värde.

Men det är viktigt att skilja på buffertkapital och sparkapital. Om du har mer pengar undansparade på ett sparkonto än vad du behöver i buffertsparande, kan det vara klokt att placera kapitalet, så att det har möjlighet att växa. Att flytta kapitalet från ett sparkonto direkt till börsen innebär dock en rejält ökad risk och det passar inte alla. Att komma igång med ett månadssparande är däremot aldrig fel. Det minskar dessutom risken att man köper in sig när börsen står som högst.

Sen behöver du ha en tanke om hur länge du kan avvara pengarna. Annars blir det svårt att veta hur mycket risk du kan ta, det vill säga hur stor andel aktier du bör ha. Det mest långsiktiga sparmålet för de flesta är pensionen, och med avdragsrätten slopad (du har väl slutat betala in till din pensionsförsäkring eller din IPS?) så behöver många hitta en ny sparform för det. Andra sparmål kan vara drömresan om fem år, eller nästa boende om tio år.

Det viktigaste är att du låter sparandet trumma på - månad efter månad, år efter år. Över längre tidsperioder gör ett par procent extra i årlig avkastning en enorm skillnad. Sen är det dags för den stora belöningen – drömresan eller en guldkant på tillvaron som pensionär!

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

 



SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Ring, ring



I media har de senaste dagarna frågan om avdragsrätt tagit ny fart. Det tycker jag är jättebra. Att avdragsrätten för privat pensionssparande mycket snabbt och utan egentlig debatt avskaffades är något som jag vid flera tillfällen har lyft, bland annat här på bloggen. Bakgrunden till skriverierna är att Skatteverket nu i samband med självdeklarationerna kan konstatera att  över 400 000 svenskar yrkat avdrag för mer än de beviljas, dvs. 1 800 kronor för hela året. Tyvärr är jag rädd att den här siffran har övertolkats som att lika många fortfarande sparar idag. Exempelvis finns den pensionssparare som sparade 1000 kronor per månad och slutade redan i mars månad med i statistiken, likväl som den som sparade 500 kronor per månad och slutade i maj månad osv. Att sen förutsätta att ingen människa skulle reagera på att man i sin deklaration nekats avdrag och då agerar är också lite märkligt.

Vi har naturligtvis inget intresse av att våra kunder ska fortsätta med ett sparande som är ofördelaktigt. Men det finns inga enkla sanningar i den här frågan och vi  pekade tidigt på komplexiteten i frågan, och att information sällan når och förmår alla att agera. Sedan beslutet kom har vi på Skandia skickat brev till varje enskild kund, vi har informerat i nyhetsbrev och på webben, skrivit bloggar och bidragit till medias omfattande rapportering i frågan. Därutöver kontaktar vi kunder via telefon för att informera om förändrad avdragsrätt och erbjuda likvärdiga alternativ. Det har lett till att de flesta också ändrat sitt sparande. Av de som sparade 12 000 kronor per år har 95 % avslutat sitt privata pensionssparande.

Men oavsett hur många eller få de är så finns det trots allt sparare som fortfarande inte avslutat sitt pensionssparande och därmed riskerar att få betala dubbel skatt. Här har det riktats skarp kritik mot branschen och en lösning som media de senaste dagarna framfört har varit varför vi helt enkelt inte bara avslutar de autogiron som ligger och som ser till att det fortsätter att komma in pengar. De flesta som pensionssparar gör det i försäkringsform och det är ett avtal i sig, ett avtal som inte alls hänger ihop med hur kunden betalar – det vill säga om man använder autogiro eller ej. Om vi skulle klippa autogirot för kunder med pensionsförsäkring, så skulle det resultera i att de får en avisering hem i brevlådan istället.  Enligt avtalet som tecknats har kunden rätt att betala premien, och försäkringsavtalet kan vi inte säga upp utan kundens medgivande. Det vore alltså direkt olagligt av oss att göra på det sättet. Det är därför informationsinsatsen varit så omfattande, för att kunden själv måste godkänna eventuella ändringar.

Det är mycket olyckligt att det kan finnas personer som inte har rätt till avdrag som fortsätter att spara. Men det som inte har uppmärksammats i debatten är att det finns en hel del personer som faktiskt fortfarande har rätt att spara med avdragsrätt. Det är egna företagare och personer som inte har någon pensionsrätt i sin anställning, typ tjänstepension. Dessa personer tecknar privat pensionssparande och går inte att skilja från ”vanliga” anställda som inte längre har avdragsrätt. Pensionssparandet innehåller ofta försäkringsmoment (för sjukdom och dödsfall), särskilt för den här gruppen eftersom de inte har den trygghet en anställning normalt medför. Om vi stoppade alla autogiron skulle dessa personer riskera att bli av med skyddet därmed den trygghet de har rätt till. Dessutom finns personer bland samtliga pensionssparare som nyttjar sin premiebefrielseförsäkring, där Skandia betalar premien på grund av sjukdom, och de har verkligen ingen anledning att bryta avtalet. 

Det som den här debatten istället borde handla om är värdet av ett långsiktigt sparande som verkligen syftar till pension. Det här politiska beslutet riskerar att minska det egna sparandet som syftar till pension i Sverige och därmed göra pensionspengar tillgängliga för konsumtion. Säkert gynnsamt  i det korta perspektivet – men mindre lyckat på sikt.
Vi fortsätter  att försöka kontakta våra kunder men vi kan konstatera att det alltid kommer att finnas kunder som varken läser skriftlig information eller svarar i telefonen när vi ringer.
Jag har sagt det förr men svara när vi ringer. Det kan vara viktigt!

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter

PS. Här finns länkar till samtliga mina bloggar som berör avdragsrätten:

2014-03 Pensionsförsäkringen är död – länge leve vadå?
2014-06 En Bergman per månad till pensionen
2014-10 Pension som försäkring 
2014-08 Tre alternativ till privat pensionssparande
2014-11 Så gör du när avdragsrätten försvinner
2014-12 Vad händer med avdragsrätten
2015-05 Osäker men flitig pensionssparare
2015-05 Du har väl slutat pensionsspara
2015-08 Sluta pensionsspara
2016-01 Nu är det väl revolution på gång
2016-02 Slopad avdragsrätt - inget skäl att sluta spara

 



Olle|2016-05-17 13:35:44

Om du anger vilka telefonnummer ni kommer att ringa från så kan jag lägga det på "säkra listan" och därmed svara, det är säkert fler än jag som har identifieringstjänst på inkommande nummer för att sortera bort irriterande samtal, bla från kalsongförsäljare och bedragare. Vilka nummer är det som gäller från er på Skandia ?
Anmäl


Skandia|

Hej!

Det kan vara både skyddat nummer eller ett växelnummer som i så fall är 08-463 60 99 som syns när vi ringer.

Hälsningar Sara, bloggredaktörer

 

Anmäl


olle|2016-05-24 17:53:00

skyddat nummer? Då lär det inte vara många som svarar, den saken är klar
Anmäl


SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Rapport från Skandias stämma: Lugnt och gemytligt i bänkraderna



Igår gick Skandias tredje bolagsstämma som kundägt bolag av stapeln. Stämman ägde rum på Cirkus i Stockholm under eftermiddagen, närmare bestämt på Skandiascenen. I hård konkurrens med sommarvädret trotsade drygt 200 ägare sommarens lockelser och infann sig i bänkraderna på Cirkus.

Den tredje stämman blir på ett sätt en slutpunkt för hela ombildningsprocessen till ett kundägt bolag som påbörjades 2013. Fullmäktige är nu fullbemannat med 21 ledamöter, i enlighet med den bolagsordning som ligger till grund för Skandia som ömsesidigt bolag. Nu fortsätter resan framåt med att säkerställa ett fortsatt gott kundinflytande även framöver. Ett arbete som jag är ansvarig för och värderar högt. 

2016 års bolagsstämma innebar att Skandias högsta beslutande organ – fullmäktige – nu är fulltaligt med 21 ledamöter. Det innebär att sju nya fullmäktigeledamöter tillträtt. Stämman valde Bo Källstrand till ordförande. Karin Eliasson och Stefan Johnsson valdes till vice ordförande. 

Vi kommer från och med nu få bekanta oss med två nya ansikten i styrelsen. Reinhold Geijer och Jonas Persson som tillträdde i och med stämman. Hans-Erik Andersson omvaldes som Skandias styrelseordförande.

Vill ni ta del av stämmans protokoll eller läsa den nya ägarinstruktionen kan ni läsa det här.

För er som inte kunde närvara har vi samlat några bilder från stämman.

Tack alla ni som kom på årets stämma och på återseende nästa år!

Kajsa Nordborg, ansvarig kundinflytande


 



Bosse|2016-05-13 18:09:30

...protokoll och ägarinstruktioner kan läsas var? Med vänlig hälsning Bosse
Anmäl


Skandia|2016-05-20

Hej!

Du kan läsa ägarinstruktionen här:
https://www.skandiabanken.se/om-oss/om-skandia/det-har-ar-skandia/sa-styrs-skandia/

Och allt material från stämman hittar du här:
https://www.skandiabanken.se/om-oss/om-skandia/det-har-ar-skandia/sa-styrs-skandia/bolagsstamma/

Hälsningar Sara, bloggredaktör

Anmäl


SKRIV KOMMENTAR






Bloggvett

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer där innehållet är rasistiskt eller kränkande avseende ras kön, religion eller sexuell läggning. Personangrepp och svordomar accepteras inte heller utan kommer att raderas, liksom kommersiella budskap eller inlägg som innehåller länkar av något slag.

Brexit – en mångfacetterad risk

Taggar: makro spara Johan


Det pratas mycket om Brexit just nu. Och det med all rätt – omröstningen rycker allt närmare och ett brittiskt utträde ur EU skulle vara en enorm händelse. I nuläget är opinionsläget mycket jämnt. Enligt den senaste så kallade ”poll of polls” som Financial Times sammanställer leder ”stanna kvar-sidan” med ett par procentenheter. Men andelen osäkra väljare är stor. Valets utgång hänger därmed på vad dessa väljare bestämmer sig för till slut. Och osäkra väljare tenderar att vara osäkra in i det sista, vilket öppnar upp för en rysare.

De flesta bedömare är eniga om att ett brittiskt utträde ur EU skulle medföra betydande ekonomiska följder. IMF har till exempel varnat för ”allvarlig regional och global skada” av effekterna ett brittiskt utträde skulle ha, framför allt på handelsförbindelser. På hemmaplan har den brittiske premiärministern David Cameron tagit kampanjen ett steg längre och varnat för att freden i Europa skulle äventyras av ett utträde.

Än så länge har de finansiella marknaderna tagit den stundande omröstningen med ro med undantag för det brittiska pundet som har försvagats påtagligt (även om en viss återhämtning har skett på senare tid). Men ett skifte i opinionen där ”lämna-sidan” går fram skulle med stor sannolikhet följas av ökad osäkerhet på börser och andra marknader. 

Den kanske enskilt största risken är om ett brittiskt utträde ur EU skulle utlösa en dominoeffekt där andra länder hakar på det brittiska exemplet. Detta är en risk att beakta oavsett om man är för eller emot EU-medlemskap. En utveckling där ett Brexit följs av Frexit, Italexit och Swexit skulle onekligen utmana själva fundamentet i det europeiska samarbetet med följder som är svåra att överblicka. På senare år har EU-skeptiska partier vunnit mark i många länder och en färsk opinionsundersökning från Ipsos visar att stödet för medlemsomröstningar är stort i många EU-länder. I ett dystert scenario riskerar därmed Brexit att bli startskottet för en utdragen period med förhöjd ekonomisk och politisk osäkerhet. Ett sådant scenario skulle bli särskilt besvärligt i nuvarande utgångsläge där den penningpolitiska arsenalen börjar bli allt mer uttömd eftersom möjligheten att motverka ekonomisk försvagning med penningpolitiska stimulanser får betraktas som låg.

Ur ett sparperspektiv är alltså Brexit-omröstningen definitivt en politisk risk att förhålla sig till i år. Under åren efter finanskrisen har dock politiska risker och utmaningar duggat tätt. Och erfarenheten visar att dess påverkan på ett balanserat sparande tenderar att vara kortvariga. För den som har haft god riskspridning i portföljen har Greklandskris, sänkt amerikanskt kreditbetyg och andra oroshärdar varit övergående. I vår förvaltning är riskspridning ett av de främsta verktygen för att hantera politiska risker, och vi gör heller inga förändringar i portföljsammansättningen med anledning av Brexit-omröstningen. Men riskerna ska trots det inte underskattas. Hur det blir med Brexit får vi svar på den 23 juni.

Johan Lundqvist, bloggar om makroekonomi och sparande

 



mikael frängqvist|2016-05-25 10:37:33

Hej Engelska bostadsfinansiella ftg och kreditinstitut. Skulle tjäna på Brexit och och därefter tjäna på att träda in på den svenska bostadsmarknaden. Ett scenario som troligtvis blir av eftersom regeringen inte redan nu gjort det attraktivt för dem. Och blir inte Brexit av dessto större skäl att om regering och Riksbanken gör det attraktivt för engelsmännen att äga på svensk bostadsmarknad. Den svenska fastighetsbubblan behöver heller inte bli avskräckande om SEB och Swedbank försöker att låta bli och återupprepa baltikumkrisen. Där de helt klart var med och påverkade! Svenskt Näringsliv trycker på M och M trycker på Sossarna. Och att regeringen dessutom försöker underlätta för alla på bostadsmarknaden mha ECB och hålla tillbaka fastighetsskatten och byggmomsen och få Riksbanken att erbjuda gynnsamma lån med fortsatt bra stabil inflation och ränteläge samt kreditprövning av köpare. Mvh Mikael Frängqvist
Anmäl



Ropen skalla - traditionell förvaltning åt alla



Idag kan man demonstrera för eller emot det mesta på första maj. Oavsett partitillhörighet. Jag skulle vilja väcka en fråga som rör oss alla och det är hur våra premiepensionspengar förvaltas. Idag hamnar det mesta i det statliga förvalet Ap7 Såfan, en högriskfond med global inriktning.
Utöver det finns 800 fonder att välja mellan och debatten fokuserar mest på hur många olika varumärken med snarlika innehåll, dvs. investeringsfonder, det ska finnas. Det pågår just nu en utredning på Finansdepartementet om hur premiepensionen bör reformeras. Jag menar att det bör finnas plats för ytterligare en sparform, nämligen traditionell förvaltning. Jag tycker att det faktum att över en halv miljon svenskar köper dyra förvaltningstjänster för sin premiepension är den tydligaste indikationen på att många känner sig osäkra och behöver mer hjälp. För individen handlar traditionell förvaltning då om en bekväm sparform med garantier och där man får hjälp med hur pengarna ska placeras. Garantier innebär samtidigt att kapitalförvaltningen över tid i princip inte får förlora pengar. Det är ett närmast unikt och långsiktigt uppdrag på en sparmarknad där man oftast mäts på hur man presterar relativt ett jämförelseindex över kortare tidsperioder. Dessutom är det en väl beprövad sparform för just pension. Skandia har exempelvis levererat privat pensionsförsäkring i den formen sedan 1919.

Låt pensionspengarna jobba
För samhällets del så skulle dessutom mer kapital på det här sättet också kunna göras tillgängligt för långsiktiga investeringar i bland annat infrastruktur. Dessutom är det lättare att inom traditionell förvaltning bidra till Sveriges nästa Spotify , iZettle, eller Klarna som i sin tur skapar arbetstillfällen, driver tillväxt och därmed stärker hela pensionssystemet. Skandia är idag störst i Sverige på den typen av investeringar i nya onoterade bolag som inte handlas på börsen. Behovet av långsiktigt riskkapital för exempelvis infrastrukturinvesteringar är stort och växande. Rapporter talar om att infrastrukturen är eftersatt med 300 miljarder - bara i Sverige. En siffra som beräknas stiga till svindlande 700 miljarder kronor till 2025 om inget görs. Samtidigt innebär en åldrande befolkning att konkurrensen om offentliga medel hårdnar. Mer privat kapital kommer alltså att behövas framöver och de här investeringarna är svåra att få till inom ramen för en vanlig fond som man kan köpa och sälja varje dag.

Långsiktigt sparande
Det är egentligen galet att ha daglig likviditet i ett system som är så långsiktigt. Pengarna och sparhorisonten blir som regel inte längre än om de stavas pension. Likviditet, dvs. snabb tillgång till pengarna, kostar avkastning. Genom att avvara pengar under en längre tid så kan avkastningen istället höjas.
Idag kan man under den tid som premiepensionen betalas ut välja traditionell förvaltning med garanterade utbetalningar i statens egen regi. Men det blev så populärt att man för ett antal år sedan var tvungen att formulera om valblanketten inför utbetalning för att minska inflödet. Efterfrågan är det alltså inget fel på.
 
Låt oss därför göra det möjligt för den långsiktige spararen att göra sitt kapital tillgängligt för riktigt långsiktiga investeringar som kan ge bra avkastning och bygga samhället på kuppen. Det tjänar alla på, idag och i framtiden. Finns det plats för 800 fonder i premiepensionssystemet så borde det finnas plats för några olika alternativ av traditionell förvaltning imorgon.

Ropen skalla – traditionell förvaltning åt alla!
Vad demonstrerar du för på första maj?

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter


 



Peter|2016-05-04 18:02:55

Samhällsinvesteringar till infrastruktur, bostäder, vård och omsorg med privata pengar tycker jag är sunt och nödvändigt. Avkastningskrav över tid och beskattning av " vinsten " har du inte berört. Det är här att slaget kommer att utkämpas. ( Staten vs privatkapitalet. )
Anmäl


Peter|2016-05-04 18:06:02

Skulle har skrivit " det eviga slaget "
Anmäl



Även arbetsgivarna betalar ohälsans pris



Frågor kring ohälsa är tyvärr mer aktuella än någonsin. I december anordnade Skandia tillsammans med Karolinska Institutet en konferens om ”Ohälsans pris”. Det blev så uppmärksammat att vi nu blivit inbjudna i denna vecka till riksdagen för att hålla ett kunskapsseminarium om värdet av att förebygga ohälsa. Frågan vi ställer är: hur kan vi satsa för att förebygga ohälsa och sjukdom - och därmed även minska kostnaden? Tillsammans med forskare, organisationer och politiker kommer vi diskutera hur vi tillsammans kan arbeta för att minska effekterna av ohälsa i Sverige.

Förutom att hälsa är livsviktigt för varje individ så orsakar ohälsa dessutom höga kostnader varje år, för arbetsgivare, samhälle och inte minst för enskilda människor som drabbas. Men det går att förändra, i form av att minska antalet sjukfall och därmed även de kostnader som är kopplade till ohälsa. Det handlar många gånger om att satsa på tidiga insatser som bidrar till att människor slipper bli sjuka. Skandia har sedan många år arbetat aktivt med att förebygga ohälsa genom att erbjuda försäkringslösningar där människor kan få hjälp redan innan dom blir sjuka. Vi har mycket goda resultat där vi på tio år har lyckats minska sjukskrivningarna bland våra kunder med 56%. Genom att sprida vår kunskap och erfarenhet kan bidra till att människor slipper drabbas av ohälsa. Samtidigt bidrar vi även till att minska samhällskostnaderna och även sparar pengar i vår verksamhet då färre av våra kunder blir sjuka.

Det kan inte bara vara politikerna som ska lösa samhällets alla utmaningar och problem. Vi har alla ett ansvar att bidra, inte minst näringslivet. Denna slutsats är något som även FN tydligt lyfter fram i sina nya hållbarhetsmål där ett av målen handlar om just ohälsa. Som försäkringsbolag med ca 200 000 kunder med våra hälsoförsäkringar så kan också vi göra vårt till. Vi gör det genom att ta fram forskning kring förebyggande insatser för ohälsa och även skapa bättre beslutsunderlag för arbetsgivare och politiker för att visa på värdet av att minska ohälsan. Ett sådant verktyg är Skandias Friskvårdskalkylator som visar hur livsstilsförändringar kan bidra till både ett hälsosammare liv och en stor kostnadsminskning. Det är tillsammans med Uppsala Universitet som vi har tagit fram kalkylatorn och är du själv nyfiken vad minskat stillasittande, rökningen, överkonsumtion av alkohol eller övervikt spelar för roll så kan du titta på vår hemsida.

Tvärtemot vad många tror så är det inte bara samhället utan också arbetsgivarna som betalar en stor del av notan för ohälsa. Institutet för miljömedicin på KI har räknat ut att ohälsan kostar svenska storföretag 40 miljarder kronor per år och för Sveriges 100 största företag uppgår kostnaden för sjukfrånvaro och ohälsa till ca 18 % av den totala lönekostnaden. Det finns med andra ord både mänskliga och därtill högst finansiella värden i att satsa på minskad ohälsa. Helt enkelt – väl värt att satsa på både för individen, organisationen och samhället. En god satsning på ett rikare liv ur många aspekter helt enkelt.

Allt gott,
Lena

 




Fördel aktier trots svag tillväxt



Idag släpper vi årets första nummer av Placeringsutsikter och det finns mycket på agendan. Det senaste året har börsen rört sig kraftigt och ett globalt aktieindex står idag cirka 10 procent lägre i svenska kronor än för ett år sedan. Oro för tillväxt och politiska risker är några av de faktorer som skapat turbulens.

Tillväxten fortsätter att vara svag trots att centralbankerna hela tiden gräver djupare i verktygslådan. Den största risken för börsen är en lågkonjunktur, och marknaden är på tårna och tycks hela tiden vänta sig att det värsta lurar bakom hörnet. Fördelen med det är att mycket av de utmaningar som ligger framför oss redan bör vara reflekterat i kurserna.

Det är värt att fortsätta äga aktier trots svag tillväxt. Däremot är det inte läge att öka aktieandelen i portföljen i jakten på avkastning. Den potentiella uppsidan är helt enkelt inte tillräckligt stor i förhållande till risken.

Välj aktiemarknader där vinsterna växer. Med hjälp av Skandias värdeindikator, som bygger på börsutveckling, värderingar och vinsttillväxt, rankar vi den långsiktiga potentialen på sju av världens aktiemarknader och finner att Japan ligger i topp, följt av USA och Asien. 

Korta räntor ger en låg avkastning, men är den bästa krockkudden i portföljen idag. Den som vill öka risken och den potentiella avkastningen kan spetsa portföljen med en företagsobligationsfond istället. I valet mellan USA och Europa väger det idag jämnare än i höstas.

Dessutom fördjupar vi oss den här gången i politik, centralbanker och de negativa sidorna av negativa räntor.

Se mer om rapporten i filmklippet nedan, och ladda ner hela rapporten här.


 




Råd från en 104-åring



Nya möjligheter möter dagens och framtidens pensionärer. Fråga Dagny Carlsson, 104 år. Hon är ett levande bevis på vikten av pensionsplanering.


Medellivslängden ökar och media rapporterar ofta om ett havererande pensionssystem, på väg att rämna av trycket från alla dessa äldre och friska människor. Detta målas lätt ut som något negativt.
 
Men egentligen är det fantastiska nyheter.

Vi har nästan raderat ut spädbarnsdödligheten i det här landet samtidigt som överlevnaden för hjärtsjukdomar, stroke och cancer ökar tack vare medicinska framsteg. Det är de främsta förklaringarna till den ökade medellivslängden.

Som följd har Sverige Europas, om inte världens, friskaste pensionärer. Färska studier visar att en 70-åring idag har samma hälsa som en 50-åring hade på 1970-talet. 70 är alltså det nya 50. Så dramatisk har utvecklingen varit.

I vissa fall går det längre än så. Världens äldsta bloggare Dagny Carlsson gick i pension innan jag föddes. Och faktum är att hon i dag verkar mer aktiv än någonsin. I fallet Dagny Carlsson är 104 närmast det nya 64.

Jag besökte nyligen Dagny i hennes hemtrevliga lägenhet i Stockholm. Vi har träffats ett antal gånger de senaste åren, bland annat under Almedalsveckan i Visby ifjol.

Mycket har hänt i hennes liv sedan dess och efter SVT:s dokumentärserie ”Det är inte så dumt att bli gammal”, samt det omtalade framträdandet i tittarsuccén ”Skavlan”, har Dagny gått och blivit folkkär. Hon berättar under vårt samtal att folk ofta pekar på henne på stan och vill stanna och ta selfies.

Hon utstrålar livsglädje och berättar att hon mår jättebra - enligt henne själv ”ungefär likadant som för några år sedan”.

Dagny Carlsson må vara unik, men faktum är att dagens allt piggare pensionärer har det betydligt bättre ställt än förr och många har i dag råd att resa och göra saker som snarare påminner om hur man lever som ung, före jobb och familjeliv. Det innebär samtidigt att behovet av en jämnare pension under en längre tid har ökat.

Ett vanligt misstag många gör är att titta på hur gamla deras släktingar från tidigare generationer blev och planera sin pension utifrån det. Men när förutsättningarna för ett långt och aktivt liv förbättras är risken stor att pensionssparare plockar ut sina pengar för tidigt.
Många frågar sig ”hur mycket pengar kan jag få ut?” snarare än ”hur mycket behöver jag för att kunna göra det jag vill?”. Det leder lätt till att man lockas av korta utbetalningstider för att får ut en högre summa varje månad.
 
Sedan går fem-tio år och kvar finns bara den allmänna pensionen och den är inte mycket att leva livet för.

Dagny Carlsson verkar nästan be om ursäkt för att hon belastar pensionssystemet. Dagny beskriver det gamla pensionssystemet hon omfattas av som ”rena Ebberöds bank” och vill inte ha det tillbaka. Anledningen till att hon har extra bra koll på hur pensionen fungerar beror på att hon i slutet av sitt yrkesliv arbetade på Försäkringskassan och beviljade folkpension, barnpension osv.

Hennes råd till ungdomar i dag är att så snabbt som möjligt sätta sig in i pensionssystemet, så att de ”inte står på bar backe när de blir gamla”. Rådet alla blivande och nuvarande pensionärer är att passa på att leva livet och ha det bra när de inte behöver jobba för den ersättning de får.

När sannolikheten och förutsättningarna för ett långt och aktivt liv ökar i den takt som vi nu ser så blir det allt viktigare att börja spara i tid och sen planera pensionsuttagen därefter.

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter




När alla vännerna gått hem



Idag kom Riksbanken som väntat med beskedet att de lämnar reporäntan oförändrad på rekordlåga minus 0,5 procent. Vidare fortsätter man med obligationsköpen så snart programmet löper ut i juni månad. Visserligen i en lite mindre omfattning än tidigare, men man utökar också till att även köpa realobligationer. Att man redan nu beslutar om att fortsätta är delvis en följd av att den europeiska centralbanken ECB fortsätter med sina stimulanser. Det betyder samtidigt att Riksbanken fortsätter att driva sin penningpolitik, som man normalt brukar säga verkar på ett till två års sikt, med fokus på den allra senaste inflationssiffran (KPI). Det är alltför kortsiktigt. Jag tycker det är synd att man inte skjuter upp beskedet till nästa möte i juli. Som jag skrev igår så hade man gjort klokt i att vänta och därmed ha ännu mer data att gå på och fler dörrar öppna. Särskilt med en omröstning om ”Brexit”, Storbritanniens vara eller icke vara i EU, så nära förestående. 

Om jag fick bestämma, hade jag slutat med obligationsköpen helt och hållet. Det är knappast de högre räntorna man är orolig för, utan snarare den effekten på kronan avslutade köp skulle kunna innebära. Och en alltför stark krona kan man ju alltid bromsa med valutainterventioner om man vill, vilket Riksbanken också tydligt kommunicerat att man både har mandat för och är beredd att göra.

Den låga räntan är nämligen inte långsiktigt hållbar och kan närmast beskrivas som en straffskatt på sparande. Den gör att vi allt oftare, nu senast under en kundträff i förra veckan, får frågan om det finns några säkra placeringar man kan göra? Frågan har i och för sig kommit från kunder i alla tider och standardsvaret är att det minsann finns, men att avkastningen också blir lite lägre som följd. Den säkraste placeringen är normalt att låna ut pengar till staten. Men om man lånar ut pengar till den svenska staten idag så får man istället betala för det. En säker förlust med andra ord.

De gamla sanningarna gäller inte längre och vem kan klandra den som tvekar inför det ”fina” sparerbjudandet.

Återstår alltså för spararen som inte garanterat vill förlora pengar att välja placeringar med högre risk istället och hoppas att det betalar sig bättre. Problemet är att när många resonerar på det sättet samtidigt så bidrar det till att dra upp priserna även på dessa tillgångar, som till exempel aktier. Dyrt kan naturligtvis vara dyrt länge och även bli ännu dyrare, men riskerna ökar för uppblåsta värderingar och risken för bakslag och bubblor finns alltid där. 

Den andra sidan av myntet är att när pengar är ”billiga” så lånar man mer; något som tydligast syns i boprisutvecklingen och hushållens skuldsättning i Sverige. De ökningar vi sett de senaste åren är givetvis drivna av att det aldrig varit billigare att låna än just nu.

Och det kanske hade varit rimligt med den här räntenivån om vi hade en ekonomi i kris. Men att ha en penningpolitik som direkt straffar sparande och kraftigt gynnar lånande i tider då Sverige visar upp en tillväxt i världsklass är svårt att förstå. Jag skulle önska att Riksbanken inte bara stirrade sig blinda på den senaste inflationssiffran utan tog sig en rejäl funderare på vilka obalanser de bidrar till att skapa.

Ett samhälle där allt fler är högt belånade, risktagande och utan en sparbuffert är nog inte vad man egentligen har eftersträvat. Människan är av naturen kortsiktig, ser vi en kaka så vill vi gärna äta den med en gång. Just nu pågår en fest av största slag och vi mumsar i oss som om det inte fanns en morgondag. Men som vi alla vet så kommer musiken att sluta spela och lokalen tändas upp någon gång på alla fester. Och när alla vännerna gått hem kan städning och återhämtning ta lång tid den här gången. 

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter



Daniel|2016-04-23 12:43:59

Men är inte Riksbankens huvudsakliga uppgift att hålla inflationen på 2% och därmed ta till åtgärder för detta. De ligger väl ej på dem att ta ansvar för bopriser, allmänhetens belåning, aktiekurser etc. Det är väl snarare regering och riksdags samt medborgarnas ansvar? För några år sedan fick ju Ingves kritik för just att han EJ sänkte räntan tillräckligt mycket och snabbt, då han hänvisade till de höga bopriserna. Kritiker menade på att det minsann inte ingick i riksbankens uppgift.
Anmäl


Mattias Munter|

Hej Daniel! Tack för din kommentar. Det finns absolut ett politiskt ansvar för finansiell stabilitet i många delar. Det överordnade målet för Riksbankens verksamhet skall vara att upprätthålla ett fast penningvärde samt främja ett säkert och effektivt betalningsväsende, det är helt riktigt. Men det är inte givet att det bör ske genom att driva penningpolitiken utifrån det allra senaste utfallet för KPI. Normalt räknar man med att penningpolitik verkar på 12-24 månaders sikt. En alltför stark krona kan Riksbanken alltid bromsa med valutainterventioner om man vill (och också tydligt kommunicerat att man kan göra). Hälsningar, Mattias

Anmäl



Riksbankschef för en dag



Imorgon lämnar Riksbanken besked om reporäntan och den lär lämnas oförändrad. Vi har nu en rekordlåg ränta på minus 0,5 procent och det är inte troligt att den sänks mer. I alla fall inte nu. Däremot tror jag att Riksbanken med Stefan Ingves i spetsen kommer att fortsätta med obligationsköpen efter att de löper ut i juni. Obligationsköpen är ett annat sätt att stimulera ekonomin då de gör att skillnaden mot räntorna i omvärlden har minskat och att kronan har kronan har blivit svagare än den annars hade varit. I flera andra länder har centralbankerna gjort liknande värdepappersköp och det faktum att den Europeiska centralbanken just utökade sitt program talar för att även Sverige fortsätter.

Det finns dock ett par saker som jag tycker talar emot att det fattas beslut om utökade obligationsköp nu. Riksbanken skulle gott kunna vänta med beslut tills nästa möte i och med att man ändå inte köper några obligationer i juli månad. Det skulle vara smart av Riksbanken att istället vänta och se vad som händer med inflationen som visat vissa tecken på att börja krypa uppåt. Till nästa möte skulle man ha mer data att gå på och dessutom veta mer om den brännheta frågan om ”Brexit” - Storbritanniens vara eller icke vara i EU.  Ett eventuellt utträde ur unionen för en av de största ekonomierna kommer att få mycket stora konsekvenser.

Sammantaget finns så många faktorer som Riksbanken inte kan påverka att det vore klokt av vila på hanen och se vad som händer fram till mötet i juli. Med fler dörrar öppna så ökar handlingsfriheten något. Man behöver faktiskt inte vara ledande i att ha den mest expansiva penningpolitiken i ett land som samtidigt har en tillväxt i världsklass.

Men till och med inom Riksbanken har det börjat gnissla. Direktionsledamoten Cecilia Skingsley uttryckte nyligen att hon behöver ”bevis för att det går dåligt för Sverige” för att fortsätta på den här linjen.
Jag tycker att det vore bra om vi fick en tydligare diskussion om riskerna med den här typen av politik. Felinvesteringar, dåliga allokeringsbeslut och skenande bostadspriser skapar obalanser i ekonomin som kan ta lång tid och vara smärtsamma att reparera.

Imorgon vet vi vad beskedet blev.

Mattias Munter
Pensionsekonom
Twitter: @mattiasmunter



Harald|2016-04-20 20:08:49

Det är svårt att förstå Riksbankens räntepolitik. Vi saknar ju inte inflation. Ser man på de olika delarna av KPI så ser man att många kategorier ligger mellan 1,5 och 2,5 %. Transporter ligger stilla. Det beror väl på oljepriset, som knappast påverkas av Riksbankens reporänta. Telekommunikationer har kraftigt sjunkande priser. Det lär bero på teknikutveckling och konkurrens. Det är ju också en utveckling som PTS har i uppdrag att främja. En statlig myndighet ska alltså främja en utveckling som en annan ser som ett problem. Nu väger telekom inte så tungt i KPI, men det gör bostadskostnader, som också sjunker. Eftersom bostadskostnader till stor del består av räntor, så vore bästa sättet att få upp inflationen att höja räntan.
Anmäl



Mer Skandia hittar du på: